Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring
av värdepappersmarknadslagen och lagen om handel med standardiserade
optioner och terminer och av vissa lagar som har samband med dem
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås att värdepappersmarknadslagens
värdepappersbegrepp ändras så att blir flexiblare, vilket främjar
ibruktagandet av de nya finansiella instrument som utvecklats och kommer
att utvecklas på den inhemska och utländska värdepappersmarknaden samt
den offentliga handeln med dem även i Finland. Ändringen har omfattande
effekter inte bara på värdepappersmarknadslagens innehåll utan också på
den lagstiftning som har samband med den.
Eftersom ändringen av värdepappersmarknadslagens värdepappersbegrepp
leder till att lagen också skall tillämpas bl.a. i situationer där privata
aktiebolags värdepapper bjuds ut, föreslås i propositionen att
begränsningarna av den offentliga handeln med privata aktiebolags
värdepapper luckras upp. Enligt propositionen skall sådana värdepapper
fortfarande inte kunna vara föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen, men handel skall vara möjlig inom andra
yrkesmässigt ordnade handelsförfaranden som är tillgängliga för
allmänheten. Också utländska värdepapper skall på ett smidigare sätt än för
närvarande kunna bli föremål för sådana handelsförfaranden.
Den föreslagna ändringen av värdepappersmarknadslagens
värdepappersbegrepp medför behov av att begränsa tillämpningsområdet
för lagen om handel med standardiserade optioner och terminer så att denna
lag i fortsättningen tillämpas endast på verksamhet inom sådana
optionsföretag som avses i lagen. Dessutom leder ändringen till att den
begränsning att tillhandahålla andra än standardiserade derivatinstrument
och med dem jämställbara derivatinstrument som ingår i lagen om handel
med standardiserade optioner och terminer slopas. Propositionens förslag
till ändringar i lagen om värdepappersföretag begränsar dock fortfarande
yrkesmässigt tillhandahållande av sådana derivatinstrument för allmänheten
till tillhandahållare av tjänster som har verksamhetstillstånd och berörs av
accentuerad omsorgsplikt med avseende på skyddet för placerarna.
I propositionen föreslås att den inhemska och utländska konkurrensen
mellan dem som tillhandahåller tjänster på värdepappersmarknaden skall
öka. Konkurrensen befrämjas i förslaget förutom genom ovan nämnda
ändring av värdepappersmarknadslagens värdepappersbegrepp också
framför allt genom att även andra som ordnar offentlig handel än
fondbörsen i lagen ges möjlighet att som föremål för i lagen avsedd annan
offentlig handel uppta värdepapper som finns på börslistan. En annan åtgärd
i propositionen som främjar konkurrensen är förslaget till ändring av
bestämmelserna om fondbörsens och optionsföretagets parter.
Förutom reformerna gällande förutsättningarna för att ordna offentlig
handel med värdepapper och beviljandet av rättigheter för parter innehåller
propositionen också förslag som effektiverar den tillsyn som de som är
verksamma på värdepappers- och derivatmarknaden själva utövar. I
propositionen föreslås bl.a. att bestämmelserna gällande fondbörsen, andra
som ordnar offentlig handel, clearingorganisationen och
värdepapperscentralen skall klarläggas vad beträffar innehållet i deras
självreglering.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de
har antagits och blivit stadfästa.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
ALLMÄN MOTIVERING 5
1. Inledning 5
2. Nuläge 6
2.1. Lagstiftning och praxis 6
2.1.1. Värdepappersmarknadslagen 6
2.1.2. Lagen om handel med standardiserade optioner och
terminer 6
2.1.3. Annan reglering 6
2.2. Den internationella utvecklingen och lagstiftningen i
utlandet 7
2.2.1. Allmänt 7
2.2.2. Den internationella utvecklingen 7
2.2.3. Lagstiftningen i utlandet 9
2.3. Bedömning av nuläget 12
3. Propositionens mål och de viktigaste förslagen 18
3.1. Mål och medel 18
3.2. De viktigaste förslagen 19
4. Propositionens verkningar 20
4.1. Ekonomiska verkningar 20
4.2. Övriga verkningar 21
5. Beredningen av propositionen 22
6. Andra omständigheter som inverkat på propositionens innehåll 22
DETALJMOTIVERING 23
1. Lagförslag 23
1.1. Lag om ändring av värdepappersmarknadslagen 23
1.2. Lag om ändring av lagen om handel med
standardiserade optioner och terminer 47
1.3. Lag om ändring av lagen om värdeandelssystemet 53
1.4. Lag om ändring av 5 a § lagen om värdeandelskonton 55
1.5. Lag om ändring av lagen om värdepappersföretag 55
1.6. Lagen om ändring av lagen om placeringsfonder 58
1.7. Lag om upphävande av 2 § 10 punkten lagen om
finansinspektionen 59
1.8. Lag om ändring av lagen om aktiebolag 59
1.9. Lag om ändring av lagen om försäkringsföreningar 60
1.10. Lag om ändring av 51 kap. strafflagen 61
2. Närmare bestämmelser 62
3. Ikraftträdande 62
LAGFÖRSLAGEN 63
om ändring av värdepappersmarknadslagen 63
om ändring av lagen om handel med standardiserade optioner och
terminer 75
om ändring av lagen om värdeandelssystemet 81
om ändring av 5 a § lagen om värdeandelskonton 84
om ändring av lagen om värdepappersföretag 84
om ändring av lagen om placeringsfonder 86
om upphävande av 2 § 10 punkten lagen om finansinspektionen 86
om ändring av lagen om aktiebolag 87
om ändring av lagen om försäkringsföreningar 88
om ändring av 51 kap. strafflagen 89
BILAGA 91
PARALLELLTEXTER 91
om ändring av värdepappersmarknadslagen 91
om ändring av lagen om handel med standardiserade optioner och
terminer 121
om ändring av lagen om värdeandelssystemet 134
om ändring av 5 a § lagen om värdeandelskonton 142
om ändring av lagen om värdepappersföretag 143
om ändring av lagen om placeringsfonder 145
om upphävande av 2 § 10 punkten lagen om finansinspektionen 147
om ändring av lagen om aktiebolag 147
om ändring av lagen om försäkringsföreningar 149
om ändring av 51 kap. strafflagen 150
ALLMÄN MOTIVERING
1. Inledning
Den europeiska värdepappersmarknaden håller på att omformas.
Uppkomsten av euroområdet, placerarnas ökande behov av att sprida sina
investeringar internationellt och den tekniska utvecklingen i fråga om såväl
handeln med värdepapper som clearingen av avslut och förvaringen av
värdepapper har lett och leder till allt hårdare konkurrens mellan de
traditionellt mycket nationella värdepappersmarknaderna. Man har försökt
svara på marknadens förändringar med internationella projekt som gäller
såväl handeln med värdepapper som clearingen och förvaringen av
värdepapper.
Det viktigaste av de utvecklingsprojekt gällande handeln med värdepapper
som de traditionella fondbörserna initierat torde för närvarande vara
Euronext, som är en allians mellan fondbörserna i Paris, Amsterdam och
Bryssel. Fondbörserna i Stockholm, Oslo och Köpenhamn har strävat efter
att fördjupa det nordiska samarbetet inom ramen för projektet Norex. När
det gäller clearingen av värdepapper kan nämnas bl.a. Clearstream, genom
vilket tyska Deutsche Börse Clearing och luxemburgska Cedel International
gick samman. Motsvarande utveckling har också ägt rum i anslutning till
den internationella avvecklingsagenten Euroclear, som förenar Euroclears
och bl.a. franska Sicovams, belgiska CIK:s och holländska Necigefs
verksamhet.
Alla europeiska utvecklingsprojekt har inte rönt framgång och detta har lett
till ökad osäkerhet beträffande marknadsstrukturernas utveckling. Bland de
misslyckade försöken kan först och främst nämnas iX, ett projekt som drevs
av fondbörserna i Frankfurt och London men som misslyckades på grund av
ägarnas motstånd. Ägarna till Londons fondbörs avvisade också i fjol ett
anbud från OM Gruppen AB, som äger Stockholmsbörsen.
De europeiska utvecklingsprojekten är mycket heterogena. Också utanför
de traditionella fondbörserna finns det en strävan att förena den europeiska
värdepappersmarknaden. I Europa har man under de senaste åren sett flera
försök med s.k. alternativa marknadsplatser (eng. alternative trading
systems eller electronic communication networks). De alternativa
marknadsplatserna har ökat sin andel av handeln i synnerhet på
skuldebrevsmarknaden där parterna traditionellt varit två. Inom
aktiehandeln har man dock inte sett samma utveckling som i USA, där de
alternativa marknadsplatserna redan har en betydande andel av
aktiehandeln. De traditionella fondbörsernas och de alternativa
marknadsplatsernas projekt kompletteras av olika datatekniktillverkares
lösningar för att ena de olika marknadsplatsernas listor.
Parallellt med den europeiska konsolideringsutvecklingen strävar de
viktigaste tillhandahållarna av tjänster på marknaden, dvs. börserna,
kreditinstituten och värdepappersföretagen, antingen självständigt eller i
samarbete med varandra, efter att betjäna sina kunder och erbjuda dem allt
mångsidigare möjligheter att investera i olika finansiella instrument såväl i
hemlandet som utomlands. I denna konkurrens måste det ses till att de olika
instanser som tillhandahåller tjänster har rättvisa möjligheter att konkurrera
på denna allt mera öppna marknad.
HEX Abp (nedan jämte dotterbolag HEX-koncernen), som är den centrala
aktören på den finska värdepappersmarknaden, har meddelat att man gjort
utredningar för en eventuell börslisting i dotterbolaget Helsingfors
Värdepappers- och derivativbörs, clearingbolag Ab, i syfte att bl.a. förbättra
möjligheterna att få finansiering och andra resurser och på så sätt svara på
konkurrensen utifrån. En börsintroduktion och eventuell därpå följande
större spridning av ägarkåren till andra än sådana som i första hand
använder sig av de tjänster som koncernen producerar torde dessutom leda
till koncernens verksamhet i allt högre grad går ut på att eftersträva vinst,
även om de dotterbolag som i huvudsak svarar för dess verksamhet redan
nu är aktiebolag. I en dylik situation måste det allmänna se till att de aktörer
som delvis konkurrerar med varandra på marknaden, fondbörser,
värdepappersföretag och kreditinstitut, har lika möjligheter att utveckla sin
verksamhet i den allt hårdare inhemska och internationella konkurrensen.
2. Nuläge
2.1. Lagstiftning och praxis
2.1.1. Värdepappersmarknadslagen
Värdepappersmarknadslagen (495/1989) innehåller bestämmelser om
lagens värdepappersbegrepp, som bestämmer lagens tillämpningsområde,
bestämmelser om marknadsföring och emission av de värdepapper som
avses i lagen och om informationsskyldighet i anslutning till dessa
situationer, bestämmelser om offentlig handel med de värdepapper som
avses i lagen jämte bestämmelser om parter, förfaringssätten när handel
bedrivs med värdepapper och investeringstjänster tillhandahålls samt om
clearingverksamhet. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om
offentlighet för vissa värdepappersägares innehav och det register som skall
föras över dessa innehav, bestämmelser om offentliga köpeanbud och
inlösningsskyldighet, tillsyn över värdepappersmarknaden, vissa straff,
skadeståndsskyldighet samt vissa andra bestämmelser.
2.1.2. Lagen om handel med standardiserade optioner och terminer
Lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988)
innehåller bestämmelser om sådana optioner och terminer som avses i lagen
samt om standardisering av dem, optionsföretag och marknadsparter,
optionsföretagets verksamhet, tillsyn över derivatmarknaden samt vissa
andra bestämmelser.
2.1.3. Annan reglering
Annan lagstiftning
I hög grad förknippade med ovan nämnda lagar är lagen om
värdepappersföretag (579/1996), kreditinstitutslagen (1607/1993), lagen om
placeringsfonder (48/1999) samt lagen om värdeandelssystemet (826/1991)
och lagen om värdeandelskonton (827/1991). Dessa lagars
tillämpningsområde är till stor del beroende av begreppen värdepapper,
option och termin i nämnda värdepappersmarknadslag och lag om handel
med standardiserade optioner och terminer. Investeringstjänster som avses i
lagen om värdepappersföretag och som är beroende av verksamhetstillstånd
är vissa tjänster som riktar sig till värdepapper och derivatinstrument enligt
nämnda lagar och som också kan tillhandahållas av kreditinstitut enligt
kreditinstitutslagen vilka har koncession. Placeringsfonder som avses i
lagen om placeringsfonder kan investera sina medel i huvudsak i
värdepapper och derivatinstrument som avses i nämnda lagar och till
värdeandelssystemet kan anslutas endast värdepapper som avses i värdepap-
persmarknadslagen.
Finansministeriets beslut
Finansministeriet har utfärdat flera beslut med stöd av de bestämmelser om
bemyndigande som ingår i värdepappersmarknadslagen. Dessa
ministeriebeslut gäller bl.a. de börs- och emissionsprospekt som upprättas
över värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen, anmälan om
och offentliggörande av ägarandelar i bolag som emitterat värdepapper som
är föremål för offentlig handel och krav för upptagande av värdepapper på
börslistan.
Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar
Finansinspektionen har med stöd av de bestämmelser om bemyndigande
som ingår i lagen om finansinspektionen (503/1993) och ovan nämnda lagar
utfärdat ett flertal föreskrifter och anvisningar om de saker som regleras i
lagarna. Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar gäller bl.a.
marknadsföringen av värdepapper, informationsskyldigheten för dem som
emitterar värdepapper som är föremål för offentlig handel, anmälan om och
offentliggörande av avslut i värdepapper och insideranmälan samt
förfarandet när investeringstjänster tillhandahålls.
Marknadens självreglering
Till HEX-koncernen hör Helsingfors Värdepappers- och derivativbörs,
clearingbolag Ab (nedan Helsingfors Börs) och Finlands
Värdepapperscentral Ab (nedan Värdepapperscentralen). Dessa har en
ganska omfattande självreglering som gäller parterna. Självregleringen
baserar sig på Helsingfors Börs och Värdepapperscentralens behov av att
trygga en tillförlitlig och smidig verksamhet. En del av självregleringen
gäller också de förpliktelser som anges i lag. Enligt
värdepappersmarknadslagen, lagen om handel med standardiserade optioner
och terminer och lagen om värdeandelssystemet skall dessa
sammanslutningar ha regler som innehåller föreskrifter om vissa centrala
omständigheter som ansluter sig till marknadens funktion. Finansministeriet
skall fastställa reglerna för att de skall kunna tillämpas i
sammanslutningarnas verksamhet. Förutom de regler som fastställts av
myndigheterna har Helsingfors Börs och Värdepapperscentralen meddelat
vissa föreskrifter från styrelsen och verkställande direktören som är
bindande för parterna men som inte har fastställts av finansministeriet.
2.2. Den internationella utvecklingen och lagstiftningen i utlandet
2.2.1. Allmänt
På grund av de strukturella skillnaderna hos olika länders
värdepapperslagstiftning är det svårt att jämföra dem. De nationella
värdepappersmarknaderna och den lagstiftningsmiljö som omger dem har
utvecklats i olika takt. I Europeiska unionens medlemsstater och således
även inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har lagstiftningen
förenhetligats av de värdepappers- och bolagsrättsliga direktiven, medan
den centrala delen av regleringen är nationell. Tills vidare har de
värdepappersrättsliga direktiven i hög grad varit begränsade till endast vissa
värdepapper och de har inte förmått svara på värdepappersmarknadens
snabba utveckling. Exempelvis emissions- och börsprospektdirektiven har
inte på länge gällt alla finansiella instrument som är föremål för handel på
marknaden.
2.2.2. Den internationella utvecklingen
Under 1999 och 2000 har det offentliggjorts flera initiativ gällande
värdepappersmarknadens struktur. När det gäller handeln med värdepapper
har det viktigaste initiativet varit Euronext, där börserna i Paris, Bryssel och
Amsterdam kom överens om samarbete och fortsatta mål för samarbetet.
Målet för Euronext är att bygga upp en gemensam modell för handeln och
genom samarbete mellan clearingorganisationerna en clearing- och
avvecklingsmodell med vilken strävan är att underlätta handeln med och
clearingen av olika finansiella instrument. I mellersta Europa är också bl.a.
Frankfurt- och Londonbörserna fortfarande aktiva, trots att deras
gemensamma samarbetsprojekt iX gick i stöpet. I Norden har börserna i
Stockholm, Köpenhamn och Oslo utvecklat ett eget samarbete, Norex, och
dessutom har OM Gruppen AB, som äger Stockholmsbörsen, fortfarande
varit intresserad av att köpa Londonbörsen. HEX-koncernen har förvärvat
en andel på 60 % av börsen i Tallinn och har för avsikt att förenhetliga
börsernas verksamhetsmodell. Utmärkande för alla projekt är att de söker
samarbete på olika nivåer med instanser som tills vidare stått utanför dem.
Utvecklingen utför de traditionella börserna sker bl.a. på s.k. alternativa
marknadsplatser. I september 2000 fanns det sammanlagt 27 sådana i
Europa.
De olika samarbetsprojekten gällande handeln stöds av projekt som gäller
clearingen och avvecklingen av värdepapper. År 1999 sammanslogs
Deutsche Börse Clearing AG, som ägs av Frankfurtbörsen, och
luxemburgska Cedel International till Clearstream International med
dotterbolag i såväl Tyskland som Luxemburg. På samma sätt som Cedel
International presenterade den internationella avvecklingsagenten Euroclear
1999 sin egen hub and spokes -modell för clearingsamarbete som omfattar
hela Europa. Våren 2001 meddelade Euroclear och Euronexts
medlemsbörsar om affärer genom vilka deras verksamhet i belgiska CIK
och holländska Necigef stegvis flyttas över till Euroclear. Beträffande
franska Sicovam hade motsvarande affär genomförts redan tidigare.
När det gäller clearing av avslut i värdepapper kan man skönja en viss
inriktning mot användningen av en central motpart (eng. central
counterpart) vid clearing. Som exempel kan nämnas Clearnet SA där man
clearar förpliktelser som ansluter sig till köp av olika finansiella instrument
inom Euronext.
Regleringen har en erkänd betydelse för att målen med projekten skall
uppnås. Handeln med och clearingen av värdepapper är på grund av de
därmed förknippade, även samhälleliga infrastrukturmålen ingående
reglerad i alla europeiska länder. Utöver de bestämmelser i lagar och
myndighetsreglering på lägre nivå som behandlar dylika sammanslutningars
rättigheter och skyldigheter styrs verksamheten av sammanslutningarnas
egen självreglering, som gäller parterna i handeln med och clearingen av
värdepapper. När man planerat och bedrivit samarbete har man stött på
skillnader i lagstiftningen, myndighetsregleringen och självregleringen som
i extrema fall t.o.m. kan leda till att projekten misslyckas, trots att de
kommersiellt värdefulla projekten kunde stöda de deltagande instansernas
verksamhet. Även Europeiska kommissionen i samarbete med
samarbetsorganet för de myndigheter som övervakar
värdepappersmarknaden, FESCO (Federation of Securities Commissions)
har identifierat områden där harmonisering av lagstiftningen är nödvändig
för att utveckla den inre marknaden i Europa.
Viktiga mål för den handlingsplan för finansiella tjänster (Financial
Services Action Plan) som kommissionen godkände i maj 1999 är att
garantera en partimarknad för värdepapper som omfattar hela Europa, att
utveckla en öppen och säker detaljmarknad för värdepapper och att
garantera marknadens stabilitet. När det gäller de två första målen intas en
viktig position bl.a. av de direktivförslag som har getts eller kommer att ges
gällande prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till
allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (nedan
förslaget till prospektdirektiv) och ändring av rådets direktiv 93/22/EEG om
investeringstjänster inom värdepappersområdet (nedan
investeringstjänstdirektivet) till att motsvara den utveckling som ägt rum.
Förslaget till prospektdirektiv, som har getts den 30 maj 2001, är inriktat på
att undanröja de hinder för anskaffning av kapital över medlemsstaternas
gränser som fortfarande existerar. Avsikten med ändringen av
investeringstjänstdirektivet är att skapa en gemensam ram för reglerade
värdepappers- och derivatmarknader i medlemsländerna. Förslaget till
ändring av investeringstjänstdirektivet torde ges i början av 2002. Ihop med
dessa direktiv hör också ett stort antal andra direktivförslag som redan har
getts eller kommer att ges.
Syftet med de direktivförslag som kommissionen redan har gett och håller
på att bereda är att förenhetliga bestämmelserna om inträde på en reglerad
marknad som avses i investeringstjänstdirektivet, kvarhållande av
värdepapper på marknaden och upprätthållande av marknaden. I de
gällande, delvis föråldrade, direktiven finns det betydande i regleringen
beroende på om det är fråga om värdepapper som upptas till officiell
notering vid en fondbörs, värdepapper som redan är börsnoterade och
emittenter av sådana eller upprätthållande av en börslista i förhållande till
andra reglerade och officiella handelsförfaranden. Redan nu kan det man se
att i de kommande direktivförslag som ingår i handlingsplanen för
finansiella tjänster är avsikten att avstå från denna indelning. I Europa och
även i Finland har man kunnat se att marknaden utvecklas i en riktning där
den gällande uppdelningen kan leda till betydande skillnader i
marknadernas genomskinlighet, stabilitet och tillförlitlighet beroende på
vem som upprätthåller marknaden. Exempelvis i förslaget till
prospektdirektiv utvidgas skyldigheten att offentliggöra prospekt så att ett
prospekt skall offentliggöras när man ansöker om att värdepapper skall tas
upp till handel på en reglerad marknad som avses i
investeringstjänstdirektivet oberoende av vem som upprätthåller marknaden
eller om värdepapper samtidigt bjuds ut till allmänheten.
2.2.3. Lagstiftningen i utlandet
Sverige
I Sverige är definitionen av värdepapper vilkas emittenter berörs av
lagbestämd informationsskyldighet och som kan upptas till handel på en
börs och på en annan auktoriserad marknadsplats mycket öppen. På dessa
marknadsplatser kan handel bedrivas med alla värdepapper och andra
finansiella instrument som avses i lagen om handel med finansiella
instrument. Finansiella instrument som avses i lagen är värdepapper samt
andra rättigheter och skyldigheter som är avsedda att vara föremål för
handel på värdepappersmarknaden. När olika värdepapper erbjuds på
grundval av nämnda lag och lagen om börs- och clearingverksamhet, med
undantag för fondandelar, eller när de upptas till handel på börsen skall ett
prospekt offentliggöras som beroende på situationen godkänns av antingen
fondbörsen eller den statliga myndigheten Finansinspektionen. Emittenter
av värdepapper som är föremål för handel berörs i enlighet med direktiven
av fortlöpande och regelbunden informationsskyldighet när det gäller
uppgifter som påverkar de emitterade värdepapperens värde. Enligt den
svenska aktiebolagslagen kan inte andra än publika aktiebolag erbjuda sina
aktier till en vidare krets till skillnad från situationen i Finland.
Motsvarande begränsning gäller också i Norge och Danmark av de nordiska
länderna. Privata aktiebolags värdepapper kan inte upptas till handel på en
reglerad marknad.
Enligt lagen om börs- och clearingverksamhet skall börsen övervaka
handeln och kursbildningen vid börsen och se till att handeln sker i
överensstämmelse med lag och andra författningar samt med god sed.
Börsen skall enligt lagen ochså ha en disciplinnämnd med uppgift
handlägga ärenden som gäller medlemmars och emittenters överträdelser av
de regler som gäller vid börsen. Om misstanken om regelbrott gäller den
som äger en viss andel i börsen, har även tillsynsmyndigheten rätt att ta
initiativ till att ärendet skall behandlas i disciplinnämnden. Lagen innehåller
också krav på erfarenhet och oavhängighet för disciplinnämndens
medlemmar. Motsvarande skyldighet att upprätthålla en disciplinnämnd
tillkommer inte andra auktoriserade marknadsplatser trots att även de kan
ordna handel med värdepapper som är upptagna till handel på börsen.
Verksamheten på börsen och andra auktoriserade marknadsplatser och
medlemmarnas rättigheter och skyldigheter baserar sig till stor del på deras
omfattande självreglering.
Tyskland
På samma sätt som i Sverige är också i Tyskland de värdepapper öppet
definierade beträffande vilka ett prospekt skall offentliggöras när de erbjuds
till allmänheten eller blir föremål för handel på börsen eller något annat
organiserat handelsförfarande. Varken den lag som gäller prospekt som
skall upprättas i samband med att värdepapper erbjuds till allmänheten
(Verkaufsprospektgesetz) eller börslagen (Börsengesetz), som delvis gäller
prospekt som skall offentliggöras, definierar i sig värdepapper, men i den
lag som gäller handel med värdepapper (Wertpapierhandelsgesetz) avses
med värdepapper såväl vanliga värdepapper som även andra värdepapper
som kan jämställas med vanliga värdepapper. I synnerhet i börslagen
konstateras att bestämmelser om värdepapper som kan upptas till handel
utfärdas av förbundsstaten på annat sätt än genom lag. Om något särskilt
undantag inte har föreskrivits gäller skyldigheten att upprätta prospekt alla
värdepapper som blir föremål för handel. Den som emitterar värdepapper
som är föremål för handel på börslistan (amtlicher Handel) och handel på
annan en reglerad marknad (geregelter Markt) berörs av fortlöpande och
regelbunden informationsskyldighet. I Tyskland emitterar inte privata
aktiebolag (Gesellschaft mit beschränkter Haftung, GmbH) aktier, trots att
en andel i ett bolag kan ärvas och säljas i enlighet med vissa formella krav.
Värdepapper i privata aktiebolag kan inte upptas till handel på en reglerad
marknad.
Enligt börslagen skall en börs ha en enhet (Handelsüberwachungsstelle),
vars uppgift är att i enlighet med kraven från varje förbundsstats högsta
behöriga myndighet (Börsenaufsichtsbehörde) övervaka handeln och
clearingverksamheten. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om val av
enhetens chef, de inom enheten verksamma personernas ställning, enhetens
uppgifter och samarbete med myndigheterna. Börsenaufsichtsbehörde kan
ochså meddela föreskrifter om inrättande av disciplinnämnder vid börserna
och om nämndernas sammansättning och verksamhet. Sådan har ochså
meddelats bl.a. i Hessen.
Också i Tyskland baserar sig marknadsplatserna verksamhet till stor del på
deras egen självreglering som är noggrannare än lag. I Tyskland kan en
marknadsplats ordna handel (Freiverkehr), beträffande vilken upptagandet
till handel, emittenterna av värdepapper och verksamheten inte just regleras
i lagen gällande börserna. Verksamheten på denna marknad baserar sig på
upprätthållarens egen reglering, och de förpliktelser som följer direkt av lag
berättigar den inte till ställning som handel på börslista eller en reglerad
marknad. På Frankfurtbörsen sker handeln på denna marknad i huvudsak
med utländska värdepapper och warranter och den är också det största
handelssegmentet på den marknaden. I Tyskland verkar åtta fondbörsar,
också dessutom fanns där i september 2000 sex s.k. alternativa
marknadsplatser.
Frankrike
Också i Frankrike är de finansiella instrument som denna reglering gäller
mycket löst reglerade. Enligt lag 96-957, genom vilken flera gällande lagar
ändrades, är finansiella instrument bl.a. värdepapper som direkt eller
indirekt berättigar till eget kapital och utövande av rösträtt, olika
skuldinstrument, finansiella futurer och därmed jämförbara värdepapper
som emitterats med stöd av utländsk lag. I de föreskrifter som
tillsynsmyndigheterna meddelat med stöd av lagen, de allmänna föreskrifter
som meddelats av Conseil des Marchés Financiers och de kompletterande
allmänna besluten samt de föreskrifter som meddelats av Commission des
Opérations de Bourses föreskrivs närmare om lagens olika förpliktelser. I
Frankrike berörs de som emitterar värdepapper som är föremål för handel
på en reglerad marknad av regelbunden och fortlöpande
informationsskyldighet i enlighet med direktiven. Franska privata
aktiebolag (sociéte à responsabilité limitée, S.A.R.L.) kan inte emittera
aktier och när ägarandelar överförs skall de gamla ägarna ge sitt samtycke
till överföringar utanför kretsen av gamla ägare, vilka kan förhindra
överföringen. Denna påverkningsmöjlighet finns inte vid familje- och
kvarlåtenskapsrättsliga fång. Privata aktiebolags värdepapper kan inte
upptas till handel på en reglerad marknad.
Enligt de föreskrifter som Conceil des Marchés Financiers meddelat med
stöd av lagen skall franska marknadsplatser se till att parterna följer de
bestämmelser och regler som gäller verksamheten på marknaden. Närmare
föreskrifter om denna tillsyn skall tas in i marknadsplatsens regler. I
Frankrike finns inga bestämmelser om disciplinnämnder som skulle
upprätthållas av fondbörser.
På samma sätt som i Tyskland kan också i Frankrike en marknadsplats
ordna handel där den som emitterar värdepapper inte berörs av lagens
informationsskyldighet. En sådan är Marché Libre, som upprätthålls av
Parisbörsen som hör till Euronext. Där handlar man i huvudsak med sådana
bolags värdepapper beträffande vilka verksamhetshistoriens längd eller
bolagets storlek inte uppfyller kraven på en reglerad marknad. Dessutom
kan på detta marknadssegment bedrivas handel i högst sex månader med
värdepapper som inte längre är föremål för handel på de reglerade
marknaderna. I september 2000 hade Frankrike förutom börsen en s.k.
alternativ marknadsplats.
Storbritannien
I Storbritannien saknar finansmarknadslagstiftningen egentlig definition av
värdepapper och finansiella instrument. I lagen om finansiella tjänster och
finansmarknaden (Financial Services and Markets Act), som förväntas träda
i kraft i sin helhet vid årsskiftet 2001 2002 och i vilken de bestämmelser
som ingår i gällande lagar har kodifierats och uppdaterats och genom vilken
finansmarknadsmyndigheternas befogenheter och befogenhetsfördelning
ändras, innehåller dock en definition av listade värdepapper och
investeringar. Enligt definitionen kan ett listat värdepapper vara vilket
instrument som helst som upptagits på en officiell lista som upprätthålls av
myndigheten. En investering, beträffande vilken kompletterande föreskrifter
har tagits in i en bilaga som kompletterar lagen, kan vara vilken som helst
tillgång, rätt eller andel. Lagen och bilagan är inte uttömmande, utan i lagen
har finansministeriet (HM Treasury) getts befogenhet att precisera
definitionen på investering inom ramen för bestämmelserna i lagen och dess
bilaga. Myndigheten, Financial Services Authority jämte tillhörande United
Kingdom Listing Authority (UKLA) har omfattande befogenheter att
meddela föreskrifter och anvisningar som kompletterar och förtydligar
lagen. De som emitterar börsnoterade värdepapper berörs av föreskrifter om
regelbunden och fortlöpande informationsskyldighet som överensstämmer
med direktiven och som utfärdats av UKLA eller uppställts av respektive
marknadsplats. Också bolag som har upptagits till handel på Alternative
Investment Market och vilkas värdepapper inte har upptagits på den av
myndigheten upprätthållna officiella listan skall fullgöra regelbunden och
fortlöpande informationsskyldighet. Dessa bolag skall tillställa den som
upprätthåller handeln uppgifter som kan påverka värdet av värdepapper som
de emitterat och dessutom uppgifter som de måste offentliggöra med stöd
av sin hemstats lagstiftning. Privata aktiebolag (private companies limited
by shares, private companies limited by quarantee) kan inte bjuda ut sina
aktier till allmänheten eller få dem upptagna till handel på en reglerad
marknad.
Enligt den gällande lagen, Financial Services Act 1986, skall erkända
marknadsplatser och clearingorganisationer (recognised investment
exchange, recognised clearing house) ha tillräckliga arrangemang och
resurser för att övervaka att deras regler följs. Motsvarande villkor bibehålls
också när Financial Services and Markets Act träder i kraft i
finansministeriets föreskrifter gällande godkännande av marknadsplatser.
När arrangemangen och resurserna bedöms beaktar tillsynsmyndigheten
Financial Services Authority inte bara tillsynsarrangemangen utan också
marknadsplatsernas och clearingorganisationernas disciplin- och
appellationsnämndernas ställning, roll och förhållande till börsens
förvaltning.
I Storbritannien baserar sig marknadsplatsernas verksamhet i stor
utsträckning på deras egen reglering. De erkända marknadsplatserna kan
också ordna handel som gäller värdepapper vars emittenter berörs av
förpliktelser som härletts ur och ansetts vara uppfyllda på grundval av den
reglering som emittenterna iakttar i sina hemstater. I Storbritannien fanns i
september 2000 16 alternativa marknadsplatser utöver de sex erkända
marknadsplatserna.
2.3. Bedömning av nuläget
Värdepappersmarknadslagens tillämpningsområde
värdepappersbegreppet
Värdepappersbegreppet i 1 kap. 2 § värdepappersmarknadslagen bestämmer
till stor del lagens tillämpningsområde. De som emitterar och andra som
tillhandahåller värdepapper som det innefattar berörs av de förpliktelser
som lagen ålägger och med de värdepapper som det avser kan ordnas i
lagen avsedd offentlig handel med beaktande av de regleringsfrågor som
hänför sig till begreppet.
Värdepappersmarknadslagens värdepappersbegrepp har varit i kraft så gott
som oförändrat ända sedan lagen stiftades. Samtidigt har
värdepappersmarknadens storlek mångdubblats och dess struktur
förändrats. De enda ändringarna i begreppet har varit att andelar i
fondföretag har tagits med i definitionen samt att privata aktiebolags och
andra än publika ömsesidiga försäkringsbolags aktier har uteslutits från den.
Sålunda har grunden för begreppet förblivit oförändrad i mer än 10 års tid.
När värdepappersmarknadslagen trädde i kraft var utländskt ägande
fortfarande strängt reglerat. I 1 kap. 2 § värdepappersmarknadslagen
avspeglas också klart de finansiella instrument som på den tiden var
föremål för handel och som klart uppdelades i värdepapper i eget och
främmande kapital. Likaså hade den finska värdepappersmarknaden få
utländska kontakter. Sedan dess har situationen förändrats. Det ökade
utländska ägandet, den ökade distansförmedlingen och uppkomsten av
euroområdet har på ett genomgripande sätt förändrat marknadsstrukturen.
Utomlands har det också utvecklats nya finansiella instrument som är
betydligt mångsidigare än förr. Samtidigt har värdepappersmarknadslagens
värdepappersbegrepp ändå beskrivit värdepappersmarknadens relativt enkla
produkter i eget och främmande kapital från slutet av 1980 -talet.
När de internationella kontakterna fortsätter att öka skärps konkurrensen på
marknaden. För att ha framgång i konkurrensen förutsätts det att
finansmarknaden blir mångsidigare också när det gäller de finansiella
instrument som omsätts där. För den finska värdepappersmarknaden kan det
vara svårt att betrakta de nya finansiella instrumenten som sådana
värdepapper eller en kombination av dessa som avses i det nämnda
lagrummet och som i stor utsträckning indelas enligt indelningen i
sammanslutningarnas balansräkningar. För att den marknad som regleras i
värdepappersmarknadslagen skall bli mångsidigare är det alltså skäl att
utveckla ett flexiblare värdepappersbegrepp än det nuvarande. Samtidigt är
det nödvändigt att beakta de aspekter på skyddet för placerarna som de nya
finansiella instrumenten för med sig.
Tillämpningsområdet för lagen om handel med standardiserade optioner
och terminer och erbjudandebegränsningen
Enligt 1 kap. 1 § 1 mom. lagen om handel med standardiserade optioner och
terminer tillämpas den i enlighet med sitt namn på handel med
standardiserade optioner och terminer i optionsföretag enligt lagen. Med
stöd av 2 och 3 mom. tillämpas den utöver på verksamhet i optionsföretag
dessutom på erbjudande till allmänheten av andra derivatinstrument än
sådana standardiserade optioner och terminer som avses i lagen. Det sagda
betyder att tillämpningsområdena för värdepappersmarknadslagen och
lagen om handel med standardiserade optioner och terminer delvis kan
överlappa varandra.
Lagen om handel med standardiserade optioner och terminer reglerar för
närvarande utöver den verksamhet som äger rum i optionsföretag dessutom
tillhandahållandet av andra standardiserade optioner och terminer än de som
avses i den lagen. Lagen begränsar tillhandahållandet av andra
derivatinstrument än sådana som kan jämställas med standardiserade
optioner och terminer beroende på å ena sidan vem som erbjuder dem och å
andra sidan föremålet för erbjudandet. Enligt lagen får andra än
värdepappersförmedlare erbjuda icke-standardiserade och därmed
jämförbara derivatinstrument som investeringsobjekt endast till
yrkesmässiga placerare, medan åter värdepappersförmedlare får erbjuda alla
derivatinstrument till alla kunder oberoende av sin yrkesmässighet.
Dessutom ingår i 5 kap. en bestämmelse om att en arbetsgivare får erbjuda
sina nuvarande eller tidigare arbetstagare även andra derivatinstrument än
standardiserade optioner och terminer, om deras underliggande egendom är
en aktie i arbetsgivarföretaget eller ett företag som hör till samma koncern.
Före den ändring i nämnda erbjudandebegränsning som genomfördes 1999
fick alltså inte andra än i lagen avsedda standardiserade optioner och
terminer erbjudas som investeringsobjekt åt andra än näringsidkare.
Avsikten med den ursprungliga begränsningen som trädde i kraft 1988 var
att begränsa erbjudandet av sådana derivatinstrument som
investeringsobjekt åt privatpersoner som ofta var förknippade med
riskhantering avseende enskilda affärstransaktioner. Dylika avtal ansågs
sakna den för privatplacerarna så viktiga likviditeten. Sålunda knöts
erbjudanden riktade till privatplacerare endast till derivatinstrument som var
föremål för handel i optionsföretag, om det var fråga om
investeringsverksamhet. Av lagen och dess motivering framgick att
bestämmelsen inte hindrade att man på särskilt förhandlade villkor ingick
derivatkontrakt som avsåg överföring av den som risk som bars av en
avtalspart.
De olika investeringsobjekt som nu tillhandahålls på
värdepappersmarknaden har förutom de traditionella värdepapperens
egenskaper även samma egenskaper som derivatinstrument. Som några
exempel kan nämnas bl.a. de s.k. index- och vinstandelslånen. I dem är
värdepapperets avkastning på samma sätt som i fråga om derivatinstrument
bunden till värdeutvecklingen hos något objekt, t.ex. ett index, en
värdepapperskorg eller dylikt. Beroende på till vilken säljkurs
värdepapperet i fråga säljs, kan detta derivatelement också påverka det
kapital som erlagts för värdepapperet vid köp- eller teckningstidpunkten
och som återbetalas när giltighetstiden utgår. Det kapital som knutits till
derivatelementet kan också vara av så obetydlig storlek att det finansiella
instrumentet i själva verket inte alls avviker från derivatinstrumentet. När
marknaden internationaliseras kommer det dessutom ut allt mera sådana
värdepapper på marknaden som till sina viktigaste egenskaper motsvarar
traditionella derivatinstrument utan att de alls är förbundna med något
kapital eller någon annan egendom som traditionellt förknippats med
värdepapper. Värdets utveckling i fråga om dem kan vara bunden till något
värdepapper i bakgrunden, direkt till emittentens eller dennes enhets
resultatutveckling utan koppling till emittentens andra värdepapper och ofta
utan att innehavaren av det finansiella instrumentet i fråga har andra
rättigheter i anslutning till instrumentet än rätt till prestation enligt dess
villkor. Ofta är det också typiskt för dessa finansiella instrument att
innehavet av dem inte ger innehavaren besittnings- eller residualrättigheter
som i allmänhet ansluter sig till aktier och liknande värdepapper.
Med beaktande av utvecklingen på marknaden och av de finansiella
instrument som är föremål för handel motsvarar den erbjudandebegränsning
som för närvarande ingår i lagen om handel med standardiserade optioner
och terminer inte längre sitt ursprungliga syfte. I stället kan man konstatera
att den i onödan kan skada värdepappersmarknadens utveckling och
begränsa den grupp av finansiella instrument beträffande vilken man av
grundad anledning kan anta att det finns tillräcklig efterfrågan och utbud,
dvs. likviditet på värdepappersmarknaden.
Värdepappersmarknadslagens informationsskyldighet för
värdepappersemittenter
Värdepappersmarknadslagen ålägger dem som emitterar värdepapper som
avses i lagen och vissa andra instanser informationsskyldigheter i
anslutning till emission av värdepapper och offentlig handel med dem.
Enligt om skyldigheterna avser det ögonblick då värdepapperen emitteras
eller den därpå följande tiden jämte eventuell börsnotering för offentlig
handel enligt värdepappersmarknadslagen kan informationsskyldigheterna
uppdelas i informationsskyldigheter gällande värdepapperens
primärmarknad respektive sekundärmarknad.
På primärmarknaden för värdepapper begränsas emittentens skyldigheter då
han enbart bjuder ut värdepapper till allmänheten till skyldighet att upprätta
och offentliggöra ett sådant emissionsprospekt som avses i lagen. Enligt
lagen är den som sätter värdepapper i omlopp bland allmänheten eller som
på uppdrag sköter detta skyldig att tillhandahålla tecknarna tillräcklig
information om de omständigheter som väsentligt påverkar värdepapperens
värde och att offentliggöra var värdepapperen kan tecknas. Dessutom är den
som till allmänheten erbjuder värdepapper skyldig att offentliggöra ett
prospekt innan erbjudandet träder i kraft och hålla prospektet tillgängligt för
allmänheten under den tid erbjudandet är i kraft, i enlighet med vad som
närmare bestäms i lagen. För offentliggörandet av prospekt ansvarar utöver
anbudsgivaren och emittenten den som enligt uppdrag sköter erbjudandet
eller emissionen. Det finns också undantag från denna allmänna skyldighet.
Undantagen från nämnda informationsskyldighet på primärmarknaden finns
i huvudsak i 2 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen och i finansministeriets
beslut om emissionsprospekt (905/1994), som kompletterar paragrafen.
Enligt lagen behöver emissionsprospekt inte upprättas utom när
värdepapper erbjuds till placerare. Sålunda föreligger det ingen skyldighet
att upprätta emissionsprospekt t.ex. i en situation där ett värdepapper upptas
till annan offentlig handel som avses i lagen utan att det samtidigt ordnas
emission eller försäljning. När värdepapper tas upp på den börslista som
avses i lagen skall ett prospekt, i detta fall ett börsprospekt, dock upprättas.
På grundval av 1 kap. 2 § 2 mom. värdepappersmarknadslagen gäller
dessutom skyldigheten att offentliggöra emissionsprospekt inte alls bl.a.
privata aktiebolag. I lagen och det beslut om emissionsprospekt som
utfärdats med stöd av den finns det dessutom andra undantag från
skyldigheten att offentliggöra emissionsprospekt. Dessa undantag baserar
sig på rådets direktiv 89/298/EEG om samordning av kraven på
upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras
när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten (nedan
emissionsprospektdirektivet).
De som emitterar värdepapper som på sekundärmarknaden för värdepapper
är föremål för offentlig handel berörs av sådan regelbunden och fortlöpande
informationsskyldighet som avses i 2 kap. 510 a §
värdepappersmarknadslagen. Enligt bestämmelserna är en sådan
värdepappersemittent skyldig att regelbundet offentliggöra delårsrapporter,
årsrapporter, bokslut samt bokslutskommunikéer. Dessutom skall
emittenterna utan obefogat dröjsmål informera om sådant som påverkar
värdepapperens värde samt om betydande ändringar i ägandeförhållandena
som kommit till deras kännedom.
Emittentens informationsskyldighet när det gäller sekundärmarknaden för
värdepapper baserar sig huvudsakligen på de uppgifter som emittenten själv
har om resultatet av verksamheten. Bolagets ledning måste för att kunna dra
välgrundade slutsatser om bolagets ekonomiska resultat och bolagets
ekonomiska ställning få information om hur bolagets affärsverksamhet
utvecklas. Ytterligare krav på detta ställs om ägarbasen är omfattande och
bolaget offentlig noterat. Om ägarbasen är omfattande växer avståndet
mellan affärsledningen och ägarna. På grund av sin fortlöpande kontaktyta
har affärsledningen i allmänhet ganska bra uppfattning om läget beträffande
bolagets affärsverksamhet, medan ägarna som är avskilda från
affärsledningen är tvungna att lita på bolagets officiella rapportering. I
värdepappersmarknadslagstiftningen har detta tagits som hörnsten för
bestämmelserna om informationsskyldighet. Ett bolag som blivit föremål
för offentlig handel skall utan oskäligt dröjsmål offentliggöra sitt bokslut,
sin delårsrapport och fortlöpande andra uppgifter som är ägnade att
väsentligt påverka värdepapperens värde.
Ett krav som finns inbyggt i lagens informationsskyldigheter är att bolagets
förvaltning skall kunna följa med och rapportera hur bolagets resultat och
ekonomiska ställning utvecklas tillräckligt snabbt och tillförlitligt. Detta
antagande har betraktats som så självklart att det inte finns några särskilda
bestämmelser om det. Under senaste tid har det emellertid framkommit fall
där som orsak till att skyldigheterna försummats har angetts att
uppföljnings- och rapporteringssystemen i bolag som just börsnoterats inte
har varit tillräckliga för att klara av att uppfylla de informationskriterier
som ställs i fråga om offentlig handel.
Värdepappersmarknadslagens informationsskyldighet gällande
placeringsfonder
Enligt 1 kap. 1 § 3 mom. värdepappersmarknadslagen bestäms om sådan
verksamhet där allmänheten erbjuds att delta i gemensamma placeringar i
värdepapper i lagen om placeringsfonder. Enligt 1 kap. 2 §
värdepappersmarknadslagen är fondandelar och därmed jämförbara andelar
i fondföretag dock sådana värdepapper som avses i lagen. Av lagarnas
tillämpningsområden följer att värdepappersmarknadslagen skall tillämpas
inte bara när till allmänheten erbjuds s.k. slutna fonder som inte omfattas av
lagen om placeringsfonder utan också t.ex. när det ansöks om att en öppen
placeringsfond som hör till tillämpningsområdet för lagen om
placeringsfonder skall tas upp på fondbörsens börslista.
Av det ovan sagda följer att man kan bli tvungen att på
informationsskyldigheten för placeringsfonder och fondföretag som hör till
tillämpningsområdet för lagen om placeringsfonder, inklusive prospekt och
regelbunden informationsskyldighet, tillämpa inte bara lagen om
placeringsfonder utan också värdepappersmarknadslagen. Det är dock
delvis en tolkningsfråga hur och i vilken omfattning
värdepappersmarknadslagen kan tillämpas i dylika situationer. När det
gäller prospekt är situationen i viss mån klarare, men när det gäller den
regelbundna informationsskyldigheten är situationen mycket öppen. Som
det nu är har man i regleringen inte tagit klart ställning till hur lagens
bestämmelser om regelbunden och fortlöpande informationsskyldighet skall
tillämpas på emittenter av såväl slutna som öppna placeringsfonder som
upptagits på fondbörsens börslista eller till någon annan offentlig handel.
Handel med vissa emittenters värdepapper
Bestämmelserna i 1 kap. 2 § lagen om aktiebolag tillsammans med 3 kap.
16 § värdepappersmarknadslagen hindrar för närvarande att det utvecklas
en organiserad sekundärmarknad för privata aktiebolags värdepapper. Detta
är en följd av de lagändringar som genomfördes 1997 då man i huvudsak
siktade på att genomföra de bolagsrättsliga direktiven inklusive rådets andra
bolagsrättsliga direktiv 77/91/EEG i Finland. De begränsningar som
lagändringarna medförde har varit ägnade att styra handeln med privata
aktiebolags värdepapper till marknader som i förhållande till den
värdepappermarknadslagen reglerade marknaden är mindre genomskinliga
och där placerarna bl.a. inte har haft någon information om värdepapperens
gängse värde eller om andra med tanke på handeln väsentliga
omständigheter. Om ett privat aktiebolag har velat förbättra sina
finansieringsmöjligheter genom att bli föremål för sådan offentlig handel
som avses värdepappersmarknadslagen har det varit tvunget att bli ett
publikt aktiebolag med tillhörande skyldigheter att lämna uppgifter och
kapital- och andra kostnader samt ansluta sina aktier till
värdeandelssystemet. I praktiken kan kostnaderna för detta vara så stora att
det att bli föremål för ett handelsförfarande inte är ett reellt alternativ för
alla små och mellanstora företag.
Motsvarande verkningar som i själva verket hindrar en organiserad handel
har värdepappersmarknadslagens bestämmelser med avseende på utländska
värdepapper. Att ett utländskt bolags värdepapper tas upp på fondbörsens
börslista eller till någon annan offentlig handel som avses i lagen medför
olika skyldigheter som beror på värdepappersmarknadslagen för det bolag
som emitterat dem och för vissa andra instanser. Sådana andra instanser är
emittentens ledande och andra personer som kan sitta inne med icke-
offentliggjorda uppgifter som sannolikt påverkat värdepapperets värde.
Primära skyldigheter som åläggs emittenten och aktieägare på grund av
handeln är regelbunden och fortlöpande informationsskyldighet för
emittenten enligt 2 kap. värdepappersmarknadslagen, flaggningsskyldighet,
skyldighet att upprätthålla ett insynsregister och offentlighet för vissa
värdepappersinnehav enligt 5 kap. samt aktieägares köpeanbuds- och
inlösningsförfaranden enligt 6 kap. Dessa skyldigheter, som i sig är
värdepappersmarknadslagens viktigaste element för att skydda placerarna,
kan leda till att utländska bolag anser att de inte har tillräcklig nytta av en
börsnotering i Finland i förhållande till de kostnader det medför att uppfylla
dessa förpliktelser.
Beträffande utländska värdepapper måste man dessutom beakta att
finländska placerare redan nu kan delta i omfattande handel med utländska
bolags värdepapper på utländska marknadsplatser t.ex. genom att utnyttja
de handelslösningar som värdepappersförmedlarna tillhandahåller med
hjälp av modern informationsteknik. Denna handel medför emellertid inte
de skyldigheter som anges i den finska värdepappersmarknadslagen för de
utländska bolagen, utan bolagen iakttar endast lagstiftningen i det land där
de är börsnoterade. Skyddet för placerarna anses i dylika situationer bli
tillgodosett genom de förpliktelser som åläggs värdepappersförmedlare i 4
kap. värdepappersmarknadslagen.
Förbud mot parallellnotering
Som det är nu förbjuder 3 kap. 12 § värdepappersmarknadslagen andra än
fondbörsen att ordna offentlig handel som avses i lagen med värdepapper
som är upptagna på fondbörsens börslista. Med andra ord kan fondbörsen
uppta ett värdepapper som finns på börslistan också till annan offentlig
handel som den ordnar, samtidigt som andra instanser som enligt lagen kan
ordna verksamhet som konkurrerar med dessa listor och som ordnas endast
på samma villkor inte får göra så. Motsvarande förbud råder inte i fråga om
annan offentlig handel som ordnas av fondbörsen än i fråga om värdepapper
som är föremål för handel på börslistan. De andra instanser som enligt lagen
kan ordna i lagen avsedd annan offentlig handel än handel på börslistan är i
huvudsak kreditinstitut och värdepappersföretag. För dem gäller dock delvis
t.o.m. strängare regler än för fondbörsen beträffande villkoren för att få
inleda verksamhet och den soliditet som skall upprätthållas under
verksamhetstiden och de förfaringssätt som skall iakttas i förhållande till
kunderna.
Syftet med nämnda förbud mot parallellnotering har varit att koncentrera
likviditeten i fråga om handeln med värdepapper på börslistan till
börslistan. Detta har varit möjligt i enlighet med investeringstjänsdirektivet
utan att direktivet ändå har krävt detta. Dessutom bygger bestämmelsen på
den tanken att listorna bildar av varandra oberoende lividitetspooler utan att
avseende fästs vid hela värdepappersmarknaden. Bestämmelsen som delvis
förbjuder parallellnotering har tagits in i lagen vid en tidpunkt då den finska
värdepappersmarknaden var betydligt mindre än vad som nu är fallet.
Myndighetsfastställelse av marknadens självreglering
Helsingfors Börs och Värdepapperscentralen, som hör till HEX-koncernen,
reglerar i hög grad själva marknaden. Helsingfors Börs har koncession inte
bara för fondbörs utan också för optionsföretag. Värdepapperscentralen har
koncession för både clearingorganisation och värdepapperscentral. Dessa
självreglerande sammanslutningars regler skall fastställas av
finansministeriet innan de kan tillämpas. Förutom de myndighetsfastställda
reglerna har dessa självreglerande sammanslutningar också meddelat annan
reglering som gäller för deras parter men som inte fastställs av någon
myndighet.
Det nuvarande förfarandet för fastställelse har regler har i praktiken visat
sig vara en rätt tungrodd process. I synnerhet förfarandet för fastställande av
fondbörsens regler och reglerna för annan offentlig handel har upplevts som
mycket tungt. Detta därför att finansministeriet förutom reglementena
fastställer även reglerna för handeln på listorna. Reglementena innehåller
centrala föreskrifter om upptagande på listorna, emittenternas
informationsskyldighet och börsens verksamhet medan reglerna för handeln
i första hand innehåller föreskrifter gällande handelns tekniska gång.
Ett förfarande som är synnerligen tungt ur myndighetssynvinkel är
fastställandet av optionsföretags reglementen jämte bilagor. Bilagorna
innehåller förteckningar över underliggande egendomar där de
underliggande egendomar som är föremål för handel räknas upp
tillsammans med andra tekniska produktbestämmelser. I praktiken leder
dock det att ett eller några bolags namn fogas till förteckningen utan att
andra bestämmelser ändras till att finansministeriet måste begära utlåtande
av inte bara finansinspektionen utan också av de bolag som ämnar bli
underliggande egendom. Om man som underliggande egendom ämnar ha
masskuldebrev eller någon annan kapitalförbindelse, måste ministeriet
begära utlåtande av inte bara finansinspektionen utan också Finlands Bank.
Om den underligganden egendomen är el, måste ministeriet begära
utlåtande förutom av finansinspektionen även av elmarknadsmyndigheten.
Vissa skyldigheter och rättigheter för fondbörser, clearingorganisationer,
optionsföretag och värdepapperscentraler
Lagbestämmelserna gällande de självreglerande sammanslutningarna har
beretts under olika tider, vilket har lett till att bestämmelserna delvis har
olika innehåll. Den viktigaste dylika bestämmelsen gällande de
självreglerande sammanslutningarna är deras anmälningsskyldighet till
finansinspektionen, när någon av deras parter har handlat i strid med de
bestämmelser som gäller deras verksamhet. Motsvarande skillnad föreligger
i fråga om skyldigheterna för fondbörsen och andra som ordnar offentlig
handel vad gäller tillräcklig och tillförlitlig egen tillsyn över verksamheten.
En viktig rätt för de självreglerande sammanslutningarna som avviker
betydligt för olika självreglerande sammanslutningars del är rätten att
bevilja rättigheter för parter som deltar i den verksamhet de bedriver.
Tillsynen över marknadens självreglering
På grundval av värdepappersmarknadslagen, lagen om handel med
standardiserade optioner och terminer och lagen om värdeandelssystemet
övervakas att de självreglande sammanslutningarnas, för närvarande
Helsingfors Börs och Värdepapperscentralen, reglering iakttas av
finansinspektionen och dessutom av de självreglerande sammanslutningarna
själva. I praktiken är den dagliga tillsyn över att självregleringen iakttas
som dessa sammanslutningar utövar en del av
affärsverksamhetsorganisationen medan bolagens styrelser direkt med stöd
av lag bär ansvaret för att verksamheten ordnas.
Det bestäms inte närmare i lag om tillsynen över att självregleringen iakttas
eller om den disciplin som hänför sig till tillsynen över att självregleringen
iakttas men vid HEX-koncernen finns en disciplinnämnd för bl.a. discip-
linfrågor som också har utfärdat avtalsbaserade påföljder för parter.
HEX-koncernens moderbolag HEX Abp har meddelat att man gjort
utredningar med tanke på en eventuell börslistning. Detta kan leda till att
bolagets dotterbolag i fortsättningen även övervakar att dess moderbolag
iakttar den regelbundna och fortlöpande informationsskyldighet som åligger
emittenter på grund av värdepappersmarknadslagen, vilket kunde leda till
att även moderbolaget blir föremål för ett disciplinärende, om man anser att
det överträtt bestämmelserna. I teorin, och även i praktiken, kan detta
innebära en intressekonflikt, eftersom moderbolaget ändå styr
dotterbolagens verksamhet. En intressekonflikt kan också uppstå i fall där
de självreglerande sammanslutningarna övervakar verksamheten i andra
bolag som hör till samma koncern, såsom en till koncernen hörande
clearingmedlems eller kontoförande instituts verksamhet. Dessutom, när det
är fråga om förtroendet för marknaden, räcker inte enbart med att någon
orättvis behandling inte äger rum i praktiken, utan man måste också beakta
hur saker och ting ser ut utifrån. En intressekonflikt av motsvarande typ kan
sålunda föreligga även i en situation där föremål för disciplinåtgärder blir
en part som är av stor betydelse för den instans som ansvarar för tillsynen
och disciplinen, t.ex. en värdepappersemittent som är viktig för dess
affärsverksamhet.
3. Propositionens mål och de viktigaste förslagen
3.1. Mål och medel
En viktig framgångsfaktor för den finska värdepappersmarknaden inom det
föränderliga europeiska finansmarknadsfältet är dess förmåga att förutsäga
vilka ändringar som kommer att inträffa på andra ställen och att reagera på
dem. Ett viktigt sätt att vidareutveckla denna flexibilitet är att förbättra
marknadens internationella konkurrensförmåga genom att främja dess
inhemska och internationella konkurrensförutsättningar.
I Finland styrs en allt större del av tillgångarna till värdepappersmarknaden.
Till detta har medverkat inte vara marknadens relativa flexibilitet utan
också bl.a. de ändringar som gällt placeringen av pensionsmedel samt
privatpersoners ökade avkastningsförväntningar i fråga sina investeringar.
Privatpersoner har i allt högre grad börjat betrakta sina investeringar som en
möjlighet att förbereda sig på förändringar i den framtida livssituationen.
De extra tillgångar som på detta sätt strömmat till värdepappersmarknaden
har samtidigt gett företagen mångsidigare möjligheter än tidigare att sköta
sin finansiering.
Placerarnas och företagens utvecklade behov och den sålunda ökade
konkurrensen mellan dem som tillhandahåller tjänster samt övriga
förändringar på marknaden i hemlandet och utomlands gör det nödvändigt
att omvärdera bestämmelserna om marknadsparternas ställning. För
närvarande styr regleringen i värdepappersmarknadslagen och de till den
nära anslutna lagarna verksamheten på värdepappersmarknaden så att den
är börskoncentrerad, och andra aktörer är till stora delar beroende av denna
centrala aktör. När den centrala aktörens affärsverksamhet eventuellt
förändras i och med börsnotering och ägarbasens utvidgning samt de
sporrande system för ledningen och de anställda som är utmärkande för
börsbolag så att man i allt högre grad börjar sträva efter vinst, överförs
kostnaderna för de eventuellt ökade kapitalavkastningskraven för de tjänster
som man producerar på andra som erbjuder tjänster och som använder sig
av dess tjänster och på deras kunder, om dessa tillhandahållare av tjänster
inte har likadana möjligheter att svara på den centrala aktörens avgöranden.
Rättvisa konkurrensförutsättningar för alla som tillhandahåller tjänster är
ägnade att dämpa denna utveckling genom de medföljande
konkurrensmöjligheterna. Att värdepappersmarknadens verksamhet
koncentreras till en enda aktör ökar också de risker som är förenade med
verksamheten på marknaden.
