ALATUNNISTE
YLÄTUNNISTE
RSv 214/1996 rd - RP 79/1996 rd
Riksdagens svar på regeringens proposition med
förslag
till revidering av naturvårdslagstiftningen
PALSTAMÄÄRÄ
2
Till riksdagen har överlämnats regeringens
proposition nr 79/1996 rd med förslag till
revidering av naturvårdslagstiftningen. Riks-
dagen, som i ärendet mottagit miljöutskot
tets betänkande nr 8/1996 rd, har antagit
följande lagar:
PALSTAMÄÄRÄ
Naturvårdslag
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
PALSTAMÄÄRÄ
2
1 kap.
Allmänna stadganden
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att
1) bevara naturens mångfald,
2) vårda naturens skönhet och landskapets
värde,
3) stöda hållbart nyttjande av naturtill
gångarna och av naturmiljön,
4) öka kännedomen om och intresset för
naturen, samt
5) främja naturforskningen.
2 §
Lagens tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på skyddet och vår
den av naturen och landskapet.
Lagen tillämpas dock inte i skötseln och
nyttjandet av skogen till de delar som det
stadgas om detta i skogslagen ( /96), med
undantag för 4, 9, 39, 42, 47-49 och
55-56 §§ samt 3-5 och 10 kap.
Vid naturskyddsplanering och landskap
svård enligt denna lag skall ekonomiska,
sociala och kulturella synpunkter samt regio
nala och lokala särdrag beaktas.
3 §
Europeiska gemenskapens direktiv
Genom denna lag genomförs rådets direk
tiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda
djur och växter (92/43/EEG), nedan habitat
direktivet, och rådets direktiv om bevarande
av vilda fåglar (79/409/EEG), nedan fågeldi
rektivet, till andra delar än vad som gäller
de djurarter som avses i 5 § jaktlagen
(615/93).
4 §
Internationella fördrag
Utöver denna lag gäller vad som bestäms i
de internationella fördrag som är bindande
för Finland och gäller skydd av naturen eller
av vilda arter.
Genom statsrådsbeslut kan närmare be
stämmelser utfärdas om hur de förpliktelser
som gäller lagens tillämpningsområde och
ingår i dessa fördrag skall uppfyllas.
5 §
Gynnsam skyddsnivå
För de syften som nämns i 1 § skall na
turvården utformas så att en skyddsnivå som
är gynnsam för landets naturtyper och vilda
arter kan uppnås och bibehållas.
PALSTAMÄÄRÄ
2
Skyddsnivån för en naturtyp är gynnsam
då dess naturliga utbredningsområde och
totala areal räcker till för att på sikt trygga
att naturtypen och ekosystemets struktur och
funktion bibehålls samt då skyddsnivån för
de arter som är karakteristiska för naturty
pen är gynnsam.
Skyddsnivån för en art är gynnsam då ar
ten på sikt kan bibehålla sin livskraft i sin
naturliga omgivning.
6 §
Förvaltningen av naturvården
Den högsta ledningen och övervakningen
av naturvården och landskapsvården ankom
mer på miljöministeriet.
De regionala miljöcentralerna har i uppgift
att främja och övervaka naturvården och
landskapsvården inom sina områden.
Kommunerna skall främja naturvården och
landskapsvården inom sina områden.
2 kap.
Naturskyddsplanering
7 §
Naturskyddsprogram
För att trygga naturvärden av riksintresse
kan naturskyddsprogram utarbetas, genom
vilka områden reserveras för naturskyddsän
damål.
Av ett naturskyddsprogram skall framgå
vilket slags åtgärder som anses äventyra
programmets syften.
8 §
Utarbetande och godkännande av
naturskyddsprogram
Naturskyddsprogrammen utarbetas av mil
jöministeriet.
När naturskyddsprogram utarbetas skall de
vars rätt eller fördel saken berör beredas
möjlighet att bli hörda. När arbetet på ett
naturskyddsprogram inleds skall miljö
ministeriet informera om detta så att det
skapas förutsättningar för en offentlig de
batt.
Naturskyddsprogram godkänns av statsrå
dets allmänna sammanträde.
