Gå till Riksdagen.fi suomi

Lagutskottets betänkande 25/2006 rd

Granskad version 2.0 LaUB 25/2006 rd - RP 12/2006 rd

Regeringens proposition med förslag till lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar samt vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 14 mars 2006 en proposition med förslag till lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar samt vissa lagar som har samband med den (RP 12/2006 rd ) till lagutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

  • lagstiftningsråd Arja Manner, justitieministeriet
  • biträdande justitieombudsman Petri Jääskeläinen
  • regeringsråd Timo Turkki, försvarsministeriet
  • regeringssekreterare Kati Koskinen, handels- och industriministeriet
  • jurist Virpi Kölhi, social- och hälsovårdsministeriet
  • förvaltningsråd Esa Aalto, högsta förvaltningsdomstolen
  • förvaltningsrättsdomare Marjatta Mäenpää, Helsingfors förvaltningsdomstol
  • överdomare Heikki Jukarainen, Uleåborgs förvaltningsdomstol
  • försäkringsdomare Olli Olanterä, försäkringsdomstolen
  • president Pekka Orasmaa, arbetsdomstolen
  • marknadsrättsdomare Anne Ekblom-Wörlund, marknadsdomstolen
  • avdelningschef Ilkka Salmi, skyddspolisen
  • överinspektör Helena Hynynen, Skattestyrelsen
  • advokat Mika Savola, Finlands Advokatförbund
  • ordförande Jarkko Sipilä och vice ordförande Susanna Reinboth, Oikeustoimittajat ry
  • professor Heikki Kulla
  • professor Olli Mäenpää

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås en genomgripande revidering av lagstiftningen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar. Det ska stiftas en ny lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar. Vidare föreslås ändringar i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i elva andra lagar.

Förslagen utgår från rättegångshandlingars offentlighet. Sekretessgrunderna i fråga om rättegångshandlingar föreslås i huvudsak bli fastställda i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller enligt föreskrifter i annan lag. Men förvaltningsdomstolarna ska ha större möjligheter att utvidga rättegångens offentlighet eller att under vissa förutsättningar lämna ut uppgifter också ur sekretessbelagda handlingar. Genom bestämmelserna vill man framför allt säkerställa rätten till rättvis rättegång samt offentligheten i beslut och motiveringar. Parterna ska i vissa situationer ha rätt att ta del också av sådana i rättegången framlagda utredningar som de inte har haft rätt att ta del av under förvaltningsförfarandet, om utredningarna kan inverka på behandlingen av ärendet i förvaltningsdomstolen.

Muntlig förhandling ska vara offentlig. Muntlig förhandling hålls dock helt eller delvis inom stängda dörrar, om där yppas uppgifter som omfattas av sekretess enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller enligt någon annan lag. Muntlig förhandling kan också på vissa villkor hållas inom stängda dörrar på en parts begäran. Domstolen kan genom sitt beslut utvidga den muntliga förhandlingens offentlighet, om det är nödvändigt för att säkerställa en rättvis rättegång.

En begäran om att få ta del av uppgifter ska behandlas i domstolen i regel först som ett förvaltningsärende i ett förfarande enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Beslut om utlämnande av uppgift fattas dock som ett rättskipningsärende, om det gäller utlämnande av uppgift eller handling till en part i rättegången och saken måste avgöras i den pågående rättegången. Också frågor som gäller offentligheten vid muntlig förhandling avgörs som rättskipningsärenden.

Den föreslagna lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar ska tillämpas i de allmänna förvaltningsdomstolarna och i försäkringsdomstolen. Den ska också tillämpas i marknadsdomstolen, i arbetsdomstolen och i nämnder som inrättats för behandlingen av besvärsärenden i de fall där förvaltningsprocesslagen tilllämpas vid handläggningen av ett ärende.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft ungefär ett halvt år efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringar.

De grundläggande avgörandena i propositionen

Lagutskottet konstaterar i sitt betänkande (se LaUB 24/2006 rd) om förslaget till lag om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar att offentligheten vid rättegång är en av de viktigaste garantierna för en rättvis rättegång. För en fungerande demokratisk rättsstat är det därför helt väsentligt att lagstiftningen i det avseendet är tidsenlig och fungerande. Kravet gäller såväl förvaltningsdomstolar som allmänna domstolar.