Samtidigt som man ser till värdepappersmarknadens internationella
konkurrenskraft genom att öppna upp dess möjligheter och den nationella
konkurrensen genom att ge dem som tillhandahåller tjänster rättvisare verk-
samhetsmöjligheter, är det nödvändigt att minska den finska värdepappers-
marknadslagstiftningens nationella särdrag, vilka trots marknadens ökade
möjligheter kan skada dess utveckling.
3.2. De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås ändringar i värdepappersmarknadslagen, lagen om
handel med standardiserade optioner och terminer, lagen om
värdepappersföretag, lagen om placeringsfonder, lagen om
finansinspektionen samt lagen om värdeandelssystemet och lagen om
värdeandelskonton. För att syftet med dessa lagändringar skall nås måste
också lagen om aktiebolag, lagen om försäkringsföreningar (1250/1987)
och strafflagen (39/1889) ändras.
I propositionen föreslås att värdepappersmarknadslagens
värdepappersbegrepp skall ändras, vilket har verkningar inte bara på
värdepappersmarknadslagens övriga innehåll utan också på den därtill
anslutna lagstiftningen, i synnerhet lagen om handel med standardiserade
optioner och terminer. Genom ändringen försöker man främja
värdepappersmarknadens utveckling och internationella konkurrenskraft.
Det föreslås att det gällande värdepappersbegreppet ändras så att det blir
smidigare, vilket främjar ibruktagande av och handel med de nya finansiella
instrument som utvecklats och kommer att utvecklas på den inhemska och
utländska värdepappersmarknaden även i Finland.
Den föreslagna ändringen av värdepappersmarknadslagens
värdepappersbegrepp försätter också värdepappersemittenterna i en
rättvisare ställning, eftersom den föreslagna ändringen leder till att den
gällande lagens undantag, som bestäms på grundval av emittentens
bolagsform, försvinner. Den gällande värdepappersmarknadslagen tillämpas
bl.a. inte på situationer där privata aktiebolag erbjuder värdepapper till
allmänheten. Detta trots att bl.a. privata aktiebolag erbjuder allmänheten
värdepapper som kan betraktas som investeringsobjekt, på samma sätt som
andra emittenter. I propositionen föreslås att dessa undantag slopas i syfte
att förbättra nivån på skyddet för placerarna. Samtidigt beaktar
propositionen ändå de situationer där allmänheten erbjuds värdepapper och
där avvikelser från lagens förpliktelser är motiverade, oberoende av
emittentens bolagsform.
Eftersom ändringen av värdepappersmarknadslagens värdepappersbegrepp
leder till att lagen skall tillämpas även bl.a. på situationer där privata
aktiebolags värdepapper bjuds ut, föreslås att begränsningarna av handeln
med privata aktiebolags värdepapper skall luckras upp. Enligt propositionen
skall handel med dylika värdepapper fortfarande inte kunna bedrivas som
sådan offentlig handel som avses i värdepappersmarknadslagen, men handel
skall vara möjlig inom andra yrkesmässigt ordnade handelsförfaranden som
är tillgängliga för allmänheten. Även utländska värdepapper skall på ett
smidigare sätt än för närvarande kunna vara föremål för ett sådant
handelsförfarande.
Förslaget om att skapa ett nytt, reglerat handelsförfarande styr handeln med
de värdepapper som kan vara föremål för det till mera likvida och
genomskinliga marknader som således för mera skyddade med tanke på
placerarna. Syftet med propositionen är ändå inte att styra handeln med de
värdepapper som redan nu är föremål för offentlig handel enligt lagen till de
andra handelsförfaranden som nu föreslås på grund av de centrala
skillnaderna i fråga om regleringen.
Den föreslagna ändringen av värdepappersmarknadslagens
värdepappersbegrepp medför behov av att begränsa tillämpningsområdet
för lagen om handel med standardiserade optioner och terminer så att lagen
i fortsättningen skall tillämpas endast på verksamhet inom sådana
optionsföretag som avses i den. Dessutom leder ändringen till att
erbjudandebegränsningen gällande andra än standardiserade och med dem
jämställbara derivatinstrument slopas i lagen om handel med stan-
dardiserade optioner och terminer. Propositionens förslag till ändring av
lagen om värdepappersföretag begränsar emellertid fortfarande
yrkesmässigt tillhandahållande av sådana derivatinstrument till allmänheten
till tillhandahållare av tjänster som har verksamhetstillstånd och berörs av
accentuerad omsorgsplikt med avseende på skyddet för placerarna.
I propositionen föreslås att den inhemska och utländska konkurrensen
mellan dem som tillhandahåller tjänster på värdepappersmarknaden skall
öka. Konkurrens befrämjas i förslaget förutom genom ovan nämnda ändring
av värdepappersmarkandslagens värdepappersbegrepp också framför allt av
att möjligheten att som föremål för i lagen avsedd annan offentlig handel
uppta värdepapper som finns på börslistan i lagen utsträcks även till andra
som ordnar offentlig handel än fondbörsen. Ändringen är betydande
eftersom den öppnar möjlighet för andra som tillhandahåller tjänster med
stöd av koncession enligt kreditinstitutslagen eller verksamhetstillstånd
enligt lagen om värdepappersföretag att tillhandahålla handel med
börsvärdepapper på samma villkor som fondbörsen har enligt gällande lag.
För att förhindra eventuella negativa effekter av de ökade marginaler för
likviditeten inom den offentlig handeln som förslaget eventuellt åsamkar
föreslås i propositionen att bestämmelserna om insamling och
offentliggörande av uppgifter om offentlig handel preciseras.
En konkurrensfrämjande åtgärd som ingår i propositionen är också förslaget
till ändring av bestämmelserna om fondbörsens och optionsföretagets
parter. Nämnda förslag ger i synnerhet dem som ordnar offentlig handel
med värdepapper smidigare möjligheter att skaffa nya handelsparter. De
ändringar som gäller parter gör det också möjligt att på ett smidigare sätt
som handelsparter godkänna också direkta parter. Innehållet i förslagen gäl-
lande handelsparter följer de bestämmelser som redan tidigare antagits i
fråga om clearingmedlemmar och kontoförande institut inom
värdepappershandelns clearingverksamhet och förvaringen av värdepapper i
form av värdeandelar.
Förutom de reformer som gäller förbättrade förutsättningar att ordna
offentlig handel med värdepapper och beviljandet av rättigheter för parter
innehåller propositionen dessutom förslag som effektiverar den tillsyn som
utövas av dem som är verksamma på värdepappers- och derivatmarknaden.
I propositionen föreslås att fondbörsen, den som ordnar annan offentlig
handel, en clearingorganisation och värdepapperscentralen i sina av myn-
digheterna fastställda regler skall ha föreskrifter om de arrangemang som
man har vidtagit för att fullgöra sin lagbestämda tillsynsuppgift. När
propositionen bereddes diskuterades ochså bl.a. en närmare reglering på
lagnivå gällande disciplinnämnder, men man stannade ändå för att i
propositionen föreslå bestämmelser om att närmare föreskrifter om tillsyn
på eget initiativ skall tas in i nämnda sammansluttningarnas självreglering.
Reglering på lagnivå kan i detta skede ha förstelnande effekter på
tillsynsarrangemangens utveckling. Utvecklingen följs med tanke på
eventuella senare lagstiftningsåtgärder.
4. Propositionens verkningar
4.1. Ekonomiska verkningar
De viktigaste verkningarna av de ändringar som föreslås i propositionen
hänför sig till värdepappersmarknadens internationella konkurrenskraft och
främjande av de interna konkurrensbetingelserna, vilka förbättrar
förutsättningarna för att värdepappersmarknaden skall börja fungera
effektivare. Förslagen orsakar inga betydande mätbara direkta kostnader för
aktörerna eller myndigheterna. Det är svårt att uppskatta verkningarna
därför att erfarenheterna av motsvarande reformer i andra länder inte kan
utnyttjas direkt på grund av skillnaderna i den nationella regleringen och
skillnaderna mellan de finansiella systemen.
Propositionens åtgärder i syfte att främja den interna konkurrensen på
marknaden kan allmänt taget antas ha dämpande effekter på kostnaderna för
investerandet genom att konkurrensen ökar. Såväl emittenter, yrkesmässiga
placerare som småplacerare drar nytta av detta. Om dessa verkningar på
konkurrensen förverkligas på önskat sätt främjar det omsättningen, vilket
kan sänka de s.k. likviditetskostnader som hänför sig till investerandet.
En utgångspunkt för propositionen är att de mångsidigare
verksamhetsmöjligheterna också förbättrar företagens
verksamhetsbetingelser och förutsättningar att stärka sin ekonomiska
ställning. Nyttan av detta kan antas komma alla aktörer till del, emittenterna
som skaffar finansiering på marknaden, företagen som tillhandahåller
investeringstjänster, marknadsplatserna samt placerarna. Det är dock
mycket svårt att uppskatta dessa verkningar när man beaktar den
strukturomvandling som även i övrigt är på gång på marknaden. Dessa
verkningar är till stor del beroende av marknadsparternas egna åtgärder
efter att lagstiftningen trätt i kraft. Propositionen enbart skapar
konkurrensmöjligheter, den ger inte upphov till konkurrens.
De förslag som hänför sig till ändringen av självregleringsproceduren
minskar kostnaderna för fondbörsen, dem som ordnar annan offentlig
handel, clearingorganisationen och värdepapperscentralen till den del som
myndighetsprocedurerna i anslutning till deras självreglering krymper. Det
behov av att utveckla självregleringen som direkt följer av propositionen
kan dock kortvarigt orsaka ökade kostnader för de självreglerande
sammanslutningarna.
Ändringen av värdepappersbegreppet gör att bl.a. privata aktiebolag börjar
omfattas av värdepappersmarknadslagens tillämpningsområde. Detta
betyder att när de erbjuder sina värdepapper till allmänheten skall de i regel
offentliggöra ett emissionsprospekt enligt lagen. Offentliggörande av ett
emissionsprospekt utan koppling till börsnotering av värdepapperen är dock
inte i sig någon betydande utgiftspost med beaktande av skyddet för
placerarna, och effekten minskas ytterligare av undantagen i fråga om
offentliggörandet av prospekt. I propositionen föreslås dessutom att
skyldigheten att offentliggöra börsprospekt skall utvidgas till att gälla alla
de situationer där värdepapper tas upp till offentlig handel. Nuförtiden
upprättas det i regel ett börsprospekt eller ett emissionsprospekt som
uppfyller kraven på börsprospekt över värdepapperet och dess emittent när
värdepapperet upptas till handel på börslistan eller till annan offentlig
handel. De situationer där något prospekt inte har behövt uppgöras och där
de inte heller har uppgjorts har varit sällsynta. Det kan alltså konstateras att
nämnda krav inte just ökar kostnaderna för en börsnotering.
Med tanke på de föreslagna ändringarnas effektiviserande inverkan på
marknaden är det viktigt att förutsättningarna för att bibehålla och
upprätthålla det finansiella systemets stabilitet inte äventyras samtidigt. I
synnerhet propositionens förslag om myndigheternas möjligheter att kräva
ändringar i de självreglerande sammanslutningarnas regler och den partiella
utvidgningen av tillsynsmyndigheternas befogenheter när lagarnas
tillämpningsområden utvidgas är ägnade att effektivera myndigheternas
möjligheter att agera när allvarliga störningar uppträder och i praktiken
trygga förutsättningarna för en effektiv tillsyn.
Propositionens förslag till annat yrkesmässigt ordnat handelsförfarande som
är tillgängligt för allmänheten, nytt värdepappersbegrepp i värdepappers-
marknadslagen och ändring av lagen om värdepappersföretag kan beroende
på marknadsparternas aktivitet öka finansinspektionens arbete, men
kostnadseffekterna är svåra att uppskatta. Detta därför att tillsynen som
hänför sig till reformerna är en del av den övriga tillsyn som riktas till
verksamheten. De merkostnader som skall betalas av finansinspektionens
tillsynsobjekt och värdepappersemittenterna uppskattas sålunda inte bli
betydande.
Propositionen har just inga direkta verkningar på den offentliga ekonomin.
Vissa statsekonomiska verkningar hänför sig till proceduren för fastställelse
av marknadens självreglering, som det föreslås att lättas upp jämfört med
nuläget. Propositionen har inga verkningar på kommunalekonomin.
4.2. Övriga verkningar
Propositionen har inga direkta verkningar i fråga om organisation eller
personal och inte heller några arbetskraftspolitiska verkningar.
Propositionen har inga miljökonsekvenser och inga verkningar för
medborgarnas ställning eller jämlikhet.
5. Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet. Under
arbetets gång har två interna tjänstemannaarbetsgrupper sammanträtt vid
finansministeriet. Arbetgrupperna har hört justitieministeriet, Finlands
Bank, finansinspektionen, Finska Fondhandlareföreningen rf, HEX Abp
samt Bankföreningen i Finland rf.
Utlåtande om propositionen har begärts av handels- och industriministeriet,
justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbetsministeriet,
Finlands Bank, statskontoret, finansinspektionen, försäkringsinspektionen,
konkurrensverket, konsumentverket, energimarknadsverket, Kommunfinans
Abp, Finska Fondhandlareföreningen rf, Centralhandelskammaren,
Föreningen CGR rf, Aktiespararnas Centralförbund rf,
Andelsbankscentralen ABC Andelslag, Paikallisosuuspankkiliitto,
Finlands Advokatförbund r.f., Bankföreningen i Finland rf, Finlands
Fondförening rf, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund rf, Företag-
arna i Finland rf, Sparbanksförbundet rf, Industrins och Arbetsgivarnas
Centralförbund rf och HEX Abp. Alla dessa, utom handels- och
industriministeriet, Kommunfinans Abp, Aktiespararnas Centralförbund,
Paikallisosuuspankkiliitto och Företagarna i Finland rf avgav också
utlåtande. Utlåtande i saken har dessutom avgetts av Lähivakuutusryhmän
Keskusliitto, Försäkringskasseföreningen och Energibranschens
Centralförbund Finergy och Esbo Elektriska Abp. De erhållna utlåtandena
har i huvudsak understött propositionens huvudsakliga mål och medel.
Finansministeriet har också ordnat två diskussionsmöten om saken i juni
2001.
I propositionen har dessutom beaktats den lagberedningspraxis som
riksdagens grundlagsutskott föreslagit för riksdagen i sitt betänkande
(GrUB 10/1998) och som förutsätts i riksdagens svar på regeringens
proposition med förslag till ny Regeringsform för Finland (RSv 262/1998
rd), där respektive ministeriums behörighet i lagförslagen anges med hjälp
av ministeriets namn och inte genom det oklara begreppet "vederbörande
ministerium".
6. Andra omständigheter som inverkat på propositionens
innehåll
Till riksdagen avlåts en proposition med förslag till lag om ändring av lagen
om överlåtelseskatt (931/1996) där det föreslås att bestämmelserna om
överlåtelseskatt för värdepappersöverlåtelser skall ändras. Nämnda
proposition och denna proposition har dock utarbetats så att de kan
behandlas och de föreslagna lagarna träda i kraft oberoende av varandra.
Dessutom avlåts till riksdagen en proposition med förslag till lagar om
ändring av kreditinstitutslagen och av vissa lagar som har samband med
den, som också innehåller ändringar i lagen om värdepappersföretag, i
synnerhet 16 §. Nämnda proposition och denna proposition har dock
utarbetats så att de kan behandlas och de förslagna lagarna träda i kraft
oberoende av varandra.
DETALJMOTIVERING
1. Lagförslag
1.1. Lag om ändring av värdepappersmarknadslagen
1 kap. Allmänna stadganden
2 §. Det föreslås att paragrafen ändras. I det inledande stycket i förslaget till
1 mom. har till skillnad från nuläget intagits allmänna kännetecken på
värdepapper som omfattas av värdepappersmarknadslagens
tillämpningsområde. Det föreslås att värdepappersmarknadslagen skall
tillämpas på värdepapper som är omsättningsbara och som har satts eller
sätts i omlopp bland allmänheten tillsammans med flera andra värdepapper
som utfärdats över likalydande rättigheter.
En allmän förutsättning för att värdepappersmarknadslagen skall tillämpas
är fortfarande att det bevis det är fråga om har de allmänna kännetecknen på
ett värdepapper. Inom privaträtten avses med värdepapper vanligtvis en
handling vars besittning är ett villkor för att man skall kunna utöva den rätt
handlingen anger. Avsikten är dock inte att begränsa lagens tillämpning
endast till värdepapper som fysiskt innehas av ägarna. För att lagen skall
tillämpas räcker det att ägaren har möjlighet att få fram ett bevis på sitt
innehav, t.ex. ett aktiebrev eller kontoutdrag eller något annat sådant bevis
på hans värdeandelskonto eller något annat förvaringssystem där hans
innehav är noterat. Ett sådant bevis kan också vara t.ex. ett interimsbevis
som noteras på värdeandelskontot och som omvandlas t.ex. till aktier när
aktiekapitalet registreras.
Enligt förslaget skall värdepappersmarknadslagen gälla värdepapper som är
omsättningsbara. Med detta avses i förslaget i första hand att den som
förvärvar värdepapper skyddas med stöd av bestämmelserna om löpande
skuldebrev i lagen om skuldebrev (622/1947) eller andra motsvarande
bestämmelser. Exempelvis på överlåtelse av skuldebrev skall enligt 3 kap. 9
§ lagen om aktiebolag tillämpas vad som är bestämt om löpande skuldebrev
i 13, 14 och 22 § lagen om skuldebrev. Så som konstaterades redan i de
ursprungliga förarbetena till värdepappersmarknadslagen kan det också bli
aktuellt att tillämpa bestämmelserna i 2 kap. lagen om skuldebrev analogt
bl.a. på olika typer av värdepapper som utvecklas på en sådan
värdepappersmarknad som inte regleras i lagen.
Med sättande i omlopp bland allmänheten, till vilket även ovan behandlade
omsättningsbarhet i praktiken hänför sig, avses att det inte är på förhand
bestämt vem som eventuellt kommer att förvärva värdepapperen. Enbart
emittentens subjektiva avsikt utan något villkor som begränsar
omsättningsbarheten saknar betydelse i detta avseende.
Enligt förslaget är en förutsättning för att värdepappersmarknadslagen skall
kunna tillämpas att värdepapperet har satts eller sätts i omlopp bland
allmänheten tillsammans med flera andra värdepapper som har utfärdats
över likalydande rättigheter. För att kunna vara föremål för en sådan
marknadsmässig omsättning som avsikten är att
värdepappersmarknadslagen skall reglera, måste värdepapperet vara
likadant som andra av samma sort. Med detta avses att värdepapper som har
satts eller sätts i omlopp bland allmänheten inte kan skiljas från varandra
vad gäller de kommersiella egenskaperna, och för placeraren är det alltså
likgiltigt vilket av nämnda bevis som han innehar. För att det skall kunna
uppstå en marknad och framför allt ett marknadspris för sådana värdepapper
måste det dessutom finnas flera av dem.
I förslaget till 1 mom. ingår dessutom en på den gällande definitionen
baserad exempelförteckning över olika rättigheter beträffande vilka de
utfärdade bevisen kan omfattas av lagen. I förteckningen nämns på samma
sätt som i gällande 1 kap. 2 § värdepappersmarknadslagen aktier eller andra
andelar i en sammanslutnings eget kapital, andelar i ett masskuldebrevslån
eller därmed jämförliga gäldenärsförbindelser samt till de ovan nämnda
anslutna rättigheter till utdelning, ränta, avkastning eller teckning liksom
fondandelar eller därmed jämförbara andelar i fondföretag. Dessutom
föreslås i exempelförteckningen rättigheter till köp och försäljning av andra
rättigheter (4 punkten) samt andra rättigheter som baserar sig på en
förbindelse eller ett avtal (6 punkten). När dessa utfärdade bevis är
värdepapper som uppfyller de allmänna kriterier för tillämpning av lagen
som behandlats ovan, hör de till lagens tillämpningsområde. Med beaktande
av det civilrättsliga skuldbegreppets omfattande utsträckning till olika typer
av förpliktelser, har det redan nu kunnat tolkas så att t.ex. olika rättigheter
till köp och försäljning hör till lagens tillämpningsområde. Det kan också
åtminstone delvis anses att förslagen snarare skingrar den juridiska
osäkerhet som tidigare rått beträffande värdepappersmarknadslagens
tillämpningsområde än att de skulle utvidga det.
Enligt förslaget till 2 mom. skall värdepappersmarknadslagens
bestämmelser inte tillämpas på vissa värdepapper. Det är fråga om
värdepapper beträffande vilka förvärvarens ställning och i synnerhet
informationen på primärmarknaden allmänt taget har ordnats genom annan
lagstiftning, t.ex. konsumentskyddslagen (38/1978) och lagen om bostads-
köp (843/1994).
Lagens tillämpningsområdet omfattar inte för det första värdepapper som
ensamma eller tillsammans med andra värdepapper medför rätt att besitta en
viss lägenhet, någon annan lokal eller en fastighet eller en del av en
fastighet. För det andra utesluter momentet från lagens tillämpningsområde
värdepapper som medför rätt att använda eller få andra
konsumtionsnyttigheter som avses i konsumentskyddslagen, om
värdepapperens värde i huvudsak baserar sig på en sådan rätt. Som exempel
kan nämnas olika telefon-, el-, golf- och tennisaktier eller andelar,
beträffande vilka det huvudsakliga syftet med innehavet är att få använda de
tjänster eller andra konsumtionsnyttigheter som emittenten tillhandahåller.
Om det huvudsakliga fastställandet av dylika värdepappers värde dock
objektivt sett lösgörs från användningen av konsumtionsnyttigheten, skall
värdepappersmarknadslagen tillämpas bl.a. när värdepapperen i fråga bjuds
ut till allmänheten och när offentlig handel bedrivs med dem. Exempelvis i
sådana situationer där ett telefonbolag meddelar att man har för avsikt att bli
föremål för handel på fondbörsens börslista eller för annan offentlig handel
som avses i värdepappersmarknadslagen skall enligt bestämmelsen
värdepappersmarknadslagens krav i allmänhet tillämpas på börsnoteringen
och det utbjudande av värdepapperen som eventuellt genomförs samtidigt.
Genom förslaget till 3 mom. klarläggs förhållandet mellan
värdepappersmarknadslagen och lagen om handel med standardiserade
optioner och terminer samt bibehålls de gällande procedur- och andra
bestämmelserna gällande även derivathandeln vilka följer av
värdepappersmarknadslagen. På standardiserade optioner och terminer som
avses i lagen om handel med standardiserade optioner och terminer, på
derivatavtal enligt 10 kap. 1 a § som skall jämställas med standardiserade
optioner och terminer samt på andra derivatavtal som avses i 10 kap. 1 b §
skall enligt momentet fortfarande tillämpas endast de bestämmelser i
värdepappersmarknadslagen som anges i 10 kap. Beträffande de
derivatavtal som avses i 10 kap. 1 b § bör man lägga märke till att det måste
göras en bedömning av de allmänna förutsättningar som regleras i 1 mom.
Om dessa allmänna förutsättningar föreligger skall derivaten betraktas som
värdepapper och då är värdepappersmarknadslagen allmänt tillämplig på
dem. Det sistnämnda kan komma i fråga i första hand när det gäller sådana
derivatkontrakt som inte är standardiserade i ett finskt eller utländskt
optionsföretag men som ändå innehåller standardvillkor. Om det över
rättigheter som baserar sig dylika derivatkontrakt har utfärdats bevis som
skall betraktas som värdepapper och som är omsättningsbara på ovan nämnt
sätt, faller de inom värdepappersmarknadslagens allmänna
tillämpningsområde. Exempelvis derivatkontrakt som skräddarsytts för
avtalsparterna och som innehåller individuella avtalsvillkor eller
derivatkontrakt som inte kan överföras fritt hör däremot inte till
värdepappersmarknadslagens allmänna tillämpningsområde, men på
grundval av 10 kap. 1 b § skall vissa skyldigheter som följer av
värdepappersmarknadslagen fortfarande tillämpas på tillhandahållandet av
dem och annan verksamhet i anslutning till dem.
Enligt den gällande lagen tillämpas värdepappersmarknadslagen inte på
värdepapper som emitteras av privata aktiebolag eller sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som inte är publika ömsesidiga bolag. Dessa undantag
beträffande tillämpningsområdet, som baserar sig på emittentens
sammanslutningsform, förslås försvinna. Dessa emittenters värdepapper kan
dock även i fortsättningen bli utanför värdepappersmarknadslagens tillämp-
ningsområde under samma ovan nämnda förutsättningar som andra
emittenters värdepapper.
Angående värdepappersmarknadslagens tillämpning på andelslags
värdepapper kan följande konstateras. Enligt den gällande lagen om
andelslag (1247/1954) förutsätter medlemskap att man tar minst en andel
och betalar motsvarande insats till andelslaget (insatsförpliktelse).I
praktiken är denna insatsförpliktelse en förutsättning för att man skall bli
delaktig av medlemsförmånerna. Exempelvis den insats som en medlem i
en andelshandel betalar kan i detta sammanhang jämföras med den avgift
som en annan detaljhandel uppbär för sitt förmånskort. I producent-,
upphandlings- och arbetsandelslag är betalningen av insatsförpliktelsen en
förutsättning för att medlemmen skall kunna använda sig av de tjänster som
andelslaget tillhandahåller och som är nödvändiga för att medlemmen skall
kunna utöva sitt yrke eller idka sin näring. Enligt den gällande lagen om
andelslag kan medlemskap inte överlåtas och en medlem kan till en annan
överlåta endast rätten till återbetalning av insatsens nominella värde efter en
viss tid.
Enligt den gällande lagen om andelslag kan ett andelslag också ha
tilläggsandelar av investeringsnatur och placeringsandelar. En tilläggsandel
kan överlåtas endast till en annan medlem. I andelslagets stadgar kan i
princip bestämmas att t.ex. den som mottagit en andel eller tilläggsandel har
rätt att bli medlem, men i praktiken finns inga sådana bestämmelser så det
är andelslagets organ som prövar vem som skall antas som medlem.
Placeringsandelar kan också ges till andra än medlemmar och de får i
princip omsättas fritt. Över en placeringsandel kan utfärdas ett bevis som
motsvarar aktiebrev. Placeringsandelar finns i praktiken i endast fem
andelslag av vilka fyra har gett placeringsandelar endast som
fusionsvederlag.
Vid justitieministeriet bereds en totalreform av lagen om andelslag, varvid
avsikten är att ändra reglerna om andelslags finansiella instrument så att
andelslag i huvudsak kan använda samma finansieringsmetoder som
aktiebolag och dessutom borde det bestämmas om dem i andelslagets
stadgar. I andelslagets stadgar kunde bestämmas att även andra än
medlemmar kan förvärva tilläggsandelar och placeringsandelar, att det över
andelar, tilläggsandelar och placeringsandelar kan utfärdas bevis som
motsvarar aktiebrev och att ett andelslag kan utfärda optionsrättigheter och
konvertibla skuldebrev som berättigar till tilläggsandelar och
placeringsandelar. Av de kännetecken på värdepapper som föreslås i
paragrafen följer att värdepappersmarknadslagen inte skall tillämpas ens på
omfattande förvärv av andelskapital och tilläggsandelskapital från
medlemmarna i enlighet med nuvarande andelslagspraxis, eftersom sådana
andelar och tilläggsandelar inte uppfyller kravet på att värdepapper skall
vara omsättningsbara. Om totalreformen av lagen om andelslag genomförs i
ovan beskriven form, kan värdepappersmarknadslagen bli tillämplig på
sådana andelar och tilläggsandelar i andelslag beträffande vilka det i
andelslagets stadgar bestäms att ett värdepapper kan utfärdas över andelen
eller tilläggsandelen. Det föreslagna värdepappersbegreppet tillämpas under
motsvarande förutsättningar på placeringsandelar, optionsrättigheter och
konvertibla skuldebrev som utfärdats av andelslag.
2 a §. Det föreslås att paragrafen ändras så att lagens bestämmelser om
aktiebolag, aktier, värdepapper som enligt lagen om aktiebolag berättigar
till aktier samt aktieägare i tillämpliga delar gäller också andelslag, deras
motsvarande värdepapper och ägare till sådana värdepapper samt
ömsesidiga försäkringsbolag, deras garantiandelar och garantiandelsägare.
Dylika värdepapper i fråga om andelslag kan vara placeringsandelsbevis
samt optionsrättigheter och konvertibla skuldebrev som berättigar till
placeringsandelar samt de andels- och tilläggsandelsbevis och till
tilläggsandelar berättigande optionsrättigheter och konvertibla skuldebrev
som avses i den reform av lagen om andelslag som är under beredning.
Av lagen om andelslag följer emellertid att bestämmelserna om anmälan av
ägarandelar och aktieägares inlösningsskyldighet i 2 kap. 9 § och 6 kap. 6
9 § inte just kan bli tillämpliga på andelslag, deras värdepapper eller
andelsägare. Förslaget är en följd av att värdepappersbegreppet ändras,
varigenom man avstår från de undantag i fråga om tillämpningsområdet i
den gällande lagen som bestäms på grundval av emittentens
sammanslutningsform och som gäller privata aktiebolag och ömsesidiga
försäkringsbolag som inte är publika ömsesidiga försäkringsbolag.
Också sparbankers grundfonder kan emittera omsättningsbara
grundfondsandelar, och därför föreslås att de tas med i 2 a §, som föreslås
bli ändrad. På motsvarande sätt kan villkoren för omsättningsbarhet också
uppfyllas av konvertibla skuldebrev och optionslån som sparbankerna
emitterar.
Garantiandelar som motsvarar i paragrafen nämnda ömsesidiga
försäkringsbolags garantiandelar kan emitteras även av
försäkringsföreningar och försäkringskassor. Försäkringskassor får
emellertid enligt 1 § lagen om försäkringskassor (1164/1992) inte bedriva
affärsmässig försäkringsverksamhet, utan deras verksamhet omfattar endast
social försäkringsverksamhet. Dessutom verkar de med stöd av 4 § endast
inom en begränsad verksamhetssektor. Sålunda föreslås det inte att
värdepappersmarknadslagen skall tillämpas på försäkringskassor,
garantiandelar som de emitterar eller ägare till deras garantiandelar till
skillnad från försäkringsföreningar, garantiandelar som de emitterar och
ägare till deras garantiandelar.
2 kap. Marknadsföring av värdepapper, emission och
informationsskyldighet
3 §. Det föreslås att paragrafen ändras. Det föreslås att 1 mom. ändras så att
skyldigheten att offentliggöra prospekt till skillnad från nuläget också skall
gälla situationer där man över huvud ansöker om att ett värdepapper skall
tas upp till offentlig handel. Enligt den gällande lagen behöver inget
prospekt offentliggöras när ansökan gäller upptagande av värdepapper till
någon annan offentlig handel än sådan som äger rum på börslistan och
värdepapperen samtidigt inte erbjuds till allmänheten.
Enligt 2 mom., som föreslås bli ändrat, skall den som ansöker om att
värdepapper skall tas upp till offentlig handel, dvs. handel på börslistan
eller annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 §, uttryckligen offentliggöra ett
börsprospekt, som är mera detaljerat än ett emissionsprospekt. Förslaget
förbättrar placerarnas möjligheter att få information om de företag som
börsnoteras. I en situation där ett värdepapper har upptagits till sådan
offentlig handel som avses i lagen lämpar sig dessutom undantag i fråga om
offentliggörandet av börsprospekt, vilka baserar sig på rådets direktiv
80/390/EEG om samordning av kraven på upprättande, granskning och
spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av
värdepapper till officiell notering vid fondbörs jämte ändringar (nedan
börsprospektdirektivet) och vilka finns uppräknade i det beslut om
börsprospekt som finansministeriet utfärdat med stöd av ett bemyndigande i
lagen, bättre än undantag i fråga om emissionsprospekt, vilka framgår av
emissionsprospektdirektivet och det beslut som finansministeriet utfärdat
med stöd av lagens bemyndigande. De undantag som ingår i
börsprospektdirektivet och ovan nämnda beslut av finansministeriet
gällande börsprospekt ger finansinspektionen möjlighet att bevilja undantag
från skyldigheten att offentliggöra börsprospekt i första hand när uppgifter
om värdepappersemittenten och det värdepapper som skall emitteras redan
har delgivits dem som deltar i värdepappersmarknaden på det sätt som
anges i lagen och beslutet. Samtidigt betyder ändringen dock att på
värdepapper som upptas till offentlig handel kan inte längre tillämpas det
undantag som gäller bl.a. anbud som totalt understiger 250 000 mk. I 1 och
2 punkten föreslås också ändringar till den del som värdepapper har
upptagits eller upptas till annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 § utan
emittentens medverkan. Då är den som ansöker om att värdepapperet skall
tas upp till offentlig handel skyldig att offentliggöra ett prospekt. På
fondbörsens börslista kan värdepapper inte upptas utan emittentens ansökan
utom i det fall som avses i 3 kap. 10 § 4 mom., där emittenten har samtyckt
till att fondbörsen på börslistan tar upp aktier av samma slag som redan
finns på börslistan utan särskild ansökan.
Förslaget hänför sig också till de i 3 kap. 16 § föreslagna andra
yrkesmässigt ordnade och för allmänheten tillgängliga handelsförfaranden,
så att när sådana handelsförfaranden eventuellt blir vanligare behöver
bolagen inte längre när de övergår till offentlig handel nödvändigtvis
erbjuda värdepapper till placerare för att utvidga sin ägarbas.
Det föreslås att i 4 mom. slopas de nuvarande undantagen gällande
offentliggörandet av emissionsprospekt. I framtiden skall alla undantag i
fråga om offentliggörandet av emissionsprospekt regleras genom förordning
av finansministeriet. Genom förordning av finansministeriet kan bestämmas
om undantag som baserar sig på Europeiska gemenskapens direktiv samt
om undantag när värdepapper bjuds ut för att finansiera allmännyttig
verksamhet med vilken det huvudsakliga syftet inte är att eftersträva vinst.
I den gällande lagen är undantagen i fråga om offentliggörandet av
emissionsprospekt utspridda. Syftet med förslaget är att samla undantagen i
fråga om offentliggörandet av emissionsprospekt till en enda författning på
ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. På grund av det stora antalet
undantag som baserar sig på emissionsprospektdirektivet är det emellertid
inte ändamålsenligt att göra det i lagen. Avsikten är att i finansministeriets
kommande nya förordning om emissionsprospekt ta in de undantag som
anges i emissionsprospektdirektivet inklusive de undantag som ingår i 4
mom. i den gällande lagen.
Den möjlighet som i momentet föreslås för finansministeriet att också
bestämma om undantag i anslutning till allmännyttig verksamhet med
vilken det huvudsakliga syftet inte är att eftersträva vinst hänför sig till de
nya värdepappersbegreppet som föreslås i 1 kap. 2 §. Ändringen av
värdepappersbegreppet gör att lagens tillämpningsområde också börjar
omfatta bl.a. privata aktiebolag. Verksamhet som omfattas av undantaget är
t.ex. sådana lokala projekt genom vilka man försöker förbättra ortens
infrastruktur och där det redan på förhand görs klart för placerarna att inga
stora värdestegringar eller något fortlöpande inkomstflöde är att vänta
beträffande emittentens verksamhet. Typiska sådana projekt kan vara t.ex.
finansiering av projekt i anslutning till olika typer av lokal idrotts- och
annan fritidsverksamhet. I dylika situationer beror placerarnas deltagande i
finansieringen av projektet vanligtvis inte på att de förväntar sig avkastning
utan på att de vill understöda det projekt som skall finansieras. Det
föreslagna undantaget tas med i finansministeriets nya förordning bland de
undantag som förutsätter ansökan till finansinspektionen. I
finansministeriets gällande beslut om emissionsprospekt finns de undantag
som beviljas efter finansinspektionens prövning av enskilda fall samlade i 7
§. Att det föreslagna undantaget tas med bland de undantag som är
beroende av finansinspektionens prövning gör det möjligt att utreda om
erbjudandet av de värdepapper som är föremål för ansökan uppfyller de
krav som lagen ställer på undantag. Ett beslut som finansinspektionen fattat
på ansökan kan dessutom överklagas på det sätt som bestäms särskilt.
Det föreslås att 5 mom. ändras så att termen vederbörande ministeriums
beslut på det sätt som riksdagen förutsätter ersätts med termen förordning
av finansministeriet. Dessutom föreslås i momentet ett undantag gällande
prospektets innehåll. Enligt förslagen till ändring av 1 och 2 mom. skall
beträffande värdepapper som är föremål för ansökan om upptagande till
offentlig handel, dvs. handel på börslistan, eller till annan offentlig handel
enligt 3 kap. 12 § och emittenten offentliggöras ett börsprospekt. Till annan
offentlig handel än handel på börslistan kan enligt 3 kap. 12 § upptas
värdepapper även utan emittentens ansökan. I sådana situationer motsvarar
sökandens uppgifter om emittenten inte nödvändigtvis en situation där
emittenten själv är sökande. Undantaget gällande börsprospekts innehåll
motsvarar det nuvarande undantaget gällande emissionsprospekts innehåll.
Det föreslås att 6 mom. ändras så att där beaktas de ändringar som föreslås i
1 och 2 mom. Ett fel i prospektet skall alltså rättas eller en brist
kompletteras i de fall som avses i momentet också när ett värdepapper är på
väg att upptas till annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 § utan att
värdepapper samtidigt erbjuds till allmänheten. I den gällande lagen avser
denna skyldighet endast situationer där ett värdepapper är på väg att tas upp
på börslistan.
I paragrafen föreslås ett nytt 7 mom., som gäller placeringsfonder och
öppna fondföretag när de är föremål för ansökan om upptagande till
offentlig handel. Lagen om placeringsfonder, som till stor del baserar sig på
rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar
som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper
(fondföretag) (nedan fondföretagsdirektivet), innehåller heltäckande
bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas om placeringsfonder samt
om placeringsfondsverksamhet. Enligt Europeiska gemenskapens direktiv
gällande börs- och emissionsprospekt samt regelbunden och fortlöpande
informationsskyldighet, vilka i Finland har genomförts genom
bestämmelser i värdepappersmarknadslagen och de beslut av
finansministeriet som utfärdats med stöd av den, kan dessutom på andelar
och aktier i öppna placeringsfonder och fondföretag tillämpas de
specialbestämmelser som gäller dem i stället för de bestämmelser som skall
tillämpas på andra värdepapper. Om lagstiftningen inte förtydligas är det en
tolkningsfråga huruvida de skyldigheter som föranleds av direktiven skall
tillämpas samtidigt i nämnda fall.
Utvecklingen i fråga om värdet på andelar och aktier i placeringsfonder och
fondföretag är helt beroende av de värdepappersinvesteringar som görs i
dem, och den ekonomiska framgången för det fondbolag som sköter
emissionen av dem har ingen direkt inverkan på de förvaltade fondernas
eller fondföretagens framgång. Dessutom är fondernas och fondföretagens
tillgångar redan på grundval av lagen åtskilda från de förvaltande bolagens
tillgångar. I enlighet med förslaget är det mera motiverat att på den
informationsskyldighet som gäller öppna placeringsfonder och fondföretag
tillämpa endast den specialreglering som gäller dem, dvs. lagen om
placeringsfonder och de förordningar av finansministeriet som utfärdats
med stöd av den.
Förutom placeringsfonder och fondföretag enligt fondföretagsdirektivet
gäller lagen om placeringsfonder också andra placeringsfonder och
fondföretag. I fråga om finska placeringsfonder kallas dylika andra
placeringsfonder enligt lagen specialplaceringsfonder. Finska
placeringsfonder enligt lagen om placeringsfonder, placeringsfonder enligt
fondföretagsdirektivet och specialplaceringsfonder är enligt gällande lag
alltid öppna i ordets vidaste bemärkelse, medan utländska fondföretag också
kan vara slutna. På slutna fondföretag tillämpas även efter lagändringarna
värdepappersmarknadslagens bestämmelser gällande andra värdepapper.
Eftersom de prospektskyldigheter som framgår av paragrafen inte skall
tillämpas på placeringsfonder och öppna fondföretag och eftersom det i
fondföretagsdirektivet, och således också i lagen om placeringsfonder, med
marknadsföring avses saluhållande av andelar och aktier, skall på prospekt
som gäller deras andelar eller aktier, fondprospekt, och i fråga om
specialplaceringsfonder även på förenklade fondprospekt, tillämpas bestäm-
melserna om marknadsföring av finska placeringsfonders fondandelar i 13
kap. lagen om placeringsfonder och bestämmelserna i 20 kap. om
marknadsföring av utländska fondföretags andelar i Finland. Enligt 92 §
lagen om placeringsfonder skall ett fondbolag för varje placeringsfond som
det förvaltar offentliggöra ett prospekt. För specialplaceringsfonder skall
det enligt 93 § också offentliggöras ett förenklat fondprospekt. Enligt 128 §
får ett fondföretag enligt fondföretagsdirektivet som har auktoriserats inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under vissa förutsättningar
marknadsföra sin andelar i Finland med stöd av den princip om en enda
auktorisation som framgår av direktivet. Andra fondföretag skall enligt 129
§ ansöka om tillstånd hos finansministeriet att marknadsföra sina andelar
(nedan marknadsföringstillstånd). Marknadsföringstillstånd kan beviljas om
andelsägarna kan anses få ett skydd som i tillräcklig utsträckning motsvarar
det som avses i lagen om placeringsfonder. Enligt 131 § skall utländska
fondföretag offentliggöra sitt fondprospekt och vissa andra uppgifter i
Finland på finska eller svenska. Upptagande av placeringsfonder till handel
betraktas som marknadsföring av placeringsfonder åtminstone i Tyskland,
Storbritannien, Italien och Frankrike bland Europeiska unionens
medlemsstater.
Det föreslås att 3 mom. ändras enbart av lagstiftningstekniska orsaker utan
att innehållet ändras.
Ändringarna i 1, 2, 4 och 5 mom. medför behov av att ändra de beslut
gällande börs- och emissionsprospekt som finansministeriet utfärdat med
stöd av gällande lag i synnerhet beträffande emittenter som genomför
fortlöpande emissioner.
4 §. I 1 mom. föreslås vissa tekniska ändringar som föranleds av att
värdepappersbegreppet ändras. På de nya finansiella instrument som börjar
omfattas av lagens tillämpningsområde tillämpas en längre granskningstid
än den som nämns i paragrafen, nämligen tio bankdagar. Detta därför att de
nya finansiella instrumenten kan avvika avsevärt från de instrument som nu
är föremål för handel på marknaden.
Av förslaget till nytt 3 § 7 mom. följer att skyldigheten att låta granska
prospekt inte gäller prospekt som offentliggörs för placeringsfonder och
öppna fondföretag, dvs. fondprospekt och förenklade fondprospekt som
avses i lagen om placeringsfonder. Bestämmelser om dessa prospekt ingår
på ovan nämnt sätt i 13 och 20 kap. lagen om placeringsfonder. Däremot
gäller skyldigheten att låta granska prospekt slutna fondföretag som blir
föremål för offentlig handel.
4 a §. Det föreslås att 1 mom. ändras i anslutning till det nya
värdepappersbegreppet så att finansinspektionen inte direkt med stöd av lag
behöver godkänna utländska börsprospekt som gäller nya finansiella
instrument. Europeiska gemenskapens bestämmelser om ömsesidigt
erkännande av börsprospekt gäller endast sådana värdepapper som avses i
13 punkten av det gällande och det nya värdepappersbegreppet. Enligt
det tillägg som föreslås i momentet kan finansinspektionen dock godkänna
också ett prospekt som gäller andra utländska finansiella instrument, om det
har godtagits av behöriga myndigheter och uppfyller kraven på
börsprospekt. På grundval av förslaget skall det på samma sätt som i andra
situationer bestämmas om förfarandet för erkännande av sådana prospekt
genom förordning av finansministeriet, och paragrafens bestämmelser om
komplettering av prospekt och språket i prospekt skall tillämpas även på
sådana prospekt. Dessutom tillämpas även på prospekt som gäller dessa fi-
nansiella instrument bestämmelserna i 4 mom. om bemyndigande för
finansministeriet att genom förordning bestämma om rätt för
finansinspektionen att såsom börsprospekt erkänna prospekt som har
godtagits av en myndighet i en stat utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
5 §. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring som följer av att begreppet
värdepapper ändras i lagen. På dem som emitterar de nya finansiella
instrumenten tillämpas de bestämmelser om offentliggörande av
delårsrapport som gäller även dem som emitterar masskuldebrev. Att den
grupp av nya finansiella instrument som börjar omfattas av
värdepappersmarknadslagens tillämpningsområde delvis är okänd leder till
att de på förhand måste bedömas på grundval av sin sannolika beskaffenhet.
I de fall som man känner till uttrycker finansiella instrument som är föremål
för handel utomlands i allmänhet en förbindelse av emittenten att i enlighet
med instrumentets villkor erlägga en viss prestation med
förmögenhetsvärde till innehavaren. Emittentens prestationsskyldighet
gentemot instrumentets innehavare är oberoende av hur den uppkommit.
Med andra ord baserar sig emittentens prestationsskyldighet på själva det
finansiella instrumentets villkor. Dessutom är beloppet av den
prestationsskyldighet som det finansiella instrumentet utvisar bestämt på
förhand eller så är det möjligt att klart sluta sig till det, och
prestationsskyldigheten är i en situation som överensstämmer med villkoren
ovillkorlig för emittenten och ofta bunden till en viss tidpunkt som anges i
avtalsvillkoren. Dessa egenskaper är typiska för skuldebrev och därför
föreslås det att de bestämmelser i värdepappersmarknadslagens som också
gäller masskuldebrev i regel skall tillämpas på de nya finansiella
instrumenten. Likaså, eftersom den risk som innehavaren eller placeraren
bär i fråga om dessa finansiella instrument sannolikt i första hand riktas till
emittentens förmåga att bära det ekonomiska ansvaret, jämställs placerarens
risk med den risk som riktar sig till emittenter av masskuldebrev. Den
föreslagna ändringen medför behov av att ändra finansministeriets beslut
om regelbunden informationsskyldighet för värdepappersemittenter
(390/1999).
10 b §. Det föreslås att till 2 kap. fogas en ny 10 b §, som skall gälla
placeringsfonder och öppna fondföretag som är föremål för offentlig
handel, dvs. handel på börslistan, och annan offentlig handel enligt 3 kap.
12 §. I enlighet med de principer som förklaras i samband med 3 § skall på
dessa emittenter tillämpas bestämmelserna i 13 och 20 kap. lagen om
placeringsfonder. Undantaget skall således inte gälla öppna fondföretag på
vilka tillämpas värdepappersmarknadslagens bestämmelser.
11 §. I 1, 4, 5 och 6 mom. föreslås att termen vederbörande ministerium
ändras till försäkringsinspektionen. De uppgifter som tidigare ankom på
social- och hälsovårdsministeriet har överförts på försäkringsinspektionen,
som inledde sin verksamhet den 1 april 1999. Dessutom är det ministerium
som enligt 1 mom. bestämmer om undantag finansministeriet, och därför
ersätts termen vederbörande ministerium till denna del med
finansministeriet, på det sätt som riksdagen förutsätter. Också termen beslut
har samtidigt ändrats till termen förordning.
3 kap. Offentlig handel och annat yrkesmässigt ordnat förfarande för
handel med värdepapper
Det föreslås att kapitlets rubrik ändras så att den bättre motsvarar de
ändringar som föreslås i kapitlets innehåll.
2 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att motsvarar 10 § kreditinstitutslagen
utom till de delar som gäller ändringssökande. Bestämmelser om
ändringssökande föreslås i 10 kap. 3 §. Enligt förslaget skall
finansministeriet fatta beslut om koncession för fondbörs inom sex månader
efter att ha mottagit ansökan om koncession. Om ansökan är bristfällig
räknas tidsfristen på sex månader dock från det att sökanden har lämnat in
de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken till
finansministeriet. Ansökan om koncession skall dock alltid avgöras inom 12
månader efter mottagandet av ansökan. Ändringen förbättrar ställningen för
dem som ansöker om koncession för fondbörs.
2 a §. Det föreslås att paragrafen ändras. I det gällande 1 mom. förutsätts att
en fondbörs i sin firma skall använda ordet eller sammansättningsleden
fondbörs. Bestämmelsen kan i onödan försvåra utvecklingen av fondbörsers
firma. Genom ändringen blir 2 mom. paragrafens enda moment i oförändrad
form.
3 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att en fondbörs utöver sin övriga
verksamhet också får ordna annat yrkesmässigt handelsförfarande som är
tillgängligt för allmänheten enligt förslaget till ny 16 §.
4 §. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet. Det föreslås att 1 mom.
1, 2 och 4 punkten och 6 punkten ändras endast av lagstiftningstekniska
skäl utan att innehållet ändras. Det föreslås att 1 mom. 3 punkten skall
beaktas inte bara investerarna och värdepappersförmedlarna utan ochså
andra som är verksamma på fondbörsen.
Det föreslås att 1 mom. 5 punkten förtydligas så att av den framgår klarare
än nu behovet av att bedöma vilken förmåga de som emitterar värdepapper
som tas upp på börslistan har att uppfylla värdepappermarknadslagens
förpliktelser. I punkten bestäms att i fondbörsens regler skall ingå
föreskrifter som preciserar lagen om de villkor som ansluter sig till
förvaltningssystemen och som gäller den som emitterar värdepapper som
skall tas upp på börslistan eller som redan finns där. Syftet med förslaget är
att börsen och de som ordnar emission på förhand skall fästa tillräcklig
uppmärksamhet vid tillförlitligheten hos systemen för uppföljning av och
rapportering om emittenternas förvaltning. Endast en tillförlitlig
förvaltning, framför allt ekonomiförvaltning, gör det möjligt att fullgöra den
informationsskyldighet som avses i lagen och fondbörsens regler. På
senaste tid har det uppdagats situationer där man som orsak till att den
informationsskyldighet som avses i lagen inte har fullgjorts har uppgett att
bolagets ekonomiförvaltningssystem inte klarar av att fungera på den höga
nivå som krävs av börsnoterade bolag. Ekonomiförvaltningssystemen i ett
bolag som blir föremål för offentlig handel måste kunna fungera på den
nivå som krävs av börsbolag och de får inte vara underdimensionerade i
förhållande till tillväxten och förändringstakten hos bolagets
affärsverksamhet. För att undvika sådana situationer i framtiden föreslås att
kravet på att emittenternas förvaltningssystem skall vara tillräckliga
uttryckligen skrivs in i lagen och på detta sätt betonas betydelsen av detta
grundläggande krav för börsnotering.
Situationen beträffande förvaltningssystemen kan konstateras t.ex. genom
en särskild utredning av bolaget om vilken t.ex. bolagets revisorer kan ge
utlåtande. Utlåtande om saken kan likaså ges av den emissionsarrangör som
i huvudsak ordnar börsnoteringen. Fondbörsen kan också vid behov t.ex.
med stöd av sina regler kräva att en tredje part skall göra särskilda
tilläggsutredningar om saken. Det avgörande när det gäller eventuella
ansvarsfrågor är om man i samband med börsnoteringen har försökt handla
tillräckligt omsorgsfullt.
Det föreslagna kravet på att tillförlitligheten hos emittenternas förvaltning
skall beaktas i fondbörsens regler kan ses som en bestämmelse som
kompletterar bl.a. bestämmelserna om ordnandet av förvaltningen och
verksamheten i 8 kap. 6 § lagen om aktiebolag. Bestämmelserna i lagen om
aktiebolag ansluter sig till ordnandet av verksamheten på det sätt som
förutsätts i lagen om aktiebolag och de lagar som skall iakttas med stöd av
den, t.ex. bokföringslagen, bolagsordningen och bolagets interna beslut. Det
krav som föreslås i punkten ansluter sig uttryckligen till förmågan att
fullgöra de skyldigheter som på grund av värdepappersmarknadslagen
ankommer på ett bolag som är föremål för offentlig handel, t.ex. den
fortlöpande och regelbundna informationsskyldighet som framgår av 2 kap.
Föreskrifterna i fondbörsens regler skall på motsvarande sätt beakta även
andra emittenter än aktiebolag.
Det föreslås ochså att till 1 mom. fogas en ny 7 punkt, enligt vilken
fondbörsens regler skall innehålla föreskrifter som kompletterar lagen hur
de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på fondbörsen fullgörs.
Dessa föreskrifter skall omfatta de arrangemang som fondbörsen vidtar för
att fullgöra sina tillsynsuppgifter. I föreskrifterna kan ochså beaktas bl.a.
arrangemang som baserar sig på avtal som ingåtts mellan fondbörsen och
dess parter samt emittenterna. I fondbörsens regler kan således intas t.ex.
föreskrifter om en disciplinnämnd, dess uppgifter, sammansättning och
oavhängighet samt om hur ärenden som den skall behandla anhängiggors
och behandlas, liksom om eventuella påföljder som baserar sig på inbördes
avtal. Förslaget möjliggör emellertid ochså att andra slags arrangemang
vidtas för att fullgöra tillsynsskyldigheterna och det är således smidigt med
tanke på ordnandet av tillsynsverksamheten.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att där binds till skillnad från nuläget
fastställandet av fondbörsens regler till en skälig tidsfrist på tre månader
efter det att ansökan har mottagits eller, om ansökan är bristfällig, efter det
att fondbörsen har lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för
att avgöra saken. Ansökan skall dock i varje fall avgöras inom sex månader
efter mottagandet av ansökan. Om ansökan inte har avgjorts inom sex
månader eller om ansökan har avslagits, kan fondbörsen överklaga till
besvärsmyndigheten, som i fråga om beslut av finansministeriet är högsta
förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om besvärsrätt föreslås i 10 kap. 3 §.
Syftet med förslaget är att påskynda förfarandet för fastställelse av regler
och förbättra rättssäkerheten.
Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. enligt vilket
finansministeriet ges bättre möjligheter än nu att ingripa i missförhållanden
som eventuellt upptäcks senare i regler som ministeriet fastställt, genom att
bestämma att fondbörsens regler skall ändras eller kompletteras. En
bestämmelse kan utfärdas endast för att stärka förtroendet för
värdepappersmarknaden eller av andra särskilt vägande skäl. Ett sådant
särskilt vägande skäl skall vara en orsak som kan jämställas med det villkor
som uttryckligen anges i bestämmelsen, stärkande av förtroendet för
värdepappersmarknaden. För att stöda bedömningen av om en ändring eller
komplettering är nödvändig föreslås att finansministeriet åläggs skyldighet
att i dylika situationer begära utlåtande av finansinspektionen, som
övervakar verksamheten på marknaden. Förslaget motsvarar det
bemyndigande gällande bl.a. annan offentlig handel som getts ministeriet i
den gällande lagen. Fondbörsen kan överklaga nämnda beslut av
finansministeriet.
5 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det skall vara finansministeriet i
stället för statsrådet som beslutar om avbrott i verksamheten vid en
fondbörs. I statsrådet är det finansministeriet som behandlar de frågor som
avses i paragrafen.
Uppdraget i 2 mom. att avbryta fondbörsens verksamhet för kortare tid
föreslås bli anförtrott själva fondbörsen i stället för fondbörsens styrelse.
Det är inte längre motiverat att i lagen ålägga fondbörsens styrelse olika
åtgärder som ansluter sig till fondbörsens verksamhet. Enligt gällande lag
skall en fondbörs vara ett aktiebolag. Enligt lagen om aktiebolag ansvarar
ett aktiebolags operativa ledning, styrelsen och verkställande direktören, för
det allmänna ordnandet av bolagets förvaltning och verksamhet. Förslaget
ger fondbörsen flexiblare möjligheter än för närvarande att ordna sin
verksamhet på ett ändamålsenligt sätt så att ansvaret ändå fortfarande vilar
på dess ledning.
Fondbörsens uppgifter
6 §. Det föreslås att paragrafen och mellanrubriken före den ändras.
Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrat så att de uppgifter som där ålagts
fondbörsens styrelse överförs på själva fondbörsen. Förslaget gör det
möjligt att ordna fondbörsens verksamhet på ett flexiblare sätt. Samtidigt
föreslås det att i momentet slopas de punkter om vilka det bestäms i någon
annan lag, eftersom det i och med omfördelningen av uppgifter inte längre
är motiverat att nämna dem i detta moment. Likaså föreslås att de uppgifter
som i gällande 7 § har ålagts fondbörsens verkställande direktör
sammanslås med fondbörsens uppgifter i denna paragraf.
Med ovan nämnda ändringar vore de i denna paragraf särskilt nämnda
uppgifter som överförs från fondbörsens styrelse till själva fondbörsen att
under de förutsättningar som närmare framgår av lagen se till att tillräcklig
och tillförlitlig tillsyn ordnas på fondbörsen, se till att vissa uppgifter
offentliggörs, underrätta finansinspektionen om förfaranden som uppenbart
strider mot stadgandena om fondbörsens verksamhet, fondbörsens av
myndigheterna fastställda regler eller föreskrifter samt underrätta
finansinspektionen om att ett värdepapper upptas på börslistan och att
handeln med det avslutas samt om beviljande och återkallande av rättigheter
att verka som börsförmedlare, börsmäklare eller i någon annan egenskap på
fondbörsen. Uppgifter som överförs från fondbörsens verkställande direktör
till själva fondbörsen vore att avbryta handeln med värdepapper på samma
villkor som enligt gällande lag.
Eftersom de uppgifter som avses i förslaget till 1 mom. överförs på själva
fondbörsen, finns det inte längre någon anledning att bestämma om
överföring av styrelsens uppgifter på förvaltningsrådet.
6 a §. Det föreslås att paragrafen ändras så att innehållet börjar motsvara 4 a
kap. 8 §. Genom ändringen förenhetligas olika självreglerande
sammanslutningars rättigheter att bevilja rättigheter att verka som parter till
olika instanser som uppfyller kraven i lag och sammanslutningens, i detta
fall fondbörsens, regler. Enligt 1 mom. skall fondbörsen på samma sätt som
enligt gällande lag bevilja börsförmedlarrättigheter till en sökande som
uppfyller de krav som ställs i lag och fondbörsens regler, som fastställts av
myndigheterna, och som har ett fast affärsställe i Finland. Enligt 2 mom.
skall fondbörsen på samma sätt som enligt gällande lag få bevilja en sådan
värdepappersförmedlare börsförmedlarrättigheter som av en myndighet
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har beviljats auktorisation
och som inte har något fast affärsställe i Finland.
I 2 mom. föreslås att andra än ovan nämnda värdepappersförmedlare som
har ett fast affärsställe i Finland eller som kommer från Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet skall kunna upptas som parter på fondbörsen
endast på de villkor som finansministeriet bestämmer. Sådana parter skall
på samma sätt som enligt gällande lag vara värdepappersförmedlare som
kommer från andra stater än sådana som hör till Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet samt, som en nyhet, också andra som är verksamma på
fondbörsen och som inte kommer från Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Eftersom den föreslagna rätten skall föreskrivas i
fondbörsens regler, som fastställs av finansministeriet, är det inte
nödvändigt att bestämma om alla förutsättningar för utövande av rätten i
lag. I enlighet med 3 kap. 4 § skall fondbörsens regler innehåller föreskrifter
som kompletterar lagen.
De av finansministeriet bestämda villkor som avses i momentet hänför sig
till prövningen av enskilda fall. I gällande lag är beviljandet av rättigheter
att verka som part i liknande fall bundet till statsrådets tillstånd. Med de
föreslagna villkoren som bestäms av finansministeriet avses möjlighet att i
enskilda fall uppställa sådana villkor för att någon skall godkännas som part
på fondbörsen som är nödvändiga för att verksamheten skall vara tillförlitlig
och placeraren skyddas. Under den gällande lagens tid har man i de tillstånd
som statsrådet utfärdat fäst särskild uppmärksamhet vid finansinspektionens
möjligheter att få uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över
värdepappersmarknaden från parter på fondbörsen som bedriver sin
verksamhet någon annanstans än i Finland.
