Lagutskottets betänkande 32/2006 rd

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 7 november 2006 en proposition med förslag till kreditupplysningslag och lagar som har samband med den (RP 241/2006 rd ) till lagutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

• lagstiftningsråd Anna-Riitta Wallin, justitieministeriet
• dataombudsman Reijo Aarnio
• jurist Gunveig Planting-Visa, Konsumentverket
• ombudsman Leena Veikkola, Garanti-Stiftelsen
• sakkunnig Piia Soisalo, Finlands Näringsliv
• chefsjurist Helena Laine, Finansbranschens Centralförbund rf
• direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland rf
• avdelningsdirektör Kari Rahko och avdelningschef Jyrki Lindström, Intrum Justitia Oy
• chef för juridiska ärenden Juuso Jokela, Suomen Asiakastieto Oy

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

• Suomen Perimistoimistojen Liitto
• Luottomiehet - Kreditmännen ry.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår en kreditupplysningslag. Den ska tillämpas på behandling av kreditupplysningar, både om företag och om fysiska personer.

I kreditupplysningslagen fastställs kreditupplysningsregistrens informationsinnehåll och lagringstiderna för uppgifterna. När det gäller betalningsstörningar föreslås att lagringstiderna graderas beroende på om den fordran som är orsak till en anteckning har betalts och om den registrerade fått nya betalningsstörningar. I registret kan föras in också uppgifter om bakgrundsfaktorerna till en betalningsstörning, t.ex. om den har samband med borgensansvar. I lagen föreslås mer detaljerade bestämmelser än de nuvarande om vilka ändamål personkreditupplysningar får användas för.

De nya bestämmelserna om företagskreditupplysningar har samband med regeringens politikprogram för företagsamhet. Lagringstiderna för företagskreditupplysningar blir delvis kortare. I lagen föreslås också bestämmelser om när det är tillåtet att vid fastställande av ett företags kreditvärdighet använda uppgifter om företagets ansvarspersoners personliga betalningsstörningar. Avsikten är att det ska bli möjligt att i företagssammanhang tillvarata kompetensen hos personer som tidigare varit verksamma i företag som råkat i betalningssvårigheter. Enligt förslaget får också företag insynsrätt i kreditupplysningar som gäller dem själva samt rätt att få felaktiga registeruppgifter korrigerade.

I propositionen ingår också ett förslag till ändring av personuppgiftslagen. Genom den lagen upphävs personuppgiftslagens nuvarande bestämmelser om personkreditupplysningar.

Dataombudsmannen ska sköta de tillsyns- och verkställighetsuppgifter som den nya lagen innebär. Detta föranleder ändringar i lagen om datasekretessnämnden och dataombudsmannen.

Lagarna avses träda i kraft cirka ett halvt år efter att de har antagits och blivit stadfästa.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Allmänt

Det övergripande syftet med propositionen är att för behandlingen av kredituppgifter skapa ett regelverk som tryggar tillgången till tillförlitliga och relevanta kreditupplysningar och borgar för de registrerades rättigheter. För detta ändamål föreslår regeringen en kreditupplysningslag med bred räckvidd.

Lagutskottet har redan tidigare efterlyst en kreditupplysningslagstiftning (LaUB 34/2002 rd , s. 5/II). Med hänvisning till propositionen och övrig lagstiftning finner utskottet propositionen motiverad och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Uppgifter i utsökningsregistret

Av propositionen framgår det (s. 27) att justitieministeriets arbetsgrupp för beredning av revidering av lagstiftningen om kreditupplysningsverksamhet föreslagit att det utreds om utsökningsuppgifter i större utsträckning kunde tas in i kreditupplysningsregistret. Men eftersom en revidering av utsökningsbalken var aktuell, stannade man för att inte ta in några bestämmelser om saken i den föreslagna kreditupplysningslagen utan utreda frågan separat efter att utsökningsbalken stiftats.

Utskottet konstaterar att utsökningslagen (37/1895) allt sedan 2003 haft bestämmelser om offentlighet i fråga om uppgifter i utsökningsregistret. Enligt dem har var och en rätt att av den lokala utsökningsmyndigheten ur utsökningsregistret få ett intyg som gäller en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende. I propositionen som låg till grund för dessa bestämmelser (RP 216/2001 rd , s. 61/II) framhölls det att intyget kan fungera som ett slags var mans källa för kreditupplysningar. Bestämmelserna om offentlighet för uppgifter i utsökningsregistret togs i stort sett utan ändringar in i den utsökningsbalk riksdagen helt nyss antog.

Enligt den föreslagna kreditupplysningslagen får utsökningsuppgifter registreras i kreditupplysningsregistret i ytterst begränsad omfattning. Det är inkonsekvent med en så sträng lagstiftning, menar lagutskottet, när vem som helst fritt kan komma åt de offentliga uppgifterna i utsökningsregistret. Dessutom är de föreslagna bestämmelserna inte heller särskilt ändamålsenliga när de tvingar kreditgivaren att skaffa fram uppgifter från två källor, kreditupplysningsregistret och utsökningsregistret, för att kunna bedöma den kreditsökandes kreditvärdighet.

Tidsschemat tillåter inte att lagförslaget kompletteras så att det blir möjligt att i kreditupplysningsregistret registrera sådana uppgifter i utsökningsregistret som är offentliga. Därför föreslås utskottet inga ändringar på denna punkt. Men regeringen bör med det snaraste sätta i gång med att bereda en ändring av den nya lagen för att det ska bli tillåtet att registrera i utsökningsregistret ingående offentliga uppgifter i ett kreditupplysningsregister. Utskottet föreslår ett uttalande om saken (Utskottets förslag till uttalande).

Detaljmotivering

1. Kreditupplysningslag

3 §. Definitioner. Utskottet har gjort smärre språkliga korrigeringar i 1, 3, 5 och 6 punkten.

Enligt definitionen i 2 punkten avses med företag en enhet som enligt 3 § 1 mom. 1-5 punkten i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) ska registreras i företags- och organisationsdatasystemet. En sådan enhet är enligt de nämnda lagrummen bl.a. en fysisk person som bedriver näringsverksamhet. För att kreditupplysningslagen ska bli lättare att förstå, föreslår utskottet att 2 punkten kompletteras med ett uttryckligt omnämnande om att med företag i denna lag även avses en fysisk person som bedriver näringsverksamhet.

