KIRJALLINEN KYSYMYS 816/2005 vp

Esimerkiksi Stakesin tutkimuksissa on todettu, että tyypillinen suomalainen köyhä on nuori yksinhuoltajaäiti. Tätä köyhyyttä kärjistävät maksamattomat elatusmaksut sekä elatustuen alhaisuus.

Elatustuen tarkoitus on taata lapselle elatus, vaikka muualla asuvan vanhemman tilanne olisi millainen tahansa. Elatustuen maksamisen perusteena on useimmiten elatusmaksun laiminlyönti.

Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 §:ään viitaten esitän valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen:

Onko valtioneuvostolla aikeita parantaa köyhien yksinhuoltajien asemaa nostamalla elatustuen tasoa?

Helsingissä 6 päivänä lokakuuta 2005

Eduskunnan työjärjestyksen 27 §:ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Marjukka Karttusen /kok näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 816/2005 vp:

Onko valtioneuvostolla aikeita parantaa köyhien yksinhuoltajien asemaa nostamalla elatustuen tasoa?

Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Hallitus on asettanut hallitusohjelmassaan erääksi tavoitteekseen lapsiperheiden taloudellisen aseman parantamisen. Viime vuosina perhepolitiikan painopiste on ollut lapsiperheille suunnattujen palvelujen kehittämisessä. Työllisyyden myönteinen kehitys ja verotuksen keveneminen ovat parantaneet myös lapsiperheiden taloudellista asemaa. Lapsiperheiden toimeentulon kehitys on kuitenkin jäänyt muun väestön toimeentulon kehityksestä jälkeen. Hallitusohjelmaan onkin kuulunut monien perhepoliittisten etuuksien korottaminen. Elatustuki ei kuitenkaan ole näiden etuuksien joukossa.

Jo tehtyjen parannusten seurauksena lapsilisiin saatiin korotusta vuoden 2004 alussa. Yksinhuoltajan lapsesta lapsilisä maksetaan nykyisin korotettuna 36,60 eurolla kuukaudessa. Lasten kotihoidon tuen hoitoraha nousi vastaavasti vuoden 2005 alusta lukien, samoin yksityisen hoidon tuen hoitoraha. Myös äitiys-, isyys- ja vanhempainpäivärahan sekä erityisäitiysrahan vähimmäismäärä nousi vuoden 2005 alussa. Lokakuun alusta 2005 alkaen vanhempainpäiväraha on voinut määräytyä tietyin edellytyksin myös edellisen vanhempainpäivärahan perusteena olleen työtulon mukaan. Tällä sairauspäivärahalain muutoksella on parannettu ansiosidonnaisen vanhempain- ja sairauspäivärahan saantiedellytyksiä. Tämän muutoksen tavoitteena on ollut korjata eräitä väliinputoamistilanteita, kuten lyhytaikaisissa työsuhteissa olevien työntekijöiden asemaa, sekä niiden perheiden tilannetta, joissa syntyy useita lapsia lyhyen ajan sisällä.

Sosiaali- ja terveysministeriön asettamana työskennellyt maksutoimikunta on jättänyt mietintönsä 23.9.2005. Toimikunta ehdottaa asiakasmaksujen määräytymiseen perhekäsitteen muutoksen kautta rakenneuudistusta, jonka seurauksena muun muassa yksinhuoltajien päivähoitomaksut monissa tapauksissa alentuisivat.

Elatusturvalain (671/1998 ) mukaisen, kunnan myöntämän elatustuen enimmäismäärä on 118,15 euroa kuukaudessa lasta kohden. Elatusturvalaki säätää niistä edellytyksistä, joiden täyttyessä oikeus elatustukeen syntyy. Tuki korvaa tai paikkaa elatusvelvollisen maksamaa elatusapua mm. silloin, jos elatusvelvollinen on laiminlyönyt elatusavun suorittamisen tai hän ei taloudellisista syistä kykene lapsen elatukseen osallistumaan.

Elatustuen ja elatusvelvolliselle maksettavaksi osoitettavan elatustuen määrä on sidottu elinkustannusindeksiin. Laissa eräiden elatusapujen sitomisesta elinkustannuksiin (660/1966 ) säädetään niistä perusteista, joilla elatustukeen ja elatusapuun tehdään indeksikorotuksia. Lain 2 §:n mukaisesti: milloin elinkustannusindeksin lokakuun indeksiluvun on todettu nousseen vähintään viisi prosenttia viimeksi tapahtunutta elatusapujen korottamista vastanneesta indeksiluvusta, korotetaan elatusapuja seuraavan kalenterivuoden alusta. Korotukset ovat aina täysiä viisiä prosentteja. Nykyisen hitaan indeksikehityksen vuoksi elatustuen määrää on viimeksi korotettu vuoden 2002 alussa. Vuoden 2006 tilanne on Tilastokeskukselta saatujen tietojen mukaan vielä avoinna. Nykyisellä inflaatiokehityksellä arvioituna elatustukeen saattaisi tulla 5 %:n korotus vuoden 2006 alusta lukien. Lopullinen varmuus asiasta saadaan kuitenkin vasta lokakuun lopussa.