Förvaltningsrättskipningen har som främsta uppgift att tillgodose enskilda individers och sammanslutningars rättsskydd i enskilda fall. I förvaltningsprocessen behandlas huvudsakligen besvärsärenden, som handlar om besvär över förvaltningsmyndigheters förvaltningsbeslut. Kopplingen till förvaltning och förvaltningsbeslut återspeglas också på offentligheten vid rättegång. I propositionens motivering (s. 4/I) noteras att utgångspunkterna för förslagen skiljer sig från varandra till den grad att regeringen beslutat komma med två separata propositioner.

Den största skillnaden mellan de föreslagna lagarna är hur de förhåller sig till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen). I förvaltningsrättskipningen bestäms offentlighetens omfattning och sekretessgrunderna både i muntligt och skriftligt förfarande huvudsakligen enligt offentlighetslagen. Denna grundprincip ska stå kvar också framöver, men med det undantaget att domstolen ska kunna lämna ut uppgifter också ur en sekretessbelagd handling i den mån det behövs för att säkerställa en rättvis rättegång eller saken är förknippad med något viktigt allmänt eller enskilt intresse. Lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar utgår i sin tur från att offentligheten och sekretessen för rättegångshandlingar grundar sig på den lagen, inte offentlighetslagen. Lagutskottet har redan i sitt betänkande om nämnda lag (se LaUB 24/2006 rd) godkänt modellen med två separata lagar. Men det understryker också här att avgörandet inte får betyda att förfarandena i offentlighetsärenden differentieras i väsentlig grad i allmänna domstolar och i förvaltningsrättskipningen. I den utbildning som kommer att ordnas när båda lagarna träder i kraft bör man därför kraftfullt betona deras gemensamma offentlighetstillvända utgångspunkter, liksom också att båda lagarna eftersträvar en så stor offentlighet vid rättegång som i ett helhetsperspektiv är möjlig.

Enligt propositionens allmänna motivering (s. 16/II) förväntar man sig att uppgifter begärs utlämnade i ungefär samma omfattning som nu. Å andra sidan påpekas det (s. 30/I) bl.a. att en part har en mer omfattande rätt att ta del av information vid en rättegång än i förvaltningen. Propositionen ökar offentligheten också på andra sätt. Därför måste det ses till att domstolarna har adekvata resurser för att kunna fullgöra sina förpliktelser enligt den nya lagen på behörigt sätt.

Detaljmotivering

1. Lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar

2 §. Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafens 2 mom. tillämpas den föreslagna lagen på högsta förvaltningsdomstolen, förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen. Dessutom gäller bestämmelserna marknadsdomstolen, arbetsdomstolen och sådana nämnder som inrättats för behandlingen av besvärsärenden i de fall där förvaltningsprocesslagen (586/1996) tillmpas p behandlingen av ett rende.

Lagutskottet föreslår i sitt betänkande (LaUB 24/2006 rd ) om lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar att bara den lagen ska tillämpas på arbetsdomstolen. Därför föreslår utskottet att hänvisningen till arbetsdomstolen stryks i den berörda bestämmelsen.

4 §. Uppgifterna om en rättegång samt deras offentlighet. I paragrafen föreskrivs om offentligheten för de grundläggande uppgifterna vid en rättegång. Enligt 1 mom. är, om inte något annat följer av 5 §, bl.a. uppgifter om parters och sakägares identitet offentliga. I den föreslagna formen accentuerar bestämmelsen på grund av ordet "identitet" enbart fysiska personer. Men eftersom juridiska personer också ofta har del i saken, föreslår utskottet att man ersätter "identitet" med "uppgifter som är nödvändiga för att individualisera en part eller sakägare". På grund av de föreslagna ändringarna har utskottet sett över början av momentet.

5 §. Sekretessbelagda identifieringsuppgifter. Enligt 1 mom. är identifieringsuppgifter om parter eller sakägare sekretessbelagda om de tillsammans med andra uppgifter i förvaltningsdomstolens dokumentregister eller förvaltningsdomstolens beslut röjer en omständighet som enligt de tre punkterna i momentet omfattas av sekretess.