9 §
Naturskyddsprogrammens rättsverkningar
I ett område som ingår i ett av statsrådet
godkänt naturskyddsprogram är det förbjudet
att vidta åtgärder som äventyrar skyddets
syften (åtgärdsbegränsning). En åtgärdsbe
gränsning gäller trots eventuella besvär, om
inte besvärsmyndigheten beslutar något an
nat.
Den regionala miljöcentralen kan bevilja
tillstånd till avvikelse från den begränsning
som avses i 1 mom., om skyddets syften
inte nämnvärt äventyras.
När de statliga myndigheterna och inrätt
ningarna planerar sina åtgärder och fattar
beslut om att de skall vidtas, skall de se till
att åtgärderna inte försvårar genomförandet
av naturskyddsprogrammen.
3 kap.
Naturskyddsområden och
naturminnesmärken
Naturskydd i områden som tillhör staten
10 §
Naturskyddsområden och förutsättningar för
inrättandet av dem
Naturskyddsområden är
1) nationalparkerna,
2) naturreservaten och
3) de övriga naturskyddsområdena.
En allmän förutsättning för att ett natur
skyddsområde skall kunna inrättas är att
1) det i området lever eller finns en art
eller biotop som är hotad eller som är eller
håller på att bli sällsynt, eller ett motsvaran
de ekosystem,
2) det i området finns en egenartad eller
sällsynt naturformation,
3) området är speciellt naturskönt,
4) det i området finns en kulturbiotop som
håller på att bli sällsynt,
5) detta är nödvändigt för att en gynnsam
skyddsnivå för en naturtyp eller en art skall
PALSTAMÄÄRÄ
2
kunna bibehållas eller uppnås, eller
6) området i övrigt är så representativt,
typiskt eller värdefullt att det är skäl att
skydda det för att bevara naturens mångfald
eller skönhet.
11 §
Nationalparker
Om inrättandet av och syftet med en na
tionalpark stadgas genom lag. Nationalpar
ker kan inrättas enbart i områden som tillhör
staten.
En nationalpark skall omfatta minst 1 000
hektar. Området skall ha betydelse som all
män natursevärdhet eller i övrigt för att öka
naturkännedomen eller intresset för naturen.
12 §
Naturreservat
Om inrättandet av och syftet med ett na
turreservat stadgas genom lag, om området
är minst 1 000 hektar, i annat fall genom
förordning. Ett naturreservat kan enbart in
rättas i områden som tillhör staten.
Naturreservaten skall ha betydelse för att
den naturliga utvecklingen skall säkras eller
för vetenskaplig forskning eller undervis
ning.
13 §
Fridlysningsstadganden
I nationalparker och naturreservat är verk
samhet som förändrar naturen förbjuden. I
dessa områden är det förbjudet att
1) uppföra byggnader eller konstruktioner
och att anlägga vägar,
2) ta marksubstanser eller gruvmineral och
att skada markgrunden eller berggrunden,
3) dika,
4) ta eller skada svampar, träd, buskar el
ler andra växter eller delar av dem,
5) fånga, döda eller ofreda vilda ryggrads
djur och att förstöra deras bon samt att
fånga eller samla ryggradslösa djur, och
6) vidta andra åtgärder som inverkar
ogynnsamt på naturförhållandena i området,
på landskapet eller på arternas fortbestånd.
Om möjligheten att förbjuda eller begränsa
rätten att färdas, slå läger, stiga i land samt
att hålla fordon inom naturskyddsområden
stadgas i 18 §.
14 §
Undantag från fridlysningsstadgandena
I nationalparker och naturreservat är utan
hinder av 13 § sådana åtgärder tillåtna som
en ändamålsenlig skötsel och användning av
naturskyddsområdet förutsätter och som inte
äventyrar de syften för vilka området inrät
tades. I dessa områden är det tillåtet att
1) bygga, restaurera och sätta i stånd
byggnader och konstruktioner och att anläg
ga och underhålla stigar som behövs för
vård och övervakning av området, för forsk
ning, för guidning av allmänheten och utfär
der och besök i området,
2) sköta och sätta i stånd naturmiljön och
kulturbiotoperna och återställa den naturliga
utvecklingen,
3) anlägga sådana vägar som behövs för
guidning i området,
4) plocka bär och nyttosvamp,
5) meta och pilka,
6) bedriva renskötsel enligt lagen om ren
skötsel (848/90),
7) använda och underhålla vägar samt el-
och telefonlinjer och därtill hörande
anläggningar i området,
8) sätta i stånd säkerhetsanordningar för
sjöfarten och farleder samt utföra sådana
små röjningsarbeten som behövs för säker
hetsanordningarna, samt
9) utföra kartläggnings- och lantmäteriar
beten.