Av definitionerna i 2, 5 och 6 punkten följer att kreditupplysningar om en näringsidkande fysisk person kan klassas både som företagskreditupplysningar och som personkreditupplysningar. För att föregripa eventuella frågor om bestämmelsernas tillämplighet, vill utskottet framhålla följande.

Uppgifter om en näringsidkare som finns registrerade i ett register över personkreditupplysningar får enligt 26 § även registreras i ett register över företagskreditupplysningar. Av 19 § 2 mom. 9 punkten följer att personkreditupplysningar om en näringsidkande fysisk person får användas för att bedöma företagets förmåga att fullgöra sina åtaganden som avtalspart. Kreditvärdighetsklassificeringen av en näringsidkan-de fysisk person får enligt 16 § 2 mom. och 27 § 2 mom. 1 punkten ske med användning av personkreditupplysningar om näringsidkaren. Reglerna bör förstås så att en näringsidkande fysisk person svarar för de åtaganden som direkt hänger samman med näringsverksamheten och att det t.ex. vid utsökning är personen, inte firman som är svarande.

De uppgifter om betalningsstörning som registreras i ett register över företagskreditupplysningar är i vissa fall mer omfattande än de som registreras i ett register över personkreditupplysningar. I de fall då i ett register över företagskreditupplysningar får registreras sådan typ av information som inte tillåts i ett register över personkreditupplysningar, tillämpas på anteckningar om betalningsstörning avseende en näringsidkande fysisk person bestämmelserna om anteckningar om betalningsstörning avseende företag när betalningsstörningen inträffat i näringsverksamheten. I ett register över företagskreditupplysningar kan alltså göras en i 24 § 1 mom. 7 punkten avsedd anteckning om en borgenärs betalningsuppmaning. Som villkor gäller givetvis att betalningsuppmaningen gällt en fordran som har samband med näringsverksamheten.

Utskottet understryker att man då lagen verkställs måste se till att bestämmelserna om behandling av personkreditupplysningar faktiskt tillämpas på kreditupplysningar om näringsidkande fysiska personer med undantag för sådana uppgifter om betalningsstörning som enligt 24 § endast kan registreras för företag. Detta betyder att när samma typs uppgifter om betalningsstörning kan registreras såväl i ett register över personkreditupplysningar som i ett register över företagskreditupplysningar, ska kreditupplysningar om en näringsidkande fysisk person behandlas som personkreditupplysningar. Då tillämpas på dem bl.a. 7 § 2 mom. om tillsynen över behandlingen av kreditupplysningar. Till exempel en anteckning om betalningsstörning som grundar sig på en av domstol utfärdad dom mot en näringsidkande fysisk person ska registreras i ett register över personkreditupplysningar och inte i ett register över företagskreditupplysningar, oavsett om betalningsstörningen har samband med näringsverksamheten eller är en följd av att personen låtit bli att fullgöra ett konsumtionskreditavtal.

Utskottet uppmanar justitieministeriet att i bevkningen av den nya lagen särskilt ge akt på om tillämpningspraxis ger anledning att senare tydliggöra bestämmelserna om näringsidkande fysiska personer.

4 §. Tillämpning av lagen i vissa fall.      Enligt 1 mom. ska det som föreskrivs om informationsinnehållet i kreditupplysningsregistret också tilllämpas på sådan företagsinformation som en näringsidkare har fått i uppdragsförhållanden och registrerat i sitt kundregister samt använder vid fattande av kreditbeslut för utomståendes räkning.

I propositionsmotiven (s. 33/I) sägs det att bestämmelsen i praktiken skulle gälla s.k. kreditbeslutstjänster. Sådana tjänster tillhandahålls av vissa inkassobyråer, som i kreditgivningsbeslut för uppdragsgivares räkning använder information som de i samband med inkassouppdrag fått från olika uppdragsgivare. Bestämmelsen har ansetts nödvändig för att det föreslagna regelverket ska likabehandla företag som tillhandahåller kreditbeslutstjänster och kreditupplysningsbolag.

Utskottet anser bestämmelsen behövlig av de i propositionen angivna skälen, men konstaterar att den i förslaget begränsats så att reglerna om informationsinnehållet i kreditupplysningsregistret bara tillämpas på företagsinformation. Enligt inkommen utredning drogs gränsen av den anledningen att man då regeringen lämnade sin proposition inte kände till att kreditbeslutstjänster också tillhandahålls i fråga om fysiska personer. Utskottet ser ingen anledning till gränsdragningen och föreslår att bestämmelsen ändras så att den också gäller uppgifter om fysiska personer.

6 §. Kreditupplysningarnas kvalitet och informationskällor. Utskottet har gjort en liten språklig korrigering i 1 mom.

I 2 mom. föreslås det att personuppgifter som ska användas som kreditupplysningar ska hämtas hos den registrerade själv eller ur myndighetsregister där informationen är registrerad för allmänt bruk eller ur kreditupplysningsregister, om inte den registrerade har samtyckt till något annat förfarande eller om det inte i lag eller i ett med stöd av lag fattat beslut föreskrivs om rätten att använda informationen.

Utskottet vill sätta fokus på den av paragrafrubriken och motiven (s. 35/I) utläsbara premissen att bestämmelsen endast gäller ur vilka informationskällor det är tillåtet att hämta information. Den gäller inte och påverkar inte vilka enskilda uppgifter exempelvis kreditgivaren har rätt att få ur dessa informationskällor. Av bestämmelsen följer t.ex. att personuppgifter får hämtas ur befolkningsdatasystemet när de används för kreditupplysning, men vilka specifika uppgifter det går att få ur befolkningsdatasystemet avgörs med stöd av befolkningsdatalagen (507/1993 ).

Personuppgifter får också med den kreditsökandes samtycke hämtas ur andra än de i momentet uppräknade informationskällorna. I propositionen (s. 35/I) tas som exempel att kreditgivaren med kreditsökandens samtycke kan fråga arbetsgivaren om kreditsökandens arbetsplats och lön.

Också när det gäller uppgifter som hämtas med den kreditsökandes samtycke vill utskottet understryka den ovannämnda principen att bestämmelsen enbart gäller tillåtna informationskällor. Kreditsökandens samtycke ger alltså bara rätt att använda en viss informationskälla. Däremot grundar det inte rätt för kreditgivaren att få vissa uppgifter ur informationskällan, om utlämnandet av uppgifterna är särskilt begränsat annanstans i lagstiftningen. Om kreditsökanden t.ex. samtycker till att ett visst i personuppgiftslagen (523/1999 ) avsett personregister används som informationskälla, undantränger samtycket inte de bestämmelser i personuppgiftslagen som gäller kriterierna för att lämna ut uppgifter ur personregistret.