Förslaget avviker från 4 a kap. 8 § värdepappersmarknadslagen, som gäller
clearingmedlemmar, endast i den mån det är fråga om de bestämmelser som
skall iakttas utöver de villkor som finansministeriet bestämmer. Detta därför
att som börsförmedlare, dvs. en part som förutom för egen räkning också
kan verka för en kunds räkning, kan godkännas endast en sökande som
uppfyller de krav på börsförmedlare som ställs i lag och fondbörsens regler
och som direkt med stöd av lag berörs av ovan nämnda bestämmelser
gällande clearingmedlemmar, medan åter andra som är verksamma på
fondbörsen kan verka på fondbörsen endast för egen räkning. Sålunda
motsvarar propositionens innehåll de gällande reglerna om
clearingmedlemmar.
Det föreslås att 4 mom. ändras enbart av lagstiftningstekniska orsaker utan
att innehållet ändras. Det föreslås att hänvisningarna till 6 § 1 mom. slopas,
eftersom det föreslås bli ändrat.
7 §. Det föreslås att gällande 7 § upphävs såsom onödig. Det föreslås att de
uppgifter för fondbörsens verkställande direktör som nämns i den gällande
lagen överförs på själva fondbörsen och fogas till fondbörsens andra
uppgifter enligt 6 §.
9 §. Det föreslås att förbudet i paragrafen ändras så att det blir möjligt för
värdepappersförmedlare som hör till samma koncern eller annars står i ett
ekonomiskt beroendeförhållande till varandra att verka samtidigt på
fondbörsen oberoende av om de tillhandahåller samma eller olika
investeringstjänster som avses i lagen om värdepappersföretag. I den
gällande lagen har förbudet mot sådan verksamhet hänfört sig till en
förstärkning av det s.k. kursmanipulationsförbudet i 4 kap. 3 §. När den
ursprungliga bestämmelsen stiftades var dock handelns struktur på
marknaden en annan. Då bedrevs handeln utan det moderna elektroniska
handelssystemet och utan dess möjligheter att utreda den kedja av uppdrag
som lett till avslut. De internationella kontakterna på marknaden var också
ringa. Då fanns inte heller de bestämmelser om kursmanipulation och
kriminalisering av detta som nu ingår i strafflagen.
I nuläget hindrar den gällande paragrafen bl.a. koncerner, i synnerhet
internationella koncerner till vilka hör flera än en värdepappersförmedlare,
att ordna sin verksamhet flexibelt och i enlighet med kundernas intresse.
Som det är nu kan paragrafen också medföra behov för såväl inhemska som
utländska värdepappersförmedlare att i sin verksamhet ta till vissa konstlade
externaliseringslösningar, vilka i värsta fall kan påverka möjligheterna att få
de uppgifter som behövs för tillsynen över värdepappersmarknaden.
10 §. Det föreslås att 3 mom. ändras så att den skyldighet som avses i
momentet gäller endast situationer där det på börslistan upptas värdepapper
som enligt lagen om aktiebolag berättigar till aktier. Denna ursprungliga
avsikt med momentet syns för närvarande endast i motiveringen till det i
regeringens proposition.
12 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att dess förbud mot parallellnotering
upphävs. Enligt gällande lag får ingen annan än fondbörsen uppta
börsvärdepapper i eget kapital som finns på börslistan till annan offentlig
handel som avses i paragrafen. Enligt förslaget skall också andra som
ordnar i lagen tillåten offentlig handel än fondbörsen till annan offentlig
handel kunna uppta även värdepapper i eget kapital som finns på börslistan.
Förslaget undanröjer hindren för andra än fondbörsen att utveckla
handelsplatser för annan offentlig handel.
På samma sätt som i gällande lag är ett villkor för att värdepapper skall
upptas till annan offentlig handel att värdepapperen sannolikt i tillräcklig
utsträckning är föremål för efterfrågan och utbud, för att villkoren för en
tillförlitlig prisbildning skall uppfyllas. Dessutom, eftersom 1 mom. inte
längre innehåller någon begränsning att uppta börsvärdepapper i eget
kapital även till annan offentlig handel som upprätthålls av någon annan än
fondbörsen, utvidgas värdepappersemittenternas möjligheter att motsätta sig
att värdepapperen upptas till nämnda handel också till dessa
börsvärdepappers emittenter. Börsvärdepapper är värdepapper som
upptagits till handel på börslistan. I den gällande lagen gäller motsvarande
möjlighet att motsätta sig endast emittenter av värdepapper som upptagits
till i paragrafen avsedd annan offentlig handel och inte emittenter av
börsvärdepapper. Enligt förslaget skall alltså även den som emitterat
börsvärdepapper kunna motsätta sig att hans värdepapper i eget kapital
upptas till annan offentlig handel. Det ursprungliga syftet med
bestämmelsen har varit att ge den som emitterat värdepapper som på någon
annans initiativ upptas till i paragrafen avsedd annan offentlig handel
möjlighet att motsätta sig att handel inleds, därför att upptagandet till i
paragrafen avsedd handel medför lagbestämda skyldigheter för emittenten,
dess ledning och ägare. Motsvarande situation föreligger inte för dem som
emitterar värdepapper som finns på fondbörsen och som är föremål för
handel på börslistan, eftersom värdepapper kan upptas på börslistan endast
med emittentens medverkan. Förslaget utvidgar inte möjligheten att
motsätta sig till handeln på börslistan men väl till en situation där den som
emitterat värdepapper som är föremål för handel på börslistan kan motsätta
sig parallellnotering av hans värdepapper.
Den som emitterat börsvärdepapper skall till skillnad från gällande lag
kunna framställa en begäran enligt 5 mom. till finansinspektionen om att
handeln med värdepapper som han emitterat skall avslutas, om
värdepapperen har upptagits till handel utan emittentens samtycke.
Finansinspektionen kan avslå emittentens begäran endast om den som
ordnar annan offentlig handel visar att värdepapperen i övrigt uppfyller de
krav som ställs i 1 mom. på likviditeten i fråga om handeln med
värdepapper. I gällande lag gäller motsvarande bestämmelser endast dem
som emitterat andra värdepapper än börsvärdepapper vilka upptagits till
annan offentlig handel.
Förslaget gällande möjlighet att parallellnotera även börsvärdepapper i eget
kapital baserar sig på målet att öka marknadens förutsättningar att
organisera sig på önskat sätt och undanröja de hinder för
marknadsplatsernas utveckling som följer av lagen. Förslaget kan leda till
att marginalerna för likviditeten inom handeln med börsvärdepapper i eget
kapital ökar mellan olika inhemska marknadsplatser. Att likviditeten sprids
kan öka prisskillnaden mellan köp- och säljanbuden gällande värdepapper
och således försämra prisbildningen i handeln med värdepapper och även
marknadens effektivitet. Internationellt kan motsvarande marginalökning
skönjas i fråga om de mest likvida värdepapperen som är föremål för
handeln på börslistor, något som i ljuset av uppgifterna om handelns volym
ändå inte har lett till att likviditeten eller prisbildningen i fråga om handeln i
hemlandet skulle ha försämrats, utan handelns volym har ökat märkbart
såväl i Finland som utomlands. Man kan tänka sig att inhemsk konkurrens
mellan marknadsplatserna kommer att ha liknande verkningar. Konkurrens
tvingar dem som upprätthåller marknadsplatserna att effektivera sin
verksamhet eller åtminstone att bibehålla nuvarande effektivitet. Dessutom
offentliggör och sprider både marknadsplatserna själva och kommersiella
informationskanaler pris- och andra uppgifter om köp, något som
tillsammans med det prisarbitrage som marknadsplatserna själva sysslar
med är ägnat att lindra de eventuella negativa verkningarna av ökade
marginaler för likviditeten genom att handeln mellan marknadsplatserna
ökar.
De faktiska verkningarna av förslaget beror på vilka åtgärder som vidtas av
andra som enligt lagen får ordna annan offentlig handel,
värdepappersföretagen och kreditinstituten och dem som emitterar
börsvärdepapper i eget kapital samt finansinspektionen. Till förslaget
hänför sig också förslaget till ändring av 4 kap. 7 §.
I 4 mom. föreslås att termen vederbörande ministerium ersätts med
finansministeriet, som i själva verket sköter de frågor som avses i
momentet.
12 a §. Det föreslås att den gällande paragrafen ändras så att den till
innehållet börjar motsvara 6 a §, som gäller fondbörsens parter, och 9 §,
som gäller värdepappersförmedlarnas oavhängighet, genom hänvisningar
till nämnda paragrafer. Genom förslaget förenhetligas de rättigheter och
skyldigheter som gäller för fondbörsen och andra som ordnar offentlig
handel samt dem som är parter i handeln.
13 §. Det föreslås att 1 mom. ändras. I 35 punkten föreslås tekniska
ändringar som i huvudsak beror på ändringen av 12 a §. Dessutom föreslås
det i 5 punkten att reglerna på samma sätt som enligt 4 § 1 mom. 5 punkten
också skall innehålla föreskrifter om vilka krav som ställs på förvaltningen
hos den som emitterar värdepapper som upptas eller redan upptagits till
annan offentlig handel enligt 12 §. I föreskrifterna gällande saken skall
naturligtvis beaktas bl.a. sökandens möjligheter att få information om
emittentens förvaltning när emittenten inte medverkar till listandet. Det
föreslås att 1, 2, 6 och 7 punkten ändras av lagstiftningstekniska orsaker
utan att innehållet ändras.
Det föreslås också att till 1 mom. fogas en ny 8 punkt, enligt vilken reglerna
för annan offentlig handel skall innehålla föreskrifter som kompletterar
lagen om hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på den som
ordnar annan offentlig handel fullgörs. Dessa föreskrifter skall omfatta de
arrangemang som den som ordnar handeln vidtar för att fullgöra sina
tillsynsuppgifter. I föreskrifterna kan också beaktas bl.a. arrangemang som
baserar sig på avtal som ingåtts mellan den som ordnar handeln och hans
parter samt emittenterna. I reglerna kan således intas t.ex. föreskrifter om en
disciplinnämnd, dess uppgifter, sammansättning och oavhängighet samt om
hur ärenden som den skall behandla anhängiggörs och behandlas, liksom
om eventuella påföljder som baserar sig på inbördes avtal. Förslaget
möjliggör emellertid också att andra slags arrangemang vidtas för att
fullgöra tillsynsskyldigheterna och det är således smidigt med tanke på
ordnandet av tillsynsverksamheten.
Det föreslås att 3 mom. vad innehållet beträffar ändras i överensstämmelse
med 6 § som gäller fondbörsen. Enligt förslaget kan regler för annan
offentlig handel enligt 12 § fastställas endast om de regler som skall iakttas
vid handeln erbjuder investerarna tillräckligt skydd och om tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn över att reglerna samt bestämmelserna om ordnandet av
annan offentlig handel samt att god sed iakttas har ombesörjts på behörigt
sätt. Dessutom föreslås att rätten för sammanslutningar av
värdepappersförmedlare att ordna annan offentlig handel slopas. Dylika
sammanslutningar berörs inte av lagens bestämmelser om ordnandet av
övrig verksamhet som lätt påverkar även ordnandet av offentlig handel,
vilka gäller andra som enligt paragrafen får ordna annan offentlig handel.
Detta gäller i synnerhet bestämmelserna om verksamhetens soliditet.
Dessutom beskriver den rätt som i gällande lag tillkommer nämnda instans
den situation som rådde när bestämmelsen bereddes då Finska
Fondhandlareföreningen rf upprätthöll OTC- och mäklarlistor.
Upprätthållandet av dessa listor har senare överförts på Helsingfors Börs.
Det föreslagna 3 mom. innehåller också ett förslag om att ansökan gällande
fastställelse av regler för annan offentlig handel skall behandlas på samma
sätt som ansökan om fastställelse av fondbörsens regler inom en skälig tid
på tre månader efter det att ansökan har mottagits eller, om ansökan är
bristfällig, efter det att den som ordnar annan offentlig handel har lämnat in
de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Ansökan
skall dock i varje händelse avgöras inom sex månader efter mottagandet av
ansökan. Om ansökan inte har avgjorts inom föreslagna sex månader eller
om ansökan har avslagits, kan den som ordnar annan offentlig handel
överklaga till besvärsmyndigheten, som i fråga om beslut av
finansministeriet är högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om
besvärsrätt föreslås i 10 kap. 3 §. I 3 mom., liksom i 4 mom. som också
föreslås bli ändrat, ingår ett förslag om utlåtande av Finlands Bank när
ansökan om fastställelse av regler eller finansministeriets beslut om ändring
eller komplettering av reglerna gäller handel med värdepapper som avses i
1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten. Förslaget hör ihop med förslaget till ny 14 §
och ändrad 15 §. Genom dessa ändringar föreslås att de särskilda
befogenheterna slopas som Finlands Bank har enligt den gällande lagen och
som gäller ordnandet av annan offentlig handel med värdepapper i
främmande kapital och anmälan av annan offentlig handel till den
förteckning som Europeiska kommissionen för över reglerade marknader
enligt investeringstjänstdirektivet. Genom ändringarna jämställs Finlands
Banks ställning som avgivare av utlåtanden i lagstiftningen med
Finansinspektionens ställning. Den som ordnar annan offentlig handel kan
överklaga nämnda beslut av finansministeriet.
Det föreslås dessutom att 1, 3, 4 och 5 mom. ändras så att termen
vederbörande ministerium ersätts med finansministeriet, som i själva verket
behandlar de frågor som avses i momenten.
14 §. Det föreslås att paragrafen ändras. Genom förslaget slopas den
gällande lagens krav på framställning från Finlands Bank när någon annan
än fondbörsen vill ordna annan offentlig handel enligt 12 § med i lagen
avsedda värdepapper i främmande kapital. Förslaget gör inget ingrepp i
Finlands Banks rätt att själv bestämma på vilka villkor man bedriver handel
med värdepapper i främmande kapital för att sköta sina penningpolitiska
uppgifter i ett handelsförfarande som upprätthålls av någon som ordnar i
lagen avsedd annan offentlig handel. Detta framgår av 1 mom. I praktiken
blir det aktuellt att utöva denna rätt när Finlands Bank ger utlåtande till
finansministeriet om en ansökan om fastställelse av regler som framställts i
enlighet med 13 §. Dessutom föreslås att en bestämmelse med samma
innehåll som gällande 4 mom. intas som 2 mom.
Avbrytande av handel med värdepapper som upptagits till offentlig handel
14 a §. Det föreslås att till kapitlet fogas en ny 14 a § och en mellanrubrik
som beskriver dess innehåll. Paragrafen hänför sig till förslaget gällande 12
§ om upphävande av förbudet mot parallellnotering. Om handeln med
värdepapper som upptagits till offentlig handel, i första hand aktier, avbryts
av någon som ordnar offentlig handel på begäran av den som emitterat
värdepapperen eller av någon annan orsak som beror på emittenten, skall
handeln också avbrytas av andra som ordnar handel. Handeln med ett
enskilt värdepapper kan avbrytas i situationer där man försöker trygga alla
placerares möjligheter att bedriva handel med lika uppgifter om emittenten.
I allmänhet avbryts handeln på begäran av emittenten själv för att han skall
kunna informera om en omständighet som sannolikt inverkar på värdet av
värdepapper som han emitterat. I vissa fall inträffar ett avbrott emellertid
också när det på marknaden råder en stark misstanke om att emittenten vid
en viss tidpunkt inte förmår svara för sin lagenliga informationsskyldighet.
Genom förslaget försöker man förhindra situationer där handel som
upprätthålls av någon som ordnar offentlig handel fortsätter när det råder
uppenbar ojämlikhet i fråga om tillgången till information.
I enlighet med paragrafen skall handeln avbrytas endast om avbrottet beror
på den som emitterat värdepapperet. Sålunda föreligger ingen allmän
skyldighet att avbryta handel t.ex. om handeln avbryts av någon orsak som
beror på den som upprätthåller handeln, såsom ett fel som inträffat i den
omvärld där handeln bedrivs.
I enlighet med paragrafen kan handeln fortsätta genast när den orsak som
beror på emittenten har försvunnit. Hindret kan anses ha försvunnit
åtminstone när emittenten har lämnat information om vad som legat till
grund för begäran om avbrott genom ett meddelande eller på något annat
sätt och när emittenten genom ett meddelande eller på något annat sätt har
reagerat i en situation där handeln med värdepapper som han emitterat har
avbrutits för att man misstänker att emittenten inte förmår klara av sin
lagenliga informationsskyldighet. För att avbrotten skall lyckas föreslås i
paragrafen att den som ordnar handeln omedelbart skall underrätta andra
som ordnar handel om att handeln avbrutits, att avbrottet upphört och om
grunderna för dessa åtgärder, om de upprätthåller offentlig handel som
omfattar samma värdepapper.
Rapporter till övriga medlemstater och kommissionen
15 §. Det föreslås att paragrafen ändras och att en ny mellanrubrik tillfogas
före den. I 1 mom. föreslås att termen vederbörande ministerium ändras till
finansministeriet, som i själva verket behandlar de frågor som avses i
momentet.
Paragrafens 2 och 3 mom. blir onödiga på grund av de ändringsförslag
gällande 13 och 14 § som förklaras ovan. Genom förslagen upphävs en del
av de särskilda rättigheter som enligt gällande lag tillkommer Finlands
Bank.
Yrkesmässigt ordnad handel
16 §. Det föreslås att paragrafen och mellanrubriken före den ändras. I
paragrafen bestäms om andra yrkesmässigt ordnade handelsförfaranden
som är tillgängliga för allmänheten och som blir möjliga vid sidan av den
offentliga handel, dvs. handel på börslistan, som avses i lagen och i 12 §
avsedd annan offentlig handel. De skyldigheter som gäller dem som
emitterar inhemska värdepapper som är föremål för denna typ av
handelsförfarande och vissa andra instanser skärps jämfört med nuläget.
De andra yrkesmässigt ordnande och för allmänheten tillgängliga
handelsförfaranden som föreslås i 1 mom. berörs inte av förpliktelserna i 2,
5 eller 6 kap. beträffande fortlöpande och regelbunden
informationsskyldighet för den som emitterar värdepapper som är föremål
för offentlig handel, aktieägares flaggningsskyldighet, värdepappersmark-
nadslagens insiderreglering och inte av lagens bestämmelser om offentliga
köp- och inlösningsanbud. Detta betyder dock inte att skyddet för
placerarna försämras jämfört med nuläget, ty som det är nu tillämpas dessa
skyldigheter inte på handeln med föremålen för dylika handelsförfaranden, i
huvudsak inhemska privata aktiebolags och utländska bolags värdepapper.
Förslaget snarare förbättrar skyddet för placerarna, eftersom det möjliggör
inhemsk organiserad handel med placerarnas innehav i dylika bolag.
Förslaget förbättrar möjligheterna för ägare av privata aktiebolags
värdepapper att bestämma om sin egendom. Ett annat tilläggselement som
förbättrar skyddet för placerarna och som måste beaktas är dessutom den
ovan relaterade ändringen av värdepappersbegreppet och den därav
föranledda skyldigheten att offentliggöra emissionsprospekt som åläggs en
mera omfattande grupp av emittenter, inklusive vissa typer av privata
aktiebolag, när värdepapper erbjuds till allmänheten.
Det föreslagna nya handelsförfarandet berör inte tvånget för privata
aktiebolag att ombildas till publika aktiebolag och inte tvånget att ansluta
aktierna till värdeandelssystemet, omständigheter som är ägnade förbättra i
synnerhet små och medelstora företags möjligheter att bli föremål för ett
yrkesmässigt ordnat handelsförfarande och således få mångsidigare
finansieringsalternativ. Vidare, i synnerhet när det är fråga om utländska
bolag och deras värdepapper, vilka utomlands är föremål för handel som
motsvarar offentlig handel enligt värdepappersmarknadslagen, har
placerarna genom att utnyttja modern informationsförmedling och med
beaktande av lagens informationsskyldighet för värdepappersförmedlare
ofta goda möjligheter att få motsvarande uppgifter om dessa bolag som vad
bolagen skulle vara tvungna att offentliggöra om de skulle iaktta den finska
värdepappersmarknadslagen. För att säkerställa detta kan dock endast
värdepapper i fråga om vilka tillgången till upplysningar om emittenten och
handeln är tillräckligt tryggad i Finland vara föremål för handelsförfarandet.
Detta är möjligt att genomföra på flera olika sätt, t.ex. genom självreglering
hos den som ordnar handelsförfarandet. I fråga om t.ex. utländska
värdepapper kan den som ordnar handelsförfarandet dessutom själv
förbinda sig att utan dröjsmål offentliggöra de uppgifter som i enlighet med
direktiven offentliggjorts utomlands.
Det handelsförfarande som avses i paragrafen skall regleras i sig så att det
garanterar ett tillräckligt skydd för de placerare som deltar i förfarandet
genom de förpliktelser gällande tillvägagångssätt och andra förpliktelser
som åläggs dem som får ordna förfarandet och de straffbestämmelser som
gäller själva förfarandet och marknadsföringen av det. I enlighet med
förslaget kan ett handelsförfarande ordnas yrkesmässigt av en i
värdepappersmarknadslagen avsedd fondbörs och värdepappersförmedlare,
dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag som fått koncession eller
verksamhetstillstånd. Det föreslås att gruppen av anordnare skall vara såhär
begränsad eftersom på nämnda instanser tillämpas lagbestämda villkor som
gäller tillförlitlig verksamhet inklusive koncessionsvillkor som gäller
ägarnas och ledningens tillförlitlighet och goda anseende samt krav på
tillräckliga resurser för verksamheten. Dessutom berörs
värdepappersförmedlare av bestämmelserna i 4 kap.
värdepappersmarknadslagen om förfaringssättet i förhållande till kunderna.
När en fondbörs ordnar handelsförfarandet skall nämnda bestämmelser om
förfaringssättet dock inte tillämpas. Genom dessa bestämmelser om
förfaringssättet har man genomfört kraven i artikel 11 i
investeringstjänstdirektivet och de gäller enligt direktivet endast
värdepappersförmedlare.
Bestämmelserna om förfaringssättet i 4 kap. förutsätter bl.a. att förmedlarna
inte handlar i strid med god sed när de tillhandahåller tjänster och att de
sköter sina uppdrag omsorgsfullt till kundens fördel utan omotiverat
dröjsmål. Dessutom skall värdepappersförmedlaren lämna sina kunder
sådana upplysningar om investeringstjänsten och föremålet för den som
väsentligt kan påverka kundens beslut. En sådan väsentlig omständighet
som förmedlaren skall informera placeraren om är att de informations- och
andra skyldigheter som åligger emittenter av värdepapper som är föremål
för handelsförfarandet avviker från motsvarande skyldigheter för emittenter
av värdepapper som är föremål för den egentliga offentliga handel som
avses i lagen. Att den som ordnar handelsförfarandet ansvarar för
informationen understryks också av förslagen om kriminalisering av
vilseledande marknadsföring av handelsförfarandet i 8 kap.
Utöver de centrala placerarskyddselement som presenteras ovan i fråga om
det nya handelsförfarandet, den ökade inhemska likviditeten i handeln med
de värdepapper som är föremål för förfarandet och de krav som gäller dem
som ordnar handelsförfarandet innehåller förslaget till 2 mom. också ett
minst lika viktigt skyddselement, dvs. att den som ordnar
handelsförfarandet skall utarbeta och offentliggöra regler för
handelsförfarandet, vilka jämte ändringar alltid skall vara kända för dem
som deltar i förfarandet. Dessa regler skall enligt förslaget innehålla
föreskrifter åtminstone om hur värdepapper blir föremål för
handelsförfarandet, hur och på vilka grunder handelsrättigheter beviljas och
återkallas och hur, när och i vilken omfattning investerarna och andra som
deltar i handeln skall informeras om anbud eller anbudsuppmaningar samt
om avslut, liksom i tillämpliga delar också andra föreskrifter som avses i 13
§ 1 mom. i kapitlet. Av reglerna skall också framgå hur avslut clearas och
hur de värdepapper som är föremål för handeln förvaras. Av reglerna skall
dessutom framgå hur de ändras och hur åtminstone parterna i
handelsförfarandet informeras om ändringarna innan de träder i kraft.
Regler som utarbetats av den som upprätthåller handelsförfarandet behöver
inte fastställas av finansministeriet eller någon annan myndighet.
Utöver reglernas minimiinnehåll innehåller förslaget till 1 mom. genom
hänvisningar till 4 kap. ett bemyndigande för finansinspektionen, vilket
grundar sig på redan gällande lag, att meddela föreskrifter även med
avseende på den som ordnar annat handelsförfarande enligt paragrafen. På
grundval av 4 kap. 4 § 5 mom. kan finansinspektionen, för att uppfylla
kraven i investeringstjänstdirektivet, meddela föreskrifter som kompletterar
lagen om de förfaringssätt som skall iakttas i förhållande parterna. Sådana
föreskrifter kan behövs i enlighet med artikel 11 i direktivet om
investeringstjänster med beaktande av parternas erfarenheter av
investeringsverksamhet. De områden där föreskrifter kan vara nödvändiga
kan gälla åtminstone genomförandet av uppdrag, rättvist bemötande av
parterna, undvikande av intressekonflikter i anslutning till handeln,
handelsförfarandets genomskinlighet och tillsynen över det. Bemyndigandet
att meddela föreskrifter kompletteras av den i 3 mom. föreslagna
skyldigheten för den som ordnar handelsförfarandet att på förhand
underrätta finansinspektionen om reglerna för handelsförfarandet och
ändringar i dem. Anmälningsförfarandet erbjuder finansinspektionen ett
lämpligt sätt att övervaka att verksamheten och reglerna är lagenliga.
Av den reglering som föreslås beträffande det nämnda handelsförfarandet
följer att handelsförfarandet inte är en sådan reglerad marknad som avses i
investeringstjänstdirektivet och det kan alltså inte anmälas till Europeiska
kommissionen för att upptas på den förteckning över reglerade marknader
som kommissionen upprätthåller med stöd av artikel 16 i direktivet.
I flera lagar som berör olika investerargrupper och i de myndighetsnormer
som utfärdats med stöd av dem ingår det begränsningar beträffande i vilka
värdepapper placerare som hör till respektive grupp får investera. Sådana
bestämmelser finns i 69 § lagen om placeringsfonder, med stöd av vilken
begränsningarna i lagens 73 och 7577 § kan tillämpas endast på
värdepapper med vilka bedrivs offentlig handel på fondbörsens börslista
eller med vilka bedrivs handel på någon annan reglerad marknadsplats som
fungerar fortlöpande samt är erkänd och öppen för allmänheten. Trots att
det handelsförfarande som avses i denna paragraf har regler som uppgjorts
av upprätthållaren, det ofta torde kunna anses fungera fortlöpande och det i
enlighet med definitionen är öppet för allmänheten, kan det inte betraktas
som en erkänd marknad. Detta föranleder ändå inte att en investeringsfond
inte skulle kunna köpa eller sälja värdepapper vid ett sådant
handelsförfarande som avses i paragrafen, om värdepapperen är föremål för
handel på en marknad som avses även i lagen om placeringsfonder. Lagen
om placeringsfonder och det bakomliggande investeringsfonddirektivet
förutsätter inte att värdepapper som tillåts som investeringsobjekt måste
köpas eller säljas på sådana marknader som anges i lagen och direktivet.
Föremål för ett i lagen avsett annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten
tillgängligt handelsförfarande får inte vara värdepapper som är föremål för
offentlig handel enligt lagen, dvs. handel på börslistan eller annan offentlig
handel enligt 12 §. Genom detta vill man förhindra att detta
handelsförfarande, som inte är så hårt reglerat, blir det huvudsakliga
handelssättet. Det uttryckliga syftet med förslaget är att möjliggöra ett
bättre organiserat och mera genomskinligt inhemskt handelsförfarande för
sådana värdepapper med vilka man för närvarande inte kan bedriva
organiserad handel i Finland på grund av hinder i lagstiftningen eller av
andra reella skäl.
Den som ordnar handelsförfarandet åläggs i 3 mom. skyldighet att övervaka
den verksamhet som bedrivs inom ramen för förfarandet. Övervakningen
riktas i första hand till att de avtalsbaserade reglerna för förfarandet iakttas,
men också till att upptäcka och förhindra verksamhet i syfte att missbruka
insiderinformation och manipulera kurserna, enligt vad som är möjligt med
de metoder som den som ordnar handelsförfarandet förfogar över.
Dessutom skall den som ordnar handelsförfarandet ge finansinspektionen
sådan information om sitt tillsynssystem och sin tillsynsverksamhet samt
om arrangemang för insamling och förvaring av uppgifter om handeln som
är viktig för tillsynen.
Förslaget gällande paragrafen hör ihop med den utvidgning av fondbörsens
verksamhetsområde som behandlas i 3 § i detta kapitel.
Värdepappersförmedlare skall kunna bedriva sådan verksamhet som avses i
paragrafen med stöd av den speciallagstiftning som gäller dem,
kreditinstitut med stöd av 20 § kreditinstitutslagen och värdepappersföretag
som fondkommissionsrörelse enligt 3 § 1 mom. 1 punkten eller som
värdepappersförmedlarrörelse enligt 3 § 1 mom. 3 punkten lagen om
värdepappersföretag. Utländska företag som erbjuder tjänster berörs av
speciallagar, där man har beaktat rådets direktiv gällande utländska
kreditinstituts och värdepappersföretags verksamhet i en annan medlemsstat
i Europeiska unionen. Dessutom kompletteras förslaget av förslagen till
ändringar i 7 kap. 1 § 12 mom. och 8 kap. 2 § samt gällande 51 kap. 1
och 3 § strafflagen.
Avsikten med förslaget är inte att försvåra verksamhet som avses i 3 § lagen
om värdepappersföretag. Fondkommissionsrörelse och
värdepappersförmedlarrörelse enligt den paragrafen skall även i
fortsättningen kunna bedrivas i enlighet med investeringstjänstdirektivet
utan de extra skyldigheter som framgår av denna paragraf. När man
bedömer om den som enligt lagen får ordna handel skall utarbeta regler
enligt paragrafen och om han skall iaktta övriga krav enligt paragrafen, är
det avgörande om han upprätthåller ett automatiserat system som tar emot
köp- och säljanbud från många olika håll och sammanställer dem inom
systemet så att detta leder till bindande och oåterkalleliga
värdepappersavslut för dem som deltar i handeln under det att den rådande
prisnivån för det värdepapper som kommer i fråga bildas vid respektive
tidpunkt inom systemet. En väsentlig sak är också att när anbuden
sammanfaller är de anbud som leder till ett bindande och oåterkalleligt
värdepappersavslut, åtminstone vad de bästa anbuden beträffar, offentliga
åtminstone för dem som deltar i handelsförfarandet.
Vid sedvanlig fondkommissionsrörelse agerar värdepappersförmedlaren i
eget namn för någon annans räkning och deltar som mottagare av anbud i
det vanligen fristående handelsförfarandet medan anbuden och de avslut
som de leder till utgör en del av prisbildningen inom detta
handelsförfarande. Sedvanlig fondkommissionsrörelse kan också bedrivas
så att värdepappersförmedlaren genomför avsluten för kundernas räkning
utan att affären är förknippad med någon officiell prisbildningsprocedur.
Sedvanlig värdepappersförmedlarrörelse omfattar lämnande,
offentliggörande och marknadsföring av köp- och säljanbud eller
framförande av dem på något annat sätt till investerarnas kännedom samt
handel för egen räkning på grundval av sådana anbud. En
värdepappersförmedlare enligt lagen som bedriver
värdepappersförmedlarrörelse framför alltså köp- och säljanbud till
investerarnas kännedom och samt bedriver på grundval av dem handel för
egen räkning. När det är fråga om värdepappersförmedlarrörelse verkar
värdepappersförmedlaren alltså inte via en annan värdepappersförmedlare
som dennes kund, trots att den som är motpart i avtalet kan vara en annan
värdepappersförmedlares kund eller direkt en annan
värdepappersförmedlare själv. Till skillnad från vid
fondkommissionsrörelse får vid värdepappersförmedlarrörelse
värdepappersförmedlaren sin avkastning från prisskillnaden mellan de köp-
och säljanbud han framfört till investerarnas kännedom, medan
avkastningen vid fondkommissionsrörelse åter består av en
förmedlingsprovision. Typiskt för värdepappersförmedlarrörelse är att man
där ger anbud som gäller flera värdepapper på en gång till en stor grupp
investerare.
Till skillnad från den sedvanliga värdepappersförmedlarrörelse som
beskrivs ovan förutsätter ordnandet av i denna paragraf avsett
handelsförfarande som värdepappersförmedlarrörelse att verksamheten
ordnas med hjälp av ett automatiserat system som tar emot köp- och
säljanbud från många olika håll och sammanställer dem inom systemet så
att detta leder till bindande och oåterkalleliga värdepappersavslut för dem
som deltar i handeln under det att den rådande prisnivån för det värdepapper
som kommer i fråga bildas vid respektive tidpunkt inom systemet. Till
skillnad från ett handelsförfarande som ordnats som
fondkommissionsrörelse ger den som ordnar ett handelsförfarande som
ordnas som värdepappersförmedlarrörelse inom nämnda system köp- och
säljanbud för egen räkning och blir samtidigt för egen räkning part i varje
bindande och oåterkalleligt avslut.
Det föreslagna nya handelsförfarandet hindrar inte
kapitalplaceringsverksamhet. Genom förslaget ändras inte bestämmelserna
om anbud till en snäv personkrets eller bestämmelserna om yrkesmässiga
investerare och de tjänster som tillhandahålls dem.
Det föreslagna nya handelsförfarandet är inte offentlig handel enligt lagen.
Sålunda berörs det inte av skattelagstiftningens bestämmelser om offentlig
handel och ägare till värdepapper som är föremål för offentlig handel,
såsom befrielse från överlåtelseskatt för värdepappersköp eller
bestämmelserna om dividendskatt för ägare till värdepapper som är
upptagna på fondbörsens börslista.
Marknadsföring av yrkesmässigt ordnade handelsförfaranden
17 §. Det föreslås att till kapitlet fogas en ny 17 §, som motsvarar 16 § 1
mom. i den gällande lagen med den kompletteringen att den också omfattar
sådana andra yrkesmässigt ordnade och för allmänheten tillgängliga
handelsförfaranden som ingår i förslaget till ny 16 §. Dessutom föreslås att
det före paragrafen tillfogas en ny mellanrubrik som motsvarar paragrafens
innehåll.
4 kap. Värdepappershandel och tillhandahållande av
investeringstjänster
4 §. Det föreslås att 3 mom. ändras så att till den fogas ett bemyndigande
för finansinspektionen att meddela föreskrifter om förfaranden för att
undvika intressekonflikter. I föreslaget avses med bemyndigandet för
finansinspektionen att meddela föreskrifter det sätt som avses i 4 § 2
punkten lagen om finansinspektionen att meddela tillsynsobjekten
föreskrifter som gäller iakttagandet av de bestämmelser som gäller dem. De
föreskrifter som avses i momentet används också internationellt och
innehåller bestämmelser bl.a. om att konfidentiella kunduppgifter i
värdepappersföretag eller kreditinstitut som tillhandahåller många olika
investeringstjänster inte sprids t.ex. från den enhet som ordnar emission till
den enhet som bedriver värdepappersförmedling eller från den enhet som
bedriver värdepappershandel till den enhet som sköter den egna
investeringsverksamheten. Vanligtvis gäller föreskrifterna att olika
funktioner skall avskiljas fysiskt från varandra och tillsynsobjektens egen
tillsyn över den interna informationen.
Om saken finns för närvarande finansinspektionens anvisning 201.12 till
värdepappersförmedlare om att hålla värdepappersfunktioner åtskilda.
Förslaget hänför sig delvis även till föreslagen till ändring av 3 kap. 9 § och
upphävande av 4 kap. 6 § 2 mom. Genom föreskrifterna försöker man
förhindra missbruk av insiderinformation och kursmanipulation. I
föreskrifter som finansinspektionen med stöd av momentet meddelar sina
tillsynsobjekt är det skäl att beakta också andra sammanslutningar som
eventuellt hör till samma koncern som tillsynsobjektet.
6 §. Det föreslås att 2 mom. upphävs. På samma sätt som 3 kap. 9 § hänför
sig även detta moment till förhindrandet av kursmanipulation. När den
ursprungliga bestämmelsen stiftades var dock handelns struktur på
marknaden en annan. Då bedrevs handeln utan det moderna elektroniska
handelssystemet och utan dess möjligheter att utreda den kedja av uppdrag
som lett till avslut. De internationella kontakterna på marknaden var också
ringa. Då fanns inte heller de bestämmelser om kursmanipulation och
kriminalisering av detta som nu ingår i strafflagen.
7 §. Det föreslås att 2 mom. ändras till den del som gäller bemyndigande för
finansinspektionen att meddela föreskrifter. Enligt gällande lag skall en
värdepappersförmedlare som avses i lagen avge rapport enligt 1 mom. över
alla köp och andra affärer som han har gjort med värdepapper så som
finansinspektionen bestämmer antingen till vederbörande fondbörs eller
någon annan som ordnar offentlig handel enligt 3 kap. 12 §, för vilken
handel värdepapperet är föremål, eller av särskilda skäl till någon annan
sammanslutning som står under finansinspektionens tillsyn och av denna
har godkänts för ändamålet eller till finansinspektionen eller till Finlands
Bank. När momentet tillkom 1996 ordnades all offentlig handel som avses i
lagen av Helsingfors Börs, liksom för närvarande. Trots att man då inte bara
lät bli att begränsa parallellnotering av marknadsvärdepapper som var
föremål för annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 § utan också bland
börsvärdepapperen bara begränsade parallellnotering av andra värdepapper
än värdepapper i eget kapital, var parallellnotering inte sannolik. OTC- och
mäklarlistan som hade upprätthållits av Finska Fondhandlareföreningen rf.
hade just börjat skötas av Helsingfors Börs.
Det viktigaste målet för denna regeringsproposition är att öka marknadens
förutsättningar att organisera sig på önskat sätt och undanröja hindren i
lagen för en utveckling av marknadsplatserna för värdepapper, vilket ökar
konkurrensmöjligheterna också vid ordnandet av offentlig handel. Viktiga
medel för att uppnå detta mål är att förbudet mot parallellnotering av
värdepapper i eget kapital som är föremål för handel på börslistan upphävs
på vissa villkor som framgår av de föreslagna ändringarna i 12 §. Så som
konstateras i motiveringen till den föreslagna ändringen i 3 kap. 12 § 1
mom. kan parallellnotering av värdepapper leda till att marginalen för
likviditeten inom handeln med värdepapperen ökar mellan olika
handelssystem för offentlig handel. Detta kan öka prisskillnaden mellan
köp- och säljanbud gällande värdepapper och således försämra
prisbildningen i handeln med värdepapper och även marknadens effektivitet
samt underlätta manipulation av kurserna på marknaden. Trots att
marknadsplatserna själva och andra kommersiella informationskanaler
offentliggör och sprider pris- och andra uppgifter om köp, något
tillsammans med det prisarbitrage som marknadsparterna själva sysslar med
är ägnat att lindra de eventuella negativa verkningarna av ökade marginaler
för likviditeten, måste på grund av att förbudet mot parallellnotering
upphävs även bemyndigandet för finansinspektionen att meddela
föreskrifter i 2 mom. ändras.
Enligt förslaget kan finansinspektionen bestämma att de rapporter som
avses i momentet skall uppgöras på ett sätt som tryggar
värdepappersmarknadens funktion och tillsynen över marknaden. Härmed
avses att i synnerhet i en situation där parallellnotering av värdepapper
håller på ske skall i en föreskrift som finansinspektionen meddelar med stöd
av detta bemyndigande beaktas möjligheterna för de parter som är
verksamma på marknaden och andra aktörers möjligheter att få information
om och sammanställa prisnivåerna för köp och andra affärer som har gjorts
på olika marknadsplatser. Detta kan också leda till att det genom en
föreskrift blir nödvändigt att upprätta ett enhetligt system som hela tiden
uppdateras för anmälning och insamling av uppgifter om handeln med
samma värdepapper på olika marknadsplatser. I enlighet med momentet kan
finansinspektionen fortfarande bestämma att rapporterna skall avges så som
finansinspektionen bestämmer till fondbörsen, någon annan som ordnar
offentlig handel enligt 3 kap. 12 §, någon annan sammanslutning som står
under finansinspektionens tillsyn och av denna har godkänts för ändamålet,
till finansinspektionen eller till Finlands Bank.
Kursmanipulation har kriminaliserats i 51 kap. strafflagen.
8 §. Det föreslås att paragrafen upphävs. Bestämmelsen avviker från
reglerna för internationell handelsrapportering och den grundar sig inte på
direktiven om saken. Dessutom har den nuvarande tillämpningen av
bestämmelsen lett till att den separata rapporteringen av egna köp inte har
någon betydelse för varken tillsynen eller något annat. På grund av att
bestämmelsen avviker från internationella modeller hindrar den snarare
marknadens utveckling.
4 a kap. Clearingverksamhet
2 §. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det motsvarar 10 § lagen om
kreditinstitutsverksamhet utom till de delar som gäller ändringssökande.
Bestämmelser om ändringssökande föreslås i 10 kap. 3 §. Enligt förslaget
skall finansministeriet fatta beslut om koncession för en
clearingorganisation inom sex månader efter att ha mottagit ansökan om
koncession. Om ansökan är bristfällig räknas dock tidsfristen på sex
månader från det att sökanden har lämnat in de handlingar och utredning
som behövs för att avgöra ansökan till finansministeriet. Ansökan om
koncession skall dock alltid avgöras inom 12 månader efter mottagandet av
ansökan. Ändringen förbättrar ställningen för den som ansöker om
koncession för en clearingorganisation.
4 §. Det föreslås att 1 mom. ändras i överensstämmelse med de regler som
gäller ordnandet av offentlig handel. Enligt förslaget skall en
clearingorganisations regler innehålla föreskrifter som kompletterar lagen
om bedrivande av clearingorganisationsverksamhet, och reglerna och
ändringar i dem skall fastställas om de uppfyller kraven på tillförlitlig
clearingorganisationsverksamhet och om tillräcklig och tillförlitlig tillsyn
över att reglerna samt bestämmelserna om clearingorganisationsverksamhet
och god sed iakttas har ombesörjts på behörigt sätt.
I 1 mom. föreslås dessutom motsvarande bestämmelser som i fråga om
fondbörsen och annan offentlig handel om att en ansökan som gäller en
clearingorganisations regler skall vara förbunden med en skälig tidsfrist på
tre månader efter det att ansökan har mottagits eller, om ansökan är
bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att avgöra ansökan. Ansökan skall dock i varje
händelse avgöras inom sex månader efter mottagandet. Om ansökan inte har
avgjorts inom den föreslagna tiden på sex månader eller om ansökan har
avslagits, kan sökanden överklaga till besvärsmyndigheten, som i fråga om
beslut av finansministeriet är högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelser
om besvärsrätt föreslås i 10 kap. 3 §.
Det föreslås att 2 mom. ändras i sin helhet av lagstiftningstekniska orsaker
utan att innehållet i de gällande punkterna ändras. Det föreslås emellertid att
till momentet fogas en ny 14 punkt, enligt vilken clearingorganisationens
regler skall innehålla föreskrifter även om hur de tillsynsuppgifter som
enligt lagen ankommer på clearingorganisationen fullgörs. Dessa
föreskrifter skall omfatta de arrangemang som clearingorganisationen vidtar
för att fullgöra sina tillsynsuppgifter. I föreskrifterna kan också beaktas bl.a.
arrangemang som baserar sig på avtal som ingåtts mellan
clearingorganisationen och clearingmedlemmarna. I reglerna kan således
intas t.ex. föreskrifter om en disciplinnämnd, dess uppgifter,
sammansättning och oavhängighet samt om hur ärenden som den skall
behandla anhängiggörs och behandlas, liksom om eventuella påföljder som
baserar sig på inbördes avtal. Förslaget möjliggör emellertid också att andra
slags arrangemang vidtas för att fullgöra tillsynsskyldigheterna och det är
således smidigt med tanke på ordnandet av tillsynsverksamheten.
Det föreslås att bestämmelserna i 4 mom. om ändring och komplettering av
fastställda regler ändras så att de börjar överensstämma med de föreslagna
bestämmelserna om fondbörsen och annan offentlig handel. Bestämmelser
om besvärsrätt föreslås i 10 kap. 3 §. Samtidigt föreslås att termen
vederbörande ministerium som använts i paragrafen ändras till
finansministeriet, som i själva verket behandlar de frågor som avses i
paragrafen.
5 §. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten ändras så att en clearingorganisation
också får cleara och avveckla avslut som gjorts inom ett i förslaget till 3
kap. 16 § avsett annat yrkesmässigt ordnat handelsförfarande som är
tillgängligt för allmänheten.
5 kap. Stadganden om insynsställning
2 §. Offentlighet för innehav. Det föreslås att rubriken för paragrafen och 1
mom. ändras. Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrat så att innehavet av de
nya finansiella instrumenten skall vara offentligt, om innehavet av de
värdepapper som är föremål för dem enligt gällande lag är offentligt för
personen i fråga. På dylika finansiella instrument skall också övriga
bestämmelser om insynsställning i 5 kap. tillämpas. Detta är motiverat
därför att genom alla rättigheter som har samma egenskaper som
värdepapper och som riktar sig till aktier som är föremål för offentlig
handel och till värdepapper som enligt lagen om aktiebolag berättigar till
sådana kan man i strid med lagen utnyttja icke-offentliggjord viktig
information om en emittent av aktier som är föremål för offentlig handel
eller värdepapper som enligt lagen om aktiebolag berättigar till sådana.
Samtidigt föreslås preciseringar beträffande lagens förhållande till rådets
direktiv 89/592/EEG om samordning av föreskrifter om insideraffärer.
Genom direktivet och lagens bestämmelser skyddas den offentliga handelns
enhetlighet och okränkbarhet. Sålunda är det skäl att begränsa
värdepappersmarknadslagens bestämmelser om insynsställning till sådana
värdepapper som är föremål för offentlig handel samt till värdepapper som
berättigar till nämnda värdepapper.
Dessutom föreslås att i 1 mom. 3 punkten slopas hänvisningen till
sammanslutningar av värdepappersförmedlare som ordnar handel med
värdepapper. Slopandet hänför sig till den ändring som föreslås i 3 kap. 13
§ 3 mom., genom vilken dylika sammanslutningar fråntas rätten att ordna
annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 §.
3 §. Det föreslås att 1 mom. ändras på samma sätt som 2 §. Dessutom
föreslås att uttrycket vem han är förmyndare för och myndling ändras till
begreppen omyndig och omyndigs intressebevakare som används i lagen
om förmyndarverksamhet (442/1999). I lagen om förmyndarverksamhet
avses med en omyndig den som inte har fyllt 18 år samt den som har fyllt
18 år men förklarats omyndig. En fullvuxens ekonomiska angelägenheter
sköts av en intressebevakare i enlighet med begränsningarna i den egna
rättshandlingsförmågan. Domstolen kan besluta att en fullvuxen får företa
vissa rättshandlingar eller förfoga över viss egendom endast tillsammans
med intressebevakaren, att han inte är behörig att företa vissa
rättshandlingar eller har rätt att förfoga över viss egendom eller att han
förklaras omyndig varvid han inte kan bestämma över sin egendom. Enligt
lagen kommer alternativet att förklara en fullvuxen omyndig i sista hand.
Strävan med bestämmelserna om anmälningsskyldighet är att de skall
omfatta även de instanser vilkas beslutsfattande de anmälningsskyldiga har
möjlighet att påverka i avsevärd omfattning. Till anmälningsskyldigheten
hänför sig emellertid också offentlighet för de gjorda anmälningarna. I
situationer där en fullvuxen persons rätthandlingsförmåga har begränsats
utan att han har förklarats omyndig, kan han fortfarande bestämma över sin
egendom i enlighet med vad domstolen har beslutat. Han kan alltså anses
vara förmögen att fortfarande förfoga över sin egendom med de
begränsningar som domstolen uppställt i sitt beslut. Med beaktande av
offentligheten för anmälningar som de anmälningsskyldiga gjort och en
sådan fullvuxen persons förmåga att fortfarande i begränsad omfattning
bestämma över sin egendom är det inte ändamålsenligt att utvidga
anmälningsskyldigheten till alla de personer vilkas intressebevakare en
anmälningsskyldig är utan att bibehålla anmälningsskyldighetens
omfattningen till de personer som han är intressebevakare för och som har
förklarats omyndiga eller som är omyndiga på grund av att de är
minderåriga.
En i paragrafen avsedd person skall när han tar emot sitt uppdrag för egen
del och sådana omyndiga som han är intressebevakare för och sådana
sammanslutningar och stiftelser där han har bestämmande inflytande
meddela innehav av aktier som arbetsgivaren emitterat och som är föremål
för offentlig handel och värdepapper som berättigar till sådana aktier samt
ändringar i dessa innehav.
4 §. Det föreslås att uttrycket vem han är förmyndare för som används i 1
och 2 mom. ändras på samma sätt som i 3 § till uttrycket en omyndig vars
intressebevakare den anmälningsskyldige är. Dessutom föreslås att
hänvisningarna till sammanslutningar av värdepappersförmedlare slopas i 1
mom., eftersom de enligt förslaget till 3 kap. 13 § 3 mom. inte längre kan
ordna sådan annan offentlig handel som avses i paragrafen.
7 kap. Tillsyn över värdepappersmarknaden
1 §. Det föreslås att 1 och 2 mom. ändras så att finansinspektionen också
övervakar andra handelsförfaranden som avses i 3 kap. 16 § och att den har
rätt att få information också av dem som emitterat värdepapper som är
föremål för sådana och av andra instanser som avses i momentet. Avsikten
är att finansinspektionens tillsyn i fråga om andra handelsförfaranden som
avses i 3 kap. 16 § i första hand skall inriktas på att den som ordnar
handelsförfarandet fullgör sina skyldigheter enligt lagen och på om han vid
förfarandet gör sig skyldig till gärningar som är kriminaliserade i lagen.
Eftersom man på ett smidigare sätt än nu också skall kunna ta med även
andra direkta parter än värdepappersförmedlare i handeln på börslistan och
annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 §, föreslås dessutom att
finansinspektionen skall ha rätt att även av dessa få de upplysningar som
tillsynen förutsätter samt av dem få kopior av handlingar som är
nödvändiga för tillsynen. Finansinspektionen har också rätt att förrätta för
tillsynen nödvändiga inspektioner hos dessa sammanslutningar.
Ändringarna är nödvändiga för tillsynen över de föreslagna nya
handelsförfarandena och parterna i dem och för tillsynen över parterna i den
offentliga handel som avses i lagen. Förslaget som gäller andra direkta
parter i offentlig handel motsvarar bestämmelserna i 4 kap. 3 § lagen om
standardiserade optioner och terminer.
3 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att där slopas omnämnandet av en
sammanslutning av värdepappersförmedlare som avses i 3 kap. 13 § 3
mom. såsom onödigt på grund av den föreslagna ändringen av det moment
som det hänvisas till.
8 kap. Straffstadganden
Olovligt ordnande av handelsförfarande med värdepapper
2 §. Det föreslås att mellanrubriken för paragrafen ändras så den motsvarar
det ändrade innehållet i 2 §, och att paragrafens innehåll ändras så att det
motsvarar de ändringar som föreslås i 3 kap. 16 §. Genom förslaget
kriminaliseras ett yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande som strider mot det nya innehållet i 16 §. Med undantag
för den utvidgade kriminaliseringen motsvarar paragrafens innehåll jämte
straffskala gällande lag. Samtidigt föreslås att hänvisningen till 3 kap. 14 §
slopas på grund av de föreslagna ändringarna i den.
3 §. Det föreslås att paragrafen ändras så att osann, vilseledande eller mot
god sed stridande marknadsföring av offentlig handel samt annat
yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt handelsförfarande
enligt 3 kap. 16 § skall vara straffbar. Straffskalan beträffande straff som
döms ut för sådan marknadsföring är av grundad anledning densamma som
straffskalan i gällande lag i fråga om straff som döms ut för på olika sätt
ohederlig marknadsföring av värdepapper. Dessutom föreslås att i
paragrafen upphävs hänvisningen i 3 punkten till 4 kap. 8 § samt 6 punkten
eftersom de bestämmelser som det hänvisas till föreslås bli upphävda.
10 kap. Särskilda stadganden
3 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det motsvarar ändringarna i de
bestämmelser som det hänvisas till. Enligt förslaget upphävs den gällande
lagens besvärsförbud i fråga om beslut av finansministeriet som gäller
tillstånd till bedrivande av fondbörsverksamhet, fastställelse av regler för en
fondbörs eller ändringar i dem, fastställelse av regler för annan offentlig
handel eller ändringar i dem, koncession för clearingorganisationsverksam-
het och fastställelse av regler för en clearingorganisation eller ändringar i
dem. Enligt förslaget kan sökanden anföra besvär om beslut inte har
meddelats inom den tid som anges i nämnda lagrum. Besvären anses i så
fall gälla avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att ett beslut
har meddelats.
Enligt förslaget skall finansministeriet underrätta besvärsmyndigheten om
ett beslut som ministeriet meddelat i nämnda ärenden, om beslutet har
meddelats efter att sökanden anfört besvär. Beträffande anförande och
behandling av besvär gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i
lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/ 1950). Förslaget
motsvarar 10 § 4 mom. kreditinstitutslagen. Det föreslås att uttrycken
statsrådet och vederbörande ministerium ersätts med finansministeriet, som
i själva verket behandlar de frågor som avses i momentet.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser. I lagförslaget ingår en
sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse. Lagen avses träda i kraft så snart som
möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst. Dess 2 kap. 3 § 16
moment föreslås dock träda i kraft först sex månader efter lagens
ikraftträdande. Övergångstiden gör det möjligt att i enlighet med redan
uppgjorda planer förverkliga emittering av värdepapper avsedda för annan
offentlig handel. Den gör även möjligt att ändra finansministeriets beslut
om emissions- och börsprospekt innan de bestämmelser som skall ändras
träder i kraft.
I övergångsbestämmelsen i 2 mom. föreslås att på privata aktiebolag, andra
ömsesidiga försäkringsbolag än publika ömsesidiga försäkringsbolag och
försäkringsföreningar som skall höra till värdepappersmarknadslagens
tillämpningsområde skulle för första gången tillämpas de bestämmelser i 2
kap. 3 § 16 mom. i denna lag som föreslås träda i kraft först sex månader
efter lagens ikraftträdande. Skyldigheterna att upprätta och offentliggöra
prospekt skulle således gälla dessa sammansluttningar först då 2 kap. 3 §
16 mom. i denna lag träder i kraft.
I övergångsbestämmelsen i 3 mom. föreslås att de nya bestämmelserna i 3
kap. 2, 4 och 13 § samt 4 a kap. 2 och 4 § om behandlingstider för de
ansökningar som avses i lagrummen inte skall tillämpas på ansökningar
som gjorts före lagens ikraftträdande, utan att på dem skall fortfarande
tillämpas den lag som gällde innan förslagen trädde i kraft. Syftet med
lagförslaget är att påskynda behandlingen av de ansökningsärenden som
avses i paragraferna och förbättra sökandens ställning. Det bör dock beaktas
att innan regeringens proposition står klar kan det ha kommit nya
ansökningar om de saker som avses i paragraferna. När dessa ansökningar
behandlas har man inte nödvändigtvis kunnat förbereda sig på lagändringen.
Dessutom kan det också under riksdagsbehandlingen och före lagens
ikraftträdande komma nya ansökningar, varvid behandlingstiden för de
ansökningar som avses i paragraferna, beroende på riksdagsbehandlingens
längd och ikraftträdelsetidpunkten, kan gå ut innan lagen träder i kraft.
I övergångsbestämmelsen i 4 mom. föreslås att fondbörsen, den som ordnar
annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 § och clearingorganisationen skall
ges en tid på sex månader från lagens ikraftträdande att göra ansökan för att
komplettera sina regler så att de börjar överensstämma med kraven i denna
lag. Nämnda tid kan betraktas som tillräcklig med tanke på sakens vikt.
I övergångsbestämmelsen i 5 mom. föreslås att den som ordnar annat
yrkesmässigt handelsförfarande som är tillgängligt för allmänheten enligt 3
kap. 16 § skall utarbeta regler som avses i paragrafen och delge sina parter
samt finansinspektionen dem inom 12 månader efter lagens ikraftträdande.
Den gällande värdepappersmarknadslagen tillämpas inte på privata
aktiebolags värdepapper och inte på vissa andra värdepapper. I 1 kap. 2 § i
den gällande lagen om aktiebolag förbjuds att ett privat aktiebolags
värdepapper i eget och främmande kapital eller en kombination av dem är
föremål för offentlig handel eller för ett motsvarande förfarande. Det kan
dock hända att värdepappersförmedlare med stöd av sitt
verksamhetstillstånd enligt lagen om värdepappersföretag eller sin
koncession enligt kreditinstitutslagen har bedrivit verksamhet som avses i
paragrafen som fondkommissionsrörelse eller
värdepappersförmedlarrörelse. Sålunda måste dylika bolag ges tillräcklig tid
att utarbeta och delge sina regler. Den föreslagna tiden på 12 månader
motsvarar i förslaget bl.a. den maximala behandlingstid som anges för en
fondbörs ansökan om fastställelse av sina regler tillsammans med den
övergångstid som föreslås i 3 mom.
I 6 mom. föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken åtgärder som
verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Med stöd av bestämmelsen kan fondbörsen, andra som ordnar offentlig
handel och clearingorganisationer ansöka om komplettering av sina regler
på det sätt som förslaget anger och finansministeriet kan börja behandla
dem. Då tillämpas emellertid inte de nu föreslagna maximala
behandlingstiderna på behandlingen av nämnda ansökningar.
1.2. Lag om ändring av lagen om handel med standardiserade optioner
och terminer
1 kap. Allmänna stadganden
1 §. Tillämpningsområde. Det föreslås att 2 och 3 mom. upphävs, vilket
leder till att lagens tillämpningsområde krymper till att omfatta endast
verksamhet som bedrivs vid optionsföretag. Strävan med förslaget är att
undanröja eventuella överlappande tillämpningar av
värdepappersmarknadslagen och lagen om handel med standardiserade
optioner och terminer. Samtidigt slopas den erbjudandebegränsning som nu
ingår i lagen. Ändringen hänför sig till det nya värdepappersbegreppet som
föreslås i 1 kap. 2 § värdepappersmarknadslagen.
2 §. Options- och terminsavtal. Det föreslås att 1 och 2 punkten ändras. Den
ursprungliga avsikten med de underliggande egendomar som avses i 1 kap.
2 § 1 punkten och 3 kap. 2 § och som är rätt löst definierad har varit att
täcka alla slags egendomar som lämpar sig som underliggande egendomar
för options- och terminsavtal. Sådana egendomar är bl.a. aktier som är
föremål för offentlig handel som avses i värdepappersmarknadslagen, olika
masskuldebrev och andra kapitalförbindelser samt råvaror och andra
nyttigheter. Dessutom har vissa värdepappersindex kunnat vara
underliggande egendomar.
Efter att bestämmelserna trätt i kraft har värdepappers- och
derivatmarknaden utvecklats så att de nuvarande kategorierna av
underliggande egendomar inte nödvändigtvis täcker alla möjligheter som
utvecklats på marknaden. Som exempel kan nämnas de på senaste tid allt
populärare väderderivaten, vars vanligaste underliggande egendom,
medeltemperaturen under en viss granskningsperiod, beroende på
instrumentets struktur inte nödvändigtvis kan tolkas tillhöra någon av de
ovan nämnda kategorierna av underliggande egendomar. Detta kan
förhindra att olika typer av nya derivatinstrument upptas till handel i ett
optionsföretag samtidigt som handel kan bedrivas med dem utanför
optionsföretaget. Likaså, med beaktande av förslagen om ändring av
värdepappersbegreppet, kunde det hända att handel med dessa nya
instrument, som ändå måste ha de egenskaper som krävs av värdepapper,
bedrivs på fondbörsen men inte i optionsföretaget. Sålunda föreslås det att
lagens bestämmelser om underliggande egendomar för options- och
terminsavtal som är föremål för handel i ett optionsföretag ändras så att
produktutveckling också skall vara möjlig i optionsföretag när de
derivatinstrument som finns på marknaden utvecklas.