I naturskyddsområden är det dessutom, när
situationen kräver det, tillåtet att vidta nöd
vändiga åtgärder vid räddningstjänst, brand
bekämpning, gränsövervakning, för att mot
verka djursjukdomar och för djurskydd.
Med avvikelse från 1 mom. 6 punkten kan
den myndighet eller inrättning som svarar
för förvaltningen av området begränsa ren
betesgången i ett naturreservat av skäl som
har att göra med naturforskning eller av
andra särskilda skäl. Staten står för de kost
nader som uppstår av stängsel och annat
som behövs för att begränsa renarnas rörel
se.
15 §
Tillståndskrävande undantag från
fridlysningsstadgandena
PALSTAMÄÄRÄ
2
Om syftet med att området inrättades inte
äventyras, och med tillstånd av den myndig
het eller inrättning som svarar för förvalt
ningen av området är det i nationalparker
och naturreservat tillåtet att
1) fånga eller döda djur, samla svampar
och växter och delar av dem och att ta djur
bon samt mineralprov för forskning eller
andra vetenskapliga ändamål eller för under
visning,
2) decimera antalet individer av en växt-
eller djurart, om arten har förökat sig alltför
mycket eller annars blivit skadlig,
3) fiska även på annat sätt än mete och
pilkning,
4) ta om hand vilt som fällts inom områ
det,
5) uppföra byggnader och konstruktioner
som ansluter sig till renskötseln,
6) göra geologiska undersökningar och
bedriva malmletning, samt
7) landa med luftfarkost.
16 §
Undantag från fridlysningsstadgandena
angående vissa områden
Genom förordning kan stadgas om andra
undantag från fridlysningsstadgandena för
nationalparker och naturreservat än de som
nämns i 14 och 15 §§, om detta inte även
tyrar syftet med att området inrättades. Un
dantagen kan gälla bland annat försvars
maktens verksamhet, flygsäkerheten, rätten
att jaga eller bedriva naturnäringar, eller be
aktandet av samernas rättigheter när området
används.
17 §
Övriga naturskyddsområden
Om inrättandet av övriga naturskyddsom
råden i statsägda områden och syftet därmed
samt om fridlysningsstadganden som gäller
dessa naturskyddsområden stadgas genom
förordning. Forststyrelsen kan dock i områ
den som är i dess besittning besluta inrätta
högst 100 hektar stora naturskyddsområden
och meddela fridlysningsbestämmelser för
dessa.
Försvarsministeriet kan i områden i dess
besittning besluta inrätta naturskyddsområ
den och meddela fridlysningsbestämmelser
för dessa.
Beträffande fridlysningsbestämmelserna
för övriga naturskyddsområden gäller i
tillämpliga delar 13-15 §§.
18 §
Begränsningar i rätten att färdas i
naturskyddsområden
I naturreservat är det endast med tillstånd
av den myndighet eller inrättning i vars be
sittning området är tillåtet att färdas på and
ra ställen än på särskilt anvisade vägar, sti
gar och områden.
En bestämmelse som förbjuder eller be
gränsar rätten att färdas, slå läger, stiga i
land eller att hålla båt, fartyg eller annat
fordon kan skrivas in i beslutet om att inrät
ta en nationalpark eller ett annat natur
skyddsområde eller i ordningsstadgan för
parken eller området. En förutsättning för att
vistelse och landstigning i ett område skall
kunna förbjudas eller begränsas är att detta
krävs för att bevara djurlivet eller växtlivet i
området.
19 §
Skötsel- och nyttjandeplan
En skötsel- och nyttjandeplan som definie
rar de åtgärder som behövs för att parken
skall uppfylla sitt syfte skall göras upp för
skötseln och användningen av nationalpar
kerna. En skötsel- och nyttjandeplan kan
vid behov göras upp även för naturreservat
och för övriga naturskyddsområden.