Regeringen motiverar bestämmelsen (s. 24/I) framför allt med integritetsskyddet. Det är möjligt att lämna ut uppgifter om förvaltningsdomstolens beslut och motiven så att identifieringsuppgifterna om en part stryks i dem. Men det går att utreda en parts identitet med hjälp av diarieuppgifter, som beslutsdatum, diarienummer eller liggarnummer. En omfattande offentlighet för diarieuppgifter leder enligt propositionens motivering till att en parts integritetsskydd försvagas genom ändringssökande.

Som regeringen påpekar (s. 24/I) kan offentligheten för förvaltningsdomstolarnas diarieuppgifter begränsas endast av nödvändiga skäl. Vid sådana begränsningar måste offentligheten vid rättegång ställas mot integritetsskyddet. Även om övriga diarieuppgifter, som ärendets exakta art och behandlingsfas, är offentliga medan identifieringsuppgifter hemlighålls, anser utskottet att formuleringen i den föreslagna bestämmelsen ger sekretessintresset omotiverat stor tyngd. För att skapa bättre balans föreslår utskottet att momentet kompletteras med att identifieringsuppgifter om en part eller sakägare ska vara sekretessbelagda bara om det är nödvändigt för att skydda de intressen som avses i momentet. I varje enskilt fall måste det alltså avvägas särskilt och med omsorg om det av offentlighet för de identifieringsuppgifter som avses i bestämmelsen följer att de i kombination med övriga uppgifter om rättegången verkligen röjer en sekretessbelagd omständighet i förteckningen i momentet. Utskottet understryker att det av nödvändighetsvillkoret följer att en mycket obetydlig chans för att en sådan omständighet röjs ännu inte berättigar att hemlighålla identifieringsuppgifter. Dessutom bör det övervägas särskilt i vilken fas av en rättegång en påföljd som berättigar att sekretessbelägga identifieringsuppgifter uppstår.

Lagutskottet erinrar också det som sägs i förarbetena till offentlighetslagen om att diarier och motsvarande dokumentsregister spelar en central roll för att offentlighetsprincipen ska fullföljas i praktiken (se RP 30/1998 rd). Av detta och huvudregeln i 1 och 4 § om offentlighet följer enligt utskottets mening att paragrafen som undantagsbestämmelse måste tolkas snävt för att diarier och liknande dokumentregister i så stor omfattning som möjligt ska kunna anses som offentliga.

Utskottet har sett över lydelsen på samma sätt som i 4 §.

6 §. Utlämnande av sekretessbelagda identifieringsuppgifter. I paragrafen föreskrivs i vilka situationer identifieringsuppgifter får lämnas ut trots att de enligt 5 § 1 mom. är sekretessbelagda.

I vissa typer av ärenden kan det vara nödvändigt att sekretessbelägga diarieuppgifter så fort ärendet blivit anhängigt för att skydda synnerligen känslig information om en persons privatliv. Så är fallet t.ex. när någon med stöd av mentalvårdslagen (1116/1990) tas in för vård mot sin vilja. Det har framhållits för utskottet att de föreslagna bestämmelserna i en sådan situation åtminstone i extrema fall kan leda till att inte ens de närmast anhöriga kan få information om personens situation.

För att undvika sådana situationer föreslår utskottet att paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom. om att i övrigt sekretessbelagda identifieringsuppgifter om en part får lämnas ut till dennes lagliga företrädare, nära anhöriga eller någon annan närstående, om det av grundad anledning är nödvändigt för att tillgodose partens rättigheter och intressen. Bestämmelsen kan bli tillämplig t.ex. när en person mot sin vilja tas in för vård och det är befogat att vidta åtgärder för att utse en intressebevakare. De personer som har rätt att få information har bestämts på samma sätt som i 9 § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) (se RP 185/1991 rd). För att integritetsskyddet inte heller då ska begränsas i onödan bör den som begär uppgifter enligt den föreslagna bestämmelsen alltid ha en motiverad orsak att begära uppgifterna. Som orsak kan man godkänna också en mycket generell upplysning om vad uppgifterna begärs för. När man överväger att lämna ut uppgifter bör man givetvis dessutom ta hänsyn till om parten själv möjligen har sagt att han eller hon inte vill att uppgifter om saken lämnas ut ens till de anhöriga.