De föreslagna ändringar hänför sig till förslaget till ny 3 kap. 2 §.
3 §. Optionsföretag. Det föreslås att 2 mom. ändras så att det börjar
motsvara det som bestäms om fondbörsen i 1 kap. 4 § 1 mom. 1 punkten
värdepappersmarknadslagen. Enligt förslaget avses med
optionsbörsverksamhet att förutsättningar för handel med standardiserade
optioner och terminer ordnas och upprätthålls. Förslaget gör det möjligt att
ta i bruk nya handelssätt inom optionsbörsverksamheten.
2 kap. Optionsföretaget och marknadsparterna
2 §. Beviljande av koncession. Det föreslås att 3 mom. ändras i
motsvarighet till 3 kap. 2 § 2 mom. värdepappersmarknadslagen och så att
det motsvarar 10 § kreditinstitutslagen utom till de delar som gäller
ändringssökande. Bestämmelser om ändringssökande föreslås i 5 kap. 8 §.
Enligt förslaget skall finansministeriet fatta beslut om koncession för
optionsföretag inom sex månader efter att det har mottagit ansökan om
koncession. Om ansökan är bristfällig räknas dock tiden på sex månader
från det att sökanden har lämnat in de handlingar och utredningar som
behövs för att avgöra ansökan till finansministeriet. Ansökan om
koncession skall dock alltid avgöras inom 12 månader efter mottagandet av
ansökan. Ändringen förbättrar ställningen för den som ansöker om
koncession för optionsföretag.
4 §. Optionsföretagets verksamhet. Det föreslås att 1 mom. ändras så att
villkoren för avtal om värdepapperslån och repor som skall clearas kan ingå
i en bilaga till reglementet i stället för i själva reglementet.
6 §. Optionsföretagets reglemente. Det föreslås att paragrafen ändras. Det
föreslås att 1 mom. ändras i överensstämmelse med bestämmelserna om
fondbörsen, andra som ordnar offentlig handel och clearingorganisationen,
vilka regleras i värdepappersmarknadslagen. Enligt förslaget skall
optionsföretaget ha ett reglemente som innehåller bestämmelser som
kompletterar lagen om optionsföretagsverksamhet och som gäller
optionsbörsverksamhet och clearing vid optionshandeln samt, som ett
förtydligande, också hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på
optionsföretaget fullgörs. Dessa bestämmelser skall omfatta de
arrangemang som optionsföretaget vidtar för att fullgöra sina
tillsynsuppgifter. I bestämmelserna kan också beaktas bl.a. arrangemang
som baserar sig på avtal som ingåtts mellan optionsföretaget och dess
parter. I reglementet kan således intas t.ex. bestämmelser om en
disciplinnämnd, dess uppgifter, sammansättning och oavhängighet samt om
hur ärenden som den skall behandla anhängiggörs och behandlas, liksom
om eventuella påföljder som baserar sig på inbördes avtal. Förslaget
möjliggör emellertid också att andra slags arrangemang vidtas för att
fullgöra tillsynsskyldigheterna och det är således smidigt med tanke på
ordnandet av tillsynsverksamheten.
Det föreslås att 2 och 3 mom. ändras samt att regleringen i 4 mom. slopas.
Genom ändringarna binds förfarandet för fastställelse av ett optionsföretag
reglemente till en skälig tid på tre månader efter det att ansökan har
mottagits eller, om ansökan är bristfällig, efter det att optionsföretaget har
lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra ansökan.
Ansökan skall dock i varje händelse avgöras inom sex månader efter
mottagandet av ansökan. Om ansökan inte har avgjorts inom den föreslagna
tiden på sex månader eller om ansökan har avslagits, kan sökanden
överklaga till besvärsmyndigheten, som i fråga om beslut av
finansministeriet är högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om
besvärsrätt föreslås i 5 kap. 8 §. Förslaget motsvarar de ändringar som
föreslås i värdepappersmarknadslagen. Samtidigt ändras
elmarknadsmyndighetens ställning med avseende på handeln med el så att
den motsvarar Finlands Banks ställning med avseende på handeln med
masskuldebrev och andra kapitalförbindelser. Dessutom ges
finansministeriet motsvarande rätt som i andra fall att bestämma om ändring
eller komplettering av optionsföretagets reglemente, medan bestämmelser
om rätten att söka ändring i anslutning till detta föreslås i 5 kap. 8 §.
Ovan nämnda utlåtande av elmarknadsmyndigheten hänför sig till det
tidigare genomförda öppnandet av elmarknaden. Öppnandet av
elmarknaden har fått en efterföljare i naturgasmarknaden, när
naturgasmarknadslagen (508/2000) trädde i kraft den 1 augusti 2000.
Principerna i den motsvarar elmarknadslagstiftningen. Syftet med lagen är
att främja omsättningen av naturgas och öppna naturgasmarknaden för
konkurrens på samma sätt som tidigare har skett på elmarknaden. Lagen
skapar också förutsättningar för en naturgasbörs. Som följd av
naturgasbörsen kan det också uppstå handel med sådana naturgasbaserade
derivatinstrument som hör till tillämpningsområdet för denna lag. Av denna
anledning föreslås i denna lag att man förbereder sig på en eventuell handel
med naturgasbaserade derivatinstrument genom motsvarande bestämmelser
som föreslås bli i fråga om handeln med elbaserade derivatinstrument.
Dessutom föreslås att bilagorna till optionsföretagets reglemente, som
innehåller endast tekniska föreskrifter gällande standardiserade options- och
terminsavtal, såsom deras underliggande aktier eller andra underliggande
egendomar, index som är underliggande egendomar och metoderna för
uträkning av dem, inte längre skall fastställas vid ministeriet och att deras
fastställelse inte längre skall vara ett villkor för att få inleda handel med
derivatinstrument. Förslaget hänför sig till förslaget till ändring av 3 kap. 1
§. Samtidigt föreslås att termen vederbörande ministerium ändras till
finansministeriet, som i själva verket behandlar de frågor som avses i
paragrafen.
8 §. Optionsföretagets uppgifter. Det föreslås att rubriken för paragrafen
och paragrafens innehåll ändras så den motsvarar den reglering som föreslås
beträffande fondbörsen i 3 kap. 6 § värdepappersmarknadslagen. Genom
ändringen anvisas de uppgifter som tillkommit optionsföretagets styrelse
optionsföretaget. Genom ändringen blir det möjligt att ordna verksamheten
på ett ändamålsenligt sätt och smidigare än för närvarande. Samtidigt
föreslås det att de punkter slopas i 1 mom. som regleras på andra ställen i
lag.
Det föreslås att regleringen i 2 och 3 mom., som ansluter sig till 10 § som
föreslås bli ändrad, slopas. Genom den reglering som föreslås i 10 § ändras
bestämmelserna om optionsföretagets parter så att de börjar motsvara det
som föreslås beträffande bl.a. fondbörsens parter.
10 §. Förmedlare, marknadsgaranter och andra som är verksamma inom
optionsföretaget. Det föreslås att paragrafen ändras. Enligt förslaget börjar
på optionsföretagets parter, förmedlare, marknadsgaranter och andra som är
verksamma inom optionsföretaget, tillämpas bestämmelser som motsvarar
dem som föreslås i 3 kap. 6 a § och 12 a § värdepappersmarknadslagen.
Förslaget gör det möjligt att godkänna nya typer av parter för optionsföretag
och samtidigt att förenhetliga regleringen gällande parter för fondbörsen,
annan offentlig handel med värdepapper och optionsföretag.
11 §. Förmedlares och marknadsgaranters oavhängighet. Det föreslås att
de regler som gäller oavhängighet för förmedlare och marknadsgaranter
som är verksamma inom ett optionsföretag ändras så att de börjar motsvara
de regler som föreslås beträffande parter för fondbörsen och annan offentlig
handel med värdepapper. Enligt den föreslagna paragrafen skall förmedlare
och marknadsgaranter som hör till samma koncern eller står i ett
ekonomiskt beroendeförhållande till varandra ordna sin verksamhet så att
optionsföretagets tillförlitliga verksamhet inte äventyras.
3 kap. Optionsföretagets verksamhet
1 §. Options- och terminsavtal som är föremål för handel. Det föreslås att 1
och 2 mom. ändras så att bilagorna till optionsföretagets reglemente, vilka
innehåller endast tekniska föreskrifter som kompletterar det i paragrafen
nämnda reglementet, inte längre skall fastställas vid finansministeriet.
Samtidigt föreslås att metoderna för uträkning av index på samma sätt som
andra tekniska föreskrifter kan intas i bilagorna till optionsföretagets
reglemente. Termen vederbörande ministerium som använts i paragrafen
föreslås bli ersatt med finansministeriet, som i själva verket behandlar de
frågor som avses i paragrafen.
2 §. Underliggande egendom och index. Det föreslås att paragrafen ändras.
Förslaget till 1 mom. gör det möjligt att uppta alla värdepapper som hör till
värdepappersmarknadslagens tillämpningsområde som underliggande
egendomar för derivatinstrument i ett optionsföretag, om värdepapperen i
fråga är föremål för offentlig handel enligt värdepappersmarknadslagen
eller inom ett motsvarande utländskt, reglerat omsättningssystem som står
under myndighetstillsyn eller inom ett annat omsättningssystem där
omfattningen av handeln med värdepapperet, tillgången i Finland till
uppgifter som värdepappersemittenten på grundval av sin
informationsskyldighet offentliggjort och det förfarande som iakttas när
gängse prisnivå fastställs eller offentligt meddelas möjliggör en tillförlitlig
kursbildning för instrumentet. En tillförlitlig kontantmarknad för de
underliggande egendomarna skapar också förutsättningar för en tillförlitlig
omsättning av derivatinstrument som baserar sig på dem.
Förslaget till 1 mom. betyder att värdepapper i eget kapital som enbart är
föremål för ett i 3 kap. 16 § värdepappersmarknadslagen avsett annat
yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt handelsförfarande för
värdepapper inte nödvändigtvis kan utgöra underliggande egendom för
standardiserade optioner och terminer. Beträffande masskuldebrev som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten värdepappersmarknadslagen och
gäldenärsförbindelser som kan jämställas med dem som underliggande
egendom kan situationen vara en annan. Handel med dylika värdepapper
bedrivs vanligen mellan institutionella investerare utanför de enskilda om-
sättningssystemen utan att detta på grund av handelns likviditet ändå
äventyrar tillförlitligheten hos handeln med optioner och terminer som
baserar sig på dem. Prisnivån inom institutionella investerares handel med
dylika värdepapper finns dessutom allmänt tillgänglig genom tjänster som
upprätthålls av olika informationsproducenter. Detsamma gäller ofta
handeln med råvaror och andra nyttigheter.
Om likviditeten i fråga om värdepapper i eget kapital som är föremål för ett
handelsförfarande som avses i 3 kap. 16 § värdepappersmarknadslagen
dock är tillräcklig eller utländska värdepapper som är föremål för
handelsförfarandet samtidigt också är föremål för handel inom ett utländskt,
reglerat omsättningssystem som står under myndighetstillsyn och som
motsvarar inhemsk officiell handel, hindrar inte förslaget till 1 mom. att de
utgör underliggande egendom för standardiserade optioner och terminer.
Förslagen i 2 mom. till bestämmelser om råvaror, andra nyttigheter eller
andra förmåner motsvarar till stor del regleringen i gällande 4 mom.
Momentet ger dock flexiblare möjligheter än för närvarande att som
underliggande egendomar ha även andra förmåner än råvaror, t.ex.
ädelmetaller, eller andra nyttigheter, t.ex. el och naturgas.
Förslaget till 3 mom., som gäller indexoptioner och indexterminer, gör det
möjligt att som underliggande egendom ha även andra index än index som
baserar sig på ändringar i prisutvecklingen för värdepapper. Som ett
exempel kan nämnas derivatinstrument som baserar sig på index som
beskriver väderförändringar. Dessutom möjliggör förslaget mångsidigare
derivatinstrument baserade på värdepappersindex än den gällande lagen.
Gällande 3 mom. hindrar i praktiken att man som föremål för handeln
upptar t.ex. derivatinstrument som baserar sig på sådana index som delvis
eller helt består av värdepapper som utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet är föremål för handel som motsvarar offentlig handel.
Detta hindrar delvis produktutvecklingen i fråga om bl.a. ändamålsenliga
indexoptions- och indexterminsavtal som baserar sig på branschindex. Inom
ett optionsföretag kan man inte som underliggande egendom ha t.ex. sådana
globala branschindex som gäller finansierings-, telekommunikations- eller
skogs-, metall- eller läkemedelsindustribranschen. Sålunda föreslås att 3
mom. ändras så att underliggande egendom för indexoptions- och
indexterminsavtal kan vara ett index som består av värdepapper som är
föremål för handel på en reglerad marknad som står under myndigheternas
tillsyn utan begränsning till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
I 4 mom. föreslås en sammanställning av de bestämmelser som nu finns i
den gällande 2 § om de olika instanser som skall höras i samband med
proceduren för fastställande av reglementet med undantag för det bolag som
emitterat en underliggande aktie. Det föreslås att detta slopas, eftersom det
att en aktie blir underliggande egendom för ett options- eller terminsavtal
närmast har en ökande inverkan på aktiens omsättning. Att en aktie blir
underliggande egendom begränsar dessutom inte emittentens möjligheter att
genomföra sina operationer avseende aktien på kontantmarknaden för att
inte tala om att emittera optionsandelar som enligt lagen om aktiebolag
berättigar till aktien. Samtidigt slopas Finlands Banks och
elmarknadsmyndighetens rätt att hindra att handel med vissa derivat-
instrument inleds i ett optionsföretag. Dessa instanser kan på samma sätt
som finansinspektionen uttrycka sin ståndpunkt tillräckligt genom
förfarandet med utlåtande när reglementet fastställs, eftersom deras
utlåtanden är en väsentlig faktor när man bedömer innehållet i
optionsföretagets reglemente i samband med att det fastställs. Syftet med
ändringarna i momentet är delvis att minska det administrativa arbetet i
samband med proceduren för fastställelse av optionsföretagets reglemente i
den mån det är motiverat. I förslaget beaktas på samma sätt som i förslaget
till 2 kap. 6 § ändringarna i lagstiftningen om naturgasmarknaden.
3 §. Avbrytande av handeln. De uppgifter som i 2 och 3 mom. anvisats
optionsföretagets styrelse föreslås bli överförda på själva optionsföretaget.
Ändringen gör det möjligt att ordna optionsföretagets verksamhet på ett
flexiblare sätt än för närvarande så att ansvaret för att verksamheten ordnas
på behörigt sätt kvarstår hos bolagets ledning. Förslaget motsvarar den
uppgiftsöverföring som föreslås i fråga om fondbörsens verksamhet.
Dessutom föreslås att ändringarna i lagstiftningen om naturgasmarknaden
beaktas i 4 mom.
5 §. Clearing av optionsköp. Det föreslås att 1 mom. ändras så att ett
optionsföretag får cleara inte bara optionsköp som gjorts i det eller något
annat optionsföretag utan också optionsköp som anmälts till företaget.
Ändringen gör det möjligt för optionsföretaget att på begäran av parterna i
optionshandeln cleara även köp som gjorts utanför optionsföretaget och
beroende på optionsföretagets åtgärder ge parterna möjlighet att cleara sina
köp centralt, även om de har gjorts utanför gemensamt organiserade
marknadsplatser. På kontantmarknaden har en clearingorganisation
motsvarande möjlighet.
Samtidigt föreslås det att det kravet slopas i fråga om köp som lämnats till
clearing av ett utländskt optionsföretag eller någon annan som är
verksamhet inom optionsföretaget att de kan clearas i optionsföretaget
endast på de villkor som finansinspektionen bestämmer. Optionsföretaget
måste självt har tillräckliga resurser att bedöma sina möjligheter att cleara
dylika optionsköp på ett tillförlitligt sätt utan att dess verksamhet äventyras.
Optionsföretagets myndighetsfastställda reglemente skall dessutom
innehålla bestämmelser om clearing av optionsköp i enlighet med 2 kap. 6 §
1 mom.
11 §. Informationsskyldighet. Ändringarna i lagstiftningen om
naturgasmarknaden föreslås bli beaktande i 3 mom. Enligt förslaget skall
också de som deltar i handeln med naturgasbaserade optioner och terminer
underrätta optionsföretaget om begränsningar som är exceptionella eller
annars väsentligt påverkar produktionen, överföringen och förbrukningen
av naturgas, enligt vad som föreskrivs i optionsföretagets reglemente.
Förslaget är nödvändigt bl.a. därför att ett optionsföretag som part kan ha
inte bara elproducenter utan också naturgasproducenter i enlighet med
bestämmelserna om optionsföretagets parter.
12 §. Förmedlarens skyldigheter. Det föreslås att paragrafen upphävs.
Ändringen motsvarar det som föreslås i fråga om 4 kap. 6 § 2 mom.
värdepappersmarknadslagen. Kursmanipulation är kriminaliserad i 51 kap.
strafflagen också i fråga om handeln med optioner och terminer.
4 kap. Tillsyn över options- och terminsmarknaden
1 §. Tillsyn. Ändringarna i lagstiftningen om naturgasmarknaden föreslås
bli beaktade i 4 mom. Enligt förslaget skall finansinspektionen innan den
vidtar åtgärder enligt paragrafen eller fattar beslut som berör handeln med
naturgasbaserade optioner och terminer höra el- och
naturgasmarknadsmyndigheten, ifall beslutet uppenbarligen skulle inverka
väsentligt på naturgasmarknadens funktion eller leveranssäkerhet eller på en
enligt naturgasmarknadslagen systemansvarig sammanslutnings
verksamhet, om inte något annat följer av ärendets brådskande natur.
3 §. Rätt till information. Det föreslås att 1 mom. ändras så att
hänvisningarna till 2 kap. 8 § 3 mom. som upphävs och 3 kap. 13 § som
upphävts genom lag 969/1999 och de instanser som avses där slopas.
Bestämmelser om andra parter som är verksamma inom optionsföretaget
föreslås i 2 kap. 10 §.
Det föreslås att 3 mom. upphävs såsom onödigt. De utrednings- och
regleruppgifter i anslutning till handeln med el som hör till de
systemansvarigas uppgifter på elmarknaden gäller de fysiska elleveranserna
och den systemansvariges verksamhet är inte förknippad med något behov
av att samla uppgifter om köp på finansmarknaden. I elmarknadslagen ingår
inte heller någon sådan skyldighet att överlämna uppgifter som avses i
paragrafen.
5 kap. Särskilda stadganden
1 a §. Erbjudande av andra derivatavtal. På grund av förslaget att upphäva
1 kap. 1 § 2 och 3 mom. blir paragrafen onödig, och därför föreslås att den
upphävs. Paragrafens undantag från erbjudandebegränsningen är inte
nödvändigt då erbjudandebegränsningen slopas.
3 §. Optionsmarknadsbrott. Det föreslås att 1 mom. ändras till den del det
gäller straff för brott mot en erbjudandebegränsning enligt 1 kap. 1 § 2
mom. Det föreslås att nämnda erbjudandebegränsning upphävs. Eftersom
förslaget samtidigt leder till att 1 mom. skulle få bara en punkt, föreslås att
indelningen i punkter slopas.
4 §. Optionsmarknadsförseelse. Det föreslås att paragrafen ändras till den
del det är fråga om straff för brott mot ett förbud enligt 3 kap. 12 §. Det
föreslås att nämnda förbud upphävs. Eftersom förslaget samtidigt leder till
att paragrafen skulle få bara en punkt, föreslås att indelningen i punkter
slopas.
8 §. Ändringssökande. Det föreslås att 1 mom. ändras så att ändring i alla
beslut som finansministeriet meddelar med stöd av lagen får sökas genom
besvär. Ändring i beslut som gäller koncession för optionsföretag samt
fastställelse av reglementet och ändringar i det kan sökas även när beslutet
inte har fattats inom utsatt tid. Besvären anses i så fall gälla avslag på
ansökan. Sådana besvär får anföras till dess ett beslut har meddelats.
Enligt förslaget skall finansministeriet underrätta besvärsmyndigheten om
ett beslut i ovan nämnda ärenden, om beslutet har meddelats efter att besvär
anförts. Beträffande anförande och behandling av besvär skall i övrigt i
tillämpliga delar gälla vad som bestäms i lagen om ändringssökande i
förvaltningsärenden. Förslaget motsvarar förslaget till 10 kap. 3 §
värdepappersmarknadslagen samt 10 § 4 mom. kreditinstitutslagen.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att ändring i finansinspektionens beslut
om avbrytande av handeln i optionsföretaget och om krav på ytterligare
säkerheter kan sökas genom besvär. Även på ändringssökande i dessa fall
tillämpas vad som bestäms i lagen om finansinspektionen. Enligt 24 § lagen
om finansinspektionen får ändring i finansinspektionens beslut sökas genom
besvär hos högsta förvaltningsdomstolen så som bestäms om anförande av
besvär över beslut av statsrådet eller ett ministerium. Ett beslut av
finansinspektionen i vilket ändring har sökts är trots besvären i kraft tills
vidare, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat eller
annorlunda bestäms i saken någon annanstans. Samtidigt ändras termen
bankinspektionen till finansinspektionen, som sköter den tidigare
bankinspektionens uppgifter.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser. I lagförslaget ingår en
sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse. Lagen avses träda i kraft så snart som
möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst.
I övergångsbestämmelsen i 2 mom. föreslås att de nya bestämmelserna i 2
kap. 2 § 3 mom. och 6 § 2 mom. om behandlingstider för de ansökningar
som avses i lagrummen inte skall tillämpas på ansökningar som gjorts före
lagens ikraftträdande, utan att på dem skall fortfarande tillämpas den lag
som gällde innan förslagen trädde i kraft. Syftet med lagförslaget är att
påskynda behandlingen av de ansökningsärenden som avses i paragraferna
och förbättra sökandens ställning. Det bör dock beaktas att innan
regeringens proposition står klar kan det ha kommit nya ansökningar om de
saker som avses i paragraferna. När dessa ansökningar behandlas har man
inte nödvändigtvis kunnat förbereda sig på lagändringen. Dessutom kan det
också under riksdagsbehandlingen och före lagens ikraftträdande komma
nya ansökningar, varvid behandlingstiden för de ansökningar som avses i
paragraferna, beroende på riksdagsbehandlingens längd och
ikraftträdelsetidpunkten, kan gå ut innan lagen träder i kraft.
I övergångsbestämmelsen i 3 mom. föreslås att ett optionsföretag skall ges
en tid på sex månader från lagens ikraftträdande att göra ansökan för att
komplettera sitt reglemente så att det börjar överensstämma med denna lag.
Förslaget motsvarar den övergångstid som föreslås i
värdepappersmarknadslagen beträffande motsvarande sak.
I 4 mom. föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken åtgärder som
verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Med stöd av bestämmelsen kan ett optionsföretag ansöka om komplettering
av sitt reglemente på det sätt som förslaget anger och finansministeriet kan
börja behandla det. Då tillämpas emellertid inte de nu föreslagna maximala
behandlingstiderna på behandlingen av nämnda ansökningar.
1.3. Lag om ändring av lagen om värdeandelssystemet
4 §. Förteckningar. I 1 och 2 mom. föreslås en teknisk ändring till följd av
det nya värdepappersbegrepp som föreslås i 1 kap. 2 § värde-
pappersmarknadslagen. Hänvisningen i 1 mom. till 1 mom. i nämnda
paragraf i värdepappersmarknadslagen ändras till en hänvisning till 5
punkten och till 2 mom. fogas hänvisningar till 4 och 6 punkten i nämnda
paragraf i värdepappersmarknadslagen.
12 §. Värdepapperscentralens koncession. Det föreslås att 1 mom. ändras så
att där slopas kravet på att kunna cleara avslut och andra transaktioner med
värdeandelar som avses i lagen. Om clearing av värdepapper och således
även om clearing av värdeandelar och om clearingverksamhet samt om
clearingorganisationsverksamhet bestäms i värdepappersmarknadslagen, i
synnerhet i 4 a kap.
Det föreslås också att 1 mom. ändras i överensstämmelse med
bestämmelserna om fondbörsen och clearingorganisationen enligt
värdepappersmarknadslagen så att statsrådet skall meddela ett beslut som
gäller koncession för värdepapperscentral inom sex månader efter det att
ansökan har mottagits eller, om ansökan är bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra
saken. Beslut om koncession skall dock alltid fattas inom 12 månader efter
det att ansökan mottagits. Om beslut inte har meddelats inom nämnda tid på
12 månader, får sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall gälla
avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att ett beslut har
meddelats. Statsrådet skall underrätta besvärsmyndigheten om beslutet, om
detta har meddelats efter att besvär anförts. Beträffande anförande och
behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga
delar vad som bestäms i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.
15 §. Värdepapperscentralens regler och övervakningen av att de följs. Det
föreslås att 1 mom. ändras av lagstiftningstekniska orsaker i sin helhet utan
att innehållet i punkterna i den gällande lagen ändras. Det föreslås också att
till momentet fogas en ny 6 punkt, enligt vilken värdepapperscentralens
regler skall innehålla föreskrifter om hur de tillsynsuppgifter som enligt
lagen ankommer på värdepapperscentralen fullgörs. Dessa föreskrifter skall
omfatta de arrangemang som värdepapperscentralen vidtar för att fullgöra
sina tillsynsuppgifter. I föreskrifterna kan också beaktas bl.a. arrangemang
som baserar sig på avtal som ingåtts mellan värdepapperscentralen och de
kontoförande instituten och deras underinstitut. I reglerna kan således intas
t.ex. föreskrifter om en disciplinnämnd, dess uppgifter, sammansättning och
oavhängighet samt om hur ärenden som den skall behandla anhängiggörs
och behandlas, liksom om eventuella påföljder som baserar sig på inbördes
avtal. Förslaget möjliggör emellertid också att andra slags arrangemang
vidtas för att fullgöra tillsynsskyldigheterna och det är således smidigt med
tanke på ordnandet av tillsynsverksamheten.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att förfarandet för fastställelse av
värdepapperscentralens regler till innehållet motsvarar förfarandet för
fastställelse av regler för fondbörsen, annan offentlig handel och
clearingorganisationer i värdepappersmarknadslagen samt förfarandet för
fastställande av reglemente för optionsföretag i lagen om handel med
standardiserade optioner och terminer. I förslaget är behandlingen av
ansökan om fastställelse av regler bunden till en skälig tid på tre månader
efter det att ansökan mottagits eller, om ansökan är bristfällig, efter det att
värdepapperscentralen har lämnat in de handlingar och utredningar som
behövs för att avgöra saken. Ansökan skall dock i varje händelse avgöras
inom sex månader efter det att ansökan mottagits. Om ansökan inte har
avgjorts inom den föreslagna tiden på sex månader eller om ansökan har
avslagits, kan värdepapperscentralen överklaga till besvärsmyndigheten,
som i fråga om beslut av finansministeriet är högsta förvaltningsdomstolen.
Enligt förslaget skall sökanden kunna anföra besvär om beslut på en
ansökan om fastställelse av regler inte har meddelats inom nämnda sex
månader. Besvären anses i så fall gälla avslag på ansökan. Sådana besvär
får anföras till dess ett beslut har meddelats. Finansministeriet skall
underrätta besvärsmyndigheten om ett beslut i nämnda ärenden, om beslutet
har meddelats efter att besvär anförts. Beträffande anförande och
behandling av besvär skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som bestäms
i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Förslaget motsvarar
ändringar med motsvarande innehåll i lagen om handel med standardiserade
optioner och terminer samt 10 § 3 och 4 mom. kreditinstitutslagen.
Till skillnad från värdepappers- och derivathandeln föreslås det inte att
Finlands Banks rätt att i praktiken förvägra fastställelse av reglerna skall
slopas, när dess utlåtande är negativt till följd av dess lagbestämda
uppgifter. Detta därför att värdeandelssystemet som ett tillförlitligt sätt att
förvara säkerhetsmaterial som hänför sig till centralbankens verksamhet är
mycket viktigt för Finlands Bank. Dessutom föreslås att det till momentet
fogas en bestämmelse med samma innehåll som i förslagen gällande de
andra självreglerande sammanslutningarna om rätt för finansministeriet att
kräva att värdepapperscentralens regler skall ändras eller kompletteras och
om utlåtandeförfarandet i anslutning till detta. Ändring i finansministeriets
beslut att kräva att värdepapperscentralens regler skall ändras eller
kompletteras får sökas genom besvär.
Det föreslås att 4 mom. ändras så att det motsvarar ändringsförslagen
gällande fondbörsen i värdepappersmarknadslagen och optionsföretag i
lagen om handel med standardiserade optioner och terminer. Genom den
föreslagna ändringen överförs uppgiften att övervaka värdeandelssystemet
och parternas verksamhet, som tidigare tillkommit värdepapperscentralens
styrelse, på själva värdepapperscentralen.
25 §. Aktier och värdeandelar som jämställs med dem. I 2 mom. föreslås en
teknisk ändring till följd av det nya värdepappersbegreppet som föreslås i 1
kap. 2 § värdepappersmarknadslagen. Andelar i placeringsfonder och
fondföretag ingår i 5 punkten av det nya värdepappersbegreppet.
26 §. Andelar i masskuldebrevslån och andra värdeandelar. I paragrafens
rubrik och 1 mom. föreslås en teknisk ändring till följd av det nya
värdepappersbegreppet som föreslås i 1 kap. 2 §
värdepappersmarknadslagen.
26 a §. Överföring av skuldebrev och andra värdepapper till
värdeandelssystemet. I paragrafens rubrik och 1 mom. föreslås en teknisk
ändring till följd av det nya värdepappersbegreppet som föreslås i 1 kap. 2 §
i värdepappersmarknadslagen.
27 §. Emissionskonto. Det föreslås att 2 mom. i paragrafen om
värdeandelssystemets emissionskonton ändras tekniskt så att de särskilda
kraven på emissionskontots innehåll även i fortsättningen riktar sig till
masskuldebrevslån och därmed jämställbara värdeandelar. Ändringen beror
på den ändring som föreslås i 4 § 2 mom. samt på det ändrade
värdepappersbegreppet.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser. I lagförslaget ingår en
sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse. Lagen avses träda i kraft så snart som
möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst.
I övergångsbestämmelsen i 2 mom. föreslås att de nya bestämmelserna i 12
och 15 § om behandlingstider för de ansökningar som avses i lagrummen
inte skall tillämpas på ansökningar som gjorts före lagens ikraftträdande,
utan att på dem skall fortfarande tillämpas den lag som gällde innan
förslagen trädde i kraft. Syftet med lagförslaget är att påskynda
behandlingen av de ansökningsärenden som avses i paragraferna och
förbättra sökandens ställning. Det bör dock beaktas att innan regeringens
proposition står klar kan det ha kommit nya ansökningar om de saker som
avses i paragraferna. När dessa ansökningar behandlas har man inte
nödvändigtvis kunnat förbereda sig på lagändringen. Dessutom kan det
också under riksdagsbehandlingen och före lagens ikraftträdande komma
nya ansökningar, varvid behandlingstiden för de ansökningar som avses i
paragraferna, beroende på riksdagsbehandlingens längd och
ikraftträdelsetidpunkten, kan gå ut innan lagen träder i kraft.
I övergångsbestämmelsen i 3 mom. föreslås att värdepapperscentralen skall
ges en tid på sex månader från lagens ikraftträdande att göra ansökan för att
komplettera sina regler så att de börjar överensstämma med kraven i denna
lag.
I 4 mom. föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken åtgärder som
verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Med stöd av bestämmelsen kan värdepapperscentralen t.ex. ansöka om
komplettering av sina regler på det sätt som förslaget anger och
finansministeriet kan börja behandla dem. Då tillämpas emellertid inte de
nu föreslagna maximala behandlingstiderna på behandlingen av nämnda
ansökningar.
1.4. Lag om ändring av 5 a § lagen om värdeandelskonton
5 a §. Det föreslås att 3 mom. ändras så att på ett förvaltningskonto som
innehas av ett utländskt institut som avses i 16 § lagen om
värdeandelssystemet får utan hinder av 1 mom. också noteras värdeandelar
enligt 4 § 2 mom. lagen om värdeandelssystemet som ägs av en finsk
medborgare eller en finsk sammanslutning eller stiftelse. Genom ändringen
börjar regleringen gällande förvaltningskonton motsvara reglerna för
värdepapperscentralers internationella samarbete.
Ikraftträdande. I lagförslaget ingår en sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse.
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits
och blivit stadfäst.
1.5. Lag om ändring av lagen om värdepappersföretag
2 §. Investeringsobjekt. Det föreslås att paragrafen ändras så att
investeringsobjekt enligt lagen kan vara alla derivatinstrument oberoende av
underliggande egendomar samt alla värdepapper som avses i
värdepappersmarknadslagen.
I Europeiska unionens medlemsstater kan värdepappersföretagen erbjuda
investeringstjänster eller investeringsobjekt som inte omfattas av
investeringstjänstdirektivet med stöd av nationell lagstiftning. Exempelvis
icke-standardiserade nyttighetsderivatinstrument hör inte till de
investeringsobjekt som uppräknas i avsnitt B i bilagan till direktivet och de
kan således inte erbjudas över gränsen med stöd av en enda auktorisation. I
Finland har direktivets definition av investeringsobjekt genomförts så att
det täcker derivatinstrument som avses i 1 kap. 2 § lagen om handel med
standardiserade optioner och terminer och vilkas underliggande egendomar
också kan vara nyttigheter. Definitionen omfattar dessutom andra
derivatinstrument, som har någon i lagrummet nämnd underliggande
egendom. Underliggande egendom för ett annat derivatinstrument kan dock
inte vara t.ex. en nyttighet.
Den rådande situationen kan inte betraktas som tillfredsställande. De olika
lagstiftningssätten beträffande bestämmelserna om verksamhetsområde i
lagen om värdepappersföretag och kreditinstitutslagen har lett till att den
investeringstjänstverksamhet som tillåts för värdepappersföretag är mera
begränsad än motsvarande verksamhet som är tillåten för kreditinstitut. Ett
kreditinstitut kan bedriva annan med kreditinstitutsverksamhet jämförbar
verksamhet varvid det bl.a. är tillåtet att erbjuda investeringstjänster med
icke-standardiserade nyttighetsderivat för kreditinstitut som erbjuder
investeringstjänster. Samtidigt betyder ändringen också att tjänster enligt 3
§ som erbjuds yrkesmässigt i fråga om nyttighetsderivatinstrument är
investeringstjänster med de begränsningar som framgår av förslaget till 3 §
3 mom.
Förutom de ändringar som gäller derivatin-
struments underliggande egendomar föreslås att paragrafen ändras så att
investeringsobjekt är även alla värdepapper som avses i
värdepappersmarknadslagen. I det värdepappersbegrepp som föreslås i
värdepappersmarknadslagen ingår inte längre några undantag beträffande
värdepappersmarknadslagens tillämpningsområde vilka är beroende enbart
av emittentens sammanslutningsform, såsom undantaget gällande privata
aktiebolag. Ändringen leder till att tjänster enligt 3 § i fråga om sådana här
emittenters värdepapper som yrkesmässigt och i form av egentlig
näringsverksamhet erbjuds andra bokföringsskyldiga än sådana som hör till
samma koncern är investeringstjänster. Till detta hänför sig emellertid
också förslaget till ändring av 3 § 3 mom.
De föreslagna ändringarna i definitionen av investeringsobjekt innebär även
en ändring i utländska värdepappersföretags rätt att erbjuda
investeringstjänster i Finland. Enligt 2 § lagen om utländska
värdepappersföretags rätt att tillhandahålla investeringstjänster i Finland
(580/1996) avses med utländska värdepappersföretag fysiska eller juridiska
personer som yrkesmässigt tillhandahåller i investeringstjänstdirektivet
angivna tjänster och som i någon annan stat än i Finland har erhållit
auktorisation motsvarande sådant verksamhetstillstånd som avses i lagen.
Med investeringstjänster avses i 2 § 2 punkten sådana tjänster som avses i 3
och 16 § i denna lag. Värdepappersföretag som kommer från en stat som
tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan tillhandahålla
nämnda tjänster i enlighet med principen om en enda auktorisation, medan
de som har auktorisation i en stat som inte tillhör Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet måste ansöka om tillstånd hos finansministeriet för att
kunna erbjuda sina tjänster.
Ändringen av definitionen på investeringsobjekt så att den också omfattar
andra än standardiserade nyttighetsderivatinstrument utvidgar utländska
värdepappersföretags möjligheter att erbjuda i den lagen avsedda
investeringstjänster som hänför sig till dessa instrument i Finland i enlighet
med ovan nämnda princip om en enda auktorisation eller under
förutsättning att företaget ansöker om verksamhetstillstånd enligt den lagen.
Av lagen om utländska värdepappersföretags rätt att tillhandahålla
investeringstjänster i Finland följer dock att ett värdepappersföretag som
erhållit auktorisation i en stat som tillhör Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet måste ha rätt till detta på grundval av sin auktorisation.
De som erhållit auktorisation i en stat som inte tillhör Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet berörs av den lagens krav på
verksamhetstillstånd också när de tillhandahåller tjänster som ansluter sig
till dessa investeringsobjekt. Situationen är densamma i den gällande lagen i
fråga om de investeringstjänster eller stödtjänster som inte ingår i
investeringstjänstdirektivet eller dess bilaga.
3 §. Investeringstjänster. I 1 mom. 1 och 5 punkten föreslås att det särskilda
omnämnandet av tjänster i anslutning till privata aktiebolags värdepapper
slopas. I och med den ändring som föreslås i 2 § blir också dessa
värdepapper investeringsobjekt. I och med förslaget blir också
värdepappersförmedlarrörelse enligt 1 mom. 3 punkten samt emissions-
garanti enligt 4 punkten och emissionsarrangemang enligt 6 punkten
tillhandahållande av investeringstjänster med de begränsningar som framgår
av 3 mom. Marknadsgaranti enligt 2 punkten kan erbjudas endast vid
handel på börslistan enligt 3 kap. värdepappersmarknadslagen och vid
annan offentlig handel som avses i det kapitlet, och som inte kan gälla
privata aktiebolags värdepapper, samt i optionsföretag som avses i lagen om
handel med standardiserade optioner och terminer. Sålunda har ändringen
av definitionen på investeringsobjekt till denna del ingen inverkan på
marknadsgarantin.
Det föreslås att 3 mom. ändras så att som sådant erbjudande av
investeringstjänster som är beroende av verksamhetstillstånd och förutsätter
hörande till investeringsfonden för investerarskydd betraktas inte
yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster enbart med värdepapper som
avses i 1 kap. 2 § 2 mom. värdepappersmarknadslagen. Det nämnda
föreslagna lagrummet gäller värdepapper vilkas innehav huvudsakligen
syftar till användning av konsumtionsnyttigheter. Dessa är värdepapper som
ensamma eller tillsammans med andra värdepapper medför rätt att besitta en
viss lägenhet, någon annan lokal eller en fastighet eller en del av en
fastighet eller rätt att använda eller få andra i konsumentskyddslagen
avsedda konsumtionsnyttigheter som emittenten erbjuder, om
värdepapperets värde i huvudsak baserar sig på sagda rätt. Genom förslaget
undviker man att lagen om värdepappersföretag jämte krav på
verksamhetstillstånd och annat skulle komma att tillämpas på bl.a. bostads-
och fastighetsmäklare. Förslaget innebär dock att sådana tillhandahållare av
tjänster på vilka lagen om värdepappersföretag skall tillämpas på grund av
yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster i fråga om andra än här avsedda
värdepapper, kan tillhandahålla sina tjänster även i fråga om värdepapper
som avses här. För dessa tillhandahållares är det då fråga om
tillhandahållande av investeringstjänster.
Det föreslås också att 3 mom. ändras så att det gäller enbart tjänster som
erbjuds i fråga om nyttighetsderivat. På nyttighetsderivatmarknaden är det
vanligt att dagshandeln med nyttigheter, t.ex. metall och el, stöds av handel
med nyttighetsderivat som baserar sig på samma nyttigheter. Exempelvis på
elmarknaden är volymen av elproducenternas, eldistributörernas och andra
marknadsparters elderivathandel mera än fem gånger större än den fysiska
el som används. Nyttighetsderivathandeln har till stor del undanträngt de
tidigare leveransavtalen gällande en nyttighet till fast pris. Eftersom
marknaden fungerar på detta sätt föreslås att sådana sammanslutningars
tillhandahållande av investeringstjänster enligt 1 mom. som avser
nyttighetsbaserade derivatinstrument, vilka bedriver handel med dessa
derivatinstrument för egen räkning inom optionsföretaget eller med andra
liknande sammanslutningar eller med sådana som producerar eller
yrkesmässigt använder dessa nyttigheter inte skall betraktas som
tillhandahållande av investeringstjänster. Förslaget gör det möjligt för de
avsedda sammanslutningarna att bedriva handel sinsemellan med
nyttighetsbaserade derivatinstrument. Dessutom blir det möjligt för dessa
sammanslutningar att bedriva verksamhet för egen räkning även inom
optionsföretaget. Avsikten med förslaget är således inte att hindra t.ex.
elproducenter från att för egen räkning delta i handeln med elbaserade
derivatinstrument inom optionsföretaget. I EL-EX Sähköpörssi Oy, som
verkade på 1990-talet och som var ett optionsföretag enligt lagen om handel
med standardiserade optioner och terminer, var andra än
värdepappersföretag eller kreditinstitut parter.
Enligt förslaget skall som tillhandahållande av investeringstjänster inte
heller betraktas tillhandahållandet av enbart nyttighetsderivat till andra än
ovan nämnda aktiva parter i handeln med nyttighetsderivat när
nyttighetsderivat tillhandahålls sådana andra instanser enbart som
prisskyddsmekanism i anslutning till handeln med den nyttighet som är
underliggande egendom för derivatinstrumenten.
10 §. Beviljande av verksamhetstillstånd. Det föreslås att 2 mom. ändras så
att det börjar motsvara 10 § 3 och 4 mom. kreditinstitutslagen.
Finansministeriet skall meddela ett beslut som gäller verksamhetstillstånd
för värdepappersföretag inom sex månader efter det att ansökan mottagits
eller, om ansökan har varit bristfällig, efter att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut om
verksamhetstillstånd skall dock alltid fattas inom 12 månader efter
mottagandet av ansökan. Om beslut inte har meddelats inom nämnda tid på
12 månader, får sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall gälla
avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att ett beslut har
meddelats. Finansministeriet skall underrätta besvärsmyndigheten om
beslutet, om detta har meddelats efter att besvär anförts. Beträffande
anförande och behandling av besvär som avses i detta moment gäller i
övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om ändringssökande i
förvaltningsärenden.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser. I lagförslaget ingår en
sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse. Lagen avses träda i kraft så snart som
möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst.
I 2 mom. föreslås en övergångsbestämmelse om att sådana företag som när
lagen träder i kraft bedriver verksamhet som är beroende av
verksamhetstillstånd och som de inte har verksamhetstillstånd för enligt
denna lag, skall ansöka om verksamhetstillstånd enligt denna lag inom tre
månader efter lagens ikraftträdande eller upphöra med sin verksamhet inom
sex månader efter lagens ikraftträdande, om inte finansministeriet av
särskilda skäl förlänger tiden. Förslaget motsvarar 60 § 1 mom. i den
gällande lagen. På ansökan om verksamhetstillstånd och ändringssökande i
anslutning till beslutet på ansökan tillämpas de tidsfrister, den besvärsrätt
och det besvärsförfarande som föreslås i 10 § 2 mom. På förutsättningarna
för verksamhetstillstånd och de uppgifter som skall lämnas i samband med
ansökan om verksamhetstillstånd tillämpas gällande bestämmelser. De nya
tidsfristerna i 10 § 2 mom. skall dock inte tillämpas på ansökningar om
verksamhetstillstånd som har anhängiggjorts före lagens ikraftträdande.
I 3 mom. föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken åtgärder som
verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Med stöd av bestämmelsen kan ett företag som när lagen träder i kraft
bedriver verksamhet som är beroende av verksamhetstillstånd göra ansökan
om verksamhetstillstånd och finansministeriet kan börja behandla den. På
sådana ansökningar tillämpas dock den gällande lagens bestämmelser och
inte de tidsfrister som föreslås i 10 § 2 mom.
1.6. Lagen om ändring av lagen om placeringsfonder
53 §. Det föreslås att 2 mom. ändras så att det bättre motsvarar en situation
där en placeringsfond blir föremål för offentlig handel, dvs. handel på
börslistan enligt värdepappersmarknadslagen eller annan offentlig handel
som avses i lagens 3 kap. 12 § eller ett annat yrkesmässigt ordnat och för
allmänheten tillgängligt handelsförfarande som föreslås i 3 kap. 16 §. Enligt
förslaget skall teckningspriset för en fondandel betalas i pengar eller genom
att placeringsfonden ges värdepapper som avses i 69 § 1 mom. 1 punkten
till ett belopp som motsvarar teckningspriset så att fördelningen av olika
slag av värdepapper motsvarar den i placeringsfondens regler för varje
enskilt slag av värdepapper specificerade placeringsverksamheten och
värdepapperens sammanlagda marknadsvärde motsvarar värdet av den
fondandel som getts mot dem.
Internationellt är den allmänna verksamhetsprincipen för placeringsfonder
som är föremål för handel att teckningarna och inlösningarna av
fondandelar och fondaktier görs mot en värdepapperskorg som motsvarar
placeringsfondens investeringspolitik. Eftersom de placeringsfonder som är
föremål för handel vanligen följer något visst värdepappersindex, används
som tecknings- och inlösningsvederlag vanligen värdepapperskorgar som
överensstämmer med detta index. På detta sätt kan teckningen i de
placeringsfonder som är föremål för handel göras på ett kostnadseffektivt
sätt eftersom placeringsfonden inte åsamkas några kostnader för att ett
penningvederlag skall omvandlas till en värdepappersportfölj som
överensstämmer med fondens investeringspolitik. Denna kostnadsbesparing
gagnar också placeringsfondens investerare och den såväl effektiverar
marknadsföringen av andelarna som säkerställer att t.ex. värdet av den
indexfond som är föremål för handel följer värdet av dess jämförelseindex
så nära som möjligt.
81 §. Det föreslås att 1 mom. ändras så att man vid förvaltningen av
placeringsfonders medel kan utnyttja även låne- och återköpsavtal avseende
värdepapper som clearas i utländska options- eller clearingorganisationer
samt också avtal som clearas någon annanstans, om motparten är en i
värdepappersmarknadslagen avsedd värdepappersförmedlare. I 1 kap. 4 § 1
mom. 4 punkten värdepappersmarknadslagen avses med
värdepappersförmedlare sådana värdepappersföretag som avses i lagen om
värdepappersföretag, sådana utländska värdepappersföretag som avses i
lagen om utländska värdepappersföretags rätt att tillhandahålla
investeringstjänster i Finland, sådana kreditinstitut som avses i
kreditinstitutslagen samt sådana kreditinstitut och finansiella institut som
avses i lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts
verksamhet i Finland (1608/1993). I sådana situationer skall dock
avtalsvillkoren vara sedvanliga och allmänt erkända på marknaden. Som
sådana avtal kan åtminstone betraktas internationellt allmänt använda
modellavtal jämte nationella bilagor.
Ändringen är nödvändig i synnerhet för placeringsfonder som investerar
internationellt. Genom ändringen ges placeringsfonder som investerar
internationellt möjlighet att effektivera sin medelsförvaltning och ändå
tillräckligt se till att de avtal som avses i paragrafen inte innehåller
överraskande villkor för fonden. Dessutom föreslås i 6 mom. fortfarande
bemyndigande för finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om
rätten att använda låne- och återköpsavtal.
Ikraftträdande. I lagförslaget ingår en sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse.
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits
och blivit stadfäst.
1.7. Lag om upphävande av 2 § 10 punkten lagen om finansinspektionen
1 §. Det föreslås att 2 § 10 punkten lagen om finansinspektionen upphävs.
Enligt förslaget till ändring av 3 kap. 13 § värdepappersmarknadslagen skall
en sammanslutning av värdepappersförmedlare inte längre kunna ordna
annan offentlig handel som avses i 3 kap. 12 § i lagen, så sådana
sammanslutningar kan inte längre höra till finansinspektionens
tillsynsobjekt när lagen träder i kraft.
Ikraftträdande. I lagförslaget ingår en sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse.
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits
och blivit stadfäst.
1.8. Lag om ändring av lagen om aktiebolag
1 kap. Allmänna stadganden
2 §. I 1 mom. föreslås vissa tekniska ändringar som beror på den föreslagna
ändringen av värdepappersbegreppet i 1 kap. 2 §
värdepappersmarknadslagen samt på den möjlighet att vid sidan av offentlig
handel ordna andra yrkesmässigt ordnade och för allmänheten tillgängliga
handelsförfaranden som föreslås i 3 kap. 16 § i den lagen. I och med
ändringen kan privata aktiebolags värdepapper bli föremål för de nya
handelsförfaranden som avses i 3 kap. 16 § värdepappersmarknadslagen,
vilket ger dem som investerar eller redan har investerat i sådana
värdepapper bättre möjligheter att bestämma över sitt innehav. Genom
ändringen kan placerarna erbjudas möjlighet att om de så vill avstå från sitt
innehav genom ett handelsförfarande som är mera organiserat och
genomskinligt än de nuvarande handelssätten.
På grund av de ändringar som föreslås i värdepappersmarknadslagen och i 1
mom. föreslås att 2 mom. upphävs såsom onödigt. Det föreslås att 3 mom.
ändras så att den bestämmelse om utbjudande av värdepapper som ingår i
den slopas. Värdepappersmarknadslagen innehåller tillräckliga
bestämmelser om tillhandahållandet av värdepapper.
16 kap. Särskilda stadganden
8 §. I 1 mom. 7 punkten föreslås vissa tekniska ändringar som beror på de
ändringar som föreslås i värdepappersbegreppet i 1 kap. 2 §
värdepappersmarknadslagen samt på den möjlighet att ordna andra
yrkesmässigt ordnade och för allmänheten tillgängliga handelsförfaranden
som föreslås vid sidan av offentlig handel i 3 kap. 16 § i den lagen. Privata
aktiebolags värdepapper kan enligt förslaget bli föremål för ett sådant annat
handelsförfarande. Värdepappersmarknadslagen förbjuder inte heller i sig
sådan offentlig handel med privata aktiebolags aktier som avses i den lagen.
Ikraftträdande. I lagförslaget ingår en sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse.
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits
och blivit stadfäst.
1.9. Lag om ändring av lagen om försäkringsföreningar
3 kap. Garantikapital
2 a §. Det föreslås att till 3 kap. fogas en bestämmelse som motsvarar 1 kap.
2 § lagen om aktiebolag om att en försäkringsförenings värdepapper inte får
vara föremål för offentlig handel enligt 1 kap. 3 § värdepappersmark-
nadslagen. Denna begränsning föreslås i 1 mom. I 2 mom. föreslås på
motsvarande sätt som i nämnda paragraf i lagen om aktiebolag att när en
försäkringsförenings värdepapper bjuds ut till allmänheten skall det uppges
att värdepapperen inte kan vara föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen.
Genom den föreslagna regleringen ändras de regler som gäller
försäkringsföreningar så att den motsvarar de regler som gäller andra än
publika ömsesidiga försäkringsbolag.
16 kap. Särskilda stadganden
8 §. Av lagstiftningstekniska skäl föreslås att 1 mom. ändras i sin helhet på
grund av den 8 punkt som föreslås bli fogad till lagen. Annars föreslås inga
ändringar i momentets innehåll. Den bestämmelse som föreslås bli tillfogad
gäller brott mot det nya 3 kap. 2 a § 1 mom. som föreslås. I motsvarighet till
förslaget till 16 kap. 8 § 1 mom. 7 punkten lagen om aktiebolag föreslås att
den som har brutit mot förbudet i 2 a § 1 mom., som föreslås bli fogat till 3
kap., att göra försäkringsföreningars värdepapper till föremål för offentlig
handel enligt värdepappersmarknadslagen skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff föreskrivs i någon annan lag, för
försäkringsföreningsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Genom den föreslagna regleringen ändras reglerna gällande
försäkringsföreningar så att de börjar motsvara de regler som gäller
offentliga ömsesidiga försäkringsbolag.
Ikraftträdande. I lagförslaget intas en sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse.
Lagen anses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits
och blivit stadfäst.
1.10. Lag om ändring av 51 kap. strafflagen
51 kap. Om värdepappersmarknadsbrott
1 §. Missbruk av insiderinformation. I paragrafen föreslås att brottet
missbruk av insiderinformation skall utsträckas även till sådant
yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt handelsförfarande i
syfte att förmedla kontakt mellan köpare och säljare av värdepapper som
föreslås i 3 kap. 16 § värdepappersmarknadslagen vid sidan av offentlig
handel. På samma sätt som vid offentlig handel kan även vid dylik handel
de som vet mera än andra om värdepapperen, t.ex. företagets ledning och
stora aktieägare, försöka dra nytta av dessa uppgifter till nackdel för andra
parter varvid de samtidigt skadar förtroendet för hela handelsförfarandet.
Strafflagens rekvisit är självständigt i förhållande till
värdepappersmarknadslagen. Trots att missbruk av insiderinformation är
förknippat med den informationsskyldighet som
värdepappersmarknadslagen ålägger emittenter av värdepapper som är
föremål för offentlig handel, kan en person dömas för missbruk av
insiderinformation oberoende av om värdepappersemittenten har förmått
iaktta de informationsskyldigheter som avses i värdepappersmarknadslagen.
Sålunda finns det inget hinder för att missbruk av insiderinformation skall
kunna vara straffbart även vid ett handelsförfarande som avses i den nya 3
kap. 16 § värdepappersmarknadslagen när emittenter av värdepapper som är
föremål för förfarandet inte direkt med stöd av lag berörs av
informationsskyldighet enligt värdepappersmarknadslagen. Förslaget är
också ägnat att utveckla den självreglering som gäller dylika
handelsförfaranden.
Förslaget ökar behovet av att vid nämnda handelsförfarande fästa
uppmärksamhet vid den informationsskyldighet som åligger emittenter av
värdepapper som är föremål för förfarandet, i synnerhet den fortlöpande
informationsskyldigheten. Det ökar också emittenternas eget behov av att
informera om uppgifter som ännu inte är offentliggjorda och som påverkar
värdet på värdepapper som blivit föremål för handelsförfarandet. Annars
kan de som sitter inne med dessa uppgifter, t.ex. emittenternas ledning, inte
just bedriva handel med värdepapperen i fråga. Förslaget leder samtidigt till
att också bestämmelsen i 2 § i kapitlet om grovt missbruk av
insiderinformation skall tillämpas på sådana andra yrkesmässigt ordnade
och för allmänheten tillgängliga förfaranden som avses här.
3 §. Kursmanipulation. På samma sätt som i fråga om missbruk av
insiderinformation föreslås att det i paragrafen avsedda brottet
kursmanipulation skall utsträckas även till sådant yrkesmässigt ordnade och
för allmänheten tillgängliga handelsförfaranden i syfte att förmedla kontakt
mellan köpare och säljare av värdepapper som föreslås i 3 kap. 16 §
värdepappersmarknadslagen vid sidan av offentlig handel.
Kursmanipulation vid ett sådant handelsförfarande som avses här skadar
marknaden för de värdepapper som det gäller på samma sätt som den skadar
offentlig handel. Förslaget är också på samma sätt som i fråga om missbruk
av insiderinformation ägnat att bidra till självregleringen gällande sådana
handelsförfaranden. Förslaget leder samtidigt till att också bestämmelsen i 4
§ om grov kursmanipulation skall tillämpas på sådana andra yrkesmässigt
ordnade och för allmänheten tillgängliga handelsförfaranden som avses här.
6 §. Definitioner. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring som beror på
ändringen av värdepappersbegreppet i 1 kap. 2 §
värdepappersmarknadslagen. Eftersom värdepapper som avses i 2 mom. i
paragrafen inte kan upptas till handelsförfaranden som är skyddade genom
strafflagens ovan föreslagna bestämmelser föreslås att de för tydlighetens
skull också skall uteslutas från definitionen på värdepapper i denna
paragraf. Dessutom föreslås att förslaget till ny 3 kap. 16 §
värdepappersmarknadslagen skall beaktas i 2 och 3 mom. I 3 kap. 16 §
värdepappersmarknadslagen avsett annat yrkesmässigt ordnat och för
allmänheten tillgängligt handelsförfarande kan uppfylla kraven i 3 kap. 2 §
1 mom. lagen om handel med standardiserade optioner och terminer.
7 §. Begränsningsbestämmelse. I paragrafen föreslås en teknisk ändring
som beror på de ändringar som föreslås i 3 kap. 14 §
värdepappersmarknadslagen. I förslaget till ny 3 kap. 14 §
värdepappersmarknadslagen har den gällande paragrafens 4 mom.
föreslagits bli 2 mom. i oförändrad form.
Ikraftträdande. I lagförslaget intas en sedvanlig ikraftträdelsebestämmelse.
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits
och blivit stadfäst.
2. Närmare bestämmelser
De ändringar som föreslås i 2 kap. värdepappersmarknadslagen föranleder
direkta behov av att ändra de beslut om börs- och emissionsprospekt samt
om regelbunden informationsskyldighet för värdepappersemittenter som
finansministeriet utfärdat med stöd av bestämmelserna om bemyndigande i
det kapitlet. Finansministeriet har för avsikt att inleda arbetet med att ändra
nämnda ministeriebeslut genast efter att regeringens proposition avlåtits i
syfte att ersätta dem med nya förordningar av finansministeriet.
3. Ikraftträdande
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits
och blivit stadfästa. De föreslagna övergångsbestämmelserna har uppgjorts
med tanke på att sammanslutningarna på ett smidigt sätt skall kunna
anpassa sig till de krav de ändrade bestämmelserna ställer.
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:
Lagförslagen
1.
Lag
om ändring av värdepappersmarknadslagen
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i värdepappersmarknadslagen av den 26 maj 1989 (495/1989) 3
kap. 7 § samt 4 kap. 6 § 2 mom. och 8 §,
av dessa lagrum 3 kap. 7 § och 4 kap. 8 § sådana de lyder i lag 581/1996
samt 4 kap. 6 § 2 mom. sådant det lyder i lag 522/1998,
ändras 1 kap. 2 och 2 a §, 2 kap. 3 §, 4 § 1 mom., 4 a § 1 mom., 5 § 1 mom.
samt 11 § 1 och 46 mom., rubriken för 3 kap., 2 § 2 mom., 2 a §, 3 § 1
mom., 4 och 5 §, 6 § och mellanrubriken före den, 6 a § 1, 2 och 4 mom., 9
§, 10 § 3 mom., 12 § 1, 4 och 5 mom., 12 a §, 13 § 1 och 35 mom., 14
och 15 § samt 16 § och mellanrubriken före den, 4 kap. 4 § 3 mom. och 7 §
2 mom., 4 a kap. 2 § 3 mom., 4 § 1, 2 och 4 mom. samt 5 § 1 mom. 1
punkten, 5 kap. rubriken för 2 § och 1 mom., 3 § 1 mom. och 4 §, 7 kap. 1 §
1 och 2 mom. samt 3 § 1 mom., 8 kap. 2 § och mellanrubriken före den
samt 3 § och 10 kap. 3 § 1 mom.,
av dessa lagrum 1 kap. 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 614/1997 och
51/1999 samt 2 a § sådan den lyder i nämnda lag 614/1997, 2 kap. 3 § sådan
den lyder i lag 740/1993 och 105/1999, 2 kap. 4 § 1 mom., 4 a § 1 mom., 5
§ 1 mom. samt 11 § 1 och 46 mom. sådana de lyder i nämnda lag
105/1999, 3 kap. 2 § 2 mom. och 4 a kap. 2 § 3 mom., 4 § 1, 2 och 4 mom.
samt 5 § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 970/1999, 3 kap. 2 a och 5
§, 6 a § 1, 2 och 4 mom., 9 §, 12 § 1, 4 och 5 mom., 12 a §, 13 § 35
mom., 15 § samt 16 § och mellanrubriken före den, 4 kap. 7 § 2 mom., 5
kap. rubriken för 2 § och 3 § 1 mom. samt 7 kap. 1 § 1 mom. sådana de
lyder i nämnda lag 581/1996, 3 kap. 3 § 1 mom. sådant det lyder i lag
797/2000, 3 kap. 4 § och 13 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda lag
581/1996 och i lag 146/1997, 3 kap. 6 § sådan den lyder delvis ändrad i
nämnda lag 581/1996, 3 kap. 10 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag
740/1993, 3 kap. 14 § sådan den lyder i nämnda lag 581/1996 och i lag
476/1999, 4 kap. 4 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag 522/1998, 5 kap.