Skötsel- och nyttjandeplanen utarbetas av
den myndighet eller inrättning i vars besitt
ning området är. Planen fastställs av miljö
ministeriet.
20 §
Ordningsstadga
En ordningsstadga med sådana nödvändiga
begränsningar i användningen av området
som baserar sig på 18 § 2 mom. skall med
tanke på dem som använder området utarbe
tas för varje nationalpark. Ordningsstadgor
kan vid behov utarbetas även för naturre
servat och övriga naturskyddsområden.
PALSTAMÄÄRÄ
2
Ordningsstadgan utfärdas av den myndig
het eller inrättning i vars besittning området
är.
21 §
Bestämning och utmärkning av gränserna
för naturskyddsområden
Av ett naturskyddsområde bildas en fastig
het enligt lagen om fastighetsbildning
(554/95). Lantmäteriverket meddelar närma
re anvisningar om fastighetsbildning och
bestämning av gränser.
Naturskyddsområdet skall klart och tydligt
märkas ut i terrängen. När det gäller vatten
områden kan gränserna märkas ut endast på
kartan. Miljöministeriet utfärdar närmare
bestämmelser om sätten att märka ut grän
serna för naturskyddsområden.
22 §
Införlivning av områden i ett
naturskyddsområde
Ett område som övergått i statens ägo och
om vars användning för utvidgning av ett
naturskyddsområde beslut har fattats i sam
band med förvärvet eller fånget anses höra
till naturskyddsområdet.
Ett område som är beläget i anslutning till
en nationalpark och ägs av ett annat offent
ligrättsligt samfund än staten kan med sam
fundets samtycke införlivas i nationalparken.
Vid fastighetsbildning som gäller ett om
råde som skall införlivas i ett naturskydds
område iakttas 21 § 1 mom. Införlivningen
skall kungöras på kommunens anslagstavla
på det sätt som stadgas i lagen om offentliga
kungörelser (34/25).
23 §
Naturminnesmärken
Ett träd, en dunge, ett flyttblock eller en
motsvarande naturformation som på grund
av sin skönhet, sällsynthet, betydelse i land
skapet, sitt vetenskapliga värde eller av an
nan motsvarande anledning kräver särskilt
skydd kan fridlysas som naturminnesmärke.
Om fridlysning av naturminnesmärken
beslutar den myndighet eller inrättning i
vars besittning det område är där naturmin
nesmärket finns. Myndigheten eller inrätt
ningen skall se till att naturminnesmärket
märks ut klart och tydligt.
Det är förbjudet att skada eller förstöra ett
fridlyst naturminnesmärke.
Naturskydd i områden som tillhör enskilda
24 §
Inrättandet av naturskyddsområden
Den regionala miljöcentralen kan på
markägarens ansökan eller med hans sam
tycke inrätta ett naturskyddsområde enligt
10 § 1 mom. 3 punkten i ett område som
avses i 10 § 2 mom. När det prövas om om
rådet skall inrättas skall även andra syn
punkter som gäller det allmänna bästa beak
tas.
Beslutet om att inrätta ett naturskyddsom
råde enligt 1 mom. skall innehålla nödvän
diga bestämmelser om skydd av områdets
natur och vid behov om dess skötsel. En
bestämmelse i beslutet kan även förbjuda
eller begränsa rätten att färdas i ett natur
skyddsområde eller en del av det, om detta
krävs för att bevara djurlivet eller växtlivet.
Beslut om att inrätta ett naturskyddsområde
får inte meddelas, om inte markägaren och
den regionala miljöcentralen har kommit
överens om fridlysningsbestämmelserna och
om ersättningar som föranleds av fridlys
ningen.
Den regionala miljöcentralen kan utan
markägarens ansökan eller samtycke inrätta
ett naturskyddsområde även i ett privatägt
område, om detta ingår i ett naturskyddspro
gram som statsrådet godkänt. Fridlysnings
bestämmelserna får inte utan markägarens
samtycke begränsa markanvändningen mer
än vad som följer av det skyddsprogram i
vilket området ingår. Markägaren och kom
munen skall ges tillfälle att bli hörda innan
beslutet meddelas.