För att det ovan relaterade syftet med bestämmelsen ska framgå tydligare också ur själva lagtexten, föreslår utskottet att momentet skrivs om. Enligt utskottets förslag får med den registrerades samtycke uppgifter också hämtas ur andra än i momentet angivna informationskällor, om en sådan behandling av uppgifterna för utlämning är tillåten enligt personuppgiftslagen och någon annan lag som gäller behandling av personuppgifter.

7 §. Datasäkerhet och registrering av behandlingen av kreditupplysningar. Utskottet har preciserat lydelsen i den sista meningen i 2 mom.

8 §. Allmänna förutsättningar för bedrivande av kreditupplysningsverksamhet. Enligt 1 mom. "får kreditupplysningsverksamhet bedrivas" av företag som har tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar att sköta förpliktelser som avses i kreditupplysningslagen. Men lagen kräver inte tillstånd för att bedriva kreditupplysningsverksamhet utan det räcker med en anmälan. Utskottet föreslår därför att lydelsen ändras till att ett företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet måste ha de nämnda förutsättningarna.

10 §. Förpliktelser som avser tjänster. Utskottet har gjort en språklig ändring i 2 mom.

13 §. Uppgifter om betalningsstörningar samt kompletterande information. Utskottet har gjort några smärre språkliga korrigeringar i 1 mom. 1 och 9 punkten samt i 2 mom. Bara en del av dem påverkar den svenska texten.

Utskottet har kompletterat 1 mom. 3 punkten genom att till förteckningen över uppgifter om betalningsstörning som konstaterats av en myndighet lägga till uppgifter om betalningsförsummelse som konstaterats vid förlikning som fastställts av en domstol. Tillägget grundar sig på att 2 kap. 2 § 2 mom. i utsökningslagen jämställer av domstol fastställd förlikning med dom som utsökningsgrund.

I 1 mom. 8 punkten föreskrivs det att i kreditupplysningsregistret får registreras information om betalning som avser den betalningsförsummelse som lett till en anteckning om betalningsstörning som avses i 1-5 punkten då informationen i enlighet med en lagstadgad förpliktelse har tillställts den registeransvarige eller då den registrerade har bett att en sådan registrering ska göras och lagt fram tillförlitlig utredning om betalningen.

Till följd av den föreslagna ändringen i 4 § 1 mom. tillämpas den aktuella bestämmelsen även på exempelvis sådan information om fysiska personer som inkassobyråer fått i uppdragsförhållanden och registrerat i sitt kundregister för att använda dem för att fatta kreditbeslut för utomståendes räkning. Särskilt när informationen används för ett sådant ändamål är den föreslagna bestämmelsen innehållsligt alltför snäv, eftersom den inte tillåter att en inkassobyrå för in i registret sådan information om en betalning som byrån sitter inne med direkt utifrån ett inkassouppdrag. En annan konsekvens vore att information av det slaget inte med stöd av 16 § 1 mom. skulle få användas vid framtagning av kreditvärdighetsklass eller av andra uppgifter för bedömning av den registrerades kreditvärdighet.

En bestämmelse som leder till ett sådant slutresultat är inte rättvis för den registrerade. Den är nämligen onödigt restriktiv när det gäller att registrera och för kreditvärdighetsklassificering använda uppgifter som betraktas som positiva i bedömningen av kreditvärdigheten. Utskottet föreslår därför att bestämmelsen ändras så att i ett kreditupplysningsregister även får registreras sådan information om betalningen som registerföraren annars besitter.

15 §. Specialbestämmelser om behandling av uppgifter om minderåriga. Utskottet har gjort en del språkliga ändringar i rubriken och i paragraftexten.

16 §. Uppgifter som används för kreditvärdighetsklassificering och annan bedömning av kreditvärdighet. Utskottet har kortat ner rubriken och stiliserat om 1 mom.

17 §. Lagringstider för identifieringsuppgifter och uppgifter om handlingsbehörighet. Utskottet har sett över 1 mom. 2 och 3 punkten i språkligt hänseende. Ändringarna påverkar inte den svenska texten. Dessutom har utskottet omformulerat 2 mom. för att det ska vara lättare att förstå.

18 §. Lagringstider för anteckningar om betalningsstörningar och kreditvärderingsuppgifter. Utskottet har gjort en liten språklig korrigering i 1 mom. 2 punkten.

I 1 mom. 3 punkten föreslår regeringen att uppgifter om utsökning ska avföras ur registret så snart den registeransvarige har fått veta att tidsfristen för fordrans verkställbarhet har gått ut. I praktiken skulle detta innebära att om gäldenären vid utsökning konstaterats vara medellös t.ex. en månad innan tidsfristen löper ut, får en anteckning om betalningsstörning på grund av medellöshetshinder inte stå kvar i kreditupplysningsregistret i normala tre år utan måste avföras omedelbart efter att den registeransvarige fått veta att tidsfristen för utsökningsgrundens verkställbarhet löpt ut.

Förslaget är inte motiverat om man tänker på kreditriskhanteringen, menar utskottet. Att utsökningsgrundens tidsfrist löper ut betyder enligt 2 kap. 27 § 1 mom. i den utsökningsbalk riksdagen nyss antog att fordran preskriberas. Det handlar om att skuldansvaret upphör enbart med anledning av den tid som gått. Det faktum att fordrans verkställbarhet upphör kan alltså inte ses som ett bevis för att kreditgivarens kreditrisk för den registrerades vidkommande skulle ha minskat avsevärt.

Den föreslagna bestämmelsen är också inkonsekvent med hänsyn till att en anteckning om betalningsstörning inte omedelbart avförs ur registret om fordran upphör av någon annan orsak. Det sker inte ens om skulden betalas, utom när betalningen sker i enlighet med 4 punkten, trots att detta med tanke på bedömningen av kreditrisken klart och tydligt kan anses väga tyngre än att verkställbarhetsgrundens tidsfrist löpt ut.

Av ovannämnda orsaker föreslår utskottet att 3 punkten ändras så att en anteckning om betalningsstörning inte omedelbart avförs ur registret bara för att utsökningsgrundens tidsfrist löpt ut.

Formuleringen i 4 punkten har samordnats med motsvarande bestämmelse i 28 § 1 mom. 4 punkten om register över företagskreditupplysningar.