2 § 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 581/1996 och i lag 1076/1996, 5
kap. 4 § sådan den lyder i nämnda lag 1076/1996, 7 kap. 1 § 2 mom., 3 § 1
mom. och 10 kap. 3 § 1 mom. sådana de lyder i lag 321/1998 och 8 kap. 2 §
och mellanrubriken före den samt 3 § sådana de lyder i nämnda lag
476/1999, samt
fogas till 2 kap. en ny 10 b § samt till 3 kap. en ny 14 a § och en ny
mellanrubrik före den, före 15 § en ny mellanrubrik samt en ny 17 § och en
ny mellanrubrik före den som följer:
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Denna lag tillämpas på värdepapper som är omsättningsbara och som har
satts eller sätts i omlopp bland allmänheten tillsammans med flera andra
värdepapper som har utfärdats över likalydande rättigheter. Sådana kan
exempelvis vara bevis som utfärdas över
1) en aktie eller någon annan andel i en sammanslutnings eget kapital eller
över därtill ansluten rätt till utdelning, ränta eller annan avkastning eller rätt
till teckning,
2) en andel i ett masskuldebrevslån eller någon därmed jämförlig
gäldenärsförbindelse eller över en till andelen eller förbindelsen ansluten
rätt till ränta eller annan avkastning,
3) en kombination av rättigheter som nämns i 1 och 2 punkten,
4) en rätt till köp eller försäljning av nämnda rättigheter,
5) en fondandel eller en därmed jämförbar andel i ett fondföretag eller över
6) någon annan rätt än de nämnda som baserar sig på ett avtal eller en
förbindelse.
Denna lag tillämpas likväl inte på ett värdepapper som ensamt eller
tillsammans med andra värdepapper medför
1) rätt att besitta en viss lägenhet, någon annan lokal eller en fastighet eller
en del av en fastighet eller
2) rätt att använda eller få andra i konsumentskyddslagen (38/1978) avsedda
konsumtionsnyttigheter än värdepapper som emittenten tillhandahåller, om
värdepapperets värde i huvudsak baserar sig på sagda rätt.
Denna lag tillämpas på standardiserade optioner och terminer enligt lagen
om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988), på
derivatavtal som skall jämställas med standardiserade optioner och terminer
samt på andra derivatavtal enligt vad som bestäms i 10 kap.
Vad som i denna lag bestäms om värdepapper tillämpas på motsvarande sätt
på värdeandelar enligt lagen om värdeandelssystemet (826/1991).
2 a §
Vad denna lag föreskriver om aktiebolag, aktier, värdepapper som enligt
lagen om aktiebolag (734/1978) berättigar till aktier samt aktieägare gäller i
tillämpliga delar andelslag och sparbanker, värdepapper som de emitterar
och ägare till sådana värdepapper samt ömsesidiga försäkringsbolag och
försäkringsföreningar, garantiandelar som de emitterar och
garantiandelsägare.
2 kap.
Marknadsföring av värdepapper, emission och informationsskyldighet
Skyldighet att upprätta prospekt
3 §
Den som till allmänheten erbjuder värdepapper eller ansöker om att
värdepapper skall tas upp till offentlig handel, är skyldig att offentliggöra
ett prospekt innan erbjudandet träder i kraft och hålla prospektet tillgängligt
för allmänheten under den tid erbjudandet är i kraft, i enlighet med 27
mom. För offentliggörandet av prospekt ansvarar utöver anbudsgivaren och
emittenten den som enligt uppdrag sköter erbjudandet eller emissionen.
Den som emitterar värdepapper eller den som ansöker om att värdepapper
skall tas upp till annan offentlig handel enligt 3 kap. 12 § skall offentliggöra
ett börsprospekt om
1) emittenten eller någon annan som nämns i detta moment till allmänheten
erbjuder värdepapper som är upptagna till offentlig handel eller
värdepapper av samma slag som dessa eller värdepapper vilka under den tid
erbjudandet är i kraft eller inom tre månader från början av erbjudandets
giltighetstid ansöks bli upptagna till offentlig handel,
2) emittenten eller någon annan som nämns i detta moment ansöker om att
värdepapper som han tidigare emitterat skall tas upp till offentlig handel,
eller
3) värdepapperen tas upp till offentlig handel utan emittentens ansökan,
med stöd av 3 kap. 10 § 4 mom. eller 12 § 2 mom.
Emittenten eller någon annan som erbjuder värdepapper till allmänheten
skall i andra fall än i de som avses i 2 mom. offentliggöra ett
emissionsprospekt. I stället för emissionsprospekt kan ett börsprospekt
offentliggöras.
Genom förordning av finansministeriet bestäms dessutom om de fall där det
på basis av Europeiska gemenskapens direktiv inte föreligger någon
skyldighet att offentliggöra prospekt. Genom förordning av
finansministeriet kan dessutom bestämmas om undantag från skyldigheten
att offentliggöra prospekt när värdepapper erbjuds för att finansiera en
allmännyttig verksamhet med vilken det huvudsakliga syftet inte är att
eftersträva vinst.
I emissions- eller börsprospektet skall investerarna ges tillräckliga uppgifter
så att de skall kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om värdepapperen
och emittenten. Prospektet skall innehålla väsentliga och till-räckliga
uppgifter om emittentens tillgångar, ansvarsförbindelser, ekonomiska
ställning, resultat och framtidsutsikter samt orderstock, när denna uppgift är
viktig med hänsyn till emittentens verksamhet, och likaså om de med
värdepapperen förenade rättigheterna och om andra omständigheter som är
av väsentlig betydelse för värdepapperens värde. Genom förordning av
finansministeriet bestäms närmare om emissions- och börsprospektens
innehåll och om hur informationen i prospekten skall utformas. Genom
förordning av finansministeriet bestäms också om sådana undantag
beträffande innehållet i prospekt som grundar sig på Europeiska
gemenskapens direktiv. Genom förordning av finansministeriet kan det
också bestämmas om undantag beträffande innehållet i prospekt i
situationer där någon annan än värdepappersemittenten ansöker om att ett
värdepapper skall tas upp till offentlig handel.
Om ett prospekt är behäftat med fel eller brister som uppdagas innan
erbjudandet giltighetstid löper ut eller innan värdepapperet upptagits till
offentlig handel och som kan vara av väsentlig betydelse för investerarna,
skall allmänheten utan dröjsmål informeras om saken genom att rättelse
eller komplettering offentliggörs på samma sätt som prospektet.
Om fondprospekt som skall offentliggöras för placeringsfonder och öppna
fondföretag bestäms i lagen om placeringsfonder.
Offentliggörande av prospekt
4 §
Ett emissions- eller börsprospekt får offentliggöras när finansinspektionen
har godkänt det. Finansinspektionen skall inom fem bankdagar efter att ett
prospekt för sådana värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 och 3
punkten och inom tio bankdagar efter att ett prospekt för sådana andra
värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. har lämnats in för godkännande
besluta om prospektet kan offentliggöras. Offentliggörande skall tillåtas om
prospektet inte är uppenbart oriktigt eller bristfälligt. Om offentlig handel
bedrivs med värdepapper av samma slag som avses i prospektet eller med
värdepapper som berättigar till sådana, skall finansinspektionen utan
dröjsmål underrätta den som ordnar offentlig handel om sitt beslut. Om
fondprospekt för placeringsfonder och marknadsföringen av öppna
fondföretag i Finland bestäms i lagen om placeringsfonder.
Erkännande av utländska prospekt
4 a §
Finansinspektionen skall såsom börsprospekt erkänna prospekt för
värdepapper enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 13 punkten vilka har godtagits av
behöriga myndigheter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Finansinspektionen kan såsom börsprospekt också erkänna prospekt för
värdepapper enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 46 punkten vilka har godtagits av
behöriga myndigheter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och
vilka uppfyller kraven på börsprospekt. Om förfarandet bestäms närmare
genom förordning av finansministeriet.
Delårsrapport
5 §
Den som emitterar värdepapper som är föremål för offentlig handel skall
upprätta en delårsrapport för varje räkenskapsperiod som är längre än sex
månader. En delårsrapport skall upprättas för räkenskapsperiodens tre, sex
och nio första månader, när det är fråga om sådana värdepapper som avses i
1 kap. 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten, och för de sex första månaderna när det
är fråga om sådana värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2, 4 eller 6
punkten. Denna skyldighet gäller inte staten, dess centralbank, kommuner,
samkommuner eller sådana internationella offentliga organ vilka såsom
medlemmar har minst två stater som hör till Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
10 b §
Den informationsskyldighet som avses i 510 a § gäller inte
placeringsfonder och öppna fondföretag som är föremål för offentlig
handel. Om informationsskyldighet för placeringsfonder och öppna
fondföretag bestäms i lagen om placeringsfonder.
Beviljande av undantag
11 §
Från den informationsskyldighet som föreskrivs i detta kapitel och i 6 kap.
kan på ansökan beviljas undantag, om investerarnas ställning inte äventyras
av detta. Undantag beviljas av finansinspektionen, bokföringsnämnden eller
försäkringsinspektionen, enligt vad som bestäms i 25 mom. Genom
förordning av finansministeriet föreskrivs närmare om andra
undantagsgrunder.
Bokföringsnämnden kan bevilja undantag i fråga om innehållet i
delårsrapporter, årsrapporter och bokslut, om inte något annat bestäms i lag.
Undantag i fråga om sammanslutningar som avses i 2 § lagen om
finansinspektionen kan dock beviljas av finansinspektionen och i fråga om
försäkringsbolag av försäkringsinspektionen. Bokföringsnämnden och
försäkringsinspektionen skall omedelbart underrätta finansinspektionen om
sitt beslut på en ansökan om undantag. I rapporten och bokslutet skall anges
att undantag beviljats.
Finansinspektionen kan bevilja undantag som avser innehållet i och
offentliggörandet av börs- och emissionsprospekt och sådana
anbudshandlingar som avses i 6 kap. samt i fråga om offentliggörandet av
delårsrapporter, årsrapporter och bokslut. I fråga om försäkringsbolag kan
undantag från skyldigheten att offentliggöra delårsrapporter, årsrapporter
och bokslut emellertid beviljas av försäkringsinspektionen.
Försäkringsinspektionen skall omedelbart underrätta finansinspektionen om
sitt beslut med anledning av en ansökan om undantag.
Finansinspektionen, bokföringsnämnden och försäkringsinspektionen skall
omedelbart underrätta den som ordnar offentlig handel om en ansökan om
undantag och om det beslut som fattats med anledning av ansökan.
3 kap.
Offentlig handel och annat yrkesmässigt ordnat förfarande för handel med
värdepapper
2 §
Finansministeriet skall meddela ett beslut som gäller koncession för
fondbörs inom sex månader efter det att ansökan mottagits eller, om
ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut om
koncession skall dock alltid fattas inom 12 månader efter det att ansökan
mottagits.
Firma
2 a §
Andra sammanslutningar än sådana som har fått tillstånd att bedriva
fondbörsverksamhet får inte i sin firma eller annars för att bedriva sin
verksamhet använda ordet eller sammansättningsleden fondbörs.
Fondbörsens verksamhet
3 §
En fondbörs får utöver sin fondbörsverksamhet ordna annan offentlig
handel samt annat i 16 § avsett handelsförfarande och tillhandahålla
databehandlingstjänster i anslutning till omsättningen och förvaringen av
värdepapper samt utbildnings- och informationstjänster för utveckling av
värdepappers- och finansmarknaden. Fondbörsen får verka som
clearingmedlem och bedriva clearingorganisationsverksamhet i enlighet
med 4 a kap. samt verka som kontoförande institut eller som ett
kontoförande instituts underinstitut i enlighet med lagen om
värdeandelssystemet (826/1991). Fondbörsen får dessutom i enlighet med
lagen om handel med standardiserade optioner och terminer bedriva
optionsföretagsverksamhet.
Fondbörsens regler
4 §
En fondbörs skall ha regler med föreskrifter som kompletterar denna lag
åtminstone om
1) hur och på vilka grunder värdepapper tas upp till handel,
2) hur och när handeln på börslistan skall ske,
3) hur, när och i vilken omfattning investerarna och de i handeln deltagande
värdepappersförmedlarna och andra som är verksamma på fondbörsen skall
informeras om anbud eller anbudsuppmaningar samt om avslut,
4) hur och på vilka grunder rättigheter att verka som börsförmedlare eller i
någon annan egenskap på fondbörsen samt som börsmäklare beviljas och
återkallas,
5) vilka krav, rättigheter och skyldighet som för fullgörandet av
skyldigheter som baserar sig på denna lag och fondbörsens regler eller
annars gäller börsbolag och deras förvaltning, övriga
värdepappersemittenter och deras förvaltning, börsförmedlare, andra som är
verksamma på fondbörsen samt börsmäklare,
6) hur likställdheten mellan aktieägarna tryggas, om aktiebolaget enligt
börsreglerna får bedriva handel med sina egna aktier på fondbörsen, samt
7) hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på fondbörsen
fullgörs.
Reglerna skall beakta de särdrag som är förenade med värdepapperen och
den handel som bedrivs med dem samt de investerare som deltar i handeln.
Fondbörsens regler och ändringar i dem fastställs av finansministeriet på
ansökan. Ansökan skall avgöras inom tre månader efter det att den
mottagits eller, om ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har
lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken.
Beslutet skall dock alltid fattas inom sex månader efter det att ansökan
mottagits. Innan reglerna fastställs skall finansministeriet begära utlåtande
av finansinspektionen.
För att stärka förtroendet för värdepappersmarknaden eller av andra särskilt
vägande skäl kan finansministeriet bestämma att föreskrifternas innehåll i
regler som ministeriet fastställt skall ändras eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall finansministeriet begära utlåtande av
finansinspektionen.
Avbrytande av fondbörsens verksamhet
5 §
Finansministeriet kan förordna att verksamheten vid en fondbörs skall
avbrytas för viss tid eller tills vidare, om fondbörsen har handlat i strid med
lagar eller förordningar eller myndigheternas med stöd av dem meddelade
föreskrifter eller fondbörsens regler, eller om en sådan störning har inträffat
i omsättningen av de värdepapper som är föremål för handel på fondbörsen
att en fortsatt verksamhet på börsen utgör ett allvarligt hot för investerarna
eller verksamheten på värdepappersmarknaden.
Fondbörsen kan av särskilda skäl avbryta verksamheten på börsen för högst
en vecka, om det vore oförenligt med investerarnas fördel att verksamheten
fortsätts. Finansinspektionen skall utan dröjsmål underrättas om att
verksamheten har avbrutits och om att den återupptas.
Fondbörsens uppgifter
6 §
Utöver vad som annars stadgas eller föreskrivs om en fondbörs uppgifter
skall denna
1) se till att tillräcklig och tillförlitlig tillsyn ordnas för att säkerställa att
stadgandena och föreskrifterna om fondbörsens verksamhet, fondbörsens
regler och god sed iakttas på fondbörsen,
2) se till att de uppgifter blir offentliggjorda som fondbörsen enligt denna
lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser eller
fondbörsens regler skall offentliggöra,
3) underrätta finansinspektionen om förfaranden som uppenbart strider mot
stadgandena, reglerna och föreskrifterna om fondbörsens verksamhet, om
inte förfarandet omedelbart rättas till eller situationen reder upp sig på något
annat sätt. Finansinspektionen skall dock alltid underrättas om förfaranden
som väsentligen eller upprepade gånger bryter mot stadgandena, reglerna
eller föreskrifterna,
4) underrätta finansinspektionen om att ett värdepapper upptas på börslistan
och att handeln med det avslutas samt om beviljande och återkallande av
rättigheter att verka som börsförmedlare, börsmäklare eller i någon annan
egenskap på fondbörsen, samt
5) avbryta handeln med ett värdepapper, om det är nödvändigt på grund av
ett förfarande som strider mot bestämmelser eller föreskrifter om
fondbörsens verksamhet, fondbörsens regler eller god sed eller av någon
annan omständighet som väsentligt påverkar prisbildningen i fråga om
värdepapperet.
6 a §
Fondbörsen skall bevilja rättigheter att verka som börsförmedlare, om
sökanden uppfyller de krav som lagen och fondbörsens regler ställer och
har ett fast affärsställe i Finland.
Fondbörsen får dessutom bevilja en sådan utländsk värdepappersförmedlare
börsförmedlarrättigheter, som av en myndighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet har beviljats auktorisation motsvarande i
Finland förutsatt verksamhetstillstånd och som inte har något fast
affärsställe i Finland. På de villkor som finansministeriet bestämmer kan
även andra utländska värdepappersförmedlare beviljas
börsförmedlarrättigheter, om sökanden uppfyller de krav som lagen och
fondbörsens regler ställer. På de villkor som finansministeriet bestämmer
kan också andra företag beviljas rättigheter att verka i någon annan
egenskap på fondbörsen och för egen räkning bedriva handel på
fondbörsen, om sökanden uppfyller de krav som lagen och fondbörsens
regler ställer och har tillräckliga förutsättningar vad gäller soliditet och
riskhantering.
Börsförmedlare, börsmäklare och andra som är verksamma på fondbörsen
har rätt att hänskjuta ett beslut av fondbörsen genom vilket ansökan om
rättigheter har avslagits eller rättigheter har återkallats till finansins-
pektionen inom 30 dagar från beslutet.
Värdepappersförmedlarnas oavhängighet
9 §
Värdepappersförmedlare som hör till samma koncern eller står i ett
ekonomiskt beroendeförhållande till varandra och som på fondbörsen
tillhandahåller investeringstjänster som gäller samma värdepapper eller
instrument som berättigar till samma värdepapper skall ordna sin
verksamhet på fondbörsen så att fondbörsens tillförlitliga verksamhet inte
äventyras.
Upptagande av värdepapper på börslistan
10 §
Värdepapper som enligt lagen om aktiebolag berättigar till aktier kan tas
upp på börslistan endast i det fall att till offentlig handel har upptagits eller
samtidigt upptas aktier av det slag som värdepapperen berättigar till.
Annan offentlig handel med värdepapper
12 §
Till annan offentlig handel får upptas finländska eller utländska
värdepapper om dessa sannolikt i tillräcklig utsträckning är föremål för
efterfrågan och utbud, om prisbildningen således kan uppskattas vara
tillförlitlig och om den som har emitterat värdepapperet inte skriftligen har
meddelat att han motsätter sig att handel inleds med värdepapperet.
Finansinspektionen kan bestämma att annan offentlig handel skall avbrytas,
om de av finansministeriet fastställda regler som avses i 13 § inte har
iakttagits eller om en fortsatt verksamhet kan utgöra ett allvarligt hot för
investerarna eller finansmarknadens funktion. Finansinspektionen kan
också förbjuda inledande av handel om inte finansministeriet enligt 13 § har
fastställt regler för den.
Finansinspektionen kan på begäran av emittenten bestämma att handeln
med värdepapper skall avslutas om dessa har tagits upp till annan offentlig
handel utan emittentens samtycke eller utan att emittenten har erbjudit
allmänheten värdepapperen i fråga eller värdepapper av samma slag.
Finansinspektionen skall begära utlåtande av den som ordnar annan
offentlig handel. Finansinspektionen kan avslå emittentens begäran om den
som ordnar annan offentlig handel visar att värdepapperen i övrigt uppfyller
de krav som ställs i 1 mom.
12 a §
Vad som i 6 a § stadgas om börsförmedlare, andra som är verksamma på
fondbörsen samt börsmäklare tillämpas på motsvarande sätt även på
värdepappersförmedlare, andra parter och mäklare som deltar i annan
offentlig handel.
Vad som i 9 § stadgas om värdepappersförmedlarnas oavhängighet på
fondbörsen tillämpas på motsvarande sätt på annan offentlig handel.
Regler för annan offentlig handel
13 §
På ansökan fastställer finansministeriet regler för annan offentlig
värdepappershandel, med föreskrifter som kompletterar denna lag
åtminstone om
1) hur och på vilka grunder värdepapper tas upp till handel,
2) hur och när handeln skall ske,
3) hur, när och i vilken omfattning investerarna och de i handeln deltagande
värdepappersförmedlarna och andra parterna skall informeras om anbud
eller anbudsuppmaningar samt om avslut,
4) hur och på vilka grunder rättigheter att verka som
värdepappersförmedlare, annan part och mäklare beviljas och återkallas,
5) vilka krav, rättigheter och skyldigheter som för fullgörandet av de
skyldigheter som baserar sig på denna lag och reglerna för annan offentlig
handel eller annars gäller värdepappersemittenter och deras förvaltning,
värdepappersförmedlare, andra parter och mäklare,
6) vem eller vilka som svarar för att handeln ordnas,
7) hur likställdheten mellan aktieägare tryggas, om aktiebolaget får bedriva
handel med sina egna aktier vid annan offentlig handel, samt
8) hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på den som ordnar
annan offentlig handel fullgörs.
Finansministeriet skall fastställa regler som avses i 1 mom. om handeln är
tillförlitligt och opartiskt ordnad och reglerad, om de regler som skall
iakttas vid handeln erbjuder investerarna tillräckligt skydd och om
tillräcklig och tillförlitlig tillsyn över att reglerna samt stadgandena och
föreskrifterna om ordnandet av annan offentlig handel och god sed iakttas
har ombesörjts på behörigt sätt. Rätt att ansöka om fastställande av reglerna
har fondbörsen och värdepappersförmedlare. Reglerna skall beakta de
särdrag som är förenade med värdepapperen och den handel som bedrivs
med dem samt de investerare som deltar i handeln. Ansökan om fastställelse
av reglerna skall avgöras inom tre månader efter det att den mottagits eller,
om ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslutet skall
dock alltid fattas inom sex månader efter det att ansökan mottagits. Innan
reglerna fastställs skall finansministeriet begära utlåtande av
finansinspektionen och, om reglerna gäller handel med värdepapper som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten, även utlåtande av Finlands Bank.
För att stärka förtroendet för värdepappersmarknaden eller av andra särskilt
vägande skäl kan finansministeriet bestämma att föreskrifternas innehåll i
regler som ministeriet fastställt skall ändras eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall finansministeriet begära utlåtande av
finansinspektionen och, om reglerna gäller handel med värdepapper som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten, även utlåtande av Finlands Bank.
Finansministeriet kan återkalla sin fastställelse av regler som avses i 1
mom. om det vid offentlig handel med värdepapper har skett väsentlig
överträdelse av lagar, förordningar eller myndigheternas med stöd av dem
meddelade föreskrifter eller reglerna för offentlig handel eller om de för
fastställelse av reglerna stadgade förutsättningarna inte längre finns.
14 §
Utan hinder av 13 § kan Finlands Bank meddela de villkor på vilka den
bedriver handel med värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten
för att sköta sina penningpolitiska uppgifter.
På handel som Finlands Bank bedriver med värdepapper som avses i 1 kap.
2 § 1 mom. 2 punkten skall inte tillämpas 2 kap. 7 § 3 mom., de
bestämmelser i strafflagen som avses i 5 kap. 1 § och inte heller 9 kap. 2 §.
Detsamma gäller sådan handel med dessa värdepapper, för vilken reglerna
föreskriver att allmänheten inte har rätt att direkt eller indirekt delta i
handeln.
Avbrytande av handel med värdepapper som upptagits till offentlig handel
14 a §
Om en fondbörs eller någon annan som ordnar offentlig handel har avbrutit
handeln med värdepapper av orsaker som beror på värdepappersemittenten,
skall handeln med samma värdepapper avbrytas på fondbörsernas alla
börslistor och inom all annan offentlig handel. Handeln kan fortsätta genast
när orsaken till avbrottet har försvunnit. Alla anordnare av offentlig handel
som ordnar offentlig handel med de värdepapper som är föremål för
åtgärderna skall omedelbart underrättas om avbrottet och att det upphör
samt om grunderna för dessa åtgärder.
Rapporter till övriga medlemstater och kommissionen
15 §
Finansministeriet skall i enlighet med rådets direktiv 93/22/EEG om
investeringstjänster inom värdepappersområdet upprätta en förteckning över
den offentliga värdepappershandel för vilken regler har fastställts enligt
denna lag. Finansministeriet skall översända förteckningen tillsammans
med reglerna för dessa reglerade marknaders verksamhet till övriga
medlemsstater och till kommissionen för kännedom, förutsatt att
finansministeriet i ansökan om fastställelse av reglerna har ombetts avge en
sådan rapport och förutsatt att det i samband med fastställelsen av reglerna
har kunnat konstateras att reglerna uppfyller rapporteringskraven. På
samma sätt skall ändringar i förteckningen eller reglerna rapporteras.
Yrkesmässigt ordnad handel
16 §
Endast en fondbörs eller en värdepappersförmedlare får yrkesmässigt ordna
ett handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare och säljare
av värdepapper vilket är tillgängligt för allmänheten. När det är fråga om
annan handel än offentlig handel enligt 1 kap. 3 §, gäller för en
värdepappersförmedlare som ordnar sådan handel och dennes anställda i
tillämpliga delar vad som i 4 kap. bestäms om värdepappersförmedlare,
mäklare och anställda hos värdepappersförmedlare och om bemyndigande
för finansinspektionen att meddela föreskrifter. Vid annat yrkesmässigt
ordnat handelsförfarande kan handel bedrivas med värdepapper i fråga om
vilka tillgången till upplysningar om emittenten och handeln är tillräckligt
tryggad. Vid annat yrkesmässigt ordnat handelsförfarande kan handel dock
inte bedrivas med värdepapper som upptagits till offentlig handel enligt
denna lag.
När det är fråga om annan handel än offentlig handel enligt 1 kap. 3 §, skall
den som ordnar sådan handel offentliggöra regler för sitt handelsförfarande
vilka innehåller föreskrifter åtminstone om de omständigheter som regleras
i 13 § 1 mom. samt om hur clearingen av avslut gällande de värdepapper
som är föremål för handelsförfarandet samt förvaringen av värdepapperen
sker. Av reglerna skall dessutom framgå hur reglerna för handeln ändras
och hur parterna i handelsförfarandet underrättas om ändringarna innan de
träder i kraft. Den som ordnar ett handelsförfarande som avses i detta
moment skall underrätta finansinspektionen om reglerna för sitt
handelsförfarande och om ändringar i dem innan de träder i kraft.
Den som ordnar ett handelsförfarande skall se till det ordnas tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn för att säkerställa att bestämmelserna om verksamheten,
reglerna för handelsförfarandet och god sed iakttas inom
handelsförfarandet. Den som ordnar ett handelsförfarande skall tillställa
finansinspektionen en beskrivning av sitt system för insamling och
förvaring av tillsynsuppgifter och uppgifter om handeln.
Marknadsföring av yrkesmässigt ordnade handelsförfaranden
17 §
Offentlig handel med värdepapper eller ett annat handelsförfarande enligt
16 § får inte marknadsföras genom lämnande av osanna eller vilseledande
uppgifter eller genom förfaranden som strider mot god sed eller annars är
otillbörliga.
4 kap.
Värdepappershandel och tillhandahållande av investeringstjänster
Värdepappersförmedlarnas verksamhet
4 §
Värdepappersförmedlaren skall undvika intressekonflikter och, om sådana
uppkommer, bemöta sina kunder så som god sed förutsätter. Förmedlaren
får inte låta en annan kunds, emittents eller sin egen fördel påverka de
anvisningar eller råd som han ger kunden eller sättet att utföra uppdraget.
Finansinspektionen kan meddela värdepappersförmedlarna närmare
föreskrifter om förfaranden för att undvika intressekonflikter.
Rapporter om värdepappersaffärer
7 §
Värdepappersförmedlaren skall avge rapport enligt 1 mom. så som
finansinspektionen bestämmer på ett sätt som tryggar
värdepappersmarknadens funktion och tillsynen över marknaden antingen
till behörig fondbörs, någon annan som ordnar offentlig handel, av särskilda
skäl någon annan sammanslutning som står under finansinspektionens
tillsyn och av denna har godkänts för ändamålet, till finansinspektionen
eller till Finlands Bank. Om uppgifterna fås direkt ur handelssystemet
behöver någon rapport inte ges.
4 a kap.
Clearingverksamhet
Beviljande av koncession
2 §
Ansökan skall avgöras inom sex månader efter det att den mottagits eller,
om ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut om
koncession skall dock alltid fattas inom 12 månader efter det att ansökan
mottagits.
Clearingorganisationens regler
4 §
En clearingorganisation skall ha regler med föreskrifter som kompletterar
vad som i denna lag bestäms om en clearingorganisations verksamhet.
Reglerna och ändringar i dem fastställs av finansministeriet på ansökan, om
de uppfyller kraven på en pålitlig clearingorganisations verksamhet och om
tillräcklig och tillförlitlig tillsyn över att reglerna samt bestämmelserna om
clearingorganisationens verksamhet och god sed iakttas har ombesörjts på
behörigt sätt. Ansökan skall avgöras inom tre månader efter det att den
mottagits eller, om ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har
lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken.
Beslut skall dock alltid fattas inom sex månader efter det att ansökan
mottagits. Innan reglerna eller ändringar av dem fastställs skall
finansministeriet begära utlåtande av Finlands Bank och finansinspektionen.
Om organisationens verksamhet kommer att omfatta clearing av
värdepapper som har anslutits till värdeandelssystemet, skall utlåtande vid
behov begäras av värdepapperscentralen och av den behöriga fondbörsen
eller av någon annan som ordnar offentlig handel för att säkerställa att
reglerna överensstämmer och för att stärka förtroendet för
värdepappersmarknaden.
Reglerna kan fastställas om de beträffande skyddet av investerarna och
clearingmedlemmarna innehåller tillräckliga föreskrifter om
1) vilka typer av värdepappersavslut eller andra överlåtelser som
clearingorganisationens verksamhet skall omfatta,
2) hur och när clearingverksamheten ordnas,
3) hur och på vilka grunder clearingmedlemskap beviljas och återkallas,
4) hur förpliktelser till följd av värdepappersavslut eller andra överlåtelser
skall definieras vid clearingverksamheten,
5) hur förpliktelserna skall fastställas som bindande för handelsparterna och
clearingmedlemmarna,
6) hur clearingorganisationen ansvarar för att förpliktelserna fullgörs,
7) hur snabbt och på vilket sätt förpliktelserna skall fullgöras,
8) hur clearingorganisationens likviditet skall tryggas,
9) hur de i 7 § angivna säkerheterna för clearingverksamheten skall ställas,
10) hur förlustrisken i clearingverksamheten skall täckas,
11) hur clearingverksamheten skall ordnas vid störningar eller i det fall att
en clearingmedlem åsidosätter sina förpliktelser till följd av
clearingverksamheten,
12) hur clearingmedlemmarna ansvarar för clearingverksamheten,
13) hur beslutsfattandet om kompletterande regler är fördelat mellan
styrelsen och verkställande direktören, samt
14) hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på
clearingorganisationen fullgörs.
För att stärka förtroendet för en clearingorganisations verksamhet eller av
andra särskilt vägande skäl kan finansministeriet bestämma att innehållet i
de regler som ministeriet fastställt skall ändras eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall finansministeriet begära utlåtande av
finansinspektionen och Finlands Bank. Om ett viktigt allmänt intresse
förutsätter att det ordnas clearingverksamhet och om en
clearingorganisations regler eller en ändring av dem inte har fastställts på
grund av att ansökan har avslagits eller av någon annan orsak, kan
finansministeriet bestämma hur clearingverksamheten skall ordnas.
Clearingorganisationens affärsverksamhet
5 §
En clearingorganisation får utöver sådan clearingorganisationsverksamhet
som avses i 1 kap. 4 § 2 mom., under de förutsättningar som anges i
koncessionen,
1) cleara och avveckla avtal om värdepapperslån och repor som gäller i 4
kap. 5 a § 3 mom. definierade värdepapper, om finansinspektionen har
godkänt avtalsvillkoren, samt cleara och avveckla avslut som gjorts inom
ett annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande som avses i 3 kap. 16 §,
5 kap.
Stadganden om insynsställning
2 §
Offentlighet för innehav
Innehav av aktier som är föremål för offentlig handel och av värdepapper
som berättigar till sådana aktier samt av andra värdepapper som berättigar
till sådana värdepapper är offentligt, om värdepapperets ägare är
1) medlem eller suppleant i styrelsen eller förvaltningsrådet, verkställande
direktör eller dennes ställföreträdare, revisor eller revisorssuppleant för det
bolag som emitterat en sådan aktie eller för en värdepapperscentral, en
fondbörs eller en värdepappersförmedlare eller anställd hos den
revisionssammanslutning som har huvudansvaret för bolagets revision,
2) mäklare och anställd hos en värdepappersförmedlare, med uppgift att
handlägga uppdrag som gäller sådana värdepapper eller göra
investeringsanalyser som gäller dem,
3) någon annan anställd hos en värdepapperscentral, en fondbörs eller en
värdepappersförmedlare som ordnar annan offentlig handel med detta slags
värdepapper än en sådan som avses i 1 och 2 punkten, samt
4) en sammanslutning eller stiftelse som är ägarkontrollerad av en i denna
paragraf nämnd person, ensam eller tillsammans med sina
familjemedlemmar eller tillsammans med någon annan person som avses i
denna paragraf eller dennes familjemedlemmar.
Uppgifter som skall lämnas
3 §
Den som står i ett sådant förhållande som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten till
ett bolag som har emitterat aktier som är föremål för offentlig handel skall,
när han tillträder uppdraget, underrätta bolaget om
1) omyndiga vars intressebevakare han är,
2) sammanslutningar eller stiftelser som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten,
3) sammanslutningar eller stiftelser där han har ett sådant betydande
inflytande som avses i 2 mom.,
4) sådana aktier och till aktier berättigande värdepapper som han, en i 1
punkten avsedd omyndig samt en sammanslutning eller stiftelse som avses i
2 punkten äger i bolaget,
5) sådana köp och andra affärer som, medan han innehaft uppdraget, har
gjorts med värdepapper som avses i 4 punkten, samt om
6) andra förändringar som skett i de uppgifter som avses i denna paragraf.
4 §
Den som till en värdepapperscentral, en fondbörs och en
värdepappersförmedlare som ordnar annan offentlig handel står i ett sådant
förhållande som avses i 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten skall när han tillträder
uppdraget underrätta värdepapperscentralen, fondbörsen eller
värdepappersförmedlaren om omyndiga vars intressebevakare han är, om
sådana sammanslutningar eller stiftelser som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten
samt om förändringar i dessa uppgifter. Till sin anmälan skall han foga de
uppgifter som avses i 3 § 1 mom. 46 punkten.
Den som till en värdepappersförmedlare står i ett sådant förhållande som
avses i 2 § 1 mom. 1 eller 2 punkten skall när han tillträder uppdraget
underrätta förmedlaren om omyndiga som han är intressebevakare för, om
sådana sammanslutningar eller stiftelser som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten
samt om förändringar i dessa uppgifter. Till anmälan skall fogas de
uppgifter som avses i 3 § 1 mom. 46 punkten.
7 kap.
Tillsyn över värdepappersmarknaden
Tillsynsmyndighet
1 §
Finansinspektionen utövar tillsyn över iakttagandet av denna lag, med stöd
av den utfärdade bestämmelser och myndigheternas med stöd av dessa
meddelade föreskrifter samt de regler, anvisningar och avtalsvillkor som
gäller offentlig handel med värdepapper och andra handelsförfaranden
enligt 3 kap. 16 §.
Finansinspektionen har rätt att av den som emitterat värdepapper som är
föremål för offentlig handel och andra handelsförfaranden enligt 3 kap. 16
§, andra som är verksamma på fondbörsen och andra som är parter i annan
offentlig handel, den som är skyldig att offentliggöra prospekt som avses i 2
kap. 3 §, den som är informationsskyldig i enlighet med 2 kap. 9 och 10 §,
företag som enligt 4 a kap. 5 § 2 mom. ägs av en clearingorganisation eller
sköter uppgifter i samband med clearingverksamhet, anmälningsskyldiga,
sammanslutningar och stiftelser som avses i 5 kap. 2, 3 och 4 § samt av
anbudsgivare som avses i 6 kap. 1 § och aktieägare som avses i 6 kap. 6 §
och av andra inlösningsskyldiga få de upplysningar som tillsynen förutsätter
och få kopior av handlingar som finansinspektionen anser vara nödvändiga
för tillsynen. Finansinspektionen har dessutom rätt att förrätta för tillsynen
nödvändiga inspektioner hos de i lagrummen angivna sammanslutningarna
och stiftelserna.
Tystnadsplikt
3 §
Den som vid fullgörande av uppdrag som avses i denna lag eller som
medlem eller suppleant i ett organ eller som anställd hos en fondbörs,
värdepappersförmedlare, clearingorganisation, clearingmedlem eller ett
företag som avses i 4 a kap. 5 § 2 mom. har fått kännedom om en icke
offentliggjord uppgift om en emittents eller någon annans ekonomiska
ställning eller om en omständighet som gäller deras enskilda förhållanden
eller en affärs- eller yrkeshemlighet, får inte yppa eller på något annat sätt
röja eller utnyttja uppgifterna, om det inte har bestämts eller i vederbörlig
ordning föreskrivits att de skall yppas eller om inte den till vars förmån
tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke.
8 kap.
Straffstadganden
Olovligt ordnande av handelsförfarande med värdepapper
2 §
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriver offentlig handel
med värdepapper eller yrkesmässigt ordnar ett annat förfarande för handel
med värdepapper i strid med 3 kap. 1 §, 5 § 1 mom., 10 § 13 mom., 12 §
eller 13 § eller 16 § skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff
bestäms någon annanstans i lag, för olovligt ordnande av handelsförfarande
med värdepapper dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Värdepappersmarknadsförseelse
3 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1) bryter mot 2 kap. 1, 24, 4 a, 5, 5 a, 6 eller 6 a § eller 3 kap. 17 §,
2) försummar den informationsskyldighet som 2 kap. 710, 10 a § eller 11
§ 3 mom. föreskriver,
3) försummar den anmällningsskyldighet som bestäms i 4 kap. 7 eller i 5
kap. 24 § eller skylldigheten att föra register enligt 5 kap. 5 §,
4) bryter mot 6 kap. 1 § eller försummar den skyldighet att offentliggöra
uppgifter som 6 kap. 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 4 § eller 6 § 4 mom.
föreskriver eller
5) offentliggör ett emissions- eller börsprospekt eller en anbudshandling
innan finansinspektionen har godkänt den,
skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff bestäms någon
annanstans i lag, för värdepappersmarknadsförseelse dömas till böter.
10 kap.
Särskilda stadganden
Ändringssökande
3 §
Ändring i beslut som finansministeriet meddelar med stöd av denna lag får
sökas genom besvär. Om ett beslut enligt 3 kap. 2 § 1 mom., 4 § 2 mom.
eller 13 § 3 mom. eller 4 a kap. 2 § eller 4 § 1 mom. om beviljande av
koncession för fondbörsverksamhet, fastställelse av regler för en fondbörs
eller ändringar i dem, fastställelse av regler för annan offentlig handel eller
ändringar i dem, beviljande av koncession för en clearingorganisation eller
fastställelse av regler för en clearingorganisation eller ändringar i dem inte
har meddelats inom utsatt tid, får sökanden anföra besvär. Besvären anses i
så fall gälla avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att ett
beslut har meddelats. Finansministeriet skall underrätta besvärsmyn-
digheten om beslutet, om detta har meddelats efter att besvär anförts. Be-
träf-fande anförande och behandling av besvär som avses i denna paragraf
gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om änd-
ringssökande i förvaltningsärenden (154/1950).
Denna lag träder i kraft den 20 . Dess 2 kap. 3 § 16 mom. träder dock i
kraft först den 20 .
På privata aktiebolag, andra ömsesidiga försäkringsbolag än publika
försäkringsbolag och försäkringsföreningar tillämpas för första gången
bestämmelserna i 2 kap. 3 § 16 mom. i denna lag.
Tidsfristerna för fattandet av beslut enligt 3 kap. 2 § 3 mom., 4 § 2 mom.,
13 § 3 mom.
och 4 a kap. 2 § 3 mom. och 4 § 1 mom. tillämpas inte på ansökningar som
är anhängiga när lagen träder i kraft.
En fondbörs, den som ordnar annan offentlig handel och en
clearingorganisation skall komplettera sina regler så att de börjar
överensstämma med kraven i denna lag. Ansökan om komplettering av
reglerna skall göras inom sex månader efter lagens ikraftträdande.
Den som ordnar ett handelsförfarande enligt 3 kap. 16 § skall utarbeta
regler för sitt handelsförfarande och meddela finansins-pektionen dem för
kännedom inom 12 månader efter lagens ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
2.
Lag
om ändring av lagen om handel med standardiserade optioner och
terminer
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 26 augusti 1988 om handel med standardiserade
optioner och terminer (772/1988) 1 kap. 1 § 2 och 3 mom., 3 kap. 12 §, 4
kap. 3 § 3 mom. och 5 kap. 1 a §,
av dessa lagrum 1 kap. 1 § 2 och 3 mom. samt 5 kap. 1 a § sådana de lyder i
lag 969/1999, 3 kap. 12 § sådan den lyder i lag 477/1999 och 4 kap. 3 § 3
mom. sådant det lyder i lag 599/1997,
ändras 1 kap. 2 § 1 och 2 punkten samt 3 § 2 mom., 2 kap. 2 § 3 mom., 4 §
1 mom., 6, 8, 10 och 11 §, 3 kap. 1 och 2 §, 3 § 24 mom., 5 § 1 mom. och
11 § 3 mom., 4 kap. 1 § 4 mom. och 3 § 1 mom., 5 kap. 3 § 1 mom. samt 4
och 8 §,
av dessa lagrum 2 kap. 2 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag 969/1999,
2 kap. 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 323/1998, 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 §
sådana de lyder delvis ändrade i nämnda lag 599/1997, 2 kap. 8 § sådan den
lyder delvis ändrad i lag 741/1993 och 582/1996, 2 kap. 10 § sådan den
lyder i nämnda lag 582/1996 och 599/1997, 2 kap. 11 § och 3 kap. 5 §
1 mom. sådana de lyder i nämnda lag 582/1996, 3 kap. 2 § sådan den lyder i
nämnda lag 741/1993 och 599/1997, 3 kap. 3 § 3 och 4 mom. och 11 § 3
mom. samt 4 kap. 1 § 4 mom. och 3 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda lag
599/1997, 5 kap. 3 § 1 mom. och 4 § sådana de lyder i nämnda lag
477/1999 samt 5 kap. 8 § 2 mom. sådant det lyder i nämnda lag 741/1993,
som följer:
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Options- och terminsavtal
I denna lag avses med
1) option ett avtal, enligt vilket den ena parten (optionsinnehavaren) av den
andra parten (optionsutfärdaren) mot vederlag (premie) får rätt att till ett
avtalat inlösningspris i framtiden köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en
viss mängd värdepapper, nyttigheter eller andra tillgångar (underliggande
egendom) eller rätt att få betalning som räknas ut på grundval av ändringar i
ett index som beskriver prisutvecklingen för den underliggande egendomen
eller värdeutvecklingen för en annan förmån (indexoption),
2) termin ett köpeavtal om underliggande egendom i vilket parterna
kommer överens om priset samt den dag då betalningen eller en ersättande
gottgörelse för betalningen senast skall krävas eller då betalningen eller
gottgörelsen skall fullgöras utan särskild anfordran, eller ett motsvarande
avtal som ömsesidigt berättigar till betalning som räknas ut på grundval av
prisutvecklingen för den underliggande egendomen eller värdeutvecklingen
för en annan förmån (indextermin),
3 §
Optionsföretag
Med optionsbörsverksamhet avses i denna lag att förutsättningar för handel
med standardiserade optioner och terminer ordnas och upprätthålls.
2 kap.
Optionsföretaget och marknadsparterna
2 §
Beviljande av koncession
Ansökan skall avgöras inom sex månader efter det att den mottagits eller,
om ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut om
koncession skall dock alltid fattas inom 12 månader efter det att ansökan
mottagits.
4 §
Optionsföretagets verksamhet
Ett optionsföretag får utöver den verksamhet som idkas i företaget
tillhandahålla data, informations- och databehandlingstjänster för
utveckling av options- och terminsmarknaden eller finans- och
värdepappersmarknaden samt clearing av avtal om värdepapperslån och
repor som gäller värdepapper som avses i 4 kap. 5 a § 3 och 4 mom.
värdepappersmarknadslagen, om finansinspektionen har godkänt
avtalsvillkoren eller om avtalsvillkoren har fastställts som en del av
optionsföretagets reglemente eller om de utgör bilaga till reglementet. Ett
optionsföretag får också tillhandahålla sådana tjänster för
clearingverksamhet som avses i värdepappersmarknadslagen, i en sådan ut-
sträckning som options- och terminsavtalen förutsätter. Ett optionsföretag
får verka som clearingmedlem och bedriva clearingorganisationsverksamhet
enligt 4 a kap. värde-pappersmarknadslagen. Ett optionsföretag får verka
som kontoförande institut eller som ett kontoförande instituts underinstitut
enligt lagen om värdeandelssystemet. Om optionsföretagets rätt att idka
börsverksamhet med värdepapper bestäms i värdepappersmarknadslagen.
6 §
Optionsföretagets reglemente
Ett optionsföretag skall ha ett reglemente med bestämmelser som
kompletterar denna lag och som gäller optionsbörsverksamhet, clearing vid
optionshandeln och hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på
optionsföretaget fullgörs.
Optionsföretagets reglemente fastställs av finansministeriet på ansökan.
Ansökan skall avgöras inom tre månader efter det att den mottagits eller,
om ansökan är bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de handlingar
och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut skall dock alltid
fattas inom sex månader efter det att ansökan mottagits. Fastställandet av
optionskurser och terminskurser samt handel med optioner och terminer får
inte inledas förrän de bestämmelser i reglementet som gäller optioner och
terminer har fastställts.
För att stärka förtroendet för options- och terminsmarknaden eller av andra
särskilt vägande skäl kan finansministeriet bestämma att innehållet i
bestämmelser i optionsföretagets av ministeriet fastställda reglemente skall
ändras eller kompletteras. Innan en bestämmelse meddelas skall
finansministeriet begära utlåtande av finansinspektionen och, om
bestämmelserna gäller el- eller naturgasbaserad optionshandel, även
utlåtande av den myndighet som övervakar el- och naturgasmarknaden (el-
och naturgasmarknadsmyndigheten).
8 §
Optionsföretagets uppgifter
Optionsföretaget skall, utöver vad som annars stadgas och föreskrivs om
dess uppgifter,
1) se till att tillräcklig och tillförlitlig tillsyn ordnas för att säkerställa att
stadgandena och bestämmelserna om optionsföretagets verksamhet samt
företagets reglemente iakttas inom företaget,
2) se till att de uppgifter blir offentliggjorda som optionsföretaget enligt
denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser
eller företagets reglemente skall offentliggöra,
3) underrätta finansinspektionen om förfaranden som uppenbart strider mot
stadgandena och bestämmelserna om optionsföretagets verksamhet eller
mot dess reglemente, om inte förfarandet omedelbart rättas till eller
situationen reder upp sig på något annat sätt. Finansinspektionen skall dock
alltid underrättas om förfaranden som väsentligen eller upprepade gånger
bryter mot stadgandena, bestämmelserna eller reglementet, samt
4) underrätta finansinspektionen om sitt beslut att uppta kurser på optioner
och terminer till fastställelse samt att inleda och avsluta handeln med dessa
samt att bevilja och återkalla rättigheter för förmedlare, marknadsgaranter,
mäklare och andra som är verksamma inom optionsföretaget.
10 §
Förmedlare, marknadsgaranter och andra som är verksamma inom
optionsföretaget
Optionsföretaget skall bevilja en sökande förmedlar- och
marknadsgaranträttigheter om denne uppfyller de krav som lagen och
optionsföretagets reglemente ställer och har ett fast affärsställe i Finland.
Dessutom får optionsföretaget bevilja en sådan utländsk
värdepappersförmedlare förmedlar- och marknadsgaranträttigheter som av
en myndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har beviljats
auktorisation motsvarande i Finland förutsatt verksamhetstillstånd och som
inte har något fast affärsställe i Finland. På de villkor som finansministeriet
bestämmer kan även andra utländska värdepappersförmedlare beviljas
förmedlar- och marknadsgaranträttigheter, om sökanden uppfyller de krav
som lagen och optionsföretagets reglemente ställer. På de villkor som
finansministeriet bestämmer kan också andra företag beviljas rättigheter att
verka i någon annan egenskap inom optionsföretaget och bedriva handel för
egen räkning, om sökanden uppfyller de krav som lagen och
optionsföretagets reglemente ställer och har tillräckliga förutsättningar vad
gäller soliditet och riskhantering.
Optionsföretaget skall för viss tid eller helt återkalla rättigheter för
förmedlare, marknadsgaranträttigheter och andra som är verksamma inom
optionsföretaget, om finansinspektionen av vägande skäl så yrkar efter att
ha hört optionsföretaget. Finansinspektionen skall omedelbart underrätta
optionsföretaget och den berörde om sitt yrkande och grunderna för det.
Förmedlare, marknadsgaranter och andra som är verksamma inom
optionsföretaget har rätt att hänskjuta ett beslut av optionsföretaget genom
vilket ansökan om rättigheter har avslagits eller rättigheter har återkallats
till finansinspektionen inom 30 dagar från beslutet.
11 §
Förmedlares och marknadsgaranters oavhängighet
Förmedlare och marknadsgaranter som hör till samma koncern eller står i
ett ekonomiskt beroendeförhållande till varandra och som inom
optionsföretaget tillhandahåller investeringstjänster som gäller samma
derivatinstrument skall ordna sin verksamhet inom optionsföretaget så att
optionsföretagets tillförlitliga verksamhet inte äventyras.
3 kap.
Optionsföretagets verksamhet
1 §
Options- och terminsavtal som är föremål för handel
I ett optionsföretag får idkas handel endast med sådana optioner och
terminer som har definierats i företagets reglemente. Uppgifterna om
underliggande egendom, index och metoder för uträknande av index kan
ges även i en bilaga till reglementet.
Finansministeriet skall fastställa de bestämmelser i företagets reglemente
som gäller optioner och terminer, om de motsvarar denna lag och det inte
finns särskilda skäl att förbjuda att kurser fastställs för dem och att handel
med dem bedrivs i optionsföretaget.
2 §
Underliggande egendom och index
Kurser får fastställas för en option eller en termin som gäller ett
värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen och handel får idkas
med dem, om värdepapperet har tagits upp till handel inom offentlig handel
som avses i värdepappersmarknadslagen eller på en motsvarande utländsk
marknad som är reglerad och övervakad av en myndighet eller inom ett
sådant annat omsättningssystem där omfattningen av handeln med
värdepapperet, tillgången i Finland till uppgifter som den som emitterat
värdepapperet på grundval av sin informationsskyldighet offentliggjort och
det förfarande som iakttas när gängse prisnivå fastställs eller offentligt
meddelas möjliggör en tillförlitlig kursbildning för instrumentet.
Kurser får fastställas för optioner och terminer som gäller råvaror, andra
nyttigheter eller andra förmåner och handel får idkas med dem, om handeln
med dessa instrument är tillräckligt omfattande för att möjliggöra en
tillförlitlig kursutveckling. I optionsföretagets reglemente eller i dess bilaga
skall det entydigt definieras hur priset på de underliggande egendomarna
eller värdet på en annan förmån fastställs.
Indexoptioner och indexterminer för vilka kurser fastställs och med vilka
handel idkas skall avse ett index som räknas ut på grundval av ändringarna i
prisutvecklingen för värdepapper som har tagits upp till handel inom
omsättningssystem som avses i 1 mom. i prisutvecklingen för råvaror eller
andra nyttigheter eller i värdet på en annan förmån. Metoden för uträknande
av index skall entydigt slås fast i optionsföretagets reglemente eller dess
bilaga.
Finansministeriet skall begära utlåtande av finansinspektionen före ett
beslut enligt 1 § 2 mom. som gäller värdepapper som avses i 1 mom. Om
beslutet gäller värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten
värdepappersmarknadslagen, skall utlåtande också begäras av Finlands
Bank. Om beslutet gäller el- eller naturgasbaserade optioner, skall utlåtande
också begäras av el- och naturgasmarknadsmyndigheten.
3 §
Avbrytande av handeln
Optionsföretaget får dessutom av särskilda skäl avbryta fastställandet av
kursen på en option och en termin samt handeln med dem. Avbrottet får inte
fortgå onödigt längre. Beslut att avbryta och återuppta handeln eller
fastställandet av kursen skall offentliggöras omedelbart.
Optionsföretaget kan under de förutsättningar som anges i 2 kap. 3 § 3
mom. avbryta företagets verksamhet för högst en vecka. Beslutet skall
omedelbart delges finansinspektionen.
Optionsföretaget kan avbryta kursfastställelsen för och handeln med el-
eller naturgasbaserade optioner eller terminer ifall handeln äventyrar el-
eller naturgasförsörjningen eller är skadlig för el- eller naturgasmarknaden
eller ifall el- eller naturgassystemets funktion är störd av något annat i
optionsföretagets reglemente angivet vägande skäl. El- och
naturgasmarknadsmyndigheten och finansinspektionen skall omedelbart
underrättas om avbrottet.
5 §
Clearing av optionsköp
Ett optionsföretag får godkänna sådana optioner och terminer för clearing
som har lämnats till clearing av en förmedlare, marknadsgarant, ett
utländskt optionsföretag eller någon annan som är verksam inom
optionsföretaget och som grundar sig på köp av optionen i optionsföretaget
eller i något annat optionsföretag vars optionsköp företaget clearar eller på
ett optionsköp som anmälts till optionsföretaget.
11 §
Anmälningsskyldighet
De som deltar i handeln med el- eller naturgasbaserade optioner och
terminer skall enligt vad som föreskrivs i optionsföretagets reglemente
underrätta detta om begränsningar som är exceptionella eller annars
väsentligt påverkar produktionen, överföringen och förbrukningen av el
eller naturgas.
4 kap.
Tillsyn över options- och terminsmarknaden
1 §
Tillsyn
Finansinspektionen skall innan den vidtar åtgärder eller fattar beslut som
berör handeln med el- eller naturgasbaserade optioner och terminer höra el-
och naturgasmarknadsmyndigheten, ifall beslutet uppenbarligen skulle
inverka väsentligt på el- eller naturgasmarknadens funktion eller
leveranssäkerhet eller på en enligt elmarknadslagen (386/1995) eller
naturgasmarknadslagen (508/2000) systemansvarig sammanslutnings
verksamhet, om inte något annat följer av ärendets brådskande natur.
3 §
Rätt till information
Finansinspektionen har rätt att av andra som är verksamma inom
optionsföretaget få de uppgifter som behövs för tillsynen samt kopior av de
handlingar som den anser vara nödvändiga för tillsynen.
5 kap.
Särskilda stadganden
3 §
Optionsmarknadsbrott
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med 2 kap. 1 § 1
mom. eller 3 § 2 eller 3 mom. idkar optionsföretagsverksamhet skall, om
inte gärningen är ringa eller strängare straff bestäms någon annanstans i lag,
för optionsmarknadsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
4 §
Optionsmarknadsförseelse
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att iaktta skyldigheten
att lämna uppgifter eller skyldigheten till offentliggörande enligt 3 kap. 11 §
eller anmälningsskyldigheten enligt 3 kap. 14 § skall, om inte gärningen är
ringa eller strängare straff bestäms någon annanstans i lag, för
optionsmarknadsförseelse dömas till böter.
8 §
Ändringssökande
Ändring i beslut som finansministeriet meddelar med stöd av denna lag får
sökas genom besvär. Om ett beslut enligt 2 kap. 2 § 1 mom. eller 6 § 2
mom. om beviljande av koncession som berättigar till att bedriva
optionsföretagsverksamhet eller om fastställelse av optionsföretagets
reglemente eller ändringar i det inte har meddelats inom utsatt tid, får
sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall gälla avslag på ansökan.
Sådana besvär får anföras till dess att ett beslut har meddelats.
Finansministeriet skall underrätta besvärsmyndigheten om beslutet, om
detta har meddelats efter att besvär anförts. Beträffande anförande och
behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga
delar vad som bestäms i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden
(154/1950).
Angående sökande av ändring i beslut som finansinspektionen meddelat
med stöd av denna lag tillämpas vad som bestäms i lagen
om finansinspektionen (503/1993).
Denna lag träder i kraft den 20 .
Tidsfristerna i 2 kap. 2 § 3 mom. och 6 § 2 mom. för fattandet av beslut
enligt 2 kap. 2 § 1 mom. och 6 § 2 mom. tillämpas inte på ansökningar som
är anhängiga när lagen träder i kraft.
Optionsföretaget skall komplettera sitt reglemente så att det börjar
överensstämma med kraven i denna lag. Ansökan om komplettering av
reglementet skall göras inom sex månader efter lagens ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
3.
Lag
om ändring av lagen om värdeandelssystemet
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 17 maj 1991 om värdeandelssystemet (826/1991) 4 §, 12
§ 1 mom., 15 § 1, 2 och 4 mom., 25 § 2 mom., rubriken för 26 § och 1
mom., rubriken för 26 a § och 1 mom. samt 27 § 2 mom., av dessa lagrum 4
§ 1 mom., 12 § 1 mom., 25 § 2 mom. och rubriken för 26 § sådana de lyder
i lag 1073/1996, 4 § 2 mom., 15 § 1, 2 och 4 mom., 26 § 1 mom. samt
rubriken för 26 a § och 1 mom. sådana de lyder i lag 795/2000 samt 27 § 2
mom. sådant det lyder i lag 1386/1995, som följer:
4 §
Förteckningar
Över ägarna av sådana värdeandelar som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1, 3 och
5 punkten värdepappersmarknadslagen och som hör till
värdeandelssystemet skall hos värdepapperscentralen för emittenternas
räkning föras aktieägarförteckningar för varje emittent och andra
motsvarande ägarförteckningar.
Hos värdepapperscentralen förs förteckningar över ägarna av sådana
värdeandelar som hör till värdeandelssystemet och som avses i 1 kap. 2 § 1
mom. 2, 4 och 6 punkten värdepappersmarknadslagen. Hos
värdepapperscentralen skall också föras en förteckning över dessa
värdeandelars antal.