Om utmärkningen av naturskyddsområden
gäller i tillämpliga delar 21 §. Inrättandet av
ett naturskyddsområde skall antecknas även
i fastighetsregistret.
25 §
Tidsbegränsad fridlysning av ett område
För att främja naturvården eller landskaps
PALSTAMÄÄRÄ
2
vården kan den regionala miljöcentralen och
markägaren ingå ett avtal om att ett område
som avses i 10 § 2 mom. blir fridlyst för
viss tid, antingen helt och hållet eller i fråga
om vissa åtgärder. Sådana avtal kan ingås
för högst 20 år i sänder.
Ett avtal som avses i 1 mom. förblir i
kraft, även om området går över till en ny
ägare.
En anteckning om fridlysningsavtalet skall
göras i fastighetsregistret.
26 §
Naturminnesmärken på privatägd mark
Kommunen beslutar på ansökan av områ
dets ägare eller med hans samtycke enligt
23 § om fridlysning av ett naturminnesmär
ke som finns på privatägd mark. Om ut
märkning och fridlysning av naturminnes
märken gäller nämnda paragraf.
27 §
Hävning av fridlysningen av ett
naturskyddsområde
Den regionala miljöcentralen kan på an
sökan av områdets ägare eller den som har
intresse i saken eller på förslag av miljö
ministeriet helt eller delvis häva skyddet av
ett privatägt område eller lindra fridlysnings
bestämmelserna, om områdets naturvärden
har minskat väsentligt eller om fridlysningen
av området står i vägen för ett projekt eller
en plan av ytterst stort allmänt intresse.
Miljöministeriets utlåtande skall inhämtas
genom ansökan. Om ärendet har väckts av
miljöministeriet, eller den som har intresse i
saken, skall områdets ägare ges tillfälle att
bli hörd.
Om miljöcentralen på ansökan av områ
dets ägare häver skyddet eller väsentligt lin
drar fridlysningsbestämmelserna för områ
det, kan som villkor för detta ställas att äga
ren helt eller delvis återbetalar den er
sättning han fått.
Hävningen av skyddet skall antecknas i
fastighetsregistret.
28 §
Hävning av fridlysningen av ett
naturminnesmärke
Kommunen kan på ansökan av ägaren el
ler på förslag av den regionala miljöcentra
len häva fridlysningen av ett naturminnes
märke som avses i 26 §, om det inte längre
finns grund för fridlysningen eller om den
står i vägen för ett projekt eller en plan av
betydande allmänt intresse.
Den regionala miljöcentralens utlåtande
skall inhämtas om ansökan. Om ärendet har
väckts av den regionala miljöcentralen, skall
områdets ägare ges tillfälle att bli hörd.
4 kap.
Skydd av naturtyper
29 §
Skyddade naturtyper
Områden som hör till följande naturtyper
och befinner sig i naturtillstånd eller i ett
därmed jämförbart tillstånd får inte ändras
så att detta äventyrar naturtypens karakteris
tiska drag:
1) naturliga dungar som till betydande del
består av ädla lövträd,
2) hassellundar,
3) klibbalskärr,
4) sandstränder i naturtillstånd,
5) ängar vid havsstranden,
6) trädlösa eller av naturen trädfattiga
sanddyner,
7) enbevuxen ängsmark,
8) lövängar, samt
9) stora enstaka träd och trädgrupper som
dominerar ett öppet landskap.
Genom förordning utfärdas närmare stad
ganden om de naturtyper som avses i
1 mom.
30 §
Ikraftträdelse av förbud
Det förbud som avses i 29 § 1 mom. trä
der i kraft när den regionala miljöcentralen
har fattat beslut om gränserna för det områ
de som hör till den skyddade naturtypen och
delgivit områdets ägare och innehavare be
slutet. Förbudet meddelas efter anslag och
det skall kungöras på kommunens anslag
stavla på det sätt som stadgas i lagen om of
fentliga kungörelser.
Beslut som avses i 1 mom. är i kraft trots
PALSTAMÄÄRÄ
2
eventuella besvär, om inte besvärsmyndig
heten beslutar något annat.