Av 3, 4 och 6 punkten framgår inte entydigt hur länge utsökningsuppgifter normalt ska förvaras. Det är uppenbart att förvaringstiden för utsökningsuppgifter avses vara tre år. För att tydliggöra bestämmelsen föreslår utskottet att 6 punkten preciseras med att uppgifter om betalningsstörning och utsökning som en myndighet konstaterat ska avföras ur kreditupplysningsregistret senast tre år från att anteckningen gjordes, om inte uppgiften ska avföras tidigare med stöd av 3 eller 4 punkten.

Utskottet har noterat att bestämmelserna om förvaringstiden för konkursuppgifter skiljer sig från varandra i föreslagna 18 och 28 §. Enligt 18 § ska uppgifter om konkurs alltid avföras inom fem år från konkursens början. Enligt 28 § 2 mom. kan konkursuppgifter förvaras mer än fem år, om en ny anteckning om betalningsstörning gällande den registrerade gjorts i registret innan tidsfristen löpt ut. Med tanke på att ett konkursförfarande kan pågå i mer än fem år anser utskottet den föreslagna regeln i 28 § vara mer motiverad än den i 18 §. Utskottet föreslår därför att 18 § 2 mom. ändras så att det i fråga om konkursuppgifter motsvarar 28 § 2 mom.

I 4 mom. föreslås att ur registret ska på basis av den registrerades tillförlitliga utredning avföras en i 1 mom. 7 punkten avsedd anteckning, om den registrerade har haft rätt att vägra betala eller om anteckningen av något annat motsvarande skäl är vilseledande. Utskottet påpekar att 31 § innehåller en generell bestämmelse om rättelse av fel. Den aktuella bestämmelsen överlappar 31 § och är därför onödig. Utskottet föreslår att den stryks i förslaget.

För att göra regleringen tydligare har utskottet bytt ut uttrycket "uppgifter om kreditvärdering" i 5 mom. mot "uppgifter om bedömning av kreditvärdighet" som används i definitionen i 13 § 1 mom. 9 punkten.

19 §. Allmänna förutsättningar för utlämnande och användning av personkreditupplysningar. Utskottet har gjort en språklig ändring i den finska rubriken.

Enligt 2 mom. 5 punkten får personkreditupplysningar lämnas ut och användas för avtal om uthyrning av en bostadslägenhet. Bestämmelsen är enligt utskottets mening onödigt snäv då den endast avser avtal om uthyrning av lokaler för boendeändamål. Utskottet föreslår att punkten ändras så att personkreditupplysningar får lämnas ut och användas för avtal om uthyrning av lokal. Då kan upplysningar lämnas ut och användas när t.ex. avtal om uthyrning av lagerlokaler ingås.

Utskottet har gjort en språklig ändring i 6 punkten som inte påverkar den svenska texten.

I 8 punkten föreslås det att personkreditupplysningar ska få lämnas ut och användas för bedömning av arbetssökande och arbetstagare enligt vad som särskilt föreskrivs i lag. Enligt propositionsmotiven (s. 26/II och 47/I) är avsikten att senare ta in bestämmelserna om behandling av kreditupplysningar i arbetslivet i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). Men tills de bestämmelserna föreligger ska enligt 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i det andra lagförslaget 4 mom. i personuppgiftslagens 20 § som föreslås bli upphävd tillämpas på utlämnande och användning av personkreditupplysningar för bedömning av arbetssökande och arbetstagare. Eftersom 20 § 4 mom. i personuppgiftslagen inte innehåller uttryckliga bestämmelser om saken, föreslår utskottet att 19 § 8 punkten i kreditupplysningslagen ändras så att personkreditupplysningar får lämnas ut och användas för bedömning av arbetssökande och arbetstagare enligt vad som bestäms någon annanstans i lag.

21 §. Basuppgifter om företag. Utskottet har gjort en del stilistiska ändringar i paragrafen.

24 §. Uppgifter om företags betalningsstörningar samt kompletterande uppgifter. I 1 mom. 1 punkten har ett författningsnummer strukits såsom obehövligt. Utskottet föreslår att 2 punkten ändras i analogi med 13 § 1 mom. 3 punkten ovan.

27 §. Information som används för klassificering och annan kreditvärdering av företag och ansvarspersoner. Utskottet har kortat ner rubriken och gjort en del språkliga ändringar i 1 mom. och i 2 mom. 1-3 punkten.

Det föreslås att personkreditupplysningar om ett företags ansvarspersoner inte efter den i 2 mom. 2 eller 3 punkten avsedda tidpunkten får användas för fastställande av företagets kreditvärdighetsklass eller för annan bedömning av företagets kreditvärdighet, även om företaget efter att i enlighet med 2 eller 3 punkten ha offentliggjort bokslut över två räkenskapsperioder upphört att offentliggöra bokslut. En bestämmelse som får sådana konsekvenser är inte befogad med tanke på kreditriskhanteringen, menar utskottet. Därför föreslår utskottet att momentet kompletteras med en ny punkt 4. Enligt den får personkreditupplysningar om ett företags ansvarspersoner användas för fastställande av företagets kreditvärdighetsklass eller för annan bedömning av företagets kreditvärdighet, om det har förflutit mer än två år från en räkenskapsperiod över vilken bolaget har offentliggjort bokslut.

28 §. Lagringstider för registeranteckningar. Utskottet har sett över det inledande stycket i 1 mom. I 2 punkten i det momentet har utskottet strukit anteckningar om näringsförbud, eftersom det i 8 punkten finns regler för hur länge dessa ska lagras. I 4 punkten har utskottet gjort en språklig precisering och i 6 punkten en terminologisk justering.

För att göra bestämmelserna om den normala lagringstiden för utsökningsuppgifter entydiga också då det gäller företagskreditupplysningar, föreslår utskottet att 7 punkten preciseras så att de i 24 § 1 mom. 2, 3, 5 och 7 punkten avsedda uppgifterna om betalningsstörning ska avföras senast tre år efter att uppgiften registrerats i registret, om inte uppgiften ska avföras tidigare med stöd av 3 eller 4 punkten i momentet.

Utskottet har gjort små språkliga ändringar i 2 mom.

När det gäller 3 mom. föreslår utskottet med samma motivering som under 18 § 4 mom. att det stryks.

30 §. Rätt till insyn. Det har påpekats för utskottet att föreslagna 2 mom. och bestämmelserna i personuppgiftslagen kan leda till oklarhet om en fysisk person har rätt att få veta källan för den registrerade informationen. För att undvika tolkningssvårigheter föreslår utskottet att momentet ändras så att där uttryckligen föreskrivs om en fysisk persons rätt att få denna information.