7 §. Rättegångshandlingarna. I paragrafen anges vad som menas med rättegångshandlingar. Utskottet har preciserat formuleringen i första meningen, men det påverkar inte den svenska texten.

20 §. Ändringssökande i beslut i förvaltningsärenden. I 1 mom. föreskrivs om ändringssökande i vissa, i paragrafen nämnda domstolars avgöranden om offentlighet vid rättegång. Utskottet har i samband med 2 § föreslagit att lagen inte ska tillämpas på arbetsdomstolen och därför måste hänvisningen till arbetsdomstolen strykas.

2. Lag om ändring av 12 och 22 § i lagen om förvaltningsdomstolarna

I 12 och 22 § i lagen om förvaltningsdomstolarna föreslås sådana ändringar att det i båda hänvisas till lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar. Efter det att propositionen lämnades har 12 § ändrats i sin helhet genom lag 675/2006 som trädde i kraft i början av året. I nya 12 § finns tre moment och det betyder att den nu föreslagna bestämmelsen blir 4 mom.

På grund av ändringen har lagutskottet justerat lagförslagets ingress.

3. Lag om ändring av 8 och 16 c § i lagen om högsta förvaltningsdomstolen

Lagen om högsta förvaltningsdomstolen föreslås bli ändrad så att det av 8 § framgår när högsta förvaltningsdomstolen är beslutsför i ärenden som gäller rättegångens offentlighet. Vidare föreslås 16 c § bli kompletterad med en hänvisning till lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.

Efter propositionen har lagen om högsta förvaltningsdomstolen reviderats i sin helhet. Den trädde i kraft i början av året. En bestämmelse motsvarande 8 § ingår i 6 § i den nya lagen. Därför har utskottet strukit förslaget om 8 § som överflödigt.

I den nya lagen om högsta förvaltningsdomstolen finns inga specialbestämmelser om offentlighet vid rättegång, eftersom det föreliggande lagförslaget beaktades redan när lagen bereddes. Men när den nya lagen stiftades visste man att den träder i kraft före den här lagen och därför förblev 16 c § i den tidigare lagen med bestämmelsen om offentlighet för rättegång i kraft. Specialbestämmelsen behövs inte längre när den nya bestämmelsen om offentlighet vid rättegång har trätt i kraft, och det finns ingen anledning att ändra den nystiftade lagen om högsta förvaltningsdomstolen genom att lägga till enbart en hänvisning till lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar. Därför har utskottet ändrat lagförslaget så att det upphäver ännu gällande 16 c § i den tidigare lagen om högsta förvaltningsdomstolen.

5. Lag om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet

16 §. Hur en handling skall lämnas ut.     I paragrafens 2 mom. föreslås en bestämmelse som begränsar sätten att lämna ut uppgifter när en myndighet har tagit upp förhör eller motsvarande händelser på video eller gjort någon annan upptagning av dem. I så fall får kopior lämnas ut bara av särskilda skäl, om inte den som har hörts vid upptagningen ger sitt samtycke.

Enligt propositionens motivering (s. 47/II) behövs bestämmelsen för att videoupptagning allt oftare används vid lagring av uppgifter. En liknande bestämmelse föreslås också i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar. I sitt betänkande (LaUB 24/2006 rd) om förslaget anser utskottet att den oro för integritetsskyddet som framgår av bestämmelsens motivering i sig är befogad. Men det anser ändå att bestämmelsen är onödigt inflexibel med tanke på syftet.

Av de här orsakerna föreslår lagutskottet att också det aktuella momentet ändras så att kopior av upptagningar lämnas ut bara om den som har hörts vid upptagningen ger sitt samtycke eller om det med hänsyn till upptagningens innehåll är uppenbart att det inte kränker integritetsskyddet att kopior lämnas ut. Det krävs alltså att domstolen före sitt avgörande om upptagningens offentlighet gör en bedömning, särskilt med hänsyn till upptagningens innehåll, av konsekvenserna av att kopior lämnas ut. Å andra sidan måste det understrykas att också om domstolen lämnar ut kopior av en upptagning, följer det inte ännu i sig att den har rätt att göra upptagningens innehåll tillgängligt för allmänheten t.ex. genom massmedierna. Frågan måste bedömas med hjälp av den övriga lagstiftningen och massmediernas självreglerande bestämmelser.