Har naturvärdena i ett område som hör till
en skyddad naturtyp gått förlorade, kan
skyddet av området hävas. Om förfarandet
gäller då 1 mom.
31 §
Befogenhet att avvika från förbud
Den regionala miljöcentralen kan i enskil
da fall bevilja undantag från förbudet i 29 §
1 mom., om detta inte allvarligt äventyrar
syftet med att naturtypen i fråga skyddats
eller om skyddet står i vägen för ett projekt
eller en plan av ytterst stort allmänt intresse.
5 kap.
Landskapsvård
32 §
Landskapsvårdsområden
Landskapsvårdsområden kan inrättas för
att bevara och vårda landskapsbilden eller
kulturlandskapets skönhet, dess historiska
särdrag eller andra därmed sammanhängande
särskilda värden.
33 §
Inrättande av landskapsvårdsområden
Beslut om inrättandet av och syftet med
landskapsvårdsområden av riksintresse fattas
av miljöministeriet. Beträffande övriga land
skapsvårdsområden fattas beslutet av den
regionala miljöcentralen på förslag av ett
förbund på landskapsnivå.
34 §
Bestämmelser om landskapsvårdsområden
I beslutet att inrätta ett landskapsvårdsom
råde kan tas in de bestämmelser som behövs
för att bevara väsentliga drag i landskapet.
Bestämmelserna får dock inte medföra be
tydande olägenheter för fastighetsägaren.
PALSTAMÄÄRÄ
2
Den regionala miljöcentralen kan i enskil
da fall bevilja undantag från bestämmelserna
om landskapsvårdsområden.
De bestämmelser om landskapsvårdsom
råden som hör till byggnadslagstiftningen
tillämpas inte på områden för vilka det finns
en gällande stadsplan, byggnadsplan, strand
plan eller fastställd generalplan.
35 §
Hävning av skyddet
Vad 33 § stadgar om inrättande av land
skapsvårdsområden gäller i tillämpliga delar
på motsvarande sätt då skyddet hävs eller
beslutet om området ändras.
Skyddet av ett landskapsvårdsområde får
hävas eller skyddsbestämmelserna lindras,
om landskapets värde har minskat väsentligt
eller om skyddet står i vägen för ett projekt
eller en plan av stort allmänt intresse.
36 §
Reklam- och förbudsskyltar
Utanför stads- och byggnadsplaneområden
är det förbjudet att sätta upp konstruktioner,
anordningar, texter och bilder utomhus i re
klam- eller något annat kommersiellt syfte
(utomhusreklam).
Förbudet i 1 mom. gäller inte kallelser till
sammanträden, informationsmöten, nöjestill
ställningar eller andra sådana sammankom
ster och inte affischer som gäller val eller
folkomröstningar. I en byggnad och i dess
närhet får också affischeras den verksamhet
som idkas på platsen och de varor som säljs
där. Affischen skall utformas och sättas upp
så att den så väl som möjligt harmonierar
med omgivningen.
I ett mark- eller vattenområde får inte sät
tas upp en skylt med förbud mot att färdas
eller stiga i land i området eller som annars
begränsar allemansrätten och för vars upp
sättning det inte finns någon lagstadgad
grund.
Den regionala miljöcentralen kan bevilja
undantag från förbudet i 1 mom., om detta
anses nödvändigt med tanke på trafik eller
turism eller någon annan liknande orsak.
6 kap.
Artskydd
37 §
Tillämpningsområde
Stadgandena i detta kapitel tillämpas på
vilt levande växt- och djurarter som före
kommer naturligt i Finland. Stadgandena
tillämpas dock inte på vilt och icke fredade
djur som avses i 5 § jaktlagen, inte heller på
fisk som har ekonomisk betydelse. Med
avvikelse från detta stadgas i 49 § om dess
tillämpningsområde.
Vad detta kapitel stadgar om arter skall på
motsvarande sätt tillämpas på underarter,
raser, stammar och former.
Vad detta kapitel stadgar om växter och
växtarter skall på motsvarande sätt tilllämpas
på svampar och svamparter.
38 §
Fridlysning av djurarter
De däggdjur och fåglar som faller inom
tillämpningsområdet för detta kapitel är frid
lysta.