31 §. Rättelse av fel. Enligt förslaget ska den registeransvarige på begäran av den registrerade informera den som fått felaktiga uppgifter om att felet rättats. Det har framhållits för utskottet att det skulle vara svårt att fullgöra denna skyldighet i fråga om företagskreditupplysningar, eftersom den som ansvarar för ett kreditupplysningsregister inte enligt den föreslagna lagen är skyldig att föra register över vem företagsregisterupplysningar lämnas till. Därför föreslår utskottet att paragrafen ändras så att den som den registrerade uppgett har fått en felaktig företagskreditupplysning på begäran av den registrerade ska underrättas om att felet rättats till.

32 §. En registeransvarigs förpliktelser i ärenden som gäller insynsrätt och rättelseyrkande. I första meningen i 1 mom. föreslås det att en registeransvarig före avgörandet av yrkanden som avser insynsrätt eller rättelser ska bereda den registrerade tillfälle att yttra sig om den registeransvariges förslag till avgörande. Utskottet menar att det föreslagna förfarandet är onödigt komplicerat inte minst med hänsyn till att den registrerade i vilket fall som helst kan framställa nytt yrkande på insynsrätt eller rättelse av fel, om yrkandet enligt honom eller henne avslagits på felaktiga eller otillräckliga grunder. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen stryks i lagförslaget.

I momentets andra mening föreslås rätt för den registrerade att i ärendet använda sitt modersmål, finska eller svenska, samt att få handlingarna på detta språk. Att föra kreditupplysningsregister är enligt utskottet inte ett sådant i 25 § i språklagen (423/2003 ) avsett uppdrag där en enskild näringsidkare har samma skyldighet som en myndighet att ge språklig service. Men med tanke på hur viktigt det är för den registrerade att kreditupplysningarna är korrekta, anser utskottet att bestämmelsen är motiverad ur rättssäkerhetssynpunkt och tillstyrker att den ingår i kreditupplysningslagen.

Att kreditupplysningslagen får en bestämmelse om skyldighet för privata näringsidkare att ge språklig service bör inte ses som ett bevis för att en likartad lagstiftningsmässig lösning utan vidare också skulle vara motiverad inom andra näringssektorer. Om man i framtiden vill lagstifta om en likartad skyldighet för en annan näringssektor, måste saken förberedas noggrant efter ingående överväganden.

För den registrerades rättssäkerhet är det viktigt att han eller hon i samband med beslut som den som bedriver kreditupplysningsverksamhet fattar får anvisningar om hur han eller hon ska förfara för att få ärendet behandlat av en myndighet. Utskottet föreslår därför att 2 mom. kompletteras med en bestämmelse om att registerföraren till avgörandet ska foga information om den registrerades rätt att få saken behandlad av dataombudsmannen.

34 §. Dataombudsmannens rätt att få information och göra inspektioner. Enligt 2 mom. har dataombudsmannen rätt att ur bötesregistret få de uppgifter som behövs för att utreda tillförlitligheten hos ett tillsynsobjekts ägare, styrelseledamöter, verkställande direktör och anställda. Men i föreslagna 9 § 1 mom. föreslås tillförlitlighetskrav bara för medlemmarna av styrelsen och deras ersättare samt verkställande direktören och dennes ställföreträdare i ett företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet. Därför föreslår utskottet att i 34 § 2 mom. stryks rätten att få information när det gäller ett tillsynsobjekts ägare och anställda. Men samtidigt behöver momentet kompletteras med ersättare för styrelseledamöter och verkställande direktörens ställföreträdare, som omfattas av tillförlitlighetskraven i 9 § 1 mom.

37 §. Registreringar för bättre informationskvalitet samt för kreditomdömen och företagsundersökningar. Utskottet har kortat ner rubriken och korrigerat den felaktiga hänvisningen till 24 § 3 mom. till att syfta på 4 mom. i samma paragraf.

Utifrån erhållen utredning anser utskottet att den som bedriver kreditupplysningsverksamhet bör ges rätt att registrera uppgifter i ett register för eget bruk även för att fullgöra sina förpliktelser enligt 30 och 31 §. Paragrafen måste följaktligen kompletteras med hänvisningar till dessa paragrafer.

38 §. Anmälan om kreditupplysningsverksamhet. Utskottet har gjort en terminologisk precisering i 3 punkten.

43 §. Kreditupplysningsförseelse. Utskottet har ändrat på en del uttryck för att terminologin ska vara konsekvent i hela lagen.

2. Lag om ändring av personuppgiftslagen

36 §. Anmälningsplikt. Regeringen föreslår att 36 § 2 mom. ändras, trots att den uppenbara avsikten varit att ändra 3 mom. Utskottet har korrigerat den föreslagna lagen så att ändringen gäller 3 mom.

Ikraftträdandebestämmelsen. Med hänsyn till det som ovan sagts om 19 § 2 mom. 8 punkten i lagförslag 1 har utskottet kompletterat 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen med att 4 mom. i personuppgiftslagens 20 § som upphävs kan tilllämpas när personkreditupplysningar om inte bara en arbetsgivare utan också om en arbetssökande lämnas till arbetsgivaren.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår lagutskottet

att lagförslag 3 godkänns utan ändringar,

att lagförslag 1 och 2 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att ett uttalande godkänns (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottets ändringsförslag

1.

Kreditupplysningslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 och 2 § (Som i RP)

3 § Definitioner

I denna lag avses med

1) kreditupplysningar uppgifter som gäller en fysisk persons eller ett företags betalningsförmåga eller betalningsvilja eller som på något annat sätt anger en persons eller ett företags förmåga att uppfylla sina åtaganden och som används i samband med kreditgivning och kreditbevakning,

2) företag en fysisk person som bedriver näringsverksamhet eller någon annan enhet som enligt 3 § 1 mom. 1-5 punkten i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) skall registreras i företags- och organisationsdatasystemet,

3) företags ansvarsperson en person som enligt ett offentligt myndighetsregister är bolagsman, ansvarig bolagsman, verkställande direktör, styrelseledamot eller ersättare, prokurist eller firmatecknare i ett företag,
(4 punkten som i RP)

5) personkreditupplysningar kreditupplysningar om en fysisk person och i samband med dem behandlade identifierings- och handlingsbehörighetsuppgifter om personen,