24 §. Sekretessbelagda myndighetshandlingar. Paragrafens 1 mom. 27 punkt föreslås bli kompletterad med verkställighetsplan för ungdomsstraff.

I början av oktober 2005 trädde en ny fängelselag (767/2005) i kraft som innebar att en plan för strafftiden för varje fånge infördes som ett centralt verktyg i fångvården. Enligt 4 kap. 6 § 2 mom. i fängelselagen omfattar handlingen placeringen av fången, verksamheten under strafftiden, den övervakade friheten på prov och den villkorliga frigivningen samt en permissionsplan. I god tid innan fången sannolikt friges ska planen kompletteras med en frigivningsplan och en övervakningsplan. Utskottet bedömer att handlingarna omfattar sådana uppgifter om fångens förhållanden och de åtgärder som fången är föremål för att det finns skäl att sekretessbelägga dem. Därför föreslår utskottet att planerna nämns explicit i punkten.

I samband med totalreformen av fängelselagstiftningen stiftades också en lag om förfarandet vid frigivning av långtidsfångar. Lagen föreskriver att ett ärende som gäller villkorlig frigivning av fångar som dömts till fängelse på livstid eller som förordnats att avtjäna hela strafftiden i en straffanstalt ska behandlas vid Helsingfors hovrätt, där ärendet anhängiggörs på ansökan av fången i fråga. Brottspåföljdsverket ska ge ett utlåtande om ansökan till hovrätten. Brottspåföljdsverket ska i utlåtandet konstatera huruvida verket förordar eller motsätter sig frigivning och om fången ska placeras i övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. i strafflagen. För ny behandling av den som förordnats att avtjäna hela strafftiden i fängelse ska Helsingfors hovrätt också begära utlåtande om huruvida den som avtjänar strafftiden längre ska anses vara synnerligen farlig för någon annans liv, hälsa eller frihet. Utlåtandet kräver inte någon ny sinnestillståndsundersökning utan bara ett utlåtande om de faktorer som gjorde att den dömde en gång ansågs farlig.

Utskottet anser att också utlåtandena om frigivning av långtidsfångar är av en sådan art att det är befogat att sekretessbelägga dem. Därför föreslås de bli nämnda i punkten.

8. Lag om ändring av 155 § i lagen om kommunala pensioner

Efter propositionen har riksdagen antagit en lag om ändring av lagen om kommunala pensioner utifrån regeringens proposition RP 86/2006 rd. Lagen trädde i kraft i början av året. Genom lagändringen har bestämmelserna i lagen om kommunala pensioner samordnats med den nya lagen om pension för arbetstagare som gäller arbetspensionstryggheten i privat sektor. Samtidigt har kommunernas pensionsnämnd lagts ned. Ändring ska fortfarande sökas enligt lagen om kommunala pensioner, men ärendena behandlas av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (se RP 91/2006 rd). Bestämmelserna i den tidigare lagens 155 § har strukits som obehövliga. Därför behövs den nu föreslagna ändringen av 155 § i lagen om kommunala pensioner inte och måste förkastas.

9. Lag om ändring av 23 a § i lagen om statens pensioner

Efter det att propositionen lämnades har riksdagen antagit en totalreform av lagen om statens pensioner som trädde i kraft i början av året (se RP 173/2006 rd). Samtidigt har statens pensionsnämnd lagts ned och de ärenden den tidigare behandlade övertagits av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (se RP 91/2006 rd). Enligt lagförslag 7 i propositionen tas en hänvisning till lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar in i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Därför behövs det föreliggande förslaget inte och måste förkastas.