12 §
Värdepapperscentralens koncession
Statsrådet kan på ansökan bevilja ett finskt aktiebolag koncession att verka
som värdepapperscentral, om bolaget visar att det sannolikt kan hantera alla
värdeandelar som har överförts till värdeandelssystemet och att det
tillförlitligt och på ett sätt som tryggar värdeandelssystemets
ändamålsenliga utveckling kan dra försorg om alla de uppgifter som 13 §
föreskriver. Koncession kan beviljas endast under förutsättning att
sökanden bedöms ha ekonomiska och tekniska resurser att verka som
värdepapperscentral samt en tillförlitlig organiserad förvaltning och en
tillräcklig risktäckningskapacitet. Ansökan skall avgöras inom sex månader
efter det att den mottagits eller, om ansökan har varit bristfällig, efter det att
sökanden har lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut om koncession skall dock alltid fattas inom 12
månader efter det att ansökan mottagits. Om beslut inte har meddelats inom
utsatt tid, får sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall gälla avslag
på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att ett beslut har meddelats.
Statsrådet skall underrätta besvärsmyndigheten om beslutet, om detta har
meddelats efter att besvär anförts. Beträffande anförande och behandling av
besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som
bestäms i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/1950).
Statsrådet skall begära Finlands Banks och finansinspektionens utlåtande
om koncessionsansökan. Statsrådet kan efter att ha hört sökanden uppställa
villkor för koncessionen samt begränsa den.
15 §
Värdepapperscentralens regler och övervakningen av att de följs
I värdepapperscentralens regler skall meddelas föreskrifter om
1) principerna för datakommunikationen mellan värdepapperscentralen och
de kontoförande instituten, om identifikationssignum för värdeandelar och
rättsinnehavare samt om övriga gemensamma rutiner inom
värdeandelssystemet,
2) de kontoförande institutens minimiöppettider,
3) förfarandet vid utredande av fel och oklarhet inom
registeringsverksamheten,
4) data- och registersäkerhetsrutiner som skall iakttas inom de kontoförande
institutens verksamhet samt om förvaring av de kontoförande institutens
beslutsdokument eller kopior av dem,
5) uppgifter som skall lämnas i ansökan om auktorisation som kontoförande
institut, samt om
6) hur de tillsynsuppgifter som enligt lagen ankommer på
värdepapperscentralen fullgörs.
Värdepapperscentralens regler fastställs av finansministeriet på ansökan.
Ansökan skall avgöras inom tre månader efter det att den mottagits eller,
om ansökan har varit bristfällig, efter det sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut skall
dock alltid meddelas inom sex månader efter det att ansökan mottagits. Om
beslut inte har meddelats inom sex månader, får sökanden anföra besvär.
Besvären anses i så fall gälla avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras
till dess att ett beslut har meddelats. Finansministeriet skall underrätta
besvärsmyndigheten om beslutet, om detta har meddelats efter att besvär
anförts. Beträffande anförande och handläggning av besvär gäller i övrigt i
tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om ändringssökande i
förvaltningsärenden. Före fastställelsen skall finansministeriet begära
utlåtande av Finlands Bank och finansinspektionen om ansökan. Om
Finlands Bank ger ett negativt utlåtande om sådant som hör till dess
lagstadgade uppgifter, får reglerna inte fastställas till denna del. För att
stärka förtroendet för värdeandelssystemet eller av andra särskilt vägande
skäl kan finansministeriet bestämma att innehållet i föreskrifter i de regler
som ministeriet fastställt skall ändras eller kompletteras. Innan en föreskrift
meddelas skall finansministeriet begära utlåtande av Finlands Bank och
finansinspektionen.
Värdepapperscentralen skall se till att det ordnas tillräcklig och tillförlitlig
tillsyn för att säkerställa att värdepapperscentralens regler, föreskrifter och
anvisningar iakttas inom värdepapperscentralen. Dessutom skall
värdepapperscentralen se till att det ordnas tillräcklig och tillförlitlig tillsyn
för att säkerställa att de kontoförande instituten och deras underinstitut
iakttar bestämmelserna om värdepapperscentralens verksamhet samt de
med stöd av dem utfärdade reglerna, föreskrifterna och anvisningarna.
Värdepapperscentralen skall underrätta finansinspektionen om att ett
kontoförande institut eller dess underinstitut förfar på ett sätt som uppenbart
strider mot bestämmelserna, reglerna eller föreskrifterna, om inte
förfarandet omedelbart rättas till eller situationen reder upp sig på något
annat sätt. Finansinspektionen skall dock alltid under-rättas om förfaranden
som väsentligen eller upprepade gånger bryter mot bestämmelserna,
reglerna eller föreskrifterna. De kontoförande instituten, deras underinstitut
och andra som anlitar värdepapperscentralens tjänster skall på begäran ge
värdepapperscentralen de specificerade uppgifter som behövs för
fullgörandet av tillsynsplikten enligt denna paragraf.
25 §
Aktier och värdeandelar som jämställs med dem
På anhållan av en emittent kan värdepapperscentralen godkänna att andra
aktier än de som nämns i 1 mom. samt andra värdeandelar som avses i 1
kap. 2 § 1 mom. 1, 3 och 5 punkten värdepappersmarknadslagen överförs
till värdeandelssystemet. En aktie eller andel som ensam eller tillsammans
med andra aktier eller värdeandelar ger rätt att besitta en viss lägenhet eller
del av en fastighet får dock inte överföras till värdeandelssystemet.
26 §
Andelar i masskuldebrevslån och andra värdeandelar
Om överföring till värdeandelssystemet av andra värdepapper än sådana
som avses i 25 § beslutar värdepapperscentralen på ansökan av emittenten.
Värdepapperscentralen skall före beslutet underrätta Finlands Bank, ifall det
är fråga om en ansökan som har betydelse för skötseln av bankens
lagstadgade uppgifter.
26 a §
Överföring av skuldebrev och andra värdepapper till värdeandelssystemet
Om emittentens ansökan gäller något annat värdepapper än ett sådant som
avses i 25 §, skall värdepapperscentralen i sitt beslut enligt 26 § bestämma
den tidpunkt från och med vilken värdepapperet kan överföras till
värdeandelssystemet. Värdepapperscentralen kan i sitt beslut meddela
närmare föreskrifter om de uppgifter som skall registreras i
värdeandelssystemet och om registreringsförfarandet när ett värdepapper
överförs till värdeandelssystemet. Innan beslutet fattas skall
värdepapperscentralen kontrollera att emittenten, i ett avtal som emittenten
har ingått med ett eller flera kontoförande institut eller på något annat sätt,
har säkerställt att alla ägare av värdepapperet har möjlighet att få sin rätt
registrerad i värdeandelssystemet.
27 §
Emissionskonto
På emissionskontot skall de uppgifter noteras som enligt lag borde anges på
det värdepapper som utfärdas för värdeandelen samt det antal värdeandelar
som emitteras. För värdeandelar som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten
värdepappersmarknadslagen skall på emissionskontot dessutom antecknas
förfallodagar, eventuell säkerhet för lånet, låneräntan eller eventuell annan
gottgörelse som skall betalas för lånet, återbetalnings- och andra väsentliga
villkor för lånet samt på vilket sätt lånevillkoren hålls allmänt tillgängliga.
Denna lag träder i kraft den 20 .
Tidsfristerna i denna lag för fattandet av beslut enligt 12 och 15 § tillämpas
inte på ansökningar som är anhängiga när lagen träder i kraft.
Värdepapperscentralen skall komplettera sina regler så att de börjar
överensstämma med kraven i denna lag. Ansökan om komplettering av
reglerna skall göras inom sex månader efter lagens ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
4.
Lag
om ändring av 5 a § lagen om värdeandelskonton
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 17 maj 1991 om värdeandelskonton (827/1991) 5 a § 3
mom., sådant det lyder i lag 796/2000, som följer:
5 a §
Ett förvaltningskonto kan innehas av en värdepapperscentral, en
centralbank eller ett kontoförande institut. Även ett kreditinstitut eller
värdepappersföretag som har rätt att tillhandahålla förvarings- och
förvaltningstjänster för värdeandelar, ett sådant utländskt institut som avses
i 16 § lagen om värdeandelssystemet (826/1991) eller någon annan sådan
utländsk sammanslutning som står under tillräcklig offentlig tillsyn och vars
ekonomiska verksamhetsbetingelser och förvaltning uppfyller kraven på en
tillförlitlig skötsel av uppgifterna kan av värdepapperscentralen godkännas
som kontoinnehavare. På ett förvaltningskonto som förvaltas av ett
utländskt institut som avses i 16 § lagen om värdeandelssystemet får utan
hinder av 1 mom. också noteras sådana värdeandelar som ägs av en finsk
medborgare eller en finsk sammanslutning eller stiftelse och som avses i 4 §
2 mom. lagen om värdeandelssystemet.
Denna lag träder i kraft den 20 .
5.
Lag
om ändring av lagen om värdepappersföretag
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 26 juli 1996 om värdepappersföretag (579/1996) 2 §, 3 §
1 mom. 1 och 5 punkten samt 3 mom. och 10 § 2 mom., av dessa lagrum 3
§ 1 mom. 1 och 5 punkten sådana de lyder i lag 156/1997, som följer:
2 §
Investeringsobjekt
Föremål för investeringstjänster (investeringsobjekt) kan vara värdepapper
som avses i värdepappersmarknadslagen (495/1989) samt sådana
standardiserade optioner och terminer som avses i 1 kap. 2 § lagen om
handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988),
derivatinstrument som skall jämställas med standardiserade optioner och
terminer samt andra derivatinstrument.
3 §
Investeringstjänster
Med investeringstjänster avses att
1) investeringsobjekt köps, säljs, byts och tecknas för någon annans räkning
i eget namn samt att uppdrag som avser investeringsobjekt förmedlas eller
verkställs (fondkommissionsrörelse),
5) investeringsobjekt förvaltas enligt sådana med enskilda kunder ingångna
avtal som innebär att kommissionären ges beslutanderätt
(förmögenhetsförvaltning), samt att
Med tillhandahållande av investeringstjänster enligt 1 mom. avses inte
verksamhet som bedrivs tillfälligt vid sidan av någon annan i lag erkänd
affärsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet enligt lagstiftning som
gäller verksamheten eller föreskrifter och bestämmelser som kompletterar
den. Med tillhandahållande av investeringstjänster enligt 1 mom. avses inte
heller verksamhet som bedrivs som i lag erkänd affärsverksamhet eller
yrkesmässig verksamhet enbart med värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 2
mom. värdepappersmarknadslagen. Med tillhandahållande av
investeringstjänster enligt 1 mom. avses inte heller sådana företags
tillhandahållande av enbart nyttighetsbaserade derivatinstrument vilka
bedriver handel för egen räkning med sådana derivatinstrument inom
optionsföretaget eller med andra liknande företag eller med dem som
producerar eller yrkesmässigt använder dessa nyttigheter, och inte
tillhandahållande av nyttighetsbaserade derivatinstrument enbart i annat
syfte än investeringssyfte.
10 §
Beviljande av verksamhetstillstånd
Ansökan skall avgöras inom sex månader efter det att den mottagits eller,
om ansökan har varit bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som behövs för att avgöra saken. Beslut om
verksamhetstillstånd skall dock alltid fattas inom 12 månader efter det att
ansökan mottagits. Om beslut inte har meddelats inom utsatt tid, får
sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall gälla avslag på ansökan.
Sådana besvär får anföras till dess ett beslut har meddelats.
Finansministeriet skall underrätta besvärsmyndigheten om beslutet, om
detta har meddelats efter att besvär anförts. Beträffande anförande och
behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga
delar vad som bestäms i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden
(154/1950).
Denna lag träder i kraft den 20 .
Tidsfristerna i 10 § 2 mom. i denna lag för beviljande av
verksamhetstillstånd enligt 9 § tillämpas inte på ansökningar som är
anhängiga när lagen träder i kraft. Ett företag som när denna lag träder i
kraft tillhandahåller investeringstjänster enligt 3 § skall inom tre månader
efter lagens ikraftträdande ansöka om verksamhetstillstånd eller inom sex
månader efter lagens ikraftträdande upphöra med den lagstridiga
verksamheten, om inte finansministeriet av särskilda skäll förlänger tiden.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
6.
Lag
om ändring av lagen om placeringsfonder
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 29 januari 1999 om placeringsfonder (48/1999) 53 § 2
mom. samt 81 § 1 och 6 mom. som följer:
53 §
Anteckningar i fondandelsregistret får göras först när hela teckningspriset
för en fondandel har betalts. Teckningspriset för en fondandel skall betalas i
pengar eller genom att placeringsfonden ges värdepapper som avses i 69 § 1
mom. 1 punkten till ett belopp som motsvarar teckningspriset så att
fördelningen av olika slag av värdepapper vid tidpunkten för bestämmandet
av teckningspriset motsvarar den i placeringsfondens regler för varje enskilt
slag av värdepapper specificerade placeringsverksamheten och
värdepapperens sammanlagda marknadsvärde motsvarar värdet av den
fondandel som getts mot dem.
81 §
I syfte att främja en effektiv förmögenhetsförvaltning kan ett fondbolag
ingå låne- och återköpsavtal avseende värdepapper som hör till en
placeringsfonds tillgångar, om de clearas av en clearingorganisation som
avses i värdepappersmarknadslagen eller av ett optionsföretag som avses i
lagen om handel med standardiserade optioner och terminer eller i en
motsvarande utländsk sammanslutning eller, om clearingen sker någon
annanstans, om motparten är en i värdepappersmarknadslagen avsedd
värdepappersförmedlare och villkoren är sedvanliga och allmänt kända på
marknaden.
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om fondbolagens rätt
att ingå låne- eller återköpsavtal om värdepapper som hör till
placeringsfondens tillgångar.
Denna lag träder i kraft den 20 .
7.
Lag
om upphävande av 2 § 10 punkten lagen om finansinspektionen
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs i lagen den 11 juni 1993 om finansinspektionen
(503/1993) 2 § 10 punkten, sådan den lyder i lag 572/1996.
Denna lag träder i kraft den 20 .
8.
Lag
om ändring av lagen om aktiebolag
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 29 september 1978 om aktiebolag (734/1978) 1 kap. 2
§ 2 mom., sådant det lyder i lag 145/1997, samt
ändras 1 kap. 2 § 1 och 3 mom. samt 16 kap. 8 § 7 punkten, sådana de lyder
i nämnda lag 145/1997, som följer:
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Värdepapper i ett privat aktiebolag får inte vara föremål för offentlig handel
enligt 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen (495/1989).
När värdepapper i ett privat aktiebolag bjuds ut till allmänheten skall det
uppges att värdepapperen inte kan vara föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen.
16 kap.
Särskilda stadganden
Straffstadganden
8 §
Den som uppsåtligen
7) bryter mot det i 1 kap. 2 § 1 mom. stadgade förbudet att göra ett privat
aktiebolags värdepapper föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen,
skall, om gärningen inte är ringa eller strängare straff för den inte bestäms
på något annat ställe i lag, för aktiebolagsbrott dömas till böter eller
fängelse i högst ett år.
Denna lag träder i kraft den 20 .
9.
Lag
om ändring av lagen om försäkringsföreningar
I enligt med riksdagens beslut
ändras i lagen den 31 december 1987 om försäkringsföreningar
(1250/1987) 16 kap. 8 § 1 mom., sådant det lyder i lag 340/2000, samt
fogas till 3 kap., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1207/1998 och
340/2000, en ny 2 a § som följer:
3 kap.
Garantikapital
2 a §
En försäkringsförenings värdepapper får inte vara föremål för offentlig
handel enligt 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen (495/1989).
När en försäkringsförenings värdepapper bjuds ut till allmänheten skall det
uppges att värdepapperen inte kan vara föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen.
16 kap.
Särskilda stadganden
8 §
Den som uppsåtligen
1) är mellanhand för någon annan i syfte att kringgå en bestämmelse i
denna lag eller i stadgarna om begränsning av rösträtten,
2) bryter mot vad denna lag föreskriver om uppgörande av
revisionsberättelse,
3) i strid med ett förbud som Försäkringsinspektionen meddelar med stöd
av 12 kap. 6 c § överlåter eller pantsätter egendom i föreningens besittning,
4) bryter mot bestämmelserna om utlåtanden som skall uppgöras av en
godkänd revisor såsom oberoende sakkunnig,
5) bryter mot bestämmelserna om återbetalning av kapitallån, betalning av
ränta eller annan gottgörelse eller ställande av säkerhet,
6) utdelar föreningens medel i strid med denna lag,
7) beviljar penninglån eller ställer säkerhet i strid med 11 kap. 7 eller 10 §,
eller
8) bryter mot det i 3 kap. 2 a § 1 mom. stadgade förbudet att göra en
försäkringsförenings värdepapper föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen,
skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff föreskrivs i någon
annan lag, för försäkringsföreningsbrott dömas till böter eller fängelse i
högst ett år.
Denna lag träder i kraft den 20 .
10.
Lag
om ändring av 51 kap. strafflagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 51 kap. 1 § 1 mom.
samt 3, 6 och 7§, sådana de lyder 51 kap. 1 § 1 mom., 3 och 7 § samt 6 § 1
och 2 mom. i lag 475/1999 och 6 § 3 mom. i lag 973/1999 som följer:
51 kap.
Om värdepappermarknadsbrott
1 §
Missbruk av insiderinformation
Den som för att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utnyttjar insiderinformation som har
samband med värdepapper som är föremål för offentlig handel eller för ett
annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare och säljare
1) genom att för egen eller för någon annans räkning överlåta eller förvärva
sådana värdepapper, eller
2) genom att direkt eller indirekt råda någon i handel med sådana
värdepapper,
skall för missbruk av insiderinformation dömas till böter eller fängelse i
högst två år.
3 §
Kursmanipulation
Den som
1) gör vilseledande köp- eller säljanbud eller skenavslut eller ger ett
uppdrag som gäller sådana anbud eller avslut, eller vidtar andra därmed
jämförbara vilseledande åtgärder rörande värdepapper som är föremål för
offentlig handel eller för ett annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten
tillgängligt handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare
och säljare av värdepapper vilket är tillgängligt för allmänheten, eller
2) lämnar osanna eller vilseledande uppgifter som har samband med sådana
värdepapper
i syfte att manipulera prisnivån på värdepapper som är föremål för offentlig
handel eller för ett annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten
tillgängligt handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare
och säljare av värdepapper och med utnyttjande därav bereda sig eller
någon annan ekonomisk vinning,
skall för kursmanipulation dömas till böter eller fängelse i högst två år.
6 §
Definitioner
Med värdepapper avses i detta kapitel sådana värdepapper som
värdepappersmarknadslagen skall tillämpas på.
Med insiderinformation avses i detta kapitel sådan information som har
samband med värdepapper som är föremål för offentlig handel eller för ett
annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare och säljare av
värdepapper, som inte har offentliggjorts eller annars varit tillgänglig på
marknaden och som är ägnad att väsentligt påverka dessa värdepappers
värde eller pris. Som insiderinformation betraktas inte sådan för enskilt
bruk avsedd information som har uppkommit genom en sammanställning av
offentliga uppgifter.
Vad som i detta kapitel bestäms om värdepapper skall också tillämpas på
standardiserade optioner eller terminer som avses i lagen om handel med
standardiserade optioner och terminer (772/1988) samt på derivatavtal som
avses i 10 kap. 1 a § värdepappersmarknadslagen och som skall jämställas
med standardiserade optioner eller terminer och vars underliggande
egendom är värdepapper som är föremål offentlig handel eller för ett annat
yrkesmässigt ordnat och för allmänheten tillgängligt handelsförfarande i
syfte att förmedla kontakt mellan köpare och säljare av värdepapper. Vad
som i detta kapitel föreskrivs om överlåtelse eller förvärv av värdepapper
skall även tillämpas på standardiserade optioner och terminer och på
derivatavtal som skall jämställas med standardiserade optioner och terminer
och vars underliggande egendom utgörs av värdepapper som är föremål för
offentlig handel eller för ett annan yrkesmässigt ordnad och för allmänheten
tillgängligt handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare
och säljare av värdepapper. Bestämmelserna i 1 och 2 § i detta kapitel skall
tillämpas på standardiserade optioner eller terminer samt på derivatavtal
som skall jämställas med standardiserade optioner eller terminer och vars
underliggande egendom är ett värdepapper som är föremål för offentlig
handel eller för ett annat yrkesmässigt ordnat och för allmänheten
tillgängligt handelsförfarande i syfte att förmedla kontakt mellan köpare
och säljare av värdepapper, oberoende av om det har avtalats om överlåtelse
av de underliggande egendom som avses i derivatavtalet eller om
kompenserande gottgörelse.
7 §
Begränsningsbestämmelse
Bestämmelserna i 1 och 2 § i detta kapitel tillämpas inte på sådan offentlig
värdepappershandel i fråga om vilken de bestämmelser i
värdepappersmarknadslagen som gäller missbruk av insiderinformation
enligt de regler som fastställts med stöd av 3 kap. 13 § 2 mom. eller enligt
14 § 2 mom. i samma kapitel inte skall tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 20 .
Helsingfors den 17 oktober 2001
Republikens President
TARJA HALONEN
Minister Suvi-Anne Siimes
Bilaga
Parallelltexter
1.
Lag
om ändring av värdepappersmarknadslagen
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i värdepappersmarknadslagen av den 26 maj 1989 (495/1989) 3
kap. 7 § samt 4 kap. 6 § 2 mom. och 8 §,
av dessa lagrum 3 kap. 7 § och 4 kap. 8 § sådana de lyder i lag 581/1996
samt 4 kap. 6 § 2mom. sådant det lyder i lag 522/1998,
ändras 1 kap. 2 och 2 a §, 2 kap. 3 §, 4 § 1 mom., 4 a § 1 mom., 5 § 1 mom.
samt 11 § 1 och 46 mom., rubriken för 3 kap., 2 § 2 mom., 2 a §, 3 § 1
mom., 4 och 5 §, 6 § och mellanrubriken före den, 6 a § 1, 2 och 4 mom., 9
§, 10 § 3 mom., 12 § 1, 4 och 5 mom., 12 a §, 13 § 1 och 35 mom., 14
och 15 § samt 16 § och mellanrubriken före den, 4 kap. 4 § 3 mom. och 7 §
2 mom., 4 a kap. 2 § 3 mom., 4 § 1, 2 och 4 mom. samt 5 § 1 mom. 1
punkten, 5 kap. rubriken för 2 § och 1 mom., 3 § 1 mom. och 4 §, 7 kap. 1 §
1 och 2 mom. samt 3 § 1 mom., 8kap. 2 § och mellanrubriken före den samt
3 § och 10 kap. 3 § 1 mom.,
av dessa lagrum 1 kap. 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 614/1997 och
51/1999 samt 2 a § sådan den lyder i nämnda lag 614/1997, 2 kap. 3 § sådan
den lyder i lag 740/1993 och 105/1999, 2 kap. 4 § 1 mom., 4 a § 1 mom., 5
§ 1 mom. samt 11 § 1 och 46 mom. sådana de lyder i nämnda lag
105/1999, 3 kap. 2 § 2 mom. och 4 a kap. 2 § 3 mom., 4 § 1, 2 och 4 mom.
samt 5 § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 970/1999, 3 kap. 2 a och 5
§, 6 a § 1, 2 och 4 mom., 9 §, 12 § 1, 4 och 5 mom., 12 a §, 13 § 35
mom., 15 § samt 16 § och mellanrubriken före den, 4 kap. 7 § 2 mom., 5
kap. rubriken för 2 § och 3 § 1 mom. samt 7 kap. 1 § 1 mom. sådana de
lyder i nämnda lag 581/1996, 3 kap. 3 § 1 mom. sådant det lyder i lag
797/2000, 3 kap. 4 § och 13 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda lag
581/1996 och i lag 146/1997, 3 kap. 6 § sådan den lyder delvis ändrad i
nämnda lag 581/1996, 3 kap. 10 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag
740/1993, 3 kap. 14 § sådan den lyder i nämnda lag 581/1996 och i lag
476/1999, 4 kap. 4 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag 522/1998, 5 kap.
2 § 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 581/1996 och i lag 1076/1996, 5
kap. 4 § sådan den lyder i nämnda lag 1076/1996, 7 kap. 1 § 2 mom., 3 § 1
mom. och 10 kap. 3 § 1 mom. sådana de lyder i lag 321/1998 och 8 kap. 2 §
och mellanrubriken före den samt 3 § sådana de lyder i nämnda lag
476/1999, samt
fogas till 2 kap. en ny 10 b § samt till 3 kap. en ny 14 a § och en ny
mellanrubrik före den, före 15 § en ny mellanrubrik samt en ny 17 § och en
ny mellanrubrik före den som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Denna lag tillämpas på bevis
(värdepapper) som utfärdas över
1) en aktie eller någon annan andel
i en sammanslutnings eget kapital
eller över därtill ansluten rätt till
utdelning, ränta eller teckning,
2) en andel i ett masskuldebrevslån
eller någon därmed jämförlig
gäldenärsförbindelse som är
avsedd att sättas i omlopp bland
allmänheten tillsammans med flera
andra likalydande förbindelser,
eller över en till andelen eller
förbindelsen ansluten rätt till ränta
eller avkastning,
3) en kombination av rättigheter
som nämns i 1 och 2 punkten eller
över
4) en fondandel eller en därmed
jämförbar andel i ett fondföretag.
Denna lag tillämpas likväl inte på
värdepapper som emitteras av ett
privat aktiebolag eller ett sådant
ömsesidigt försäkringsbolag som
inte är ett publikt ömsesidigt bolag.
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Denna lag tillämpas på värdepapper
som är omsättningsbara och som
har satts eller sätts i omlopp bland
allmänheten tillsammans med flera
andra värdepapper som har
utfärdats över likalydande
rättigheter. Sådana kan exempelvis
vara bevis som utfärdas över
1) en aktie eller någon annan andel i
en sammanslutnings eget kapital
eller över därtill ansluten rätt till
utdelning, ränta eller annan
avkastning eller rätt till teckning,
2) en andel i ett masskuldebrevslån
eller någon därmed jämförlig
gäldenärsförbindelse eller över en
till andelen eller förbindelsen
ansluten rätt till ränta eller annan
avkastning,
3) en kombination av rättigheter
som nämns i 1 och 2 punkten,
4) en rätt till köp eller försäljning av
nämnda rättigheter,
5) en fondandel eller en därmed
jämförbar andel i ett fondföretag
eller över
6) någon annan rätt än de nämnda
som baserar sig på ett avtal eller en
förbindelse.
Denna lag tillämpas likväl inte på
ett värdepapper som ensamt eller
tillsammans med andra
värdepapper medför
1) rätt att besitta en viss lägenhet,
någon annan lokal eller en fastighet
eller en del av en fastighet eller
2) rätt att använda eller få andra i
konsumentskyddslagen (38/1978)
avsedda konsumtionsnyttigheter än
värdepapper som emittenten
tillhandahåller, om värdepapperets
värde i huvudsak baserar sig på
sagda rätt.
Denna lag tillämpas på
standardiserade optioner och
terminer enligt lagen om handel
med standardiserade optioner och
terminer (772/1988), på
derivatavtal som skall jämställas
med standardiserade optioner och
terminer samt på andra derivatavtal
enligt vad som bestäms i 10 kap.
Vad som i denna lag bestäms om
värdepapper tillämpas på
motsvarande sätt på värdeandelar
enligt lagen om
värdeandelssystemet (826/1991).
2 a §
Vad denna lag stadgar om
aktiebolag, aktier och aktieägare
gäller i tillämpliga delar publika
ömsesidiga försäkringsbolag,
garantiandelar och
garantiandelsägare.
2 a §
Vad denna lag föreskriver om
aktiebolag, aktier, värdepapper som
enligt lagen om aktiebolag
(734/1978) berättigar till aktier och
aktieägare gäller i tillämpliga delar
andelslag och sparbanker,
värdepapper som de emitterar och
ägare till sådana värdepapper samt
ömsesidiga försäkringsbolag och
försäkringsföreningar,
garantiandelar som de emitterar och
garantiandelsägare.
2 kap.
Marknadsföring av värdepapper,
emission och
informationsskyldighet
Skyldighet att upprätta prospekt
3 §
Den som till allmänheten erbjuder
värdepapper eller ansöker om att
värdepapper skall tas upp på
börslista, är skyldig att
offentliggöra ett prospekt innan
erbjudandet träder i kraft och att
hålla prospektet tillgängligt för
allmänheten under den tid
erbjudandet är i kraft, i enlighet
med 26 mom. För
offentliggörandet av prospekt
ansvarar utöver anbudsgivaren och
emittenten den som enligt uppdrag
sköter erbjudandet eller emissionen.
Den som emitterar värdepapper
skall offentliggöra ett börsprospekt,
om
1) emittenten till allmänheten
erbjuder värdepapper som är
upptagna på börslistan eller
värdepapper av samma slag som
dessa eller värdepapper vilka under
den tid erbjudandet är i kraft eller
inom tre månader från början av
erbjudandets giltighetstid ansöks bli
upptagna på börslistan,
2) emittenten ansöker om att
värdepapper som han tidigare
emitterat skall tas upp på
börslistan, eller
3) värdepapperen tas upp på
börslistan utan emittentens
ansökan, med stöd av 3 kap. 10 § 4
mom.
Emittenten eller någon annan som
erbjuder värdepapper till
allmänheten skall i andra fall än i
de som avses i 2 mom.
offentliggöra ett emissionsprospekt.
I stället för emissionsprospekt kan
ett börsprospekt offentliggöras.
Det föreligger emellertid inte
någon skyldighet att offentliggöra
emissionsprospekt i det fall att
emissionen avser skuldförbindelser
som förfaller inom ett år från
emissionen. Någon skyldighet att
offentliggöra emissionsprospekt
föreligger inte heller när det
sammanlagda nominella värdet av
de börslistade aktier som erbjuds
till allmänheten eller av de
värdepapper som i enlighet med
lagen om aktiebolag berättigar till
sådana aktier, eller om aktierna
eller värdepapperen inte har något
nominellt värde, deras
bokföringsmässiga värde uppgår
till mindre än en tiondedel av det
ifrågavarande aktieslagets
motsvarande sammanlagda värde.
I emissions- eller börsprospektet
skall investerarna ges tillräckliga
uppgifter så att de skall kunna bilda
sig en välgrundad uppfattning om
värdepapperen och emittenten. Pro-
spektet skall innehålla väsentliga
och tillräckliga uppgifter om
emittentens tillgångar,
ansvarsförbindelser, ekonomiska
ställning, resultat och
framtidsutsikter samt orderstock,
när denna uppgift är viktig med
hänsyn till emittentens verksamhet,
och likaså om de med
värdepapperen förenade rät-
tigheterna och om andra
omständigheter som är av väsentlig
betydelse för värdepapperens värde.
Vederbörande ministerium utfärdar
beslut med närmare föreskrifter om
emissions- och börsprospektens
innehåll och om hur informationen
i prospekten skall utformas.
Vederbörande ministerium utfärdar
också ett beslut om sådana
undantag beträffande innehållet i
prospekt som grundar sig på
direktiv av Europeiska
gemenskapen och om de fall då det
inte föreligger någon skyldighet att
upprätta prospekt.
Om ett prospekt är behäftat med fel
eller brister som uppdagas innan
erbjudandets giltighetstid löper ut
eller innan värdepapperet upptagits
på börslistan och som kan vara av
väsentlig betydelse för investerarna,
skall allmänheten utan dröjsmål
informeras om saken genom att
rättelse eller komplettering
offentliggörs på samma sätt som
prospektet.
2 kap.
Marknadsföring av värdepapper,
emission och
informationsskyldighet
Skyldighet att upprätta prospekt
3 §
Den som till allmänheten erbjuder
värdepapper eller ansöker om att
värdepapper skall tas upp till
offentlig handel, är skyldig att
offentliggöra ett prospekt innan
erbjudandet träder i kraft och hålla
prospektet tillgängligt för
allmänheten under den tid
erbjudandet är i kraft, i enlighet
med 27 mom. För
offentliggörandet av prospekt
ansvarar utöver anbudsgivaren och
emittenten den som enligt uppdrag
sköter erbjudandet eller emissionen.
Den som emitterar värdepapper
eller den som ansöker om att
värdepapper skall tas upp till annan
offentlig handel enligt 3 kap. 12 §
skall offentliggöra ett börsprospekt,
om
1) emittenten eller någon annan
som nämns i detta moment till
allmänheten erbjuder värdepapper
som är upptagna till offentlig handel
eller värdepapper av samma slag
som dessa eller värdepapper vilka
under den tid erbjudandet är i kraft
eller inom tre månader från början
av erbjudandets giltighetstid ansöks
bli upptagna till offentlig handel,
2) emittenten eller någon annan
som nämns i detta moment ansöker
om att tidigare emitterade
värdepapper skall tas upp till
offentlig handel, eller
3) värdepapperen tas upp till
offentlig handel utan emittentens
ansökan, med stöd av 3 kap. 10 § 4
mom. eller 12 § 2 mom.
Emittenten eller någon annan som
erbjuder värdepapper till
allmänheten skall i andra fall än i de
som avses i 2 mom. offentliggöra
ett emissionsprospekt. I stället för
emissionsprospekt kan ett
börsprospekt offentliggöras.
Genom förordning av
finansministeriet bestäms dessutom
om de fall där det på basis av
Europeiska gemenskapens direktiv
inte föreligger någon skyldighet att
offentliggöra prospekt. Genom
förordning av finansministeriet kan
dessutom bestämmas om undantag
från skyldigheten att offentliggöra
prospekt när värdepapper erbjuds
för att finansiera en allmännyttig
verksamhet med vilken det
huvudsakliga syftet inte är att
eftersträva vinst.
I emissions- eller börsprospektet
skall investerarna ges tillräckliga
uppgifter så att de skall kunna bilda
sig en välgrundad uppfattning om
värdepapperen och emittenten.
Prospektet skall innehålla
väsentliga och till-räckliga
uppgifter om emittentens tillgångar,
ansvarsförbindelser, ekonomiska
ställning, resultat och
framtidsutsikter samt orderstock,
när denna uppgift är viktig med
hänsyn till emittentens verksamhet,
och likaså om de med
värdepapperen förenade rättighe-
terna och om andra omständigheter
som är av väsentlig betydelse för
värdepapperens värde. Genom
förordning av finansministeriet
bestäms närmare om emissions- och
börsprospektens innehåll och om
hur informationen i prospekten skall
utformas. Genom förordning av fi-
nansministeriet bestäms också om
sådana undantag beträffande
innehållet i prospekt som grundar
sig på direktiv av Europeiska
gemenskapen. Genom förordning
av finansministeriet kan det också
bestämmas om undantag
beträffande innehållet i prospekt i
situationer där någon annan än
värdepappersemittenten ansöker om
att ett värdepapper skall tas upp till
offentlig handel.
Om ett prospekt är behäftat med fel
eller brister som uppdagas innan
erbjudandet giltighetstid löper ut
eller innan värdepapperet upptagits
till offentlig handel och som kan
vara av väsentlig betydelse för
investerarna, skall allmänheten utan
dröjsmål informeras om saken
genom att rättelse eller
komplettering offentliggörs på
samma sätt som prospektet.
Om fondprospekt som skall
offentliggöras för placeringsfonder
och öppna fondföretag bestäms i
lagen om placeringsfonder.
Offentliggörande av prospekt
4 §
Ett emissions- eller börsprospekt får
offentliggöras när
finansinspektionen har godkänt det.
Finansinspektionen skall inom tio
bankdagar efter att ett prospekt för
sådana värdepapper som avses i 1
kap. 2 § 1 mom. 1 punkten och
inom fem bankdagar efter att ett
prospekt för sådana värdepapper
som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2
eller 3 punkten har lämnats in för
godkännande besluta om prospektet
kan offentliggöras.
Offentliggörande skall tillåtas om
prospektet inte är uppenbart oriktigt
eller bristfälligt. Om offentlig
handel bedrivs med värdepapper av
samma slag som avses i prospektet
eller med värdepapper som
berättigar till sådana, skall
finansinspektionen utan dröjsmål
underrätta den som ordnar offentlig
handel om sitt beslut.
Offentliggörande av prospekt
4 §
Ett emissions- eller börsprospekt får
offentliggöras när
finansinspektionen har godkänt det.
Finansinspektionen skall inom fem
bankdagar efter att ett prospekt för
sådana värdepapper som avses i 1
kap. 2 § 1 mom. 2 och 3 punkten
och inom tio bankdagar efter att ett
prospekt för sådana andra
värdepapper som avses i 1 kap. 2 §
1 mom. har lämnats in för
godkännande besluta om prospektet
kan offentliggöras.
Offentliggörande skall tillåtas om
prospektet inte är uppenbart oriktigt
eller bristfälligt. Om offentlig
handel bedrivs med värdepapper av
samma slag som avses i prospektet
eller med värdepapper som
berättigar till sådana, skall
finansinspektionen utan dröjsmål
underrätta den som ordnar offentlig
handel om sitt beslut. Om
fondprospekt för placeringsfonder
och marknadsföringen av öppna
fondföretag i Finland bestäms i
lagen om placeringsfonder.
Erkännande av utländska prospekt
4 a §
Finansinspektionen skall såsom
börsprospekt erkänna prospekt som
har godtagits av behöriga
myndigheter inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet. Om
förfarandet bestäms närmare genom
vederbörande ministeriums beslut.
Erkännande av utländska prospekt
4 a §
Finansinspektionen skall såsom
börsprospekt erkänna prospekt för
värdepapper enligt 1 kap. 2 § 1
mom. 13 punkten vilka har
godtagits av behöriga myndigheter
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
Finansinspektionen kan såsom
börsprospekt också erkänna
prospekt för värdepapper enligt 1
kap. 2 § 1 mom. 46 punkten vilka
har godtagits av behöriga
myndigheter inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och
vilka uppfyller kraven på
börsprospekt. Om förfarandet
bestäms närmare genom förordning
av finansministeriet.
Delårsrapport
5 §
Den som emitterar värdepapper
som är föremål för offentlig handel
skall upprätta en delårsrapport för
varje räkenskapsperiod som är
längre än sex månader. En
delårsrapport skall upprättas för
räkenskapsperiodens tre, sex och
nio första månader, när det är fråga
om sådana värdepapper som avses i
1 kap. 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten,
och för de sex första månaderna när
det är fråga om sådana värdepapper
som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2
punkten. Denna skyldighet gäller
inte staten, dess centralbank,
kommuner, samkommuner eller
sådana internationella offentliga
organ vilka såsom medlemmar har
minst två stater som hör till
Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
Delårsrapport
5 §
Den som emitterar värdepapper
som är föremål för offentlig handel
skall upprätta en delårsrapport för
varje räkenskapsperiod som är
längre än sex månader. En
delårsrapport skall upprättas för
räkenskapsperiodens tre, sex och
nio första månader, när det är fråga
om sådana värdepapper som avses i
1 kap. 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten,
och för de sex första månaderna när
det är fråga om sådana värdepapper
som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2, 4
eller 6 punkten. Denna skyldighet
gäller inte staten, dess centralbank,
kommuner, samkommuner eller
sådana internationella offentliga
organ vilka såsom medlemmar har
minst två stater som hör till
Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
10 b §
Den informationsskyldighet som avses
i 510 a § gäller inte
placeringsfonder och öppna
fondföretag som är föremål för
offentlig handel. Om
informationsskyldighet för
placeringsfonder och öppna
fondföretag bestäms i lagen om
placeringsfonder.
Beviljande av undantag
11 §
Från den informationsskyldighet
som föreskrivs i dessa
bestämmelser och 6 kap. kan på
ansökan beviljas undantag, om
investerarnas ställning inte
äventyras av detta. Undantag
beviljas av finansinspektionen,
bokföringsnämnden eller
vederbörande ministerium, enligt
vad som bestäms i 25 mom.
Genom vederbörande ministeriums
beslut föreskrivs närmare om andra
undantagsgrunder.
Bokföringsnämnden kan bevilja
undantag i fråga om innehållet i
delårsrapporter, årsrapporter och
bokslut, om inte något annat
bestäms i lag. Undantag i fråga om
sammanslutningar som avses i 2 §
lagen om finansinspektionen kan
dock beviljas av finansinspektionen
och i fråga om försäkringsbolag av
vederbörande ministerium.
Bokföringsnämnden och
vederbörande ministerium skall
omedelbart underrätta
finansinspektionen om sitt beslut
på en ansökan om undantag. I
rapporten och bokslutet skall anges
att undantag beviljats.
Finansinspektionen kan bevilja
undantag som avser innehållet i och
offentliggörandet av börs- och
emissionsprospekt och sådana
anbudshandlingar som avses i 6
kap. samt i fråga om
offentliggörandet av
delårsrapporter, årsrapporter och
bokslut. I fråga om
försäkringsbolag kan undantag från
skyldigheten att offentliggöra
delårsrapporter, årsrapporter och
bokslut emellertid beviljas av
vederbörande ministerium.
Vederbörande ministerium skall
omedelbart underrätta
finansinspektionen om sitt beslut
med anledning av en ansökan om
undantag.
Finansinspektionen,
bokföringsnämnden och
vederbörande ministerium skall
omedelbart underrätta den som
ordnar offentlig handel om en
ansökan om undantag och om det
beslut som fattats med anledning av
ansökan.
Beviljande av undantag
11 §
Från den informationsskyldighet
som föreskrivs i detta kapitel och i 6
kap. kan på ansökan beviljas
undantag, om investerarnas
ställning inte äventyras av detta.
Undantag beviljas av
finansinspektionen,
bokföringsnämnden eller
försäkringsinspektionen, enligt vad
som bestäms i 25 mom. Genom
förordning av finansministeriet
föreskrivs närmare om andra
undantagsgrunder.
Bokföringsnämnden kan bevilja
undantag i fråga om innehållet i
delårsrapporter, årsrapporter och
bokslut, om inte något annat
bestäms i lag. Undantag i fråga om
sammanslutningar som avses i 2 §
lagen om finansinspektionen kan
dock beviljas av finansinspektionen
och i fråga om försäkringsbolag av
försäkringsinspektionen.
Bokföringsnämnden och
försäkringsinspektionen skall
omedelbart underrätta
finansinspektionen om sitt beslut på
en ansökan om undantag. I
rapporten och bokslutet skall anges
att undantag beviljats.
Finansinspektionen kan bevilja
undantag som avser innehållet i och
offentliggörandet av börs- och
emissionsprospekt och sådana
anbudshandlingar som avses i 6
kap. samt i fråga om
offentliggörandet av
delårsrapporter, årsrapporter och
bokslut. I fråga om försäkringsbolag
kan undantag från skyldigheten att
offentliggöra delårsrapporter,
årsrapporter och bokslut emellertid
beviljas av försäkringsinspektionen.
Försäkringsinspektionen skall
omedelbart underrätta
finansinspektionen om sitt beslut
med anledning av en ansökan om
undantag.
Finansinspektionen,
bokföringsnämnden och
försäkringsinspektionen skall
omedelbart underrätta den som
ordnar offentlig handel om en
ansökan om undantag och om det
beslut som fattats med anledning av
ansökan.
3 kap.
Offentlig handel med värdepapper
3 kap.
Offentlig handel och annat
yrkesmässigt ordnat förfarande för
handel med värdepapper
2 §
Ansökan skall avgöras inom sex
månader från det den mottagits. Om
finansministeriet under denna tid
ber sökanden lämna
tilläggsutredning om ansökan,
räknas tiden från den dag då
finansministeriet tar emot
tilläggsutredningen.
Finansministeriet skall meddela ett
beslut som gäller koncession för
fondbörs inom sex månader efter
det att ansökan mottagits eller, om
ansökan har varit bristfällig, efter
det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som
behövs för att avgöra saken. Beslut
om koncession skall dock alltid
fattas inom 12 månader efter det
att ansökan mottagits.
Firma
2 a §
En sammanslutning som har fått
rätt att bedriva fondbörsverksamhet
är skyldig att i sin firma använda
ordet eller sammansättningsleden
fondbörs.
Andra sammanslutningar än sådana
som har fått tillstånd att bedriva
fondbörsverksamhet får inte i sin
firma eller annars för att beskriva
sin verksamhet använda ordet eller
sammansättningsleden fondbörs.
Firma
2 a §
Andra sammanslutningar än sådana
som har fått tillstånd att bedriva
fondbörsverk-samhet får inte i sin
firma eller annars för att bedriva sin
verksamhet använda ordet eller
sammansättningsleden fondbörs.
Fondbörsens verksamhet
3 §
En fondbörs får utöver sin
fondbörsverksamhet ordna annan
offentlig handel, tillhandahålla
databehandlingstjänster i anslutning
till omsättningen och förvaringen
av värdepapper samt utbildnings-
och informationstjänster för
utveckling av värdepappers- och
finansmarknaden. Fondbörsen får
verka som clearingmedlem och
bedriva
clearingorganisationsverksamhet i
enlighet med 4 a kap. samt verka
som kontoförande institut eller som
ett kontoförande instituts
underinstitut i enlighet med lagen
om värdeandelssystemet
(826/1991). Fondbörsen får
dessutom i enlighet med lagen om
handel med standardiserade
optioner och terminer bedriva
optionsföretagsverksamhet.
Fondbörsens verksamhet
3 §
En fondbörs får utöver sin
fondbörsverksamhet ordna annan
offentlig handel samt annat i 16 §
avsett handelsförfarande och
tillhandahålla
databehandlingstjänster i anslutning
till omsättningen och förvaringen
av värdepapper samt utbildnings-
och informationstjänster för
utveckling av värdepappers- och
finansmarknaden. Fondbörsen får
verka som clearingmedlem och
bedriva
clearingorganisationsverksamhet i
enlighet med 4 a kap. samt verka
som kontoförande institut eller som
ett kontoförande instituts
underinstitut i enlighet med lagen
om värdeandelssystemet
(826/1991). Fondbörsen får
dessutom i enlighet med lagen om
handel med standardiserade
optioner och terminer bedriva
optionsföretagsverksamhet.
Fondbörsens regler
4 §
En fondbörs skall ha regler med
föreskrifter som kompletterar denna
lag åtminstone om
1) hur och på vilka grunder
värdepapper tas upp till handel,
2) hur och när handeln på börslistan
skall ske,
3) hur, när och i vilken omfattning
investerarna och de i handeln
deltagande
värdepappersförmedlarna skall
informeras om anbud eller
anbudsuppmaningar samt om
avslut,
4) hur och på vilka grunder
rättigheter att verka som
börsförmedlare eller i någon annan
egenskap på fondbörsen samt som
börsmäklare beviljas och återkallas,
5) vilka krav, rättigheter och
skyldigheter som annars gäller
börsbolag, övriga
värdepappersemittenter,
börsförmedlare, andra som är
verksamma på fondbörsen samt
börsmäklare, samt
6) hur likställdheten mellan
aktieägarna tryggas, om
aktiebolaget enligt börsreglerna får
bedriva handel med sina egna aktier
på fondbörsen.
Reglerna skall beakta de särdrag
som är förenade med värdepappren
och den handel som bedrivs med
dem samt de investerare som deltar
i handeln. Fondbörsens regler och
ändringar i dem fastställs av
vederbörande ministerium, som
innan det fastställer reglerna skall
inhämta finansinspektionens
utlåtande.
Fondbörsens regler
4 §
En fondbörs skall ha regler med
föreskrifter som kompletterar denna
lag åtminstone om
1) hur och på vilka grunder
värdepapper tas upp till handel,
2) hur och när handeln på börslistan
skall ske,
3) hur, när och i vilken omfattning
investerarna och de i handeln
deltagande
värdepappersförmedlarna och
andra som är verksamma på
fondbörsen skall informeras om
anbud eller anbudsuppmaningar
samt om avslut,
4) hur och på vilka grunder
rättigheter att verka som
börsförmedlare eller i någon annan
egenskap på fondbörsen samt som
börsmäklare beviljas och återkallas,
5) vilka krav, rättigheter och
skyldighet som för fullgörandet av
skyldigheter som baserar sig på
denna lag och fondbörsens regler
eller annars gäller börsbolag och
deras förvaltning, övriga
värdepappersemit-tenter och deras
förvaltning, börsförmedlare, andra
som är verksamma på fondbörsen
samt börsmäklare,
6) hur likställdheten mellan
aktieägarna tryggas, om
aktiebolaget enligt börsreglerna får
bedriva handel med sina egna aktier
på fondbörsen, samt
7) hur de tillsynsuppgifter som
enligt lagen ankommer på
fondbörsen fullgörs.
Reglerna skall beakta de särdrag
som är förenade med
värdepapperen och den handel som
bedrivs med dem samt de
investerare som deltar i handeln.
Fondbörsens regler och ändringar i
dem fastställs av finansministeriet
på ansökan. Ansökan skall avgöras
inom tre månader efter det att den
mottagits eller, om ansökan har
varit bristfällig, efter det att
sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som
behövs för att avgöra saken.
Beslutet skall dock alltid fattas
inom sex månader efter det att
ansökan mottagits. Innan reglerna
fastställs skall finansministeriet
begära utlåtande av
finansinspektionen.
För att stärka förtroendet för
värdepappersmarknaden eller av
andra särskilt vägande skäl kan
finansministeriet bestämma att
föreskrifternas innehåll i regler som
ministeriet fastställt skall ändras
eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall
finansministeriet begära utlåtande
av finansinspektionen.
Avbrytande av fondbörsens
verksamhet
5 §
Statsrådet kan förordna att
verksamheten vid en fondbörs skall
avbrytas för viss tid eller tills vidare,
om fondbörsen har handlat i strid
med lagar eller förordningar eller
myndigheternas med stöd av dem
meddelade föreskrifter eller
fondbörsens regler, eller om en
sådan störning har inträffat i
omsättningen av de värdepapper
som är föremål för handel på
fondbörsen att en fortsatt
verksamhet på börsen utgör ett
allvarligt hot för investerarna eller
verksamheten på
värdepappersmarknaden.
Fondbörsens styrelse kan av
särskilda skäl avbryta verksamheten
på börsen för högst en vecka, om det
vore oförenligt med investerarnas
fördel att verksamheten fortsätts.
Finansinspektionen skall utan
dröjsmål underrättas om att
verksamheten har avbrutits och om
att den återupptas.
Avbrytande av fondbörsens
verksamhet
5 §
Finansministeriet kan förordna att
verksamheten vid en fondbörs skall
avbrytas för viss tid eller tills vidare,
om fondbörsen har handlat i strid
med lagar eller förordningar eller
myndigheternas med stöd av dem
meddelade föreskrifter eller
fondbörsens regler, eller om en
sådan störning har inträffat i
omsättningen av de värdepapper
som är föremål för handel på
fondbörsen att en fortsatt
verksamhet på börsen utgör ett
allvarligt hot för investerarna eller
verksamheten på
värdepappersmarknaden.
Fondbörsen kan av särskilda skäl
avbryta verksamheten på börsen för
högst en vecka, om det vore
oförenligt med investerarnas fördel
att verksamheten fortsätts.
Finansinspektionen skall utan
dröjsmål underrättas om att
verksamheten har avbrutits och om
att den återupptas.
Fondbörsens ledning
6 §
Utöver vad som annars stadgas eller
föreskrivs om uppgifterna för
fondbörsens styrelse skall denna
1) besluta om att uppta ett
värdepapper på börslistan och att
avsluta handeln med det,
2) bevilja och återkalla
börsförmedlarrättigheter,
3) bevilja och återkalla
börsmäklarrättigheter,
4) bevilja och återkalla övriga
rättigheter att vara verksam på
fondbörsen,
5) övervaka att stadgandena och
föreskrifterna om fondbörsens
verksamhet, fondbörsens regler och
god sed iakttas på fondbörsen,
6) sköta om att de uppgifter blir
offentliggjorda som fondbörsen
enligt denna lag och med stöd av den
utfärdade stadganden och
bestämmelser eller fondbörsens
regler skall offentliggöra,
7) underrätta finansinspektionen om
förfaranden som uppenbart strider
mot stadgandena och föreskrifterna
om fondbörsens verksamhet samt
8) underrätta finansinspektionen om
sådana beslut som avses i 1 4
punkten.
Om fondbörsen har ett
förvaltningsråd, kan i börsens
bolagsordning eller stadgar
beslutanderätten i fråga om
rättigheter som nämns i 1 mom. 2
och 4 punkten samt skyldigheten att
lämna meddelanden enligt 1 mom. 8
punkten om rättigheterna överföras
på förvaltningsrådet.
Fondbörsens uppgifter
6 §
Utöver vad som annars stadgas
eller föreskrivs om en fondbörs
uppgifter skall denna
1) se till att tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn ordnas för att
säkerställa att stadgandena och
föreskrifterna om fondbörsens
verksamhet, fondbörsens regler
och god sed iakttas på fondbörsen,
2) se till att de uppgifter blir
offentliggjorda som fondbörsen
enligt denna lag och med stöd av
den utfärdade stadganden och
bestämmelser eller fondbörsens
regler skall offentliggöra,
3) underrätta finansinspektionen
om förfaranden som uppenbart
strider mot stadgandena, reglerna
och föreskrifterna om fondbörsens
verksamhet, om inte förfarandet
omedelbart rättas till eller
situationen reder upp sig på något
annat sätt. Finansinspektionen
skall dock alltid underrättas om
förfaranden som väsentligen eller
upprepade gånger bryter mot
stadgandena, reglerna eller
föreskrifterna,
4) underrätta finansinspektionen
om att ett värdepapper upptas på
börslistan och att handeln med det
avslutas samt om beviljande och
återkallande av rättigheter att
verka som börsförmedlare,
börsmäklare eller i någon annan
egenskap på fondbörsen, samt
5) avbryta handeln med ett
värdepapper, om det är
nödvändigt på grund av ett
förfarande som strider mot
bestämmelser eller föreskrifter om
fondbörsens verksamhet,
fondbörsens regler eller god sed
eller av någon annan
omständighet som väsentligt
påverkar prisbildningen i fråga
om värdepapperet.
6 a §
Fondbörsen skall bevilja rättigheter
att verka som börsförmedlare eller i
någon annan egenskap på en
fondbörs, om sökanden uppfyller de
krav som lagen och fondbörsens
regler ställer och har ett fast
affärsställe i Finland.
Fondbörsen får dessutom bevilja en
sådan utländsk
värdepappersförmedlare
börsförmedlarrättigheter, som av en
myndighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet har
beviljats auktorisation motsvarande
i Finland förutsatt
verksamhetstillstånd och som inte
har något fast affärsställe i Finland.
Med statsrådets tillstånd kan också
andra utländska
värdepappersförmedlare beviljas
börsförmedlarrättigheter.
Börsförmedlare, börsmäklare och
andra som är verksamma på
fondbörsen har rätt att till
finansinspektionen hänskjuta ett av
fondbörsen enligt 6 § 1 mom. 24
punkten fattat beslut varmed en
ansökan om auktorisation har
avslagits eller auktorisationen
återkallats, till finansinspektionen
inom 30 dagar från beslutet.
6 a §
Fondbörsen skall bevilja rättigheter
att verka som börsförmedlare, om
sökanden uppfyller de krav som
lagen och fondbörsens regler ställer
och har ett fast affärsställe i
Finland.
Fondbörsen får dessutom bevilja en
sådan utländsk
värdepappersförmedlare
börsförmedlarrättigheter, som av en
myndighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet har
beviljats auktorisation motsvarande
i Finland förutsatt
verksamhetstillstånd och som inte
har något fast affärsställe i Finland.
På de villkor som finansministeriet
bestämmer kan även andra
utländska värdepappersförmedlare
beviljas börsförmedlarrättigheter,
om sökanden uppfyller de krav som
lagen och fondbörsens regler
ställer. På de villkor som
finansministeriet bestämmer kan
också andra företag beviljas
rättigheter att verka i någon annan
egenskap på fondbörsen och för
egen räkning bedriva handel på
fondbörsen, om sökanden uppfyller
de krav som lagen och fondbörsens
regler ställer och har tillräckliga
förutsättningar vad gäller soliditet
och riskhantering.
Börsförmedlare, börsmäklare och
andra som är verksamma på
fondbörsen har rätt att hänskjuta ett
beslut av fondbörsen genom vilket
ansökan om rättigheter har
avslagits eller rättigheterna har
återkallats till finansinspektionen
inom 30 dagar från beslutet.
7 §
En fondbörs skall ha en
verkställande direktör. Utöver vad
som annars stadgas och bestäms om
verkställande direktörens uppgifter
skall denne se till att handeln med
ett värdepapper avbryts på
fondbörsen, när anledning därtill
ges av ett förfarande som strider
mot stadganden och föreskrifter om
fondbörsens verksamhet,
fondbörsens regler eller god sed
eller av någon annan omständighet
som väsentligt påverkar
prisbildningen i fråga om
värdepapperet.
7 §
(upphävs)
Värdepappersförmedlarnas
oavhängighet
9 §
Värdepappersförmedlare och andra
som är verksamma på fondbörsen
och hör till samma koncern eller
står i ett sådant ekonomiskt
beroendeförhållande till varandra
att fondbörsverksamhetens
tillförlitlighet kan äventyras, får
inte på en och samma fondbörs
tillhandahålla sinsemellan
överensstämmande
investeringstjänster som gäller
samma värdepapper eller
instrument som berättigar till
samma värdepapper.
Värdepappersförmedlarnas
oavhängighet
9 §
Värdepappersförmedlare som hör
till samma koncern eller står i ett
ekonomiskt beroendeförhållande till
varandra och som på fondbörsen
tillhandahåller investeringstjänster
som gäller samma värdepapper
eller instrument som berättigar till
samma värdepapper skall ordna sin
verksamhet på fondbörsen så att
fondbörsens tillförlitliga
verksamhet inte äventyras.
Upptagande av värdepapper på börslistan
10 §
Värdepapper som berättigar till
aktier kan tas upp på börslistan
endast i det fall att till offentlig
handel har upptagits eller samtidigt
upptas aktier av det slag som
värdepapperen berättigar till.
Värdepapper som enligt lagen om
aktiebolag berättigar till aktier kan
tas upp på börslistan endast i det
fall att till offentlig handel har
upptagits eller samtidigt upptas
aktier av det slag som
värdepapperen berättigar till.
Annan offentlig handel med
värdepapper
12 §
Till annan offentlig handel utanför
fondbörsen får, med undantag för
börsvärdepapper som avses i 1 kap.
2 § 1 mom. 1 punkten, upptas
finländska eller utländska
värdepapper om dessa sannolikt
utanför fondbörsens börslista i
tillräcklig utsträckning är föremål
för efterfrågan och utbud, om
prisbildningen således kan
uppskattas vara tillförlitlig och om
den som har emitterat värdepappret
inte skriftligen har meddelat att han
motsätter sig att handel inleds med
värdepappret.
Finansinspektionen kan bestämma
att annan offentlig handel skall
avbrytas, om de av vederbörande
ministerium fastställda regler som
avses i 13 § inte har iakttagits eller
om en fortsatt verksamhet kan
utgöra ett allvarligt hot för
investerarna eller finansmarknadens
funktion. Finansinspektionen kan
också förbjuda inledande av handel
om inte vederbörande ministerium
enligt 13 § har fastställt regler för
den.
Finansinspektionen kan på begäran
av emittenten bestämma att handeln
med marknadsvärdepapper skall
avslutas om dessa har tagits upp till
offentlig handel utan emittentens
samtycke eller utan att emittenten
har erbjudit allmänheten de
ifrågavarande värdepapperen eller
värdepapper av samma slag.
Finansinspektionen skall be den som
ordnar offentlig handel om ett
yttrande. Finansinspektionen kan
avslå emittentens begäran om den
som ordnar annan offentlig handel
visar att värdepappren i övrigt
uppfyller de krav som ställs i 1
mom.
Annan offentlig handel med
värdepapper
12 §
Till annan offentlig handel får
upptas finländska eller utländska
värdepapper om dessa sannolikt i
tillräcklig utsträckning är föremål
för efterfrågan och utbud, om
prisbildningen således kan
uppskattas vara tillförlitlig och om
den som har emitterat
värdepapperet inte skriftligen har
meddelat att han motsätter sig att
handel inleds med värdepapperet.