6) företagskreditupplysningar kreditupplysningar om ett företags betalningsvana, betalningsstörningar och kreditvärdighetsklass samt andra kreditupplysningar om företaget,
(7 och 8 punkten som i RP)

4 § Tillämpning av lagen i vissa fall

Vad som i denna lag föreskrivs om informationsinnehållet i kreditupplysningsregister skall tillämpas också på sådan information om fysiska personer eller företag som en näringsidkare har fått i uppdragsförhållanden och registrerat i sitt kundregister samt använder vid fattande av kreditbeslut för utomståendes räkning.
(2 mom. som i RP)

2 kap. Allmänna förpliktelser vid behandling av kreditupplysningar

5 § (Som i RP)

6 § Kreditupplysningarnas kvalitet och informationskällor

Som kreditupplysningar får användas och på annat sätt behandlas endast information som har tillförlitliga källor och som är behövliga och relevanta för att beskriva den registrerades betalningsförmåga eller betalningsvilja eller förmåga att uppfylla sina åtaganden. Sådana känsliga personuppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen får användas eller behandlas på annat sätt endast om det i lag eller i ett med stöd av lag fattat beslut föreskrivs om rätten att använda uppgifterna.

Personuppgifter som skall användas som kreditupplysningar skall hämtas hos den registrerade själv, ur kreditupplysningsregister eller ur myndighetsregister där informationen är registrerad för allmänt bruk, (utesl.) om det inte i lag eller i ett med stöd av lag fattat beslut föreskrivs om rätten att använda informationen. Med den registrerades samtycke får uppgifter också hämtas ur andra informationskällor, om en sådan behandling av uppgifterna för utlämning är tilllåten enligt personuppgiftslagen och någon annan lag som gäller behandling av personuppgifter.
(3 mom. som i RP)

7 § Datasäkerhet och registrering av behandlingen av kreditupplysningar
(1 mom. som i RP)

Vid behandlingen av personkreditupplysningar som har registrerats i ett kreditupplysningsregister skall det ses till att uppgifter om behandlingen av kreditupplysningarna lagras i datasystemet. Vad som föreskrivs i detta moment gäller inte behandling av information om företagskopplingar som avses i 12 § 2 punkten.

3 kap. Kreditupplysningsverksamhet

8 § Allmänna förutsättningar för bedrivande av kreditupplysningsverksamhet

Ett företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar att sköta förpliktelser som avses i denna lag.
(2 mom. som i RP)

9 § (Som i RP)

10 § Förpliktelser som avser tjänster
(1 mom. som i RP)

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall på begäran i enskilda fall mot skälig ersättning lämna ut kreditupplysningar. Den som ber om personkreditupplysningar skall lägga fram den utredning som behövs för att konstatera att utlämnandet är förenligt med lag.
(3 mom. som i RP)

11 § (Som i RP)

4 kap. Personkreditupplysningar i ett kreditupplysningsregister och behandlingen av dem

12 § (Som i RP)

13 § Uppgifter om betalningsstörningar samt kompletterande information

I ett kreditupplysningsregister får såsom personkreditupplysningar registreras
(1 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(2 punkten som i RP)

3) uppgifter om betalningsstörning som konstaterats av en myndighet, innefattande uppgifter om en betalningsförsummelse som har konstaterats genom en av domstol utfärdad lagakraftvunnen dom eller (utesl.) tredskodom, genom förlikning fastställd av domstol eller genom protest av en växel som den registrerade accepterat,
(4-7 punkten som i RP)

8) uppgift om betalning, innefattande information om betalning som avser den betalningsförsummelse som lett till en anteckning om betalningsstörning som avses i 1-5 punkten då informationen i enlighet med en lagstadgad förpliktelse har tillställts den registeransvarige eller då den registrerade har bett att en sådan registrering skall göras och lagt fram tillförlitlig utredning om betalningen eller då den registeransvarige annars har information om betalningen,
(9 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)

I registret skall dessutom på den registrerades begäran och utifrån en tillförlitlig utredning av denne registreras en uppgift om att orsaken till en betalningsstörning är borgensansvar eller tredjemanspant och likaså en av den registrerade till den registeransvarige överlämnad, i boförvaltarens gäldenärsutredning ingående information om de huvudsakliga orsakerna till konkurs. I registret kan föras in också annan information som den registrerade har lämnat om faktorer som lett till (utesl.) anteckningar om betalningsstörning och om den ursprungliga tidpunkten för en betalningsstörning.
(3 mom. som i RP)

14 § (Som i RP)

15 § Specialbestämmelse om behandling av uppgifter om minderåriga

I ett kreditupplysningsregister får i fråga om minderåriga som uppgifter om betalningsstörningar registreras endast utsökningsuppgifter enligt 13 § 1 mom. 4 punkten som har lämnats ur utsökningsregistret för kreditupplysningsverksamhet.

16 § Uppgifter som används för (utesl.) bedömning av kreditvärdighet

När man fastställer en fysisk persons kreditvärdighetsklass eller (utesl.) andra uppgifter för bedömning av kreditvärdighet som registreras i ett kreditupplysningsregister eller tillhandahålls med hjälp av det får (utesl.) endast uppgifter som avses i 12 § 2-4 punkten och i 13 § användas.
(2 mom. som i RP)

17 § Lagringstider för identifieringsuppgifter och uppgifter om handlingsbehörighet

Identifieringsuppgifter och uppgifter om handlingsbehörighet om en registrerad skall avföras ur registret som följer:
(1 punkten som i RP)
(2 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(3 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(4 punkten som i RP)

Utan hinder av 1 mom. 2 punkten får en uppgift om företagskoppling bevaras så länge som det i registret över företagskreditupplysningar (utesl.) finns en anteckning om betalningsstörning som registrerats under ansvarspersonens verksamhetstid eller omedelbart därefter eller som annars klart beror på avgöranden och åtgärder som skett medan ansvarspersonen varit verksam i företaget.

18 § Lagringstider för anteckningar om betalningsstörningar och kreditvärderingsuppgifter

I kreditupplysningsregistret registrerade anteckningar om betalningsstörningar skall avföras ur registret som följer:
(1 punkten som i RP)

2) uppgifter om skuldsanering och kungörelse, inom en månad från det att motsvarande anteckningar har avförts ur det myndighetsregister som uppgifterna härstammar från,

3) uppgifter om utsökning, så snart den registeransvarige har fått besked av utmätningsmannen om att utsökningsgrunden har upphävts eller att utsökningen annars har konstaterats vara obefogad (utesl.),

4) uppgifter om begränsad utsökning, så snart den registeransvarige fått besked om att gäldenären har betalat den skuld som drivits in genom begränsad utsökning,
(5 punkten som i RP)

6) av en myndighet konstaterade uppgifter om betalningsstörning och utsökning, senast tre år från det att uppgiften registrerades i registret, om uppgiften inte enligt 3 eller 4 punkten skall avföras tidigare.