Om existensen av en djurart som inte hör
till däggdjuren eller fåglarna blir hotad, eller
om fridlysning av någon annan anledning
visar sig behövlig, kan en sådan art genom
förordning fridlysas i hela landet eller i en
del av landet.
Om fridlysning av djurarter som avses i
5 § jaktlagen stadgas i jaktlagen. Om import
och frisläppning i naturen av främmande
arter av däggdjur och fåglar stadgas i jakt
lagen, lagen om djursjukdomar (55/80) och
djurskyddslagen (247/96).
39 §
Fridlysningsstadganden
I fråga om individer som hör till de frid
lysta djurarterna är det förbjudet att
1) avsiktligt döda eller fånga dem,
2) ta bon samt ägg och individer i andra
utvecklingsstadier, att flytta dem eller att
avsiktligt skada dem på något annat sätt, och
PALSTAMÄÄRÄ
2
3) avsiktligt störa dem, i synnerhet under
förökningstiden, på viktiga rastplatser under
flyttningen eller på platser som annars är
viktiga under deras livscykel.
Ett på behörigt sätt utmärkt boträd för en
fridlyst fågel och ett boträd där en stor rov
fågel häckar och där boet är i regelbunden
användning och klart synligt är fridlyst.
Miljöministeriet kan förbjuda sådana me
toder att fånga ryggradslösa djur som kan
visa sig skadliga i naturvårdshänseende.
40 §
Fridlysta djur som påträffas döda
Ett fridlyst djur som påträffas dött får inte
tas om hand. Ett sådant djur kan dock till
ställas polisen eller sändas till undersökning
i syfte att fastställa dödsorsaken.
Om ett dött djur som avses i 1 mom. efter
lämplig behandling har vetenskapligt värde
eller värde med tanke på undervisning eller
samlarvärde, får det tas om hand och över
låtas till naturvetenskapliga centralmuseet,
något annat vetenskapligt museum eller en
motsvarande inrättning eller högskola eller,
med tillstånd av den regionala miljöcentra
len, till någon annan än de här nämnda.
Vad denna paragraf stadgar gäller inte de
djurarter som avses i 49 §.
41 §
Fridlysta djur som påträffas i hjälplöst
tillstånd
Ett fridlyst djur som påträffas sjukt, skadat
eller annars i hjälplöst tillstånd skall i mån
av möjlighet ges hjälp. Djuret kan tas om
hand för transport till vård och för tillfällig
vård. I övrigt skall djurskyddslagen iakttas.
42 §
Fridlysning av växtarter
Om existensen av en vild växtart blir ho
tad, eller om fridlysning av någon annan
anledning visar sig behövlig, kan en sådan
art fridlysas genom förordning i hela landet
eller i en del av landet.
Det är förbjudet att plocka, samla eller
klippa av en fridlyst växt eller en del av
den, att ta den med roten eller att förstöra
den. Detsamma gäller i tillämpliga delar
fridlysta växters frön.
43 §
Begränsning av spridningen av arter av
främmande ursprung
En djurart av främmande ursprung, om
vilken inte stadgas i jaktlagen eller i lagen
om fiske, får inte släppas ut i naturen, om
det finns anledning att befara att detta kan
ge upphov till ett permanent bestånd.
Växtarter av vilka det inte finns vilt levan
de permanenta bestånd i Finland får inte
planteras eller sås utanför gårdar, åkrar,
byggda områden eller andra områden som
tagits i särskilt bruk, inte heller i naturliga
vattendrag, om det finns anledning att befara
att detta kan ge upphov till ett permanent
bestånd. Detta gäller emellertid inte plante
ring eller sådd av träd inom skogsbruket.
Om det är känt att en växtart eller djurart
av främmande ursprung lätt sprider sig i na
turen och det finns grundad anledning att
befara att den kan bli skadlig för hälsan el
ler bli till skada för våra ursprungliga arter,
kan miljöministeriet meddela de föreskrifter
som behövs för att begränsa artens
spridning. I bekämpningen av djursjukdomar
efterföljs stadganden i lagen om djursjukdo
mar.