Finansinspektionen kan bestämma
att annan offentlig handel skall
avbrytas, om de av
finansministeriet fastställda regler
som avses i 13 § inte har iakttagits
eller om en fortsatt verksamhet kan
utgöra ett allvarligt hot för
investerarna eller
finansmarknadens funktion.
Finansinspektionen kan också
förbjuda inledande av handel om
inte finansministeriet enligt 13 §
har fastställt regler för den.
Finansinspektionen kan på begäran
av emittenten bestämma att
handeln med värdepapper skall
avslutas om dessa har tagits upp till
annan offentlig handel utan
emittentens samtycke eller utan att
emittenten har erbjudit allmänheten
värdepapperen i fråga eller
värdepapper av samma slag.
Finansinspektionen skall begära
utlåtande av den som ordnar annan
offentlig handel.
Finansinspektionen kan avslå
emittentens begäran om den som
ordnar annan offentlig handel visar
att värdepapperen i övrigt
uppfyller de krav som ställs i 1
mom.
12 a §
Rättigheter att verka som
värdepappersförmedlare vid annan
offentlig handel skall beviljas
sökande som uppfyller de krav som
lagen och de i 13 eller 14 § nämnda
reglerna ställer och som har ett fast
affärsställe i Finland.
Vid annan offentlig handel får som
part godkännas en utländsk
värdepappersförmedlare som av en
myndighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet har
beviljats auktorisation motsvarande
i Finland förutsatt
verksamhetstillstånd och som inte
har något fast affärsställe i
Finland. Med statsrådets tillstånd
kan också andra utländska
värdepappersförmedlare
godkännas som parter vid annan
offentlig handel.
Finansinspektionen kan för att
stärka förtroendet för
värdepappersmarknaden eller av
något annat särskilt vägande skäl
återkalla en
värdepappersförmedlares eller
mäklares rättigheter att delta i
annan offentlig handel med
värdepapper. Den som ordnar
annan offentlig handel och den som
beslutet gäller skall omedelbart
underrättas om beslutet och
grunderna för det.
En värdepappersförmedlare och en
mäklare kan i annat fall än det som
avses i 3 mom. till
finansinspektionen hänskjuta ett
beslut varigenom en ansökan om
rätt att delta i offentlig handel med
värdepapper har avslagits eller
varigenom sådan rätt så som avses
i 13 § 1 mom. har återkallats, inom
30 dagar från beslutet.
Vad 9 § stadgar om värdepappers-
förmedlares oavhängighet på
fondbörsen, skall på motsvarande
sätt tillämpas vid annan offentlig
handel.
12 a §
Vad som i 6 a § stadgas om
börsförmedlare, andra som är
verksamma på fondbörsen samt
börsmäklare tillämpas på
motsvarande sätt även på
värdepappersförmedlare, andra
parter och mäklare som deltar i
annan offentlig handel.
Vad som i 9 § stadgas om
värdepappersförmedlarnas
oavhängighet på fondbörsen
tillämpas på motsvarande sätt på
annan offentlig handel.
Regler för annan offentlig handel
13 §
På ansökan fastställer vederbörande
ministerium regler för annan
offentlig värdepappershandel, med
föreskrifter som kompletterar denna
lag åtminstone om
1) hur och på vilka grunder
värdepapper tas upp till handel,
2) hur och när handeln skall ske,
3) hur, när och i vilken omfattning
investerarna och de i handeln
deltagande
värdepappersförmedlarna skall
informeras om anbud eller
anbudsuppmaningar samt om
avslut,
4) hur och på vilka grunder
rättigheter att verka som
värdepappersförmedlare och
mäklare beviljas och återkallas,
samt
5) vilka krav, rättigheter och
skyldigheter som annars gäller
värdepappersemittenter,
värdepappersförmedlare och
mäklare,
6) vem eller vilka som svarar för att
handeln ordnas, samt
7) hur likställdheten mellan
aktieägare tryggas, om aktiebolaget
får bedriva handel med sina egna
aktier vid annan offentlig handel.
Vederbörande ministerium kan
fastställa regler som avses i 1 mom.
endast om handeln är tillförlitligt
och opartiskt ordnad och reglerad,
om de regler som skall iakttas vid
handeln erbjuder investerarna
tillräckligt skydd och om ett
tillräckligt stort antal
värdepappersförmedlare deltar i
handeln. Rätt att ansöka om
fastställelse av reglerna har
fondbörsen, en sammanslutning av
värdepappersförmedlare och
enskilda värdepappersförmedlare.
Reglerna skall beakta de särdrag
som är förenade med
värdepapperen och den handel som
bedrivs med dem samt de
investerare som deltar i handeln.
Innan vederbörande ministerium
fastställer reglerna skall det
inhämta finansinspektionens och
Finlands Banks utlåtande.
Vederbörande ministerium kan på
framställning av
finansinspektionen, i syfte att stärka
förtroendet för
värdepappersmarknaden eller av
något annat särskilt vägande skäl
kräva ändring eller komplettering
av föreskrifterna i de regler som det
har fastställt.
Vederbörande ministerium kan
återkalla sin fastställelse av regler
som avses i 1 mom. om det vid
offentlig handel med värdepapper
har skett väsentlig överträdelse av
lagar, förordningar eller
myndigheternas med stöd av dem
meddelade föreskrifter eller
reglerna för offentlig handel eller
om de för fastställelse av reglerna
stadgade förutsättningarna inte
längre finns.
Regler för annan offentlig handel
13 §
På ansökan fastställer
finansministeriet regler för annan
offentlig värdepappershandel, med
föreskrifter som kompletterar denna
lag åtminstone om
1) hur och på vilka grunder
värdepapper tas upp till handel,
2) hur och när handeln skall ske,
3) hur, när och i vilken omfattning
investerarna och de i handeln
deltagande
värdepappersförmedlarna och
andra parterna skall informeras om
anbud eller anbudsuppmaningar
samt om avslut,
4) hur och på vilka grunder
rättigheter att verka som
värdepappersförmedlare, annan
part och mäklare beviljas och
återkallas,
5) vilka krav, rättigheter och
skyldigheter som för fullgörandet
av de skyldigheter som baserar sig
på denna lag och reglerna för
annan offentlig handel eller annars
gäller värdepappersemittenter och
deras förvaltning,
värdepappersförmedlare, andra
parter och mäklare,
6) vem eller vilka som svarar för att
handeln ordnas,
7) hur likställdheten mellan
aktieägare tryggas, om aktiebolaget
får bedriva handel med sina egna
aktier vid annan offentlig handel,
samt
8) hur de tillsynsuppgifter som
enligt lagen ankommer på den som
ordnar annan offentlig handel
fullgörs.
Finansministeriet skall fastställa
regler som avses i 1 mom. om
handeln är tillförlitligt och opartiskt
ordnad och reglerad, om de regler
som skall iakttas vid handeln
erbjuder investerarna tillräckligt
skydd och om tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn över att reglerna
samt stadgandena och
föreskrifterna om ordnandet av
annan offentlig handel och god sed
iakttas har ombesörjts på behörigt
sätt. Rätt att ansöka om
fastställande av reglerna har
fondbörsen och
värdepappersförmedlare. Reglerna
skall beakta de särdrag som är
förenade med värdepapperen och
den handel som bedrivs med dem
samt de investerare som deltar i
handeln. Ansökan om fastställelse
av reglerna skall avgöras inom tre
månader efter det att den mottagits
eller, om ansökan har varit
bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslutet skall dock
alltid fattas inom sex månader efter
det att ansökan mottagits. Innan
reglerna fastställs skall
finansministeriet begära utlåtande
av finansinspektionen och, om
reglerna gäller handel med
värdepapper som avses i 1 kap. 2 §
1 mom. 2 punkten, även utlåtande
av Finlands Bank.
För att stärka förtroendet för
värdepappersmarknaden eller av
andra särskilt vägande skäl kan
finansministeriet bestämma att
föreskrifternas innehåll i regler som
ministeriet fastställt skall ändras
eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall
finansministeriet begära utlåtande
av finansinspektionen och, om
reglerna gäller handel med
värdepapper som avses i 1 kap. 2 §
1 mom. 2 punkten, även utlåtande
av Finlands Bank.
Finansministeriet kan återkalla sin
fastställelse av regler som avses i 1
mom. om det vid offentlig handel
med värdepapper har skett väsentlig
överträdelse av lagar, förordningar
eller myndigheternas med stöd av
dem meddelade föreskrifter eller
reglerna för offentlig handel eller
om de för fastställelse av reglerna
stadgade förutsättningarna inte
längre finns.
14 §
Statsrådet fastställer på
framställning av Finlands Banks
direktion regler för de förfaranden
som utanför fondbörsen skall iakttas
mellan värdepappersförmedlare och
andra yrkesmässiga investerare vid
annan offentlig handel med
värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1
mom. 2 punkten, om handeln är
tillförlitligt och opartiskt ordnad och
reglerad. Finlands Bank kan göra
framställningen, om det behövs för
skötseln av bankens uppgifter.
Finlands Banks framställningar skall
antingen godkännas utan ändringar
eller förkastas. I reglerna skall
beaktas de särdrag som är förenade
med värdepappren och handeln med
dem, de investerare som deltar i
handeln samt i tillämpliga delar 13 §
1 och 2 mom.
Utan hinder av 1 mom. kan Finlands
Bank meddela de villkor på vilka den
bedriver handel med värdepapper för
att sköta sina penningpolitiska
uppgifter.
På annan offentlig handel för vilken
regler har fastställts enligt 1 mom.
skall, med undantag för 12 § 4 mom.
och 12 a § 3 mom., tillämpas 12 och
12 a §.
På handel som Finlands Bank
bedriver med värdepapper som avses
i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten skall
inte tillämpas 2 kap. 7 § 3 mom., de
bestämmelser i strafflagen som avses
i 5 kap. 1 § och inte heller 9 kap. 2 §.
Detsamma gäller sådan handel med
värdepapper som nämns i 1 mom., för
vilken reglerna föreskriver att
allmänheten inte har rätt att direkt
eller indirekt delta i handeln.
14 §
Utan hinder av 13 § kan Finlands
Bank meddela de villkor på vilka
den bedriver handel med
värdepapper som avses i 1 kap. 2
§ 1 mom. 2 punkten för att sköta
sina penningpolitiska uppgifter.
På handel som Finlands Bank
bedriver med värdepapper som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2
punkten skall inte tillämpas 2 kap.
7 § 3 mom., de bestämmelser i
strafflagen som avses i 5 kap. 1 §
och inte heller 9 kap. 2 §.
Detsamma gäller sådan handel
med dessa värdepapper, för vilken
reglerna föreskriver att
allmänheten inte har rätt att direkt
eller indirekt delta i handeln.
Avbrytande av handel med
värdepapper som upptagits till
offentlig handel
14 a §
Om en fondbörs eller någon annan
som ordnar offentlig handel har
avbrutit handeln med värdepapper av
orsaker som beror på
värdepappersemittenten, skall handeln
med samma värdepapper avbrytas på
fondbörsernas alla börslistor och inom
all annan offentlig handel. Handeln
kan fortsätta genast när orsaken till
avbrottet har försvunnit. Alla
anordnare av offentlig handel som
ordnar offentlig handel med de
värdepapper som är föremål för
åtgärderna skall omedelbart
underrättas om avbrottet och att det
upphör samt om grunderna för dessa
åtgärder.
15 §
Statsrådet skall enligt rådets
direktiv om investeringstjänster
inom värdepappersområdet
(93/22/EEG) upprätta en
förteckning över den offentliga
värdepappershandel för vilken
regler har fastställts enligt denna
lag. Statsrådet skall översända
förteckningen tillsammans med
reglerna för dessa reglerade
marknaders verksamhet till övriga
medlemsstater och till
kommissionen för kännedom,
förutsatt att statsrådet i ansökan om
fastställelse av reglerna har ombetts
avge en sådan rapport och förutsatt
att det i samband med fastställelsen
av reglerna har kunnat konstateras
att reglerna uppfyller
rapporteringskraven. På samma sätt
skall ändringar i förteckningen eller
reglerna rapporteras.
Statsrådet skall innan det avger den
rapport som nämns i 1 mom.
inhämta ett utlåtande av Finlands
Bank, om statsrådet enligt 14 § har
fastställt regler för offentlig handel
med värdepapper. Om Finlands
Banks utlåtande är negativt skall
någon rapport inte avges.
Återkallas fastställelsen av regler
som fastställts enligt 14 § skall 2
mom. tillämpas.
Rapporter till övriga medlemstater
och kommissionen
15 §
Finansministeriet skall i enlighet
med rådets direktiv 93/22/EEG om
investeringstjänster inom
värdepappersområdet upprätta en
förteckning över den offentliga
värdepappershandel för vilken
regler har fastställts enligt denna
lag. Finansministeriet skall
översända förteckningen
tillsammans med reglerna för dessa
reglerade marknaders verksamhet
till övriga medlemsstater och till
kommissionen för kännedom,
förutsatt att finansministeriet i
ansökan om fastställelse av reglerna
har ombetts avge en sådan rapport
och förutsatt att det i samband med
fastställelsen av reglerna har kunnat
konstateras att reglerna uppfyller
rapporteringskraven. På samma sätt
skall ändringar i förteckningen eller
reglerna rapporteras.
Marknadsföring av offentlig
handel
Yrkesmässigt ordnad handel
16 §
Endast en fondbörs eller en
värdepappersförmedlare får
yrkesmässigt ordna ett han-
delsförfarande i syfte att förmedla
kontakt mellan köpare och säljare av
värdepapper vilket är tillgängligt för
allmänheten. När det är fråga om
annan handel än offentlig handel
enligt 1 kap. 3 §, gäller för en
värdepappersförmedlare som ordnar
sådan handel och dennes anställda i
tillämpliga delar vad som i 4 kap.
bestäms om
värdepappersförmedlare, mäklare
och anställda hos
värdepappersförmedlare och om
bemyndigande för finansinspektionen
att meddela föreskrifter. Vid annat
yrkesmässigt ordnat
handelsförfarande kan handel
bedrivas med värdepapper i fråga
om vilka tillgången till upplysningar
om emittenten och handeln är
tillräckligt tryggad. Vid annat
yrkesmässigt ordnat
handelsförfarande kan handel dock
inte bedrivas med värdepapper som
upptagits till offentlig handel enligt
denna lag.
När det är fråga om annan handel än
offentlig handel enligt 1 kap. 3 §,
skall den som ordnar sådan handel
offentliggöra regler för sitt
handelsförfarande vilka innehåller
föreskrifter åtminstone om de
omständigheter som regleras i 13 § 1
mom. samt om hur clearingen av
avslut gällande de värdepapper som
är föremål för handelsförfarandet
samt förvaringen av värdepapperen
sker. Av reglerna skall dessutom
framgå hur reglerna för handeln
ändras och hur parterna i
handelsförfarandet underrättas om
ändringarna innan de träder i kraft.
Den som ordnar ett
handelsförfarande som avses i detta
moment skall underrätta
finansinspektionen om reglerna för
sitt handelsförfarande och om
ändringar i dem innan de träder i
kraft.
Den som ordnar ett
handelsförfarande skall se till det
ordnas tillräcklig och tillförlitlig
tillsyn för att säkerställa att
bestämmelserna om verksamheten,
reglerna för handelsförfarandet och
god sed iakttas inom
handelsförfarandet. Den som ordnar
ett handelsförfarande skall tillställa
finansinspektionen en beskrivning av
sitt system för insamling och
förvaring av tillsynsuppgifter och
uppgifter om handeln.
16 §
Offentlig handel med värdepapper
får inte marknadsföras genom
lämnande av osanna eller
vilseledande uppgifter eller genom
förfaranden som strider mot god
sed eller annars är otillbörliga.
Ett enligt 1 kap. 3 § yrkesmässigt
ordnat handelsförfarande för
förmedling av kontakt mellan
köpare och säljare av värdepapper
får marknadsföras till allmänheten
endast om regler för förfarandet
har fastställts enligt denna lag.
Marknadsföring av yrkesmässigt
ordnade handelsförfaranden
17 §
Offentlig handel med värdepapper
eller ett annat handelsförfarande
enligt 16 § får inte marknadsföras
genom lämnande av osanna eller
vilseledande uppgifter eller genom
förfaranden som strider mot god sed
eller annars är otillbörliga.
4 kap.
Värdepappershandel och tillhandahållande av
investeringstjänster
Värdepappersförmedlarnas verksamhet
4 §
Värdepappersförmedlaren skall
undvika intressekonflikter och, om
sådana uppkommer, bemöta sina
kunder så som god sed förutsätter.
Förmedlaren får inte låta en annan
kunds, emittents eller sin egen
fördel påverka de anvisningar eller
råd som han ger kunden eller sättet
att utföra uppdraget.
Värdepappersförmedlaren skall
undvika intressekonflikter och, om
sådana uppkommer, bemöta sina
kunder så som god sed förutsätter.
Förmedlaren får inte låta en annan
kunds, emittents eller sin egen
fördel påverka de anvisningar eller
råd som han ger kunden eller sättet
att utföra uppdraget.
Finansinspektionen kan meddela
värdepappersförmedlarna närmare
föreskrifter om förfaranden för att
undvika intressekonflikter.
6 §
Värdepappersförmedlaren får inte ge
en annan värdepappersförmedlare
uppdrag som gäller handel för hans
egen räkning med börsvärdepapper
eller marknadsvärdepapper vid den
fondbörs eller vid sådan annan
offentlig handel, där han själv har rätt
att tillhandahålla samma
investeringstjänster som gäller samma
värdepapper.
(2 mom. upphävs)
Rapporter om värdepappersaffärer
7 §
Värdepappersförmedlaren skall
avge rapport enligt 1 mom. så som
finansinspektionen bestämmer
antingen till vederbörande
fondbörs, någon annan som ordnar
offentlig handel, av särskilda skäl
någon annan sammanslutning som
står under finansinspektionens
tillsyn och av denna har godkänts
för ändamålet, till
finansinspektionen eller till
Finlands Bank. Om uppgifterna fås
direkt ur handelssystemet behöver
någon rapport inte ges.
Värdepappersförmedlaren skall
avge rapport enligt 1 mom. så som
finansinspektionen bestämmer på
ett sätt som tryggar
värdepappersmarknadens funktion
och tillsynen över marknaden
antingen till behörig fondbörs,
någon annan som ordnar offentlig
handel, av särskilda skäl någon
annan sammanslutning som står
under finansinspektionens tillsyn
och av denna har godkänts för
ändamålet, till finansinspektionen
eller till Finlands Bank. Om
uppgifterna fås direkt ur
handelssystemet behöver någon
rapport inte ges.
8 §
En värdepappersförmedlare skall i
den omfattning som
finansinspektionen bestämmer
rapportera eller specificera sådana
köp och andra affärer beträffande i 7
§ angivna värdepapper vilka gäller
aktier eller enligt lagen om aktiebolag
till sådana berättigande värdepapper
och i vilka den ena parten är en
värdepappersförmedlare som handlar
för sin egen räkning eller ett företag
som hör till samma koncern som
värdepappersförmedlaren eller en
sammanslutning som är
ägarkontrollerad av denne, eller
dessas pensionsstiftelse eller
pensionskassa. Dessutom skall
värdepappersförmedlaren i den
omfattning som finansinspektionen
bestämmer rapportera eller
specificera avtal som har ingåtts för
värdepappersförmedlarens egen
räkning eller för ett sådant företags
eller en sådan sammanslutnings,
pensionsstiftelses eller pensionskassas
räkning som avses ovan, ifall
avtalsvillkoren begränsar avyttring av
värdepapper som avses i 7 § eller
utövande av rösträtt som baserar sig
på dem.
Finansinspektionen kan meddela
närmare föreskrifter om
rapporteringsförfarandet och -
tidpunkterna samt om vilka
myndigheter rapporterna skall riktas
till.
Om värdepapper som avses i 1 mom.
har anslutits till värdeandelssystemet,
kan värdepappersförmedlaren på de
villkor som finansinspektionen
bestämmer ordna med ett sådant
förfarande att uppgifterna fås direkt
ur värdeandelssystemet.
Fondbörsen eller någon annan
arrangör av offentlig handel skall så
som finansinspektionen bestämmer
offentliggöra de uppgifter som har
rapporterats med stöd av denna
paragraf.
8 §
(upphävs)
4 a kap.
Clearingverksamhet
Beviljande av koncession
2 §
Ansökan skall avgöras inom sex
månader från det den mottagits. Om
finansministeriet under denna tid ber
sökanden lämna tilläggsutredning
om ansökan, räknas tiden från den
dag då finansministeriet tar emot
tilläggsutredningen.
Ansökan skall avgöras inom sex
månader efter det att den mottagits
eller, om ansökan har varit
bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut om
koncession skall dock alltid fattas
inom 12 månader efter det att
ansökan mottagits.
Clearingorganisationens regler
4 §
En clearingorganisation skall ha
regler som kompletterar vad som i
denna lag bestäms om en
clearingorganisations verksamhet.
Reglerna och ändringar i dem skall
fastställas av vederbörande
ministerium. Innan reglerna eller
ändringar av dem fastställs skall
ministeriet inhämta Finlands Banks
och finansinspektionens utlåtanden.
Om organisationens verksamhet
kommer att omfatta clearing av
värdepapper som har anslutits till
värdeandelssystemet, skall
utlåtande vid behov inhämtas av
värdepapperscentralen och av den
behöriga fondbörsen eller av någon
annan som ordnar offentlig handel
för att säkerställa att reglerna
överensstämmer och för att stärka
förtroendet gentemot
värdepappersmarknaden.
Reglerna kan fastställas om de
beträffande skyddet av investerarna
och clearingmedlemmarna
innehåller tillräckliga föreskrifter
om
1) vilka typer av
värdepappersavslut eller andra
överlåtelser som
clearingorganisationens verksamhet
skall omfatta,
2) hur och när
clearingverksamheten ordnas,
3) hur och på vilka grunder
clearingmedlemskap beviljas och
återkallas,
4) hur förpliktelser till följd av
värdepappersavslut eller andra
överlåtelser skall definieras vid
clearingverksamheten,
5) hur förpliktelserna skall
fastställas som bindande för
handelsparterna och
clearingmedlemmarna,
6) hur clearingorganisationen
ansvarar för att förpliktelserna
fullgörs,
7) hur snabbt och på vilket sätt
förpliktelserna skall fullgöras,
8) hur clearingorganisationens
likviditet skall tryggas,
9) hur de i 7 § angivna säkerheterna
för clearingverksamheten skall
ställas,
10) hur förlustrisken i
clearingverksamheten skall täckas,
11) hur clearingverksamheten skall
ordnas vid störningar eller i det fall
att en clearingmedlem åsidosätter
sina förpliktelser till följd av
clearingverksamheten,
12) hur clearingmedlemmarna
ansvarar för clearingverksamheten,
samt
13) hur beslutsfattandet om
kompletterande regler är fördelat
mellan styrelsen och verkställande
direktören.
Vederbörande ministerium kan
bestämma att reglerna skall ändras
eller kompletteras. Om ett viktigt
allmänt intresse förutsätter att det
ordnas clearingverksamhet och om
en clearingorganisations regler eller
en ändring av dem inte har
fastställts på grund av att ansökan
har avslagits eller av någon annan
orsak, kan vederbörande
ministerium bestämma hur
clearingverksamheten skall ordnas.
Clearingorganisationens regler
4 §
En clearingorganisation skall ha
regler med föreskrifter som
kompletterar vad som i denna lag
bestäms om en
clearingorganisations verksamhet.
Reglerna och ändringar i dem
fastställs av finansministeriet på
ansökan, om de uppfyller kraven på
en pålitlig clearingorganisations
verksamhet och om tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn över att reglerna
samt bestämmelserna om
clearingorganisationens
verksamhet och god sed iakttas har
ombesörjts på behörigt sätt.
Ansökan skall avgöras inom tre
månader efter det att den mottagits
eller, om ansökan har varit
bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut skall dock
alltid fattas inom sex månader efter
det att ansökan mottagits. Innan
reglerna eller ändringar av dem
fastställs skall finansministeriet
begära utlåtande av Finlands Bank
och finansinspektionen. Om
organisationens verksamhet
kommer att omfatta clearing av
värdepapper som har anslutits till
värdeandelssystemet, skall
utlåtande vid behov begäras av
värdepapperscentralen och av den
behöriga fondbörsen eller av någon
annan som ordnar offentlig handel
för att säkerställa att reglerna
överensstämmer och för att stärka
förtroendet för
värdepappersmarknaden.
Reglerna kan fastställas om de
beträffande skyddet av investerarna
och clearingmedlemmarna
innehåller tillräckliga föreskrifter
om
1) vilka typer av
värdepappersavslut eller andra
överlåtelser som
clearingorganisationens verksamhet
skall omfatta,
2) hur och när
clearingverksamheten ordnas,
3) hur och på vilka grunder
clearingmedlemskap beviljas och
återkallas,
4) hur förpliktelser till följd av
värdepappersavslut eller andra
överlåtelser skall definieras vid
clearingverksamheten,
5) hur förpliktelserna skall
fastställas som bindande för
handelsparterna och
clearingmedlemmarna,
6) hur clearingorganisationen
ansvarar för att förpliktelserna
fullgörs,
7) hur snabbt och på vilket sätt
förpliktelserna skall fullgöras,
8) hur clearingorganisationens
likviditet skall tryggas,
9) hur de i 7 § angivna säkerheterna
för clearingverksamheten skall
ställas,
10) hur förlustrisken i
clearingverksamheten skall täckas,
11) hur clearingverksamheten skall
ordnas vid störningar eller i det fall
att en clearingmedlem åsidosätter
sina förpliktelser till följd av
clearingverksamheten,
12) hur clearingmedlemmarna
ansvarar för clearingverksamheten,
13) hur beslutsfattandet om
kompletterande regler är fördelat
mellan styrelsen och verkställande
direktören, samt
14) hur de tillsynsuppgifter som
enligt lagen ankommer på clearing-
organisationen fullgörs.
För att stärka förtroendet för en
clearingorganisations verksamhet
eller av andra särskilt vägande skäl
kan finansministeriet bestämma att
innehållet i de regler som
ministeriet fastställt skall ändras
eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall
finansministeriet begära utlåtande
av finansinspektionen och Finlands
Bank. Om ett viktigt allmänt
intresse förutsätter att det ordnas
clearingverksamhet och om en
clearingorganisations regler eller en
ändring av dem inte har fastställts
på grund av att ansökan har
avslagits eller av någon annan
orsak, kan finansministeriet
bestämma hur
clearingverksamheten skall ordnas.
Clearingorganisationens
affärsverksamhet
5 §
En clearingorganisation får utöver
sådan
clearingorganisationsverksamhet
som avses i 1 kap. 4 § 2 mom.,
under de förutsättningar som anges
i koncessionen,
1) cleara och avveckla avtal om
värdepapperslån och repor som
gäller i 4 kap. 5 a § 3 mom.
definierade värdepapper, om
finansinspektionen har godkänt
avtalsvillkoren,
Clearingorganisationens
affärsverksamhet
5 §
En clearingorganisation får utöver
sådan
clearingorganisationsverksamhet
som avses i 1 kap. 4 § 2 mom.,
under de förutsättningar som anges
i koncessionen,
1) cleara och avveckla avtal om
värdepapperslån och repor som
gäller i 4 kap. 5 a § 3 mom.
definierade värdepapper, om
finansinspektionen har godkänt
avtallsvillkoren, samt cleara och
avveckla avslut som gjorts inom ett
annat yrkesmässigt ordnat och för
allmänheten tillgängligt handels-
förfarande som avses i 3 kap. 16 §,
5 kap.
Stadganden om insynsställning
2 §
Anmälningsskyldighet
Innehav av aktier som är föremål
för offentlig handel och av
värdepapper som enligt lagen om
aktiebolag berättigar till aktier samt
av andra aktier i ett bolag som
emitterat värdepapperen och av
andra värdepapper som enligt lagen
om aktiebolag berättigar till aktier
är offentligt, om värdepapperets
ägare är
1) medlem eller suppleant i
styrelsen eller förvaltningsrådet,
verkställande direktör eller dennes
ställföreträdare, revisor eller
revisorssuppleant för det bolag, den
värdepapperscentral, den fondbörs,
den värdepappersförmedlare eller
någon annan sammanslutning som
ordnar offentlig handel med sådana
värdepapper eller anställd hos den
revisionssammanslutning som har
huvudansvaret för bolagets revision,
2) mäklare och anställd hos en
värdepappersförmedlare, med
uppgift att handlägga uppdrag som
gäller sådana värdepapper eller göra
investeringsanalyser som gäller
dem,
3) någon annan anställd hos en
värdepapperscentral, en fondbörs,
en värdepappersförmedlare eller
hos någon annan sammanslutning
som ordnar offentlig handel med
detta slags värdepapper än en sådan
som avses i 1 och 2 punkten, eller
4) en sammanslutning eller stiftelse
som är ägarkontrollerad av en i
denna paragraf nämnd person,
ensam eller tillsammans med sina
familjemedlemmar eller
tillsammans med någon annan
person som avses i denna paragraf
eller dennes familjemedlemmar.
5 kap.
Stadganden om insynsställning
2 §
Offentlighet för innehav
Innehav av aktier som är föremål
för offentlig handel och av
värdepapper som berättigar till
sådana aktier samt av andra
värdepapper som berättigar till
sådana värdepapper är offentligt,
om värdepapperets ägare är
1) medlem eller suppleant i
styrelsen eller förvaltningsrådet,
verkställande direktör eller dennes
ställföreträdare, revisor eller
revisorssuppleant för det bolag som
emitterat en sådan aktie eller för en
värdepapperscentral, en fondbörs
eller en värdepappersförmedlare
eller anställd hos den
revisionssammanslutning som har
huvudansvaret för bolagets
revision,
2) mäklare och anställd hos en
värdepappersförmedlare, med
uppgift att handlägga uppdrag som
gäller sådana värdepapper eller
göra investeringsanalyser som
gäller dem,
3) någon annan anställd hos en
värdepapperscentral, en fondbörs
eller en värdepappersförmedlare
som ordnar annan offentlig handel
med detta slags värdepapper än en
sådan som avses i 1 och 2 punkten,
eller
4) en sammanslutning eller stiftelse
som är ägarkontrollerad av en i
denna paragraf nämnd person,
ensam eller tillsammans med sina
familjemedlemmar eller
tillsammans med någon annan
person som avses i denna paragraf
eller dennes familjemedlemmar.
Uppgifter som skall lämnas
3 §
Den som står i ett sådant
förhållande som avses i 2 § 1 mom.
1 punkten till ett bolag som har
emitterat aktier och värdepapper
som enligt lagen om aktiebolag
berättigar till aktier som är föremål
för offentlig handel skall, när han
tillträder uppdraget, underrätta
bolaget om
1) vem han är förmyndare för,
2) sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten,
3) sammanslutningar eller stiftelser
där han har ett sådant betydande
inflytande som avses i 2 mom.,
4) sådana aktier och enligt lagen om
aktiebolag till aktier berättigande
värdepapper som han, en i 1
punkten nämnd myndling, samt en
sammanslutning eller stiftelse som
avses i 2 och 3 punkten äger i
bolaget och i bolag som hör till
samma koncern som detta,
5) sådana köp och andra affärer
som, medan han innehaft
uppdraget, har gjorts med
värdepapper som avses i 4 punkten,
samt om
6) andra förändringar som skett i de
uppgifter som avses i denna
paragraf.
Uppgifter som skall lämnas
3 §
Den som står i ett sådant
förhållande som avses i 2 § 1 mom.
1 punkten till ett bolag som har
emitterat aktier som är föremål för
offentlig handel skall, när han
tillträder uppdraget, underrätta
bolaget om
1) omyndiga vars intressebevakare
han är,
2) sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten,
3) sammanslutningar eller stiftelser
där han har ett sådant betytande
inflytande som avses i 2 mom.,
4) sådana aktier och till aktier
berättigande värdepapper som han,
en i 1 punkten avsedd omyndig
samt en sammanslutning eller
stiftelse som avses i 2 punkten äger
i bolaget,
5) sådana köp och andra affärer
som, medan han innehaft
uppdraget, har gjorts med
värdepapper som avses i 4 punkten,
samt om
6) andra förändringar som skett i de
uppgifter som avses i denna
paragraf.
4 §
Den som till en
värdepapperscentral, en fondbörs
och en värdepappersförmedlare
som ordnar annan offentlig handel
eller till en sammanslutning av
värdepappersförmedlare står i ett
sådant förhållande som avses i 2 § 1
mom. 1 eller 3 punkten skall när
han tillträder uppdraget underrätta
fondbörsen,
värdepappersförmedlaren eller
sammanslutningen om vem han är
förmyndare för, om sådana
sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten
samt om förändringar i dessa
uppgifter. Till sin anmälan skall han
foga de uppgifter som avses i 3 § 1
mom. 46 punkten.
Den som till en
värdepappersförmedlare står i ett
sådant förhållande som avses i 2 § 1
mom. 1 eller 2 punkten skall när
han tillträder uppdraget underrätta
förmedlaren om vem han är
förmyndare för, om sådana
sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten
samt om förändringar i dessa
uppgifter. Till anmälan skall fogas
de uppgifter som avses i 3 § 1
mom. 46 punkten.
4 §
Den som till en
värdepapperscentral, en fondbörs
och en värdepappersförmedlare
som ordnar annan offentlig handel
står i ett sådant förhållande som
avses i 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten
skall när han tillträder uppdraget
underrätta värdepapperscentralen,
fondbörsen eller
värdepappersförmedlaren om
omyndiga vars intressebevakare
han är, om sådana
sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten
samt om förändringar i dessa
uppgifter. Till sin anmälan skall han
foga de uppgifter som avses i 3 § 1
mom. 46 punkten.
Den som till en
värdepappersförmedlare står i ett
sådant förhållande som avses i 2 § 1
mom. 1 eller 2 punkten skall när
han tillträder uppdraget underrätta
förmedlaren om omyndiga som han
är intressebevakare för, om sådana
sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten
samt om förändringar i dessa
uppgifter. Till anmälan skall fogas
de uppgifter som avses i 3 § 1
mom. 46 punkten.
7 kap.
Tillsyn över
värdepappersmarknaden
Tillsynsmyndighet
1 §
Finansinspektionen utövar tillsyn
över iakttagandet av denna lag, med
stöd av den utfärdade stadganden
och myndigheternas med stöd av
dessa meddelade föreskrifter samt
de regler, anvisningar och
avtalsvillkor som gäller offentlig
handel med värdepapper.
Finansinspektionen har rätt att av
den som emitterat värdepapper som
är föremål för offentlig handel, den
som är skyldig att offentliggöra
prospekt som avses i 2 kap. 3 §, den
som är informationsskyldig i
enlighet med 2 kap. 9 och 10 §,
företag som enligt 4 a kap. 5 § 2
mom. ägs av en
clearingsorganisation eller sköter
uppgifter i samband med
clearingverksamhet,
sammanslutningar och stiftelser
som avses i 5 kap. 2, 3 och 4 § samt
av anbudsgivare som avses i 6 kap.
1 § och aktieägare som avses i 6
kap. 6 § och av andra
inlösningsskyldiga få de
upplysningar som tillsynen
förutsätter och kopior av handlingar
som finansinspektionen anser vara
nödvändiga för tillsynen.
Finansinspektionen har även rätt att
förrätta för tillsynen nödvändiga
inspektioner hos de i lagrummen
angivna sammanslutningarna och
stiftelserna.
7 kap.
Tillsyn över
värdepappersmarknaden
Tillsynsmyndighet
1 §
Finansinspektionen utövar tillsyn
över iakttagandet av denna lag, med
stöd av den utfärdade bestämmelser
och myndigheternas med stöd av
dessa meddelade föreskrifter samt
de regler, anvisningar och
avtalsvillkor som gäller offentlig
handel med värdepapper och andra
handelsförfaranden enligt 3 kap. 16
§.
Finansinspektionen har rätt att av
den som emitterat värdepapper som
är föremål för offentlig handel och
andra handelsförfaranden enligt 3
kap. 16 §, andra som är verksamma
på fondbörsen och andra som är
parter i annan offentlig handel, den
som är skyldig att offentliggöra
prospekt som avses i 2 kap. 3 §, den
som är informationsskyldig i
enlighet med 2 kap. 9 och 10 §,
företag som enligt 4 a kap. 5 § 2
mom. ägs av en
clearingorganisation eller sköter
uppgifter i samband med
clearingverksamhet,
anmälningsskyldiga,
sammanslutningar och stiftelser
som avses i 5 kap. 2, 3 och 4 § samt
av anbudsgivare som avses i 6 kap.
1 § och aktieägare som avses i 6
kap. 6 § och av andra
inlösningsskyldiga få de
upplysningar som tillsynen
förutsätter och få kopior av
handlingar som finansinspektionen
anser vara nödvändiga för tillsynen.
Finansinspektionen har dessutom
rätt att förrätta för tillsynen
nödvändiga inspektioner hos de i
lagrummen angivna
sammanslutningarna och
stiftelserna.
Tystnadsplikt
3 §
Den som vid fullgörande av
uppdrag som avses i denna lag eller
som medlem eller suppleant i ett
organ eller som anställd hos en
fondbörs, värdepappersförmedlare,
clearingorganisation,
clearingmedlem, ett företag som
avses i 4 a kap. 5 § 2 mom. eller en
sammanslutning av värdepappers-
förmedlare som avses i 3 kap. 13 §
3 mom. har fått kännedom om en
icke offentliggjord uppgift om en
emittents eller någon annans
ekonomiska ställning eller om en
omständighet som gäller deras
enskilda förhållanden eller en
affärs- eller yrkeshemlighet, får inte
yppa eller på något annat sätt röja
eller utnyttja uppgifterna, om det
inte har bestämts eller i vederbörlig
ordning föreskrivits att de skall
yppas eller om inte den till vars
förmån tystnadsplikten gäller ger
sitt samtycke.
Tystnadsplikt
3 §
Den som vid fullgörande av
uppdrag som avses i denna lag eller
som medlem eller suppleant i ett
organ eller som anställd hos en
fondbörs, värdepappersförmedlare,
clearingorganisation,
clearingmedlem eller ett företag
som avses i 4 a kap. 5 § 2 mom. har
fått kännedom om en icke
offentliggjord uppgift om en
emittents eller någon annans
ekonomiska ställning eller om en
omständighet som gäller deras
enskilda förhållanden eller en
affärs- eller yrkeshemlighet, får inte
yppa eller på något annat sätt röja
eller utnyttja uppgifterna, om det
inte har bestämts eller i vederbörlig
ordning föreskrivits att de skall
yppas eller om inte den till vars
förmån tystnadsplikten gäller ger
sitt samtycke.
8 kap.
Straffstadganden
Olovligt ordnande av offentlig
handel med värdepapper
2 §
Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet bedriver offentlig
handel med värdepapper i strid med
3 kap. 1 §, 5 § 1 mom., 10 § 13
mom., 12 eller 13 § eller de regler
som fastställts i enlighet med 14 § 1
mom. skall, om inte gärningen är
ringa eller strängare straff bestäms
någon annanstans i lag, för olovligt
ordnande av offentlig handel med
värdepapper dömas till böter eller
fängelse i högst ett år.
8 kap.
Straffstadganden
Olovligt ordnande av
handelsförfarande med
värdepapper
2 §
Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet bedriver offentlig
handel med värdepapper eller
yrkesmässigt ordnar ett annat för-
farande för handel med
värdepapper i strid med 3 kap. 1 §,
5 § 1 mom., 10 § 13 mom., 12 §
eller 13 § eller 16 § skall, om inte
gärningen är ringa eller strängare
straff bestäms någon annanstans i
lag, för olovligt ordnande av
handelsförfarande med
värdepapper dömas till böter eller
fängelse i högst ett år.
Värdepappersmarknadsförseelse
3 §
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet
1) bryter mot 2 kap. 1, 24, 4 a, 5,
5 a, 6 eller 6 a §,
2) försummar den
informationsskyldighet som 2 kap.
710, 10 a § eller 11 § 3 mom.
föreskriver,
3) försummar den
anmälningsskyldighet som bestäms
i 4 kap. 7 eller 8 § eller i 5 kap. 2
4 § eller skyldigheten att föra
register enligt 5 kap. 5 §,
4) bryter mot 6 kap. 1 § eller
försummar den skyldighet att
offentliggöra uppgifter som 6 kap. 2
§ 1 mom., 3 § 1 mom., 4 § eller 6 §
4 mom. föreskriver
5) offentliggör ett emissions- eller
börsprospekt eller en
anbudshandling innan
finansinspektionen har godkänt
dem, eller
6) bedriver
värdepappersförmedling i strid med
4 kap. 6 § 2 mom.,
skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff bestäms någon
annanstans i lag, för
värdepappersmarknadsförseelse
dömas till böter.
Värdepappersmarknadsförseelse
3 §
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet
1) bryter mot 2 kap. 1, 24, 4 a, 5,
5 a, 6 eller 6 a § eller 3 kap. 17 §,
2) försummar den
informationsskyldighet som 2 kap.
710, 10 a § eller 11 § 3 mom.
föreskriver,
3) försummar den
anmällningsskyldighet som bestäms
i 4 kap. 7 eller i 5 kap. 24 § eller
skylldigheten att föra register enligt
5 kap. 5 §,
4) bryter mot 6 kap. 1 § eller
försummar den skyldighet att
offentliggöra uppgifter som 6 kap. 2
§ 1 mom., 3 § 1 mom., 4 § eller 6 §
4 mom. föreskriver eller
5) offentliggör ett emissions- eller
börsprospekt eller en
anbudshandling innan
finansinspektionen har godkänt den,
skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff bestäms någon
annanstans i lag, för
värdepappersmarknadsförseelse
dömas till böter.
10 kap.
Särskilda stadganden
Ändringssökande
3 §
Ändring i beslut som statsrådet
eller vederbörande ministerium har
meddelat med stöd av 3 kap. 2 § 1
mom., 4 § 2 mom., 13 § 3 mom. och
14 § 1 mom. samt 4 a kap. 2 § och
4 § 1 mom. får inte sökas genom
besvär.
10 kap.
Särskilda stadganden
Ändringssökande
3 §
Ändring i beslut som
finansministeriet meddelar med stöd
av denna lag får sökas genom
besvär. Om ett beslut enligt 3 kap. 2
§ 1 mom., 4 § 2 mom. eller 13 § 3
mom. eller 4 a kap. 2 § eller 4 § 1
mom. om beviljande av koncession
för fondbörsverksamhet,
fastställelse av regler för en
fondbörs eller ändringar i dem,
fastställelse av regler för annan
offentlig handel eller ändringar i
dem, beviljande av koncession för
en clearingorganisation eller
fastställelse av regler för en clearin-
gorganisation eller ändringar i dem
inte har meddelats inom utsatt tid,
får sökanden anföra besvär. Be-
svären anses i så fall gälla avslag
på ansökan. Sådana besvär får
anföras till dess att ett beslut har
meddelats. Finansministeriet skall
underrätta besvärsmyndigheten om
beslutet, om detta har meddelats
efter att besvär anförts. Beträffande
anförande och behandling av besvär
som avses i denna paragraf gäller i
övrigt i tillämpliga delar vad som
bestäms i lagen om ändrings-
sökande i förvaltningsärenden
(154/1950).
Denna lag träder i kraft den 20 .
Dess 2 kap. 3 § 16 mom. träder dock
i kraft först den 20 .
På privata aktiebolag, andra
ömsesidiga försäkringsbolag än
publika försäkringsbolag och
försäkringsföreningar tillämpas för
första gången bestämmelserna i 2 kap.
3 § 16 mom. i denna lag.
Tidsfristerna för fattandet av beslut
enligt 3 kap. 2 § 3 mom., 4 § 2 mom.,
13 § 3 mom. och 4 a kap. 2 § 3 mom.
och 4 § 1 mom. tillämpas inte på
ansökningar som är anhängiga när
lagen träder i kraft.
En fondbörs, den som ordnar annan
offentlig handel och en
clearingorganisation skall komplettera
sina regler så att de börjar
överensstämma med kraven i denna
lag. Ansökan om komplettering av
reglerna skall göras inom sex
månader efter lagens ikraftträdande.
Den som ordnar ett handelsförfarande
enligt 3 kap. 16 § skall utarbeta regler
för sitt handelsförfarande och meddela
finansinspektionen dem för kännedom
inom 12 månader efter lagens
ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av
denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
2.
Lag
om ändring av lagen om handel med standardiserade optioner och
terminer
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 26 augusti 1988 om handel med standardiserade
optioner och terminer (772/1988) 1 kap. 1 § 2 och 3 mom., 3 kap. 12 §, 4
kap. 3 § 3 mom. och 5 kap. 1 a §,
av dessa lagrum 1 kap. 1 § 2 och 3 mom. samt 5 kap. 1 a § sådana de lyder i
lag 969/1999, 3 kap. 12 § sådan den lyder i lag 477/1999 och 4 kap. 3 § 3
mom. sådant det lyder i lag 599/1997,
ändras 1 kap. 2 § 1 och 2 punkten samt 3 § 2 mom., 2 kap. 2 § 3 mom., 4 §
1 mom., 6, 8, 10 och 11 §, 3 kap. 1 och 2 §, 3 § 24 mom., 5 § 1 mom. och
11 § 3 mom., 4 kap. 1 § 4 mom. och 3 § 1 mom., 5 kap. 3 § 1 mom. samt 4
och 8 §,
av dessa lagrum 2 kap. 2 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag 969/1999,
2 kap. 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 323/1998, 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 §
sådana de lyder delvis ändrade i nämnda lag 599/1997, 2 kap. 8 § sådan den
lyder delvis ändrad i lag 741/1993 och 582/1996, 2 kap. 10 § sådan den
lyder i nämnda lag 582/1996 och 599/1997, 2 kap. 11 § och 3 kap. 5 § 1
mom. sådana de lyder i nämnda lag 582/1996, 3 kap. 2 § sådan den lyder i
nämnda lag 741/1993 och 599/1997, 3 kap. 3 § 3 och 4 mom. och 11 § 3
mom. samt 4 kap. 1 § 4 mom. och 3 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda lag
599/1997, 5 kap. 3 § 1 mom. och 4 § sådana de lyder i nämnda lag
477/1999 samt 5 kap. 8 § 2 mom. sådant det lyder i nämnda lag 741/1993,
som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
Allmänna stadganden
1 §
Tillämpningsområde
Andra placerare än sådana
yrkesmässiga placerare som avses i
1 kap. 4 § 4 mom. värdepappersmark-
nadslagen (495/1989) får inte som in-
vesteringsobjekt erbjudas andra
optioner och terminer än i denna lag
avsedda standardiserade optioner och
terminer samt i 10 kap. 1 a § värde-
pappersmarknadslagen avsedda
derivatavtal som skall jämställas med
standardiserade optioner eller
terminer.
Med avvikelse från 2 mom. får en i 1
kap. 4 § 1 mom. 4 punkten värdepap-
persmarknadslagen avsedd
värdepappersförmedlare som
investeringsobjekt erbjuda också andra
derivatavtal än i denna lag avsedda
standardiserade optioner och terminer
samt derivatavtal som skall jämställas
med standardiserade optioner eller
terminer och som avses i 10 kap. 1 a §
värdepappersmarknadslagen.
(2 mom. upphävs)
(3 mom. upphävs)
2 §
Options- och terminsavtal
I denna lag avses med
1) option ett avtal, enligt vilket den
ena parten (optionsinnehavaren) av
den andra parten
(optionsutfärdaren) mot vederlag
(premie) får rätt att till ett avtalat
inlösningspris i framtiden köpa
(köpoption) eller sälja (säljoption)
en viss mängd värdepapper,
nyttigheter eller andra tillgångar
(underliggande egendom) eller rätt
att få betalning som räknas ut på
grundval av ändringar i ett index
som beskriver prisutvecklingen för
den underliggande egendomen
(indexoption),
2) termin ett köpeavtal om
underliggande egendom, i vilket
parterna kommer överens om priset
samt den dag då betalningen eller
en ersättande gottgörelse för
betalningen senast skall krävas eller
då betalningen eller gottgörelsen
skall fullgöras utan särskild
anfordran, eller ett motsvarande
avtal som ömsesidigt berättigar till
betalning som räknas ut på
grundval av prisutvecklingen för
den underliggande egendomen
(indextermin),
2 §
Options- och terminsavtal
I denna lag avses med
1) option ett avtal, enligt vilket den
ena parten (optionsinnehavaren) av
den andra parten
(optionsutfärdaren) mot vederlag
(premie) får rätt att till ett avtalat
inlösningspris i framtiden köpa
(köpoption) eller sälja (säljoption)
en viss mängd värdepapper,
nyttigheter eller andra tillgångar
(underliggande egendom) eller rätt
att få betalning som räknas ut på
grundval av ändringar i ett index
som beskriver prisutvecklingen för
den underliggande egendomen eller
värdeutvecklingen för en annan
förmån (indexoption),
2) termin ett köpeavtal om
underliggande egendom i vilket
parterna kommer överens om priset
samt den dag då betalningen eller
en ersättande gottgörelse för
betalningen senast skall krävas eller
då betalningen eller gottgörelsen
skall fullgöras utan särskild
anfordran, eller ett motsvarande
avtal som ömsesidigt berättigar till
betalning som räknas ut på
grundval av prisutvecklingen för
den underliggande egendomen eller
värdeutvecklingen för en annan
förmån (indextermin),
3 §
Optionsföretag
Med optionsbörsverksamhet avses i
denna lag att kurser på optioner och
terminer fortlöpande upptas till
fastställelse vid auktion eller med
stöd av sälj- och köpeanbud som
givits i ett därmed jämförbart
förfarande samt att en
marknadsplats eller ett
marknadssystem upprätthålls för
optionshandel.
Med optionsbörsverksamhet avses i
denna lag att förutsättningar för
handel med standardiserade
optioner och terminer ordnas och
upprätthålls.
2 kap.
Optionsföretaget och marknadsparterna
2 §
Beviljande av koncession
Ansökan skall avgöras inom sex
månader från det den mottagits. Om
finansministeriet under denna tid ber
sökanden lämna tilläggsutredning
om ansökan, räknas tiden från den
dag då finansministeriet tar emot
tilläggsutredningen.
Ansökan skall avgöras inom sex
månader efter det att den mottagits
eller, om ansökan har varit
bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut om
koncession skall dock alltid fattas
inom 12 månader efter det att
ansökan mottagits.
4 §
Optionsföretagets verksamhet
Ett optionsföretag får utöver den
verksamhet som idkas i företaget
tillhandahålla data, informations-
och databehandlingstjänster för
utveckling av options- och
terminsmarknaden eller kredit- och
värdepappersmarknaden samt
clearing av avtal om
värdepapperslån och repor som
gäller värdepapper som avses i 4
kap. 5 a § 3 och 4 mom.
värdepappersmarknadslagen, om
finansinspektionen har godkänt
avtalsvillkoren eller om villkoren
har fastställts som en del av
optionsföretagets regler. Ett
optionsföretag får också
tillhandahålla sådana tjänster för
clearingverksamhet som avses i
värdepappersmarknadslagen, i en
sådan utsträckning som options-
och terminsavtalen förutsätter. Ett
optionsföretag får verka som
clearingmedlem och bedriva
clearingorganisationsverksamhet
enligt 4 a kap.
värdepappersmarknadslagen. Ett
optionsföretag får verka som
kontoförande institut eller som ett
kontoförande instituts underinstitut
enligt lagen om
värdeandelssystemet (826/1991).
Om optionsföretagets rätt att idka
börsverksamhet med värdepapper
bestäms i
värdepappersmarknadslagen.
4 §
Optionsföretagets verksamhet
Ett optionsföretag får utöver den
verksamhet som idkas i företaget
tillhandahålla data, informations-
och databehandlingstjänster för
utveckling av options- och
terminsmarknaden eller finans- och
värdepappersmarknaden samt
clearing av avtal om
värdepapperslån och repor som
gäller värdepapper som avses i 4
kap. 5 a § 3 och 4 mom.
värdepappersmarknadslagen, om
finansinspektionen har godkänt
avtalsvillkoren eller om
avtalsvillkoren har fastställts som
en del av optionsföretagets
reglemente eller om de utgör bilaga
till reglementet. Ett optionsföretag
får också tillhandahålla sådana
tjänster för clearingverksamhet som
avses i
värdepappersmarknadslagen, i en
sådan utsträckning som options-
och terminsavtalen förutsätter. Ett
optionsföretag får verka som
clearingmedlem och bedriva
clearingorganisationsverksamhet
enligt 4 a kap.
värdepappersmarknadslagen. Ett
optionsföretag får verka som
kontoförande institut eller som ett
kontoförande instituts underinstitut
enligt lagen om
värdeandelssystemet (826/1991).
Om optionsföretagets rätt att idka
börsverksamhet med värdepapper
bestäms i
värdepappersmarknadslagen.
6 §
Optionsföretagets reglemente
Ett optionsföretag skall ha ett
reglemente med bestämmelser som
kompletterar denna lag och som
gäller optionsbörsverksamhet och
clearing vid optionshandeln.
Optionsföretagets reglemente
fastställs av vederbörande
ministerium. Fastställandet av
optionskurser och terminskurser
samt handel med optioner och
terminer får inte inledas förrän de
bestämmelser och bilagor i
reglementet som gäller optioner och
terminer har fastställts.
Vederbörande ministerium kan av
särskilda skäl och på framställning
av finansinspektionen förordna att
bestämmelserna om clearing vid
optionshandel skall ändras eller
kompletteras.
Vederbörande ministerium kan av
särskilda skäl och på framställning
av den myndighet som övervakar
elmarknaden (elmarknads-
myndigheten) samt efter att ha hört
finansinspektionen föreskriva att
bestämmelserna om clearing av
elbaserad optionshandel skall
ändras eller kompletteras.
6 §
Optionsföretagets reglemente
Ett optionsföretag skall ha ett
reglemente med bestämmelser som
kompletterar denna lag och som
gäller optionsbörsverksamhet,
clearing vid optionshandeln och hur
de tillsynsuppgifter som enligt lagen
ankommer på optionsföretaget
fullgörs.
Optionsföretagets reglemente
fastställs av finansministeriet på
ansökan. Ansökan skall avgöras
inom tre månader efter det att den
mottagits eller, om ansökan är
bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut skall dock
alltid fattas inom sex månader efter
det att ansökan mottagits. Fast-
ställandet av optionskurser och ter-
minskurser samt handel med op-
tioner och terminer får inte inledas
förrän de bestämmelser i
reglementet som gäller optioner och
terminer har fastställts.
För att stärka förtroendet för
options- och terminsmarknaden
eller av andra särskilt vägande skäl
kan finansministeriet bestämma att
innehållet i bestämmelser i options-
företagets av ministeriet fastställda
reglemente skall ändras eller
kompletteras. Innan en bestämmelse
meddelas skall finansminsteriet
begära utlåtande av
finansinspektionen och, om
bestämmelserna gäller el- eller
naturgasbaserad optionshandel,
även utlåtande av den myndighet
som övervakar el- och
naturgasmarknaden (el- och
naturgasmarknadsmyndigheten).
8 §
Optionsföretagets styrelse
Optionsföretagets styrelse skall,
utöver vad som annars stadgas och
föreskrivs om dess uppgifter,
1) besluta om upptagande av kurser
på optioner och terminer till
fastställelse samt om inledande och
avslutande av handeln med dessa,
2) bevilja och återkalla förmedlares
rättigheter,
3) bevilja och återkalla mäklares
rättigheter,
4) godkänna avtal om
marknadsgaranters verksamhet och
återkalla marknadsgaranters
rättigheter,
5) övervaka att stadgandena och
bestämmelserna om
optionsföretagsverksamheten samt
företagets reglemente iakttas inom
företaget,
6) sköta om offentliggörande av de
uppgifter som optionsföretaget enligt
denna lag, de stadganden eller
bestämmelser som utfärdats med stöd
av den eller enligt företagets
reglemente skall offentliggöra,
7) underrätta bankinspektionen om
förfaranden som uppenbart strider
mot stadgandena och bestämmelserna
om optionsföretagens verksamhet
samt
8) göra anmälan till
bankinspektionen om beslut som
avses i 14 punkten.
Optionsföretagets styrelse får så som
stadgas nedan bevilja ett utländskt
optionsföretag rätt att idka handel
med standardiserade optioner och
terminer och att lämna dem till
clearing.
Optionsföretagets styrelse får på de
villkor som finansinspektionen
bestämmer bevilja andra som är
verksamma inom optionsföretaget rätt
att idka handel för egen räkning med
standardiserade optioner och
terminer vilkas underliggande
tillgångar är råvaror eller andra
nyttigheter och att lämna dem till
clearing.
8 §
Optionsföretagets uppgifter
Optionsföretaget skall, utöver vad
som annars stadgas och föreskrivs
om dess uppgifter,
1) se till att tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn ordnas för att
säkerställa att stadgandena och
bestämmelserna om
optionsföretagets verksamhet
samt företagets reglemente iakttas
inom företaget,
2) se till att de uppgifter blir
offentliggjorda som
optionsföretaget enligt denna lag
och med stöd av den utfärdade
stadganden eller bestämmelser
eller företagets reglemente skall
offentliggöra,
3) underrätta finansinspektionen
om förfaranden som uppenbart
strider mot stadgandena och
bestämmelserna om
optionsföretagets verksamhet
eller mot dess reglemente, om
inte förfarandet omedelbart rättas
till eller situationen reder upp sig
på något annat sätt.
Finansinspektionen skall dock
alltid underrättas om förfaranden
som väsentligen eller upprepade
gånger bryter mot stadgandena,
bestämmelserna eller
reglementet, samt
4) underrätta finansinspektionen
om sitt beslut att uppta kurser på
optioner och terminer till
fastställelse samt att inleda och
avsluta handeln med dessa samt
att bevilja och återkalla
rättigheter för förmedlare,
marknadsgaranter, mäklare och
andra som är verksamma inom
optionsföretaget.
10 §
Förmedlare och marknadsgaranter
Optionsföretaget skall bevilja en
sökande förmedlar- och
marknadsgaranträttigheter om
denne uppfyller de krav som i lag
och optionsföretagets reglemente
ställs på en
värdepappersförmedlare och har ett
fast affärsställe i Finland.
Dessutom får optionsföretaget
bevilja en sådan utländsk
värdepappersförmedlare förmedlar-
och marknadsgaranträttigheter som
av en myndighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet har
beviljats auktorisation motsvarande
i Finland förutsatt
verksamhetstillstånd och som inte
har något fast affärsställe i Finland.
På de villkor som vederbörande
ministerium bestämmer kan också
andra utländska värdepappersför-
medlare eller auktoriserade
utländska företag som kan
jämställas med värdepappersför-
medlare beviljas förmedlar och
marknadsgaranträttigheter.
Optionsföretaget skall för viss tid
eller helt återkalla förmedlar- och
marknadsgaranträttigheter om
finansinspektionen av vägande skäl
så yrkar efter att ha hört
optionsföretaget.
Finansinspektionen skall ome-
delbart underrätta optionsföretaget
och vederbörande om sitt yrkande
och grunderna för detta.
En förmedlare och en
marknadsgarant har rätt att till
finansinspektionen hänskjuta
optionsföretagets enligt 8 § 1 mom.
2 och 4 punkten fattade beslut
varmed en ansökan om rättigheter
har avslagits eller rättigheter
återkallats, inom 30 dagar från
beslutet.
10 §
Förmedlare, marknadsgaranter och
andra som är verksamma inom
optionsföretaget
Optionsföretaget skall bevilja en
sökande förmedlar- och
marknadsgaranträttigheter om
denne uppfyller de krav som lagen
och optionsföretagets reglemente
ställer och har ett fast affärsställe i
Finland.