(2 mom. som i RP)

En anteckning som avses i 1 mom. 1 och 6 punkten behöver inte avföras ur registret, om en ny anteckning om betalningsstörning som gäller den registrerade har gjorts i registret innan tidsfristen för avförande av den föregående anteckningen enligt 1 eller 2 mom. har gått ut. Alla anteckningar om en konkurs skall dock avföras inom tre månader från det att uppgifterna om den senaste konkursanteckningen har avförts ur företagssanerings- och konkursregistret och en anteckning om betalningsstörning som avses i 1 mom. 6 punkten senast fyra år efter det att den gjorts.
(4 mom. utesl.)

Uppgifter om bedömning av kreditvärdighet skall avföras när de övriga anteckningarna om personen i fråga har avförts ur registret.

19 §
(Rubriken som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(1 mom. som i RP)

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. får personkreditupplysningar lämnas ut och användas
(1-4 punkten som i RP)

5) för hyresavtal för en bostadslägenhet eller annan lokal,
(6 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(7 punkten som i RP)

8) för bedömning av arbetssökande och arbetstagare enligt vad som bestäms någon annanstans i lag,
(9 och 10 punkten som i RP)

(3 mom. som i RP)
20 § (Som i RP)

5 kap. Basuppgifter om företag samt uppgifter om näringsförbud

21 § Basuppgifter om företag

Om en registrerad inte har samtyckt till något annat, får i ett kreditupplysningsregister såsom basuppgifter om ett företag registreras
(1 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(2 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(3 punkten som i RP)

22 och 23 § (Som i RP)

6 kap. Företagskreditupplysningar i kreditupplysningsregister och användning av personkreditupplysningar som företagskreditupplysningar

24 § Uppgifter om företags betalningsstörningar samt kompletterande uppgifter

Som uppgifter om ett företags betalningsstörningar får i ett kreditupplysningsregister registreras

1) uppgifter som i det konkurs- och företagssaneringsregister som avses i lagen om konkurs- och företagssaneringsregistret (utesl.) införts om den registrerade och om behandlingen av ärendet,

2) uppgifter om betalningsförsummelser som har konstaterats genom en av domstol utfärdad lagakraftvunnen dom eller tredskodom, genom förlikning fastställd av domstol eller genom protest av en växel som den registrerade godkänt,
(3-7 punkten som i RP)

(2-4 mom. som i RP)
25 och 26 § (Som i RP)

27 § Information som används för (utesl.) kreditvärdering av företag (utesl.)

När man fastställer ett företags kreditvärdighetsklass eller (utesl.) andra uppgifter för bedömning av kreditvärdigheten som registreras i kreditupplysningsregister eller tillhandahålls med hjälp av det får, utöver basuppgifter om företaget och uppgifter som avses i 21-25 §, endast av företaget själv till den registeransvarige överlämnade uppgifter användas.

Personkreditupplysningar om ett företags ansvarspersoner får användas för fastställande av företagets kreditvärdighetsklass eller för annan bedömning av företagets kreditvärdighet
(1 punkten som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)

2) till dess att företaget, efter att ha införts i handelsregistret eller motsvarande myndighetsregister, har bedrivit näringsverksamhet i två räkenskapsperioder och över dem offentliggjort bokslut som enligt revisionsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om företagets verksamhetsresultat och finansiella ställning, (utesl.)

3) om bestämmanderätten i företaget har övergått eller majoriteten av dess ansvarspersoner har bytts ut, till dess att företaget efter den nämnda ändringen har bedrivit näringsverksamhet i två räkenskapsperioder och över dem offentliggjort bokslut som enligt revisionsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om företagets verksamhetsresultat och finansiella ställning, eller

4) om det har förflutit mer än två år från utgången av en räkenskapsperiod över vilken bolaget har offentliggjort bokslut. (Nytt)

(3 och 4 mom. som i RP)
28 § Lagringstider för registeranteckningar

(Det inledande stycket som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)
(1 punkten som i RP)

2) (utesl.) uppgifter om företagssanering och kungörelser, inom en månad från det att motsvarande anteckningar har avförts ur det myndighetsregister som uppgifterna härstammar från,
(3 punkten som i RP)

4) uppgifter om begränsad utsökning, så snart den registeransvarige har fått besked om att gäldenären har betalat den skuld som drivits in genom begränsad utsökning,
(5 punkten som i RP)

6) en anteckning om betalningsvana och kreditvärdighetsklassificering inom sex månader från det att anteckningen gjorts, om den inte under nämna tid ersätts med en ny anteckning,

7) i 24 § 1 mom. 2, 3, 5 och 7 punkten avsedda uppgifter om betalningsstörning, senast inom tre år från det att anteckningen gjordes i registret, om uppgiften inte enligt 3 eller 4 punkten i detta moment skall avföras tidigare,
(8 punkten som i RP)

En anteckning om betalningsstörning som avses i 1 mom. 1 och 7 punkten behöver inte avföras ur registret, om en ny anteckning om betalningsstörning har registrerats på företaget innan det enligt bestämmelsen gällande anteckningen om betalningsstörning hade varit nödvändigt att avföra den föregående anteckningen om betalningsstörning. Alla anteckningar om en konkurs skall dock avföras inom tre månader från det att uppgifterna om den senaste konkursanteckningen har avförts ur företagssanerings- och konkursregistret, och en anteckning om en betalningsstörning som konstaterats av en myndighet skall avföras senast fyra år efter det att den gjorts.
(3 mom. utesl.)

7 kap. Registrerades rättigheter och tillgodoseendet av dem

29 § (Som i RP)

30 § Rätt till insyn
(1 mom. som i RP)

En fysisk person har också rätt att få veta varifrån de i registret registerade uppgifterna härstammar och till vem (utesl.) personkreditupplysning om honom eller henne har lämnats ut under det senaste året. Rättten till insyn gäller dock inte utlämnande av uppgifter om företagskopplingar. I personuppgiftslagen föreskrivs om när ersättning uppbärs för utövande av en fysisk persons insynsrätt.