11. Lag om ändring av 12 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Efter det att propositionen lämnades har en lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1089/2006) givits. Den trädde i kraft i början av året. Genom lagen ändrades nämnden för utkomstskyddsärenden till besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och det föreskrivs om den i nya 12 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Därför måste lagförslaget ändras så att det gäller 12 a kap. 5 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Eftersom 12 a kap. 5 § 1 och 2 mom. gäller muntlig förhandling i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden har utskottet strukit de två första meningarna i det föreliggande lagförslaget.

På grund av ändringarna har utskottet också sett över lagförslagets rubrik, kapitelnumrering och kapitelrubriken samt paragrafrubriken.

12. Lag om ändring av 17 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen

Efter det att regeringen lämnat propositionen har en lag om ändring av sjukförsäkringslagen (1301/2006) givits. Den trädde i kraft i början av året. Genom lagen har socialförsäkringsnämnderna lagts ner och de frågor som behandlats i dem förts över till besvärsnämnden för social trygghet. I det sammanhanget upphävdes 17 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen. Därför behövs det nu aktuella lagförslaget inte längre och måste förkastas.

14. Lag om ändring av 15 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (Nytt lagförslag)

15 §. Offentlighet vid behandlingen.     Som beskrivits i samband med lagförslag 12 har en lag om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) trätt i kraft i början av året. I lagens 15 § föreskrivs om offentlighet vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden. På grund av lagförslag 1 måste bestämmelsen ändras till en hänvisning till den lagen och därför föreslår utskottet ett nytt lagförslag i detta syfte.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår lagutskottet

att lagförslag 4, 6, 7, 10 och 13 godkänns utan ändringar,
att lagförslag 8, 9 och 12 förkastas,
att lagförslag 1-3, 5 och 11 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och
att ett nytt lagförslag 14 godkänns (Utskottets nya lagförslag).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag


om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:


1 kap.
Allmänna bestämmelser


1 §
(Som i RP)


2 §
Lagens tillämpningsområde

(1 mom. som i RP)

Med förvaltningsdomstol avses i denna lag högsta förvaltningsdomstolen, förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen. Vad som i denna lag föreskrivs om förvaltningsdomstolarna gäller i de fall där förvaltningsprocesslagen (586/1996) tillämpas på behandlingen av ett ärende också marknadsdomstolen (utesl.) och sådana nämnder som inrättats för behandlingen av besvärsärenden.

3 §
(Som i RP)


2 kap.
Uppgifter om en rättegång


4 §
Uppgifterna om en rättegång samt deras offentlighet

De uppgifter som antecknas i förvaltningsdomstolens diarium eller motsvarande dokumentregister och som är nödvändiga för individualisering av parter eller sakägare samt uppgifter som gäller den domstol som behandlar ärendet, (utesl.) den myndighet som fattat det överklagade beslutet, ärendets exakta art och processens gång samt den muntliga förhandlingens tid och plats är omedelbart offentliga utan hinder av sekretessbestämmelserna, om inte något annat följer av 5 §.
(2 mom. som i RP)

5 §
Sekretessbelagda identifieringsuppgifter
Sådana i förvaltningsdomstolens diarium eller motsvarande dokumentregister antecknade uppgifter som är nödvändiga för individualisering av parter eller sakägare är sekretessbelagda om det är nödvändigt på grund av att de tillsammans med andra uppgifter i förvaltningsdomstolens dokumentregister eller förvaltningsdomstolens beslut röjer en uppgift som är sekretessbelagd
(1-3 punkten som i RP)

(2 mom. som i RP)
6 §
Utlämnande av sekretessbelagda identifieringsuppgifter

(1 mom. som i RP)

Utan hinder av 5 § 1 mom. får identifieringsuppgifter även lämnas ut till en parts lagliga företrädare, nära anhörig eller någon annan närstående, om det finns grundad anledning till detta för att trygga partens rättigheter och intressen. (Nytt)

3 kap.
Rättegångshandlingarna


7 §
Rättegångshandlingarna
(Som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten)


8 och 9 §
(Som i RP)


4 kap.
Muntlig förhandling


10-14 §
(Som i RP)


5 kap.
Förvaltningsdomstolens avgörande


15-17 §
(Som i RP)


6 kap.
Procedurbestämmelser


18 och 19 §
(Som i RP)


20 §
Ändringssökande i beslut i förvaltningsärenden

Ett i denna lag avsett förvaltningsbeslut som en förvaltningsdomstol, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen (utesl.) har fattat får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
(2 och 3 mom. som i RP)

21 §
(Som i RP)


7 kap.
Ikraftträdande


22 §
(Som i RP)

_______________

2.