Dessutom får optionsföretaget
bevilja en sådan utländsk
värdepappersförmedlare förmedlar-
och marknadsgaranträttigheter som
av en myndighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet har
beviljats auktorisation motsvarande
i Finland förutsatt
verksamhetstillstånd och som inte
har något fast affärsställe i Finland.
På de villkor som finansministeriet
bestämmer kan även andra
utländska värdepappersförmedlare
beviljas förmedlar- och
marknadsgaranträttigheter, om
sökanden uppfyller de krav som
lagen och optionsföretagets
reglemente ställer. På de villkor
som finansministeriet bestämmer
kan också andra företag beviljas
rättigheter att verka i någon annan
egenskap inom optionsföretaget och
bedriva handel för egen räkning,
om sökanden uppfyller de krav som
lagen och optionsföretagets
reglemente ställer och har
tillräckliga förutsättningar vad
gäller soliditet och riskhantering.
Optionsföretaget skall för viss tid
eller helt återkalla rättigheter för
förmedlare,
marknadsgaranträttigheter och
andra som är verksamma inom
optionsföretaget, om
finansinspektionen av vägande skäl
så yrkar efter att ha hört
optionsföretaget.
Finansinspektionen skall
omedelbart underrätta
optionsföretaget och den berörde
om sitt yrkande och grunderna för
det.
Förmedlare, marknadsgaranter och
andra som är verksamma inom
optionsföretaget har rätt att
hänskjuta ett beslut av
optionsföretaget genom vilket
ansökan om rättigheter har avslagits
eller rättigheter har återkallats till
finansinspektionen inom 30 dagar
från beslutet.
11 §
Förmedlares och
marknadsgaranters oavhängighet
Förmedlare och marknadsgaranter
som hör till samma koncern eller står
i ett sådant ekonomiskt
beroendeförhållande till varandra att
optionsbörsverksamheten kan
äventyras, får inte inom ett och
samma optionsföretag tillhandahålla
sinsemellan överensstämmande
investeringstjänster som gäller
samma derivatinstrument.
11 §
Förmedlares och
marknadsgaranters oavhängighet
Förmedlare och marknadsgaranter
som hör till samma koncern eller
står i ett ekonomiskt
beroendeförhållande till varandra
och som inom optionsföretaget
tillhandahåller
investeringstjänster som gäller
samma derivatinstrument skall
ordna sin verksamhet inom
optionsföretaget så att
optionsföretagets tillförlitliga
verksamhet inte äventyras.
3 kap.
Optionsföretagets verksamhet
1 §
Options- och terminsavtal som är
föremål för handel
I ett optionsföretag får idkas handel
endast med sådana optioner och
terminer som har definierats i
företagets reglemente. Uppgifterna
om underliggande egendom och
index kan ges även i en bilaga till
reglementet.
Vederbörande ministerium skall
fastställa de bestämmelser och
bilagor i företagets reglemente som
gäller optioner och terminer, om de
motsvarar denna lag och det inte
finns särskilda skäl att förbjuda att
kurser fastställs för dem och att
handel med dem bedrivs i
optionsföretaget.
3 kap.
Optionsföretagets verksamhet
1 §
Options- och terminsavtal som är
föremål för handel
I ett optionsföretag får idkas handel
endast med sådana optioner och
terminer som har definierats i
företagets reglemente. Uppgifterna
om underliggande egendom, index
och metoder för uträknande av
index kan ges även i en bilaga till
reglementet.
Finansministeriet skall fastställa de
bestämmelser i företagets
reglemente som gäller optioner och
terminer, om de motsvarar denna
lag och det inte finns särskilda skäl
att förbjuda att kurser fastställs för
dem och att handel med dem
bedrivs i optionsföretaget.
2 §
Underliggande egendom och index
Kurser får fastställas för en option
eller en termin som gäller en aktie
och handel får idkas med dem, om
aktien har tagits upp på börslistan
eller till annan offentlig handel i en
finländsk fondbörs eller tagits upp
till motsvarande handel i en
auktoriserad fondbörs som är
belägen eller verksam inom Eu-
ropeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller inom något
annat därmed jämförbart,
myndighetsövervakat
omsättningssystem. I fråga om
aktier i andra än finländska börs-
bolag eller i utländska börsbolag
med hemort inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet
måste det emellertid förutsättas att
en tillförlitlig kursbildning för
instrumentet möjliggörs av antalet
aktieägare, fördelningen av
ägandet och en tillräckligt
omfattande handel med aktierna
samt, i fråga om ett bolag vars
aktier inte har upptagits till
offentlig handel i Finland, av att
detta på grund av sin
informationsskyldighet har
offentliggjort uppgifter som är
tillgängliga i Finland.
Vederbörande ministerium skall
inhämta utlåtande också hos
finansinspektionen samt hos
aktiebolaget innan det beslut om
aktien som avses i 1 § 2 mom. fat-
tas.
Kurser får fastställas för en option
eller en termin som gäller ett
masskuldebrevslån, en i 1 kap. 2 §
värdepappersmarknadslagen
nämnd gäldenärsförbindelse eller
någon annan kapitalförbindelse
som avkastar ränta, och handel får
idkas med dem, om omsättningen av
handeln med sådana finländska
eller utländska lån eller
förbindelser och det förfarande som
iakttas vid fastställelse eller
offentlig notering av gängse pris i
handeln möjliggör en tillförlitlig
kurs för avtalet. Vederbörande
ministerium skall inhämta utlåtande
hos finansinspektionen och
Finlands Bank innan det beslut om
masskuldebrevslånet eller
förbindelsen som avses i 1 § 2 mom.
fattas. Om Finlands Banks
utlåtande är negativt, får
bestämmelserna i reglementet eller
bilagorna inte fastställas till denna
del utan att sökanden ges möjlighet
att komplettera ansökan.
Indexoptioner och indexterminer
för vilka kurser fastställs och med
vilka handel idkas skall avse ett
index som räknas ut på grundval av
ändringarna i prisutvecklingen för
värdepapper som i Finland har
tagits upp till sådan offentlig handel
som avses i 1 kap 3 §
värdepappersmarknadslagen
(495/89) eller genom något därmed
jämförbart förfarande till handel
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Metoden för
uträknande av index skall entydigt
slås fast i optionsföretagets
reglemente.
Optioner och terminer vilkas
underliggande tillgångar är
råvaror eller andra nyttigheter får
upptas till kursfastställelse och
handel, om handeln med dessa
instrument är tillräckligt
omfattande för att möjliggöra en
tillförlitlig kursutveckling. I
optionsföretagets reglemente skall
det entydigt definieras hur priset på
de underliggande tillgångarna
fastställs. Vederbörande
ministerium skall inhämta utlåtande
från finansinspektionen och
elmarknadsmyndigheten innan det
fattar sådana beslut om elbaserade
optioner eller terminer som avses i
1 § 2 mom. Ifall
elmarknadsmyndighetens utlåtande
är negativt skall reglementets
föreskrifter och bilagor till denna
del inte fastställas utan att
sökanden ges möjlighet att
komplettera ansökan.
2 §
Underliggande egendom och index
Kurser får fastställas för en option
eller en termin som gäller ett
värdepapper som avses i
värdepappersmarknadslagen och
handel får idkas med dem, om
värdepapperet har tagits upp till
handel inom offentlig handel som
avses i värdepappersmarknadsla-
gen eller på en motsvarande
utländsk marknad som är reglerad
och övervakad av en myndighet
eller inom ett sådant annat
omsättningssystem där
omfattningen av handeln med
värdepapperet, tillgången i Finland
till uppgifter som den som emitterat
värdepapperet på grundval av sin
informationsskyldighet
offentliggjort och det förfarande
som iakttas när gängse prisnivå
fastställs eller offentligt meddelas
möjliggör en tillförlitlig
kursbildning för instrumentet.
Kurser får fastställas för optioner
och terminer som gäller råvaror,
andra nyttigheter eller andra
förmåner och handel får idkas med
dem, om handeln med dessa
instrument är tillräckligt om-
fattande för att möjliggöra en
tillförlitlig kursutveckling. I
optionsföretagets reglemente eller i
dess bilaga skall det entydigt
definieras hur priset på de under-
liggande egendomarna eller värdet
på en annan förmån fastställs.
Indexoptioner och indexterminer
för vilka kurser fastställs och med
vilka handel idkas skall avse ett
index som räknas ut på grundval av
ändringarna i prisutvecklingen för
värdepapper som har tagits upp till
handel inom omsättningssystem
som avses i 1 mom, i
prisutvecklingen för råvaror eller
andra nyttigheter eller i värdet på
en annan förmån. Metoden för
uträknande av index skall entydigt
slås fast i optionsföretagets
reglemente eller dess bilaga.
Finansministeriet skall begära
utlåtande av finansinspektionen
före ett beslut enligt 1 § 2 mom.
som gäller värdepapper som avses i
1 mom. Om beslutet gäller
värdepapper som avses i 1 kap. 2 §
1 mom. 2 punkten värdepap-
persmarknadslagen, skall utlåtande
också begäras av Finlands Bank.
Om beslutet gäller el- eller
naturgasbaserade optioner, skall
utlåtande också begäras av el- och
naturgasmarknadsmyndigheten.
3 §
Avbrytande av handeln
Optionsföretagets styrelse får
dessutom av särskilda skäl avbryta
fastställandet av kursen på en option
och en termin samt handeln med
dem. Avbrottet får inte fortgå
onödigt länge. Beslut att avbryta och
återuppta handeln eller fastställandet
av kursen skall offentliggöras
omedelbart.
Optionsföretagets styrelse kan under
de förutsättningar som anges i 2 kap.
3 § 3 mom. avbryta företagets
verksamhet för högst en vecka.
Beslutet skall omedelbart delges
finansinspektionen.
Optionsföretaget kan avbryta
kursfastställelsen för och handeln
med elbaserade optioner eller
terminer ifall handeln äventyrar
elförsörjningen eller är skadlig för
elmarknaden eller ifall elsystemets
funktion är störd av något annat i
optionsföretagets reglemente angivet
vägande skäl.
Elmarknadsmyndigheten och
finansinspektionen skall omedelbart
underrättas om avbrottet.
Optionsföretaget får dessutom av
särskilda skäl avbryta
fastställandet av kursen på en
option och en termin samt handeln
med dem. Avbrottet får inte fortgå
onödigt längre. Beslut att avbryta
och återuppta handeln eller
fastställandet av kursen skall
offentliggöras omedelbart.
Optionsföretaget kan under de
förutsättningar som anges i 2 kap.
3 § 3 mom. avbryta företagets
verksamhet för högst en vecka.
Beslutet skall omedelbart delges
finansinspektionen.
Optionsföretaget kan avbryta
kursfastställelsen för och handeln
med el- eller naturgasbaserade
optioner eller terminer ifall
handeln äventyrar el- eller natur-
gasförsörjningen eller är skadlig
för el- eller naturgasmarknaden
eller ifall el- eller
naturgassystemets funktion är
störd av något annat i
optionsföretagets reglemente
angivet vägande skäl. El- och na-
turgasmarknadsmyndigheten och
finansinspektionen skall
omedelbart underrättas om
avbrottet.
5 §
Clearing av optionsköp
Ett optionsföretag får godkänna
sådana optioner och terminer för
clearing, som har lämnats till
clearing av en förmedlare eller en
marknadsgarant och som grundar
sig på köp av optionen i
optionsföretaget eller i något annat
optionsföretag vars optionsköp
företaget clearar. Optionsföretaget
får på de villkor som
finansinspektionen bestämmer för
clearing godkänna också sådana
standardiserade optioner och
terminer som ett utländskt
optionsföretag eller någon annan
inom optionsföretaget har lämnat
till clearing.
5 §
Clearing av optionsköp
Ett optionsföretag får godkänna
sådana optioner och terminer för
clearing som har lämnats till
clearing av en förmedlare, mark-
nadsgarant, ett utländskt options-
företag eller någon annan som är
verksam inom optionsföretaget och
som grundar sig på köp av optionen
i optionsföretaget eller i något
annat optionsföretag vars
optionsköp företaget clearar eller
på ett optionsköp som anmälts till
optionsföretaget.
11 §
Anmälningsskyldighet
De som deltar i handeln med
elbaserade optioner och terminer
skall enligt vad som föreskrivs i
optionsföretagets reglemente
underrätta detta om begränsningar
som är exceptionella eller annars
väsentligt påverkar produktionen,
överföringen och förbrukningen av
el.
De som deltar i handeln med el-
eller naturgasbaserade optioner
och terminer skall enligt vad som
föreskrivs i optionsföretagets
reglemente underrätta detta om
begränsningar som är exceptionella
eller annars väsentligt påverkar
produktionen, överföringen och
förbrukningen av el eller naturgas.
12 §
Förmedlarens skyldigheter
En förmedlare får inte ge en annan
förmedlare uppdrag som gäller
optioner eller terminer.
12 §
(upphävs)
4 kap.
Tillsyn över options- och terminsmarknaden
1 §
Tillsyn
Finansinspektionen skall innan
den vidtar åtgärder eller fattar
beslut som berör handeln med
elbaserade optioner och terminer
höra elmarknadsmyndigheten,
ifall beslutet uppenbarligen skulle
inverka väsentligt på
elmarknadens funktion eller
leveranssäkerhet eller på en enligt
elmarknadslagen (386/1995)
systemansvarig sammanslutnings
verksamhet, om inte något annat
följer av ärendets brådskande
natur.
Finansinspektionen skall innan den
vidtar åtgärder eller fattar beslut som
berör handeln med el- eller
naturgasbaserade optioner och
terminer höra el- och
naturgasmarknadsmyndigheten, ifall
beslutet uppenbarligen skulle inverka
väsentligt på el- eller
naturgasmarknadens funktion eller
leveranssäkerhet eller på en enligt
elmarknadslagen (386/1995) eller
naturgasmarknadslagen (508/2000)
systemansvarig sammanslutnings
verksamhet, om inte något annat
följer av ärendets brådskande natur.
3 §
Rätt till information
Finansinspektionen har rätt att av
andra i 2 kap. 8 § 3 mom. nämnda
aktörer som är verksamma inom
optionsföretaget samt personer och
sammanslutningar som nämns i 3
kap. 13 § få de uppgifter som
behövs för tillsynen samt kopior av
de handlingar som den anser vara
nödvändiga för tillsynen.
Finansinspektionen har rätt att hos
sammanslutningar som avses i 3
kap. 13 § 4 mom. förrätta
inspektioner som behövs för
tillsynen.
Ett optionsföretag är skyldigt att till
sammanslutningar som enligt el-
marknadslagen är systemansvariga
och till andra sammanslutningar
som vederbörande ministerium
anvisar överlämna information om
affärer med elbaserade optioner
och terminer, så som bestäms i
elmarknadslagen.
3 §
Rätt till information
Finansinspektionen har rätt att av
andra som är verksamma inom
optionsföretaget få de uppgifter
som behövs för tillsynen samt
kopior av de handlingar som den
anser vara nödvändiga för tillsynen.
(3 mom. upphävs)
5 kap.
Särskilda stadganden
1 a §
Erbjudande av andra derivatavtal
Ett arbetsgivarföretag eller ett
företag som hör till samma koncern
får med avvikelse från 1 kap. 1 § 2
mom. som investeringsobjekt erbjuda
andra optioner och terminer än
sådana standardiserade optioner och
terminer som avses i denna lag samt
derivatavtal som skall jämställas
med standardiserade optioner eller
terminer och som avses i 10 kap. 1 a
§ värdepappersmarknadslagen åt
arbetsgivarföretagets nuvarande
eller tidigare arbetstagare eller till
deras fördel, om dessa derivatavtals
underliggande egendom är en aktie i
arbetsgivarföretaget eller ett företag
som hör till samma koncern.
5 kap.
Särskilda stadganden
1 a §
(upphävs)
3 §
Optionsmarknadsbrott
Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet
1) i strid med 2 kap. 1 § 1 mom.
eller 3 § 2 eller 3 mom. idkar
optionsföretagsverksamhet, eller
2) i strid med 1 kap. 1 § 2 mom.
bjuder ut optioner eller terminer
som investeringsobjekt,
skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff bestäms någon
annanstans i lag, för
optionsmarknadsbrott dömas till
böter eller fängelse i högst ett år.
3 §
Optionsmarknadsbrott
Den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet i strid med 2 kap. 1 § 1
mom. eller 3 § 2 eller 3 mom. idkar
optionsföretagsverksamhet skall,
om inte gärningen är ringa eller
strängare straff bestäms någon
annanstans i lag, för
optionsmarknadsbrott dömas till
böter eller fängelse i högst ett år.
4 §
Optionsmarknadsföreseelse
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet
1) bryter mot 3 kap. 12 § 1 mom.,
3) försummar att iaktta
skyldigheten att lämna uppgifter
eller skyldigheten till
offentliggörande enligt 3 kap. 11 §
eller anmälningsskyldigheten enligt
3 kap. 14 §,
skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff bestäms någon
annanstans i lag, för
optionsmarknadsförseelse dömas
till böter.
4 §
Optionsmarknadsföreseelse
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet försummar att iaktta
skyldigheten att lämna uppgifter
eller skyldigheten till
offentliggörande enligt 3 kap. 11 §
eller anmälningsskyldigheten enligt
3 kap. 14 § skall, om inte gärningen
är ringa eller strängare straff
bestäms någon annanstans i lag, för
optionsmarknadsförseelse dömas
till böter.
8 §
Ändringssökande
Ändring i andra beslut som
finansministeriet har meddelat
med stöd av denna lag än de som
nämns i 2 kap. 3 § 1 och 2 mom.
får inte sökas genom besvär.
På sökande av ändring i beslut
som bankinspektionen har
meddelat med stöd av denna lag
tillämpas lagen om bank-
inspektionen. Ändring i bankins-
pektionens beslut som avses i 2
kap. 3 § 3 mom. och 3 kap. 10 §
får inte sökas genom besvär.
8 §
Ändringssökande
Ändring i beslut som
finansministeriet meddelar med stöd
av denna lag får sökas genom besvär.
Om ett beslut enligt 2 kap. 2 § 1
mom. eller 6 § 2 mom. om beviljande
av koncession som berättigar till att
bedriva optionsföretagsverksamhet
eller om fastställelse av
optionsföretagets reglemente eller
ändringar i det inte har meddelats
inom utsatt tid, får sökanden anföra
besvär. Besvären anses i så fall gälla
avslag på ansökan. Sådana besvär
får anföras till dess att ett beslut har
meddelats. Finansministeriet skall
underrätta besvärsmyndigheten om
beslutet, om detta har meddelats efter
att besvär anförts. Beträffande
anförande och behandling av besvär
som avses i detta moment gäller i
övrigt i tillämpliga delar vad som
bestäms i lagen om ändringssökande
i förvaltningsärenden (154/1950).
Angående sökande av ändring i beslut
som finansinspektionen meddelat
med stöd av denna lag tillämpas vad
som bestäms i lagen om
finansinspektionen (503/1993).
Denna lag träder i kraft den
20 .
Tidsfristerna i 2 kap. 2 § 3 mom. och
6 § 2 mom. för fattandet av beslut
enligt 2 kap. 2 § 1 mom. och 6 § 2
mom. tillämpas inte på ansökningar
som är anhängiga när lagen träder i
kraft.
Optionsföretaget skall komplettera
sitt reglemente så att det börjar
överensstämma med kraven i denna
lag. Ansökan om komplettering av
reglementet skall göras inom sex
månader efter lagens ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av
denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
3.
Lag
om ändring av lagen om värdeandelssystemet
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 17 maj 1991 om värdeandelssystemet (826/1991) 4 §, 12
§ 1 mom., 15 § 1, 2 och 4 mom., 25 § 2 mom., rubriken för 26 § och 1
mom., rubriken för 26 a § och 1 mom. samt 27 § 2 mom., av dessa lagrum 4
§ 1 mom., 12 § 1 mom., 25 § 2 mom. och rubriken för 26 § sådana de lyder
i lag 1073/1996, 4 § 2 mom., 15 § 1, 2 och 4 mom., 26 § 1 mom. samt
rubriken för 26 a § och 1 mom. sådana de lyder i lag 795/2000 samt 27 § 2
mom. sådant det lyder i lag 1386/1995, som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Förteckningar
Över ägarna av sådana värdeandelar
som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1, 3
och 4 punkten
värdepappersmarknadslagen och
som hör till värdeandelssystemet
skall hos värdepapperscentralen för
emittenternas räkning föras
aktieägarförteckningar för varje
emittent och andra motsvarande
ägarförteckningar.
Hos värdepapperscentralen förs
förteckningar över ägarna av sådana
värdeandelar som hör till
värdeandelssystemet och som avses
i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten
värdepappersmarknadslagen. Hos
värdepapperscentralen skall också
föras en förteckning över dessa
värdeandelars antal.
4 §
Förteckningar
Över ägarna av sådana värdeandelar
som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1, 3
och 5 punkten
värdepappersmarknadslagen och
som hör till värdeandelssystemet
skall hos värdepapperscentralen för
emittenternas räkning föras
aktieägarförteckningar för varje
emittent och andra motsvarande
ägarförteckningar.
Hos värdepapperscentralen förs
förteckningar över ägarna av sådana
värdeandelar som hör till
värdeandelssystemet och som avses
i 1 kap. 2 § 1 mom. 2, 4 och 6
punkten
värdepappersmarknadslagen. Hos
värdepapperscentralen skall också
föras en förteckning över dessa
värdeandelars antal.
12 §
Värdepapperscentralens koncession
Statsrådet kan på ansökan bevilja
ett finländskt aktiebolag koncession
att verka som värdepapperscentral,
om bolaget visar att det sannolikt
kan hantera alla värdeandelar som
har överförts till
värdeandelssystemet, cleara avslut
och andra transaktioner med vär-
deandelar som avses i 4 § 1 och 2
mom. samt att det tillförlitligt och
på ett sätt som tryggar
värdeandelssystemets ändamåls-
enliga utveckling kan dra försorg
om alla de uppgifter som 13 §
stadgar. Koncession kan beviljas
endast under förutsättning att
sökanden bedöms ha ekonomiska
och tekniska resurser att verka som
värdepapperscentral samt en
tillförlitlig organiserad förvaltning
och en tillräcklig
risktäckningskapacitet. Statsrådet
skall begära Finlands Banks och fi-
nansinspektionens utlåtande om
koncessionsansökan. Statsrådet kan
efter att ha hört sökanden uppställa
villkor för koncessionen samt
begränsa den.
12 §
Värdepapperscentralens koncession
Statsrådet kan på ansökan bevilja
ett finskt aktiebolag koncession att
verka som värdepapperscentral, om
bolaget visar att det sannolikt kan
hantera alla värdeandelar som har
överförts till värdeandelssystemet
och att det tillförlitligt och på ett
sätt som tryggar
värdeandelssystemets
ändamålsenliga utveckling kan dra
försorg om alla de uppgifter som 13
§ föreskriver. Koncession kan
beviljas endast under förutsättning
att sökanden bedöms ha
ekonomiska och tekniska resurser
att verka som värdepapperscentral
samt en tillförlitlig organiserad
förvaltning och en tillräcklig
risktäckningskapacitet. Ansökan
skall avgöras inom sex månader
efter det att den mottagits eller, om
ansökan har varit bristfällig, efter
det att sökanden har lämnat in de
handlingar och utredningar som
behövs för att avgöra saken. Beslut
om koncession skall dock alltid
fattas inom 12 månader efter det att
ansökan mottagits. Om beslut inte
har meddelats inom utsatt tid, får
sökanden anföra besvär. Besvären
anses i så fall gälla avslag på
ansökan. Sådana besvär får anföras
till dess att ett beslut har meddelats.
Statsrådet skall underrätta
besvärsmyndigheten om beslutet,
om detta har meddelats efter att be-
svär anförts. Beträffande anförande
och behandling av besvär som
avses i detta moment gäller i övrigt
i tillämpliga delar vad som bestäms
i lagen om ändringssökande i
förvaltningsärenden (154/1950).
Statsrådet skall begära Finlands
Banks och finansinspektionens
utlåtande om koncessionsansökan.
Statsrådet kan efter att ha hört
sökanden uppställa villkor för
koncessionen samt begränsa den.
15 §
Värdepapperscentralens regler och
övervakningen av att de följs
I värdepapperscentralens regler
skall meddelas föreskrifter om
1) principerna för
datakommunikationen mellan
värdepapperscentralen och de
kontoförande instituten, om
identifikationssignum för
värdeandelar och rättsinnehavare
samt om övriga gemensamma
rutiner inom värdeandelssystemet,
2) de kontoförande institutens
minimiöppettider,
3) förfarandet vid utredande av fel
och oklarheter inom
registreringsverksamheten,
4) data- och registersäkerhetsrutiner
som skall iakttas inom de
kontoförande institutens verksamhet
samt om förvaring av de
kontoförande institutens
beslutsdokument eller kopior av
dem, samt om
5) uppgifter som skall lämnas i
ansökan om auktorisation som
kontoförande institut.
För värdepapperscentralens regler
skall utverkas statsrådets
fastställelse. Statsrådet skall före
fastställelsen begära Finlands Banks
och finansinspektionens utlåtande
om ansökan. Om Finlands Bank ger
ett negativt utlåtande om sådant
som hör till dess lagstadgade
uppgifter, får reglerna inte
fastställas till denna del.
Värdepapperscentralens styrelse
övervakar att
värdepapperscentralens regler och
anvisningar iakttas inom
värdepapperscentralen. Dessutom
övervakar värdepapperscentralens
styrelse att de kontoförande
instituten och deras underinstitut
iakttar bestämmelserna om
värdepapperscentralens verksamhet
samt de med stöd av dem utfärdade
reglerna, föreskrifterna och
anvisningarna. Värde-
papperscentralens styrelse skall
underrätta finansinspektionen om
att ett kontoförande institut eller
dess underinstitut förfar på ett sätt
som uppenbart strider mot bestäm-
melserna, reglerna eller
föreskrifterna, om inte förfarandet
omedelbart rättas till eller
situationen reder upp sig på något
annat sätt. Finansinspektionen skall
dock alltid underrättas om
förfaranden som väsentligen eller
upprepade gånger bryter mot
bestämmelserna, reglerna eller
föreskrifterna. De kontoförande
instituten, deras underinstitut och
andra som anlitar
värdepapperscentralens tjänster
skall på begäran ge
värdepapperscentralen de
specificerade uppgifter som behövs
för fullgörandet av tillsynsplikten
enligt denna paragraf.
15 §
Värdepapperscentralens regler och
övervakningen av att de följs
I värdepapperscentralens regler
skall meddelas föreskrifter om
1) principerna för
datakommunikationen mellan
värdepapperscentralen och de
kontoförande instituten, om
identifikationssignum för
värdeandelar och rättsinnehavare
samt om övriga gemensamma
rutiner inom värdeandelssystemet,
2) de kontoförande institutens
minimiöppettider,
3) förfarandet vid utredande av fel
och oklarhet inom
registeringsverksamheten,
4) data- och registersäkerhetsrutiner
som skall iakttas inom de
kontoförande institutens
verksamhet samt om förvaring av
de kontoförande institutens
beslutsdokument eller kopior av
dem,
5) uppgifter som skall lämnas i
ansökan om auktorisation som
kontoförande institut, samt om
6) hur de tillsynsuppgifter som
enligt lagen ankommer på
värdepapperscentralen fullgörs.
Värdepapperscentralens regler
fastställs av finansministeriet på
ansökan. Ansökan skall avgöras
inom tre månader efter det att den
mottagits eller, om ansökan har
varit bristfällig, efter det sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut skall dock
alltid meddelas inom sex månader
efter det att ansökan mottagits. Om
beslut inte har meddelats inom sex
månader, får sökanden anföra
besvär. Besvären anses i så fall
gälla avslag på ansökan. Sådana
besvär får anföras till dess att ett
beslut har meddelats.
Finansministeriet skall underrätta
besvärsmyndigheten om beslutet,
om detta har meddelats efter att
besvär anförts. Beträffande
anförande och handläggning av
besvär gäller i övrigt i tillämpliga
delar vad som bestäms i lagen om
ändringssökande i
förvaltningsärenden. Före
fastställelsen skall finansministeriet
begära utlåtande av Finlands Bank
och finansinspektionen om
ansökan. Om Finlands Bank ger ett
negativt utlåtande om sådant som
hör till dess lagstadgade uppgifter,
får reglerna inte fastställas till
denna del. För att stärka
förtroendet för
värdeandelssystemet eller av andra
särskilt vägande skäl kan
finansministeriet bestämma att
innehållet i föreskrifter i de regler
som ministeriet fastställt skall
ändras eller kompletteras. Innan en
föreskrift meddelas skall
finansministeriet begära utlåtande
av Finlands Bank och
finansinspektionen.
Värdepapperscentralen skall se till
att det ordnas tillräcklig och
tillförlitlig tillsyn för att säkerställa
att värdepapperscentralens regler,
föreskrifter och anvisningar iakttas
inom värdepapperscentralen.
Dessutom skall värde-
papperscentralen se till att det
ordnas tillräcklig och tillförlitlig
tillsyn för att säkerställa att de
kontoförande instituten och deras
underinstitut iakttar bestämmel-
serna om värdepapperscentralens
verksamhet samt de med stöd av
dem utfärdade reglerna,
föreskrifterna och anvisningarna.
Värdepapperscentralen skall
underrätta finansinspektionen om
att ett kontoförande institut eller
dess underinstitut förfar på ett sätt
som uppenbart strider mot
bestämmelserna, reglerna eller
föreskrifterna, om inte förfarandet
omedelbart rättas till eller
situationen reder upp sig på något
annat sätt. Finansinspektionen skall
dock alltid underrättas om
förfaranden som väsentligen eller
upprepade gånger bryter mot
bestämmelserna, reglerna eller
föreskrifterna. De kontoförande
instituten, deras underinstitut och
andra som anlitar
värdepapperscentralens tjänster
skall på begäran ge
värdepapperscentralen de
specificerade uppgifter som behövs
för fullgörandet av tillsynsplikten
enligt denna paragraf.
25 §
Aktier och värdeandelar som jämställs med dem
På anhållan av en emittent kan
värdepapperscentralen godkänna att
andra aktier än de som nämns i 1
mom. samt andra värdeandelar som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1, 3 och 4
punkten
värdepappersmarknadslagen
överförs till värdeandelssystemet.
En aktie eller andel som ensam eller
tillsammans med andra aktier eller
värdeandelar ger rätt att besitta en
viss lägenhet eller del av en
fastighet får dock inte överföras till
värdeandelssystemet.
På anhållan av en emittent kan
värdepapperscentralen godkänna att
andra aktier än de som nämns i 1
mom. samt andra värdeandelar som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1, 3 och 5
punkten
värdepappersmarknadslagen
överförs till värdeandelssystemet.
En aktie eller andel som ensam eller
tillsammans med andra aktier eller
värdeandelar ger rätt att besitta en
viss lägenhet eller del av en
fastighet får dock inte överföras till
värdeandelssystemet.
26 §
Andelar i masskuldebrevslån och
därmed jämförbara värdeandelar
Om överföring till
värdeandelssystemet av värdepapper
som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2
punkten
värdepappersmarknadslagen
beslutar värdepapperscentralen på
ansökan av emittenten.
Värdepapperscentralen skall före
beslutet underrätta Finlands Bank,
ifall det är fråga om en ansökan som
har betydelse för skötseln av bankens
lagstadgade uppgifter.
26 §
Andelar i masskuldebrevslån och
andra värdeandelar
Om överföring till
värdeandelssystemet av andra
värdepapper än sådana som avses
i 25 § beslutar
värdepapperscentralen på ansökan
av emittenten.
Värdepapperscentralen skall före
beslutet underrätta Finlands Bank,
ifall det är fråga om en ansökan
som har betydelse för skötseln av
bankens lagstadgade uppgifter.
26 a §
Överföring av skuldebrev till
värdeandelssystemet
Om emittentens ansökan gäller ett
skuldebrev eller något annat sådant
värdepapper, skall
värdepapperscentralen i sitt beslut
enligt 26 § bestämma den tidpunkt
från och med vilken värdepapperet
kan överföras till vär-
deandelssystemet.
Värdepapperscentralen kan i sitt
beslut meddela närmare föreskrifter
om de uppgifter som skall
registreras i värdeandelssystemet
och om registreringsförfarandet när
ett värdepapper överförs till
värdeandelssystemet. Innan beslutet
fattas skall värdepapperscentralen
kontrollera att emittenten, i ett avtal
som emittenten har ingått med ett
eller flera kontoförande institut eller
på något annat sätt, har säkerställt
att alla ägare av värdepapperet har
möjlighet att få sin rätt registrerad i
värdeandelssystemet.
26 a §
Överföring av skuldebrev och
andra värdepapper till
värdeandelssystemet
Om emittentens ansökan gäller
något annat värdepapper än ett
sådant som avses i 25 §, skall
värdepapperscentralen i sitt beslut
enligt 26 § bestämma den tidpunkt
från och med vilken värdepapperet
kan överföras till
värdeandelssystemet.
Värdepapperscentralen kan i sitt
beslut meddela närmare föreskrifter
om de uppgifter som skall
registreras i värdeandelssystemet
och om registreringsförfarandet när
ett värdepapper överförs till
värdeandelssystemet. Innan beslutet
fattas skall värdepapperscentralen
kontrollera att emittenten, i ett avtal
som emittenten har ingått med ett
eller flera kontoförande institut eller
på något annat sätt, har säkerställt
att alla ägare av värdepapperet har
möjlighet att få sin rätt registrerad i
värdeandelssystemet.
27 §
Emissionskonto
På emissionskontot skall de
uppgifter noteras som enligt lag
borde anges på det värdepapper
som utfärdas för värdeandelen
samt det antal värdeandelar som
emitteras. För värdeandelar som
avses i 4 § 2 mom. skall på
emissionskontot dessutom
antecknas förfallodagar,
eventuell säkerhet för lånet,
låneräntan eller eventuell annan
gottgörelse som skall betalas för
lånet, återbetalnings- och andra
väsentliga villkor för lånet samt
på vilket sätt lånevillkoren hålls
allmänt tillgängliga.
På emissionskontot skall de uppgifter
noteras som enligt lag borde anges på
det värdepapper som utfärdas för
värdeandelen samt det antal
värdeandelar som emitteras. För
värdeandelar som avses i 1 kap. 2 § 1
mom. 2 punkten
värdepappersmarknadslagen skall på
emissionskontot dessutom antecknas
förfallodagar, eventuell säkerhet för
lånet, låneräntan eller eventuell annan
gottgörelse som skall betalas för lånet,
återbetalnings- och andra väsentliga
villkor för lånet samt på vilket sätt
lånevillkoren hålls allmänt
tillgängliga.
Denna lag träder i kraft den
20 .
Tidsfristerna i denna lag för fattandet
av beslut enligt 12 och 15 § tillämpas
inte på ansökningar som är
anhängiga när lagen träder i kraft.
Värdepapperscentralen skall
komplettera sina regler så att de
börjar överensstämma med kraven i
denna lag. Ansökan om komplettering
av reglerna skall göras inom sex
månader efter lagens ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av
denna lag förutsätter får vidtas innan
lagen träder i kraft.
4.
Lag
om ändring av 5 a § lagen om värdeandelskonton
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 17 maj 1991 om värdeandelskonton (827/1991) 5 a § 3
mom., sådant det lyder i lag 796/2000, som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
5 a §
Ett förvaltningskonto kan innehas
av en värdepapperscentral, en
centralbank eller ett kontoförande
institut. Även ett kreditinstitut eller
värdepappersföretag som har rätt att
tillhandahålla förvarings- och
förvaltningstjänster för
värdeandelar, ett sådant utländskt
institut som avses i 16 § lagen om
värdeandelssystemet eller någon
annan sådan utländsk
sammanslutning som står under
tillräcklig offentlig tillsyn och vars
ekonomiska verksamhetsbetingelser
och förvaltning uppfyller kraven på
en tillförlitlig skötsel av uppgifterna
kan av värdepapperscentralen
godkännas som kontoinnehavare.
Ett förvaltningskonto kan innehas
av en värdepapperscentral, en
centralbank eller ett kontoförande
institut. Även ett kreditinstitut eller
värdepappersföretag som har rätt att
tillhandahålla förvarings- och
förvaltningstjänster för
värdeandelar, ett sådant utländskt
institut som avses i 16 § lagen om
värdeandelssystemet (826/1991)
eller någon annan sådan utländsk
sammanslutning som står under
tillräcklig offentlig tillsyn och vars
ekonomiska verksamhetsbetingelser
och förvaltning uppfyller kraven på
en tillförlitlig skötsel av uppgifterna
kan av värdepapperscentralen
godkännas som kontoinnehavare.
På ett förvaltningskonto som
förvaltas av ett utländskt institut
som avses i 16 § lagen om värdean-
delssystemet får utan hinder av 1
mom. också noteras sådana
värdeandelar som ägs av en finsk
medborgare eller en finsk
sammanslutning eller stiftelse och
som avses i 4 § 2 mom. lagen om
värdeandelssystemet.
Denna lag träder i kraft den
20 .
5.
Lag
om ändring av lagen om värdepappersföretag
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 26 juli 1996 om värdepappersföretag (579/1996) 2 §, 3 §
1 mom. 1 och 5 punkten samt 3 mom. och 10 § 2 mom., av dessa lagrum 3
§ 1 mom. 1 och 5 punkten sådana de lyder i lag 156/1997, som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
Investeringsobjekt
Föremål för investeringstjänster
(investeringsobjekt) kan vara
värdepapper (värdepapper ) som
avses i 1 kap. 2 § 1 mom.
värdepappersmarknadslagen
(495/89) samt sådana
standardiserade optioner och
terminer som avses i 1 kap. 2 §
lagen om handel i standardiserade
optioner och terminer (772/88) eller
andra derivatinstrument, vilkas
underliggande tillgångar är
värdepapper, valuta, ränta,
derivatkontrakt eller index som
beskriver prisutvecklingen för de
underliggande tillgångarna
(derivatinstrument).
2 §
Investeringsobjekt
Föremål för investeringstjänster
(investeringsobjekt) kan vara
värdepapper som avses i
värdepappersmarknadslagen
(495/1989) samt sådana
standardiserade optioner och
terminer som avses i 1 kap. 2 §
lagen om handel med
standardiserade optioner och
terminer (772/1988),
derivatinstrument som skall
jämställas med standardiserade
optioner och terminer samt andra
derivatinstrument.
3 §
Investeringstjänster
Med investeringstjänster avses att
1) investeringsobjekt eller ett privat
aktiebolags värdepapper köps,
säljs, byts och tecknas för någon
annans räkning i eget namn samt att
uppdrag som avser
investeringsobjekt eller privata
aktiebolags värdepapper förmedlas
eller verkställs
(fondkommissionsrörelse),
5) investeringsobjekt eller ett privat
aktiebolags värdepapper förvaltas
enligt sådana med enskilda kunder
ingångna avtal som innebär att
kommissionären ges beslutanderätt
(förmögenhetsförvaltning), samt att
Med tillhandahållande av
investeringstjänster enligt 1 mom.
avses inte verksamhet som bedrivs
tillfälligt vid sidan av någon annan i
lag erkänd affärsverksamhet eller
yrkesmässig verksamhet enligt
lagstiftning som gäller
verksamheten eller föreskrifter och
bestämmelser som kompletterar
den.
3 §
Investeringstjänster
Med investeringstjänster avses att
1) investeringsobjekt köps, säljs,
byts och tecknas för någon annans
räkning i eget namn samt att
uppdrag som avser
investeringsobjekt förmedlas eller
verkställs
(fondkommissionsrörelse),
5) investeringsobjekt förvaltas
enligt sådana med enskilda kunder
ingångna avtal som innebär att
kommissionären ges beslutanderätt
(förmögenhetsförvaltning), samt att
Med tillhandahållande av
investeringstjänster enligt 1 mom.
avses inte verksamhet som bedrivs
tillfälligt vid sidan av någon annan i
lag erkänd affärsverksamhet eller
yrkesmässig verksamhet enligt
lagstiftning som gäller
verksamheten eller föreskrifter och
bestämmelser som kompletterar
den. Med tillhandahållande av in-
vesteringstjänster enligt 1 mom.
avses inte heller verksamhet som
bedrivs som i lag erkänd
affärsverksamhet eller yrkesmässig
verksamhet enbart med
värdepapper som avses i 1 kap. 2 §
2 mom. värdepappers-
marknadslagen. Med
tillhandahållande av
investeringstjänster enligt 1 mom.
avses inte heller sådana företags
tillhandahållande av enbart
nyttighetsbaserade
derivatinstrument vilka bedriver
handel för egen räkning med
sådana derivatinstrument inom op-
tionsföretaget eller med andra
liknande företag eller med dem som
producerar eller yrkesmässigt
använder dessa nyttigheter, och
inte tillhandahållande av
nyttighetsbaserade
derivatinstrument enbart i annat
syfte än investeringssyfte.
10 §
Beviljande av verksamhetstillstånd
Ansökan skall avgöras inom sex
månader från att den mottagits. Om
statsrådet under denna tid ber
sökanden om tilläggsutredning med
anledning av ansökan, skall tiden
räknas från den dag då statsrådet
motta tilläggsutredningen.
Ansökan skall avgöras inom sex
månader efter det att den mottagits
eller, om ansökan har varit
bristfällig, efter det att sökanden
har lämnat in de handlingar och
utredningar som behövs för att
avgöra saken. Beslut om verksam-
hetstillstånd skall dock alltid fattas
inom 12 månader efter det att ansö-
kan mottagits. Om beslut inte har
meddelats inom utsatt tid, får
sökanden anföra besvär. Besvären
anses i så fall gälla avslag på an-
sökan. Sådana besvär får anföras
till dess ett beslut har meddelats.
Finansministeriet skall underrätta
besvärsmyndigheten om beslutet,
om detta har meddelats efter att be-
svär anförts. Beträffande anförande
och behandling av besvär som
avses i detta moment gäller i övrigt
i tillämpliga delar vad som bestäms
i lagen om ändringssökande i
förvaltningsärenden (154/1950).
Denna lag träder i kraft den
20 .
Tidsfristerna i 10 § 2 mom. i denna
lag för beviljande av
verksamhetstillstånd enligt 9 §
tillämpas inte på ansökningar som
är anhängiga när lagen träder i
kraft. Ett företag som när denna lag
träder i kraft tillhandahåller
investeringstjänster enligt 3 § skall
inom tre månader efter lagens
ikraftträdande ansöka om
verksamhetstillstånd eller inom sex
månader efter lagens ikraftträdande
upphöra med den lagstridiga
verksamheten, om inte
finansministeriet av särskilda skäll
förlänger tiden.
Åtgärder som verkställigheten av
denna lag förutsätter får vidtas
innan lagen träder i kraft.
6.
Lag
om ändring av lagen om placeringsfonder
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 29 januari 1999 om placeringsfonder (48/1999) 53 § 2
mom. samt 81 § 1 och 6 mom. som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
53 §
Anteckningar i fondandelsregistret
får göras först när hela
teckningspriset för en fondandel
har betalts i pengar.
Anteckningar i fondandelsregistret
får göras först när hela
teckningspriset för en fondandel har
betalts. Teckningspriset för en
fondandel skall betalas i pengar
eller genom att placeringsfonden
ges värdepapper som avses i 69 §
till ett belopp som motsvarar
teckningspriset så att fördelningen
av olika slag av värdepapper vid
tidpunkten för bestämmandet av
teckningspriset motsvarar den i
placeringsfondens regler för varje
enskilt slag av värdepapper
specificerade pla-
ceringsverksamheten och
värdepapperens sammanlagda
marknadsvärde motsvarar värdet av
den fondandel som getts mot dem.
81 §
I syfte att främja en effektiv
förmögenhetsförvaltning kan ett
fondbolag ingå låne- och
återköpsavtal avseende
värdepapper som hör till en
placeringsfonds tillgångar, om de
clearas av en clearingorganisation
som avses i
värdepappersmarknadslagen eller
av ett optionsföretag som avses i
lagen om handel med
standardiserade optioner och
terminer samt om
finansinspektionen eller
motsvarande behöriga myndighet i
en annan stat har godkänt villkoren
eller optionsföretaget har
standardiserat dem.
Finansinspektionen kan meddela
närmare föreskrifter om
fondbolagets rätt att ingå låne- eller
återköpsavtal om värdepapper som
hör till placeringsfondens
tillgångar, genom förmedling av en
utländsk sammanslutning som är
jämförbart med sammanslutningar
som avses i 1 mom. och verksam i
någon stat som inte hör till
Europeiska ekonomiska samarbets-
området.
81 §
I syfte att främja en effektiv
förmögenhetsförvaltning kan ett
fondbolag ingå låne- och
återköpsavtal avseende värdepapper
som hör till en placeringsfonds
tillgångar, om de clearas av en
clearingorganisation som avses i
värdepappersmarknadslagen eller
av ett optionsföretag som avses i
lagen om handel med
standardiserade optioner och
terminer eller i en motsvarande
utländsk sammanslutning eller, om
clearingen sker någon annanstans,
om motparten är en i
värdepappersmarknadslagen
avsedd värdepappersförmedlare
och villkoren är sedvanliga och
allmänt kända på marknaden.
Finansinspektionen kan meddela
närmare föreskrifter om
fondbolagens rätt att ingå låne- eller
återköpsavtal om värdepapper som
hör till placeringsfondens tillgångar.
Denna lag träder i kraft den
20 .
7.
Lag
om upphävande av 2 § 10 punkten lagen om finansinspektionen
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Genom denna lag upphävs i lagen den
11 juni 1993 om finansinspektionen
(503/1993) 2 § 10 punkten, sådan den
lyder i lag 572/1996.
Denna lag träder i kraft den
20 .
8.
Lag
om ändring av lagen om aktiebolag
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 29 september 1978 om aktiebolag (734/1978) 1 kap. 2
§ 2 mom., sådant det lyder i lag 145/1997, samt
ändras 1 kap. 2 § 1 och 3 mom. samt 16 kap. 8 § 7 punkten, sådana de lyder
i nämnda lag 145/1997, som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Sådana värdepapper i ett privat
aktiebolag som avses i 1 kap. 2 § 1
mom. 13 punkten värdepappers-
marknadslagen (495/89) får inte
vara föremål för offentlig handel
enligt värdepappersmarknadslagen
eller för motsvarande förfarande.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller
inte sådana värdepapper i ett privat
aktiebolag som ensamma eller
tillsammans med andra
värdepapper medför rätt att
använda eller erhålla av bolaget
utbjudna konsumtionsnyttigheter av
det slag som avses i
konsumentskyddslagen (38/78), om
1) Vad som stadgas i 1 mom. gäller
inte sådana värdepapper i ett privat
aktiebolag som ensamma eller
tillsammans med andra
värdepapper medför rätt att
använda eller erhålla av bolaget
utbjudna konsumtions-nyttigheter
av det slag som avses i
konsumentskyddslagen (38/78), om
2) bolagets affärsverksamhet riktar
sig huvudsakligen till ägare av
sådana värdepapper som avses
ovan.
När andra än i 2 mom. avsedda
värdepapper i ett privat aktiebolag
bjuds ut till allmänheten skall det
uppges att värdepappren inte kan
vara föremål för offentlig handel
enligt värdepappersmarknadslagen
eller för motsvarande förfarande. I
anbudet får inte antydas att
avsikten är att senare ombilda
bolaget till publikt aktiebolag eller
låta dess värdepapper bli föremål
för offentlig handel.
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Värdepapper i ett privat aktiebolag
får inte vara föremål för offentlig
handel enligt 1 kap. 3 §
värdepappersmarknadslagen
(495/1989).
(2 mom. upphävs)
När värdepapper i ett privat
aktiebolag bjuds ut till allmänheten
skall det uppges att värdepapperen
inte kan vara föremål för offentlig
handel enligt
värdepappersmarknadslagen.
16 kap.
Särskilda stadganden
Straffstadganden
8 §
Den som uppsåtligen
7) bryter mot det i 1 kap. 2 § 1
mom. stadgade förbudet att göra ett
privat aktiebolags värdepapper
föremål för sådant förfarande som
motsvarar offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen,
skall, om gärningen inte är ringa
eller strängare straff för den inte
stadgas på något annat ställe i lag,
för aktiebolagsbrott dömas till böter
eller fängelse i högst ett år.
7) bryter mot det i 1 kap. 2 § 1
mom. stadgade förbudet att göra ett
privat aktiebolags värdepapper
föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen,
skall, om gärningen inte är ringa
eller strängare straff för den inte
bestäms på något annat ställe i lag,
för aktiebolagsbrott dömas till böter
eller fängelse i högst ett år.
Denna lag träder i kraft den
20 .
9.
Lag
om ändring av lagen om försäkringsföreningar
I enligt med riksdagens beslut
ändras i lagen den 31 december 1987 om försäkringsföreningar
(1250/1987) 16 kap. 8 § 1 mom., sådant det lyder i lag 340/2000, samt
fogas till 3 kap., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1207/1998 och
340/2000, en ny 2 a § som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
Garantikapital
3 kap.
Garantikapital
2 a §
En försäkringsförenings
värdepapper får inte vara föremål
för offentlig handel enligt 1 kap. 3 §
värdepappersmarknadslagen
(495/1989).
När en försäkringsförenings värde-
papper bjuds ut till allmänheten
skall det uppges att värdepapperen
inte kan vara föremål för offentlig
handel enligt värdepap-
persmarknadslagen.
16 kap.
Särskilda stadganden
8 §
Den som uppsåtligen
1) är mellanhand för någon annan i
syfte att kringgå en bestämmelse i
denna lag eller i stadgarna om
begränsning av rösträtten,
2) bryter mot vad denna lag
föreskriver om uppgörande av
revisionsberättelse,
3) i strid med ett förbud som
Försäkringsinspektionen meddelar
med stöd av 12 kap. 6 c § överlåter
eller pantsätter egendom i
föreningens besittning,
4) bryter mot bestämmelserna om
utlåtanden som skall uppgöras av
en godkänd revisor såsom
oberoende sakkunnig,
5) bryter mot bestämmelserna om
återbetalning av kapitallån,
betalning av ränta eller annan
gottgörelse eller ställande av
säkerhet,
6) utdelar föreningens medel i strid
med denna lag, eller
7) beviljar penninglån eller ställer
säkerhet i strid med 11 kap. 7 eller
10 §,
skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff föreskrivs i
någon annan lag, för
försäkringsföreningsbrott dömas
till böter eller fängelse i högst ett
år.
16 kap.
Särskilda stadganden
8 §
Den som uppsåtligen
1) är mellanhand för någon annan i
syfte att kringgå en bestämmelse i
denna lag eller i stadgarna om
begränsning av rösträtten,
2) bryter mot vad denna lag
föreskriver om uppgörande av
revisionsberättelse,
3) i strid med ett förbud som
Försäkringsinspektionen meddelar
med stöd av 12 kap. 6 c § överlåter
eller pantsätter egendom i
föreningens besittning,
4) bryter mot bestämmelserna om
utlåtanden som skall uppgöras av en
godkänd revisor såsom oberoende
sakkunnig,
5) bryter mot bestämmelserna om
återbetalning av kapitallån, betalning
av ränta eller annan gottgörelse eller
ställande av säkerhet,
6) utdelar föreningens medel i strid
med denna lag,
7) beviljar penninglån eller ställer
säkerhet i strid med 11 kap. 7 eller
10 §, eller
8) bryter mot det i 3 kap. 2 a § 1
mom. stadgade förbudet att göra en
försäkringsförenings värdepapper
föremål för offentlig handel enligt
värdepappersmarknadslagen,
skall, om inte gärningen är ringa
eller strängare straff föreskrivs i
någon annan lag, för
försäkringsföreningsbrott dömas till
böter eller fängelse i högst ett år.
Denna lag träder i kraft den
20 .
10.
Lag
om ändring av 51 kap. strafflagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 51 kap. 1 § 1 mom.
samt 3, 6 och 7 §, sådana de lyder 51 kap. 1 § 1 mom., 3 och 7 § samt 6 § 1
och 2 mom. i lag 475/1999 och 6 § 3 mom. i lag 973/1999 som följer:
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
51 kap.
Om värdepappermarknadsbrott
1 §
Missbruk av insiderinformation
Den som för att bereda sig eller
någon annan ekonomisk vinning
uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet utnyttjar
insiderinformation som har
samband med värdepapper vilka är
föremål för offentlig handel
1) genom att för egen eller för
någon annans räkning överlåta eller
förvärva sådana värdepapper, eller
2) genom att direkt eller indirekt
råda någon i handel med sådana
värdepapper,
skall för missbruk av
insiderinformation dömas till böter
eller fängelse i högst två år.
51 kap.
Om värdepappermarknadsbrott
1 §
Missbruk av insiderinformation
Den som för att bereda sig eller
någon annan ekonomisk vinning
uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet utnyttjar
insiderinformation som har
samband med värdepapper som är
föremål för offentlig handel eller
för ett annat yrkesmässigt ordnat
och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande i syfte att
förmedla kontakt mellan köpare och
säljare
1) genom att för egen eller för
någon annans räkning överlåta eller
förvärva sådana värdepapper, eller
2) genom att direkt eller indirekt
råda någon i handel med sådana
värdepapper,
skall för missbruk av
insiderinformation dömas till böter
eller fängelse i högst två år.
3 §
Kursmanipulation
Den som
1) gör vilseledande köp- eller
säljanbud eller skenavslut eller ger
ett uppdrag som gäller sådana
anbud eller avslut, eller vidtar andra
därmed jämförbara vilseledande
åtgärder rörande värdepapper som
är föremål för offentlig handel, eller
2) lämnar osanna eller vilseledande
uppgifter som har samband med
sådana värdepapper
i syfte att manipulera prisnivån på
värdepapper som är föremål för
offentlig handel och med
utnyttjande därav bereda sig eller
någon annan ekonomisk vinning,
skall för kursmanipulation dömas
till böter eller fängelse i högst två
år.
3 §
Kursmanipulation
Den som
1) gör vilseledande köp- eller
säljanbud eller skenavslut eller ger
ett uppdrag som gäller sådana
anbud eller avslut, eller vidtar andra
därmed jämförbara vilseledande
åtgärder rörande värdepapper som
är föremål för offentlig handel eller
för ett annat yrkesmässigt ordnat
handelsförfarande i syfte att
förmedla kontakt mellan köpare och
säljare av värdepapper vilket är
tillgängligt för allmänheten, eller
2) lämnar osanna eller vilseledande
uppgifter som har samband med
sådana värdepapper
i syfte att manipulera prisnivån på
värdepapper som är föremål för
offentlig handel eller för ett annat
yrkesmässigt ordnat och för
allmänheten tillgängligt handels-
förfarande i syfte att förmedla
kontakt mellan köpare och säljare
av värdepapper och med
utnyttjande därav bereda sig eller
någon annan ekonomisk vinning,
skall för kursmanipulation dömas
till böter eller fängelse i högst två
år.
6 §
Definitioner
Med värdepapper avses i detta
kapitel sådana värdepapper som
värdepappersmarknadslagen skall
tillämpas på enligt dess 1 kap. 2 § 1
mom.
Med insiderinformation avses i
detta kapitel sådan information som
har samband med värdepapper som
är föremål för offentlig handel, som
inte har offentliggjorts eller annars
varit tillgänglig på marknaden och
som är ägnad att väsentligt påverka
dessa värdepappers värde eller pris.
Som insiderinformation betraktas
inte sådan för enskilt bruk avsedd
information som har uppkommit
genom en sammanställning av
offentliga uppgifter.
Vad som i detta kapitel bestäms om
värdepapper skall också tillämpas
på standardiserade optioner eller
terminer som avses i lagen om
handel med standardiserade optio-
ner och terminer (772/1988) samt
på derivatavtal som avses i 10 kap.
1 a § värdepappersmarknadslagen
och som skall jämställas med
standardiserade optioner eller
terminer och vars underliggande
egendom är ett värdepapper som är
föremål för offentlig handel. Vad
som i detta kapitel föreskrivs om
överlåtelse eller förvärv av
värdepapper skall även tillämpas på
standardiserade optioner och
terminer och på derivatavtal som
skall jämställas med
standardiserade optioner eller
terminer och vars underliggande
egendom utgörs av värdepapper
som är föremål för offentlig handel.
Bestämmelserna i 1 och 2 § i detta
kapitel skall tillämpas på
standardiserade optioner eller
terminer samt på derivatavtal som
skall jämställas med
standardiserade optioner eller
terminer och vars underliggande
egendom är ett värdepapper som är
föremål för offentlig handel,
oberoende av om det har avtalats
om överlåtelse av den
underliggande egendom som avses i
derivatavtalet eller om
kompenserande gottgörelse.
6 §
Definitioner
Med värdepapper avses i detta
kapitel sådana värdepapper som
värdepappersmarknadslagen skall
tillämpas på.
Med insiderinformation avses i
detta kapitel sådan information som
har samband med värdepapper som
är föremål för offentlig handel eller
för ett annat yrkesmässigt ordnat
och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande i syfte att
förmedla kontakt mellan köpare och
säljare av värdepapper, som inte
har offentliggjorts eller annars varit
tillgänglig på marknaden och som
är ägnad att väsentligt påverka
dessa värdepappers värde eller pris.
Som insiderinformation betraktas
inte sådan för enskilt bruk avsedd
information som har uppkommit
genom en sammanställning av
offentliga uppgifter.
Vad som i detta kapitel bestäms om
värdepapper skall också tillämpas
på standardiserade optioner eller
terminer som avses i lagen om
handel med standardiserade
optioner och terminer (772/1988)
samt på derivatavtal som avses i 10
kap. 1 a § värdepap-
persmarknadslagen och som skall
jämställas med standardiserade
optioner eller terminer och vars
underliggande egendom är värde-
papper som är föremål offentlig
handel eller för ett annat
yrkesmässigt ordnat och för
allmänheten tillgängligt
handelsförfarande i syfte att
förmedla kontakt mellan köpare och
säljare av värdepapper. Vad som i
detta kapitel föreskrivs om
överlåtelse eller förvärv av
värdepapper skall även tillämpas på
standardiserade optioner och
terminer och på derivatavtal som
skall jämställas med
standardiserade optioner och
terminer och vars underliggande
egendom utgörs av värdepapper
som är föremål för offentlig handel
eller för ett annan yrkesmässigt
ordnad och för allmänheten
tillgängligt handelsförfarande i
syfte att förmedla kontakt mellan
köpare och säljare av värdepapper.
Bestämmelserna i 1 och 2 § i detta
kapitel skall tillämpas på
standardiserade optioner eller
terminer samt på derivatavtal som
skall jämställas med
standardiserade optioner eller
terminer och vars underliggande
egendom är ett värdepapper som är
föremål för offentlig handel eller
för ett annat yrkesmässigt ordnat
och för allmänheten tillgängligt
handelsförfarande i syfte att
förmedla kontakt mellan köpare och
säljare av värdepapper, oberoende
av om det har avtalats om
överlåtelse av de underliggande
egendom som avses i derivatavtalet
eller om kompenserande
gottgörelse.
7 §
Begränsningsbestämmelse
Bestämmelserna i 1 och 2 § i detta
kapitel tillämpas inte på sådan
offentlig värdepappershandel i
fråga om vilken de bestämmelser i
värdepappersmarknadslagen som
gäller missbruk av
insiderinformation enligt de regler
som fastställts med stöd av 3 kap.
13 § 2 mom. eller enligt 14 § 4
mom. i samma kapitel inte skall
tillämpas.
7 §
Begränsningsbestämmelse
Bestämmelserna i 1 och 2 § i detta
kapitel tillämpas inte på sådan
offentlig värdepappershandel i
fråga om vilken de bestämmelser i
värdepappersmarknadslagen som
gäller missbruk av
insiderinformation enligt de regler
som fastställts med stöd av 3 kap.
13 § 2 mom. eller enligt 14 § 2
mom. i samma kapitel inte skall
tillämpas.
Denna lag träder i kraft den
20 .