31 § Rättelse av fel

Den registeransvarige skall utan obefogat dröjsmål rätta felaktig, bristfällig, föråldrad eller annars vilseledande information i ett kreditupplysningsregister eller kreditomdöme. Den registeransvarige skall på begäran av den registrerade underrätta den som fått felaktig personkreditupplysning om rättelsen. Den som den registrerade uppgett har fått en felaktig företagskreditupplysning skall på den registrerades begäran underrättas om rättelsen.

32 § En registeransvarigs förpliktelser i ärenden som gäller insynsrätt och rättelseyrkanden

(Utesl.) Den registrerade har rätt att i ett ärende som gäller insynsrätt eller rättelse använda sitt modersmål, antingen finska eller svenska, samt att få handlingarna på detta språk.

En registeransvarig som vägrar ge den registrerade insynsrätt eller vägrar ändra en registeruppgift skall ge ett skriftligt beslut om saken. Av beslutet skall framgå vilka lagrum och fakta vägran baseras på. Till beslutet skall fogas information om den registrerades rätt att få saken behandlad av dataombudsmannen.

8 kap. Tillsyn

33 § (Som i RP)

34 § Dataombudsmannens rätt att få information och göra inspektioner
(1 mom. som i RP)

Dataombudsmannen har rätt att ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) få de uppgifter som behövs för att i enlighet med lagen utreda tillförlitligheten hos ett tillsynsobjekts (utesl.) styrelseledamöter och ersättare för dem samt verkställande direktör och dennes ställföreträdare. Särskilda bestämmelser gäller i fråga om rätten att få uppgifter ur straffregistret.

35 och 36 § (Som i RP)

9 kap. Särskilda bestämmelser

37 § Registreringar i vissa fall

Vad som föreskrivs 4-6 kap. hindrar inte att den som ansvarar för ett kreditupplysningsregister för sitt eget bruk registrerar uppgifter om en borgenär i syfte att fullgöra förpliktelser som anges i 13 § 3 mom., (utesl.) 24 § 4 mom. samt 30 och 31 § eller registrerar uppgifter för anteckningar som avses i 22 § eller för kreditomdömen eller företagsundersökningar.

38 § Anmälan om kreditupplysningsverksamhet

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall tre månader innan kreditupplysningar lämnas ut eller annan verksamhet inleds göra en anmälan till dataombudsmannen. Av anmälan skall framgå
(1 och 2 punkten som i RP)

3) vilka register som används inom verksamheten, vilka typer av information registren innehåller och lagringstiderna för informationen samt grunder för (utesl.) kreditvärdighetsklassificering,
(4 och 5 punkten som i RP)

39-42 § (Som i RP)

43 § Kreditupplysningsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med denna lag

1) underlåter att iaktta vad som föreskrivs om behandling av företagskreditupplysningar som registreras i kreditupplysningsregister, om information som används för fastställelse av kreditvärdighetsklass eller annan uppgift för bedömning av kreditvärdigheten i fråga om företag, om information till registrerade, om rättelse av företagskreditupplysningar och om anmälan till dataombudsmannen, eller
(2 punkten som i RP)

och sålunda äventyrar företags rätt att bli bedömda på basis av korrekta och relevanta uppgifter eller tillgången till kreditupplysningar skall, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för kreditupplysningsförseelse dömas till böter.

10 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

44 och 45 § (Som i RP)
_______________

2.

Lag

om ändring av personuppgiftslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i personuppgiftslagen av den 22 april 1999 (523/1999) 3 § 8 och 9 punkten, 20 och 21 §, 25 § 1 och 2 mom. samt 26 § 2 mom., och

ändras 3 § 7 punkten, 32 § 2 mom. och 36 § 3 mom., som följer:

3 och 32 § (Som i RP)

36 § Anmälningsplikt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(3 mom. som 2 mom. i RP)
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________

(1 mom. som i RP)

Bestämmelserna i 4 mom. i personuppgiftslagens 20 § som upphävs skall dock tillämpas när personkreditupplysningar om en arbessökande eller arbetstagare lämnas till arbetsgivaren.

_______________

Utskottets förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar omedelbara åtgärder för att komplettera kreditupplysningslagen så att det blir möjligt att registrera i utsökningsregistret ingående offentliga uppgifter i ett kreditupplysningsregister.

Helsingfors den 8 februari 2007

I den avgörande behandlingen deltog

ordf. Tuija Brax /gröna
vordf. Susanna Rahkonen /sd
medl. Esko Ahonen /cent
Leena Harkimo /saml
Anne Holmlund /saml
Tatja Karvonen /cent
Petri Neittaanmäki /cent
Heli Paasio /sd
Lyly Rajala /saml
Jukka Roos /sd
Tero Rönni /sd
Petri Salo /saml
Pertti Salovaara /cent
Timo Soini /saf
Astrid Thors /sv

Sekreterare var

utskottsråd Tuomo Antila

RESERVATION

Motivering

I den sista meningen i 32 § 1 mom. föreslås att den registrerade ska ha rätt att i ärendet använda sitt modersmål, antingen finska eller svenska, samt att få handlingarna på detta språk. Att föra kreditupplysningsregister är enligt vår uppfattning inte ett sådant i 25 § i språklagen (423/2003 ) avsett uppdrag där en enskild näringsidkare har samma skyldighet som en myndighet att ge språklig service.

Skyldigheten för en enskild näringsidkare att ge språklig service är en vittbärande fråga av stor principiell betydelse. Inom ingen annan näringssektor har en enskild näringsidkare i lag ålagts en motsvarande skyldighet. Trots det motiverar regeringen inte förslaget på något sätt. Inte heller kommer regeringen med någon bedömning av hur en sådan skyldighet för en enskild näringsidkare förhåller sig till näringsfriheten i 18 § i grundlagen.

Vi menar att de som bedriver kreditupplysningsverksamhet inte i kreditupplysningslagen ska åläggas skyldighet att ge språklig service.

Förslag

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att förslaget till uttalande samt lagförslag 1-3 godkänns enligt lagutskottets betänkande men 32 § i lagförslag 1 med följande ändring:

Reservationens ändringsförslag

32 § En registeransvarigs förpliktelser i ärenden som gäller insynsrätt och rättelseyrkanden
(1 mom. utesl.)
(2 mom. som i LaUB)_______________

Helsingfors den 8 februari 2007

Timo Soini /saf
Lyly Rajala /saml
Petri Salo /saml
Anne Holmlund /saml
Leena Harkimo /saml
Jukka Roos /sd