Lag


om ändring av 12 och 22 § i lagen om förvaltningsdomstolarna

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 26 mars 1999 om förvaltningsdomstolarna (430/1999) 22 § och

fogas till 12 §, sådan den lyder i lag 675/2006, ett nytt 4 mom. som följer:


12 och 22 §
(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen
(Som i RP)

_______________

3.

Lag


om upphävande av (utesl.) 16 c § i lagen om högsta förvaltningsdomstolen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:


1 § (Ny)

Genom denna lag upphävs i lagen av den 22 juli 1918 om högsta förvaltningsdomstolen (74/1918) 16 c §, sådan den lyder i lagarna 12/1979 och 948/1984.

2 § (Ny)

Denna lag träder i kraft den                                    200    .

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen
(Utesl.)

_______________

5.

Lag


om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 21 maj 1999 om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 11 § 2 mom. 7 punkten samt 3 och 4 mom., 16 § 2 mom., 24 § 1 mom. 27 punkten och 33 § 2 mom. samt

fogas till 11 § 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 684/2003, en ny 8 punkt som följer:


11 §
(Som i RP)


16 §
Hur en handling skall lämnas ut

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Av de offentliga uppgifterna i ett beslutsregister som förs av en myndighet med hjälp av automatisk databehandling har man rätt att få en kopia i form av en teknisk upptagning eller annars i elektronisk form, om inte särskilda skäl talar för något annat. Utlämnande av kopior av tekniska upptagningar beror i övrigt på myndighetens prövning, om inte något annat föreskrivs. Kopior av videoinspelningar eller andra motsvarande upptagningar som en myndighet gjort vid förhör eller motsvarande händelser där någon hörs får dock lämnas ut endast om den person som hörs i upptagningen samtycker eller om det med hänsyn till upptagningens innehåll är uppenbart att utlämnandet av kopian inte innebär en kränkning av den hördas personliga integritet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


24 §
Sekretessbelagda myndighetshandlingar
Om inte något annat föreskrivs särskilt, är följande myndighetshandlingar sekretessbelagda:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

27) handlingar som innehåller uppgifter om rättspsykiatrisk sinnesundersökning av en åtalad, personundersökning av en ung förbrytare, verkställighetsplan för ungdomsstraff, (utesl.) lämplighetsutredning i samband med samhällstjänst som utförs i stället för fängelsestraff, plan för strafftiden, frigivningsplan, övervakningsplan samt utlåtande som lämnats för förfarande vid frigivning av långtidsfångar,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


33 §
(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen
(Som i RP)

_______________

11.

Lag


om ändring av 12 a kap. 5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 12 a kap. 5 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1089/2006, som följer:


12 a kap.
Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden


5 § (Ny)
Behandlingen av ärenden

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och nämndens sammansättning i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (        /        ).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen
(Som i RP)

_______________

Utskottets nya lagförslag

14.

  Lag


om ändring av 15 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 22 december 2006 om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) 15 § som följer:


15 §
Offentlighet vid behandlingen

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden för social trygghet och nämndens sammansättning vid avgörande i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (        /        ).

_______________

Denna lag träder i kraft den                                    200    .

_______________

Helsingfors den 16 januari 2007

I den avgörande behandlingen deltog

ordf. Tuija Brax /gröna
vordf. Susanna Rahkonen /sd
medl. Esko Ahonen /cent
Leena Harkimo /saml (delvis)
Lasse Hautala /cent
Anne Holmlund /saml
Petri Neittaanmäki /cent
Heli Paasio /sd
Lyly Rajala /saml (delvis)
Jukka Roos /sd
Petri Salo /saml
Pertti Salovaara /cent
Minna Sirnö /vänst
Timo Soini /saf
Astrid Thors /sv (delvis)


Sekreterare var

utskottsråd Risto Eerola