Yksinhuoltajien taloudelliseen tilanteeseen vaikuttaa elatustuen tason lisäksi myös muualla asuvalle vanhemmalle vahvistettavan elatusavun määrä. Laki lapsen elatuksesta (704/1975 ) antaa vain varsin yleiset raamit niille tekijöille, jotka tulisi elatusapua määrättäessä ottaa huomioon. Tämä vaikuttaa elatusavun suuruudesta sopimiseen. Elatusavusta tehdyt sopimukset vahvistetaan joko kunnan sosiaalilautakunnassa yleensä lastenvalvojan toimesta tai tuomioistuimessa. Eri kunnissa onkin käytössä hyvin erilaisia käytäntöjä elatusavun määrän laskemiseksi. Käytännön yhtenäistämiseksi on oikeusministeriössä asetettu työryhmä lasten elatusapujen suuruutta koskevaa ohjeistusta valmistelemaan. Työryhmässä on oikeusministeriön lisäksi edustaja sosiaali- ja terveysministeriöstä sekä tuomioistuinlaitoksesta, asianajajien edustaja sekä kuntien edustaja. Työryhmän toimikausi päättyy toukokuun lopussa 2006.

Helsingissä 26 päivänä lokakuuta 2005

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 816/2005 rd undertecknat av riksdagsledamot Marjukka Karttunen /saml:

Har statsrådet planer på att förbättra situationen för fattiga ensamföräldrar genom att höja nivån på underhållsstödet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Regeringen har i sitt regeringsprogram som ett av sina mål att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation. De senaste åren har tyngdpunkten i familjepolitiken legat på utvecklingen av tjänster för barnfamiljer. Den förbättrade sysselsättningsutvecklingen och den lindrade beskattningen har förbättrat också barnfamiljernas ekonomiska situation. Barnfamiljernas utkomstutveckling har ändå blivit efter den övriga befolkningens. I regeringsprogrammet ingår därför också en höjning av många familjepolitiska förmåner. Underhållsstödet hör emellertid inte till dessa förmåner.

Till följd av de förbättringar som redan gjorts kunde barnbidragen höjas i början av år 2004. Barnbidraget för ett barn till en ensamstående förälder betalas numera förhöjt med 36,60 euro i månaden. Vårdpenningen inom stödet för hemvård av barn steg på motsvarande sätt i början av år 2005. Likaså höjdes vårdpenningen inom stödet för privat vård av barn. Också minimibeloppet för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen samt den särskilda moderskapspenningen höjdes i början av år 2005. Från början av oktober 2005 har föräldradagpenningen under vissa förutsättningar kunnat bestämmas också på grundval av den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldradagpenning. Med denna ändring av sjukförsäkringslagen har förutsättningarna att få inkomstrelaterad föräldra- eller sjukdagpenning förbättrats. Syftet med denna ändring har varit att korrigera situationer där vissa människor missgynnas, såsom ställningen för personer i kortvariga anställningsförhållanden och situationen för familjer som får flera barn på kort tid.

Den kommission för klientavgifter som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet överlämnade sitt betänkande 23.9.2005. Kommissionen föreslår en strukturreform i fastställandet av klientavgifter genom en ändring av familjebegreppet, vilket i många fall skulle leda till lägre dagvårdsavgifter för bl.a. ensamföräldrarna.

Maximibeloppet för det underhållsstöd enligt lagen om underhållstrygghet (671/1998 ) som kommunen beviljar, är 118,15 euro i månaden per barn. I lagen om underhållstrygghet föreskrivs om de förutsättningar som skall uppfyllas för att rätt till underhållsstöd skall uppstå. Stödet ersätter eller kompletterar det underhållsbidrag som den underhållsskyldige skall betala, bl.a. om den underhållsskyldige har försummat att betala underhållsbidrag eller av ekonomiska skäl inte klarar av att bidra till försörjningen av barnet.

Underhållsstödet och det underhållsbidragsbelopp som den underhållsskyldige har ålagts betala är bundna till ett levnadskostnadsindex. I lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (660/1966 ) föreskrivs om på vilka grunder underhållsstödet och underhållsbidraget skall indexhöjas. Såsom det uttrycks i 2 § i lagen; utvisar indextalet för levnadskostnadsindex för oktober månad en stegring med minst fem procent från det indextal, som motsvarar den senaste förhöjningen av underhållsbidragen, höjs underhållsbidragen från början av därpå följande kalenderår. Höjningarna är alltid fulla fem procent. På grund av den nuvarande långsamma indexutvecklingen har underhållsstödets belopp senast höjts i början av år 2002. Situationen år 2006 är enligt uppgifter från Statistikcentralen ännu öppen. Bedömd mot bakgrund av den nuvarande inflationsutvecklingen kunde en höjning på 5 % bli aktuell från och med början av år 2006. Definitiv klarhet i frågan fås ändå först i slutet av oktober.

De ensamstående föräldrarnas ekonomiska situation påverkas förutom av nivån på underhållsstödet också av beloppet av det underhållsbidrag som fastställs för den förälder som bor på annat håll. Lagen om underhåll för barn (704/1975 ) ger endast rätt allmänna ramar för de faktorer som skall beaktas när underhållsbidrag fastställs. Detta påverkar avtalandet om underhållsbidragets storlek. Avtal som ingåtts om underhållsbidrag fastställs antingen i socialnämnden, i allmänhet genom barnatillsynsmannens försorg, eller i domstol. I olika kommuner tillämpas mycket olika praxis vid beräkningen av underhållsbidragets belopp. För att förenhetliga praxis har en arbetsgrupp tillsatts vid justitieministeriet med uppgift att bereda anvisningar om storleken på underhållsbidrag för barn. Förutom justitieministeriet deltar i arbetsgruppen företrädare från social- och hälsovårdsministeriet, domstolsväsendet, en företrädare för advokaterna och en företrädare för kommunerna. Arbetsgruppens mandattid löper ut i slutet av maj 2006.

Helsingfors den 26 oktober 2005