44 §
Internationell handel med hotade arter
Miljöministeriet är den förvaltningsmyn
dighet som avses i rådets förordning (EEG)
nr 3626/82 om genomförande i gemenska
pen av konventionen om reglering av handel
med vissa utrotningshotade vilda djur och
växter. I ärenden som gäller beviljande av
tillstånd och certifikat är dock Finlands mil
jöcentral den behöriga myndighet som för
ordningen avser. Ministeriet meddelar vid
behov närmare föreskrifter om verkställig
heten av den Europeiska gemenskapens för
ordning om tillämpningen av avtalet om in
ternationell handel av utrotningshotade arter
av vilda djur och växter enligt de föreskrif
ter om harmonisering av beviljande av hand
lingar inom gemenskapen för verkställandet
av kommissionens förordning (EEG) nr
3418/83.
Tullverket har i uppgift att övervaka att
PALSTAMÄÄRÄ
2
bestämmelserna i gemenskapens förord
ningar iakttas vid import, export, återutförsel
och transitering.
45 §
Handel med fridlysta arter
Det är förbjudet att utan tillstånd av den
regionala miljöcentralen importera, exporte
ra, sälja, byta, saluföra eller byteshandla
med individer eller delar eller avledningar
av fridlysta växt- eller djurarter som inte hör
till dem som avses i 44 §.
46 §
Hotade arter
Genom förordning kan stadgas att en så
dan vild art vars naturliga fortlevnad i Fin
land är i fara förklaras hotad.
47 §
Arter som kräver särskilt skydd
Genom förordning kan stadgas att en så
dan hotad art som uppenbart hotas av utrot
ning åtnjuter särskilt skydd. Miljöministeriet
skall vid behov utarbeta program för att
återuppliva beståndet eller bestånden av ar
ter som kräver särskilt skydd.
Det är förbjudet att förstöra eller försämra
förekomstplatser som är viktiga för att en art
som kräver särskilt skydd skall kunna fort
leva.
Ett förbud som avses i 2 mom. träder i
kraft när den regionala miljöcentralen har
fattat beslut om gränserna för den plats där
en art som kräver särskilt skydd förekommer
och delgivit områdets ägare och innehavare
beslutet. Förbudet meddelas efter anslag och
det skall kungöras på kommunens
anslagstavla på det sätt som stadgas i lagen
om offentliga kungörelser. Beslutet är i kraft
trots eventuella besvär, om inte besvärsmyn
digheten beslutar något annat.
Om upphävning av skyddet av platsen där
en art som kräver speciellt skydd förekom
mer gäller vad 30 § 3 mom. stadgar om
hävning av skyddet av ett område som hör
till en skyddad naturtyp.
PALSTAMÄÄRÄ
2
48 §
Undantag från fridlysningsbestämmelserna
Vad 39 § och 42 § 2 mom. stadgar hindrar
inte att marken används för jordbruk eller
skogsbruk eller byggande, inte heller ända
målsenlig användning av en byggnad eller
anordning. Då skall det emellertid undvikas
att fridlysta djur och växter skadas eller
störs, om detta är möjligt utan avsevärda
merkostnader.
Den regionala miljöcentralen kan bevilja
undantag från den fridlysning som stadgas i
39, 42 och 47 §§, så länge en gynnsam
skyddsnivå för arten bibehålls. Om ansökan
gäller hela landet, beviljas undantaget av
miljöministeriet. Till ett beslut om undantag
kan behövliga villkor fogas.
Denna paragraf gäller inte de växt- och
djurarter som avses i 49 §.
49 §
Europeiska gemenskapens
specialbestämmelser om artskydd
Det är förbjudet att förstöra och försämra
de klart identifierbara platser där individer
av de djurarter som nämns i bilaga IV (a)
till habitatdirektivet förökar sig och rastar.
Det är förbjudet att inneha, transportera,
sälja och byta samt att saluföra och
byteshandla med individer av djurarter, i
habitatdirektivets bilaga IV (a) förutom de
viltarter som avses i jaktlagens 5 § och de
djur som inte är fridlysta. Förbuden gäller
även de växter samt de växtarter som avses
i bilaga IV (b) samt delar eller avledningar
av dem. Detsamma gäller de fåglar som
nämns i artikel 1 i fågeldirektivet, med de
undantag som följer av direktivets artikel
6.2 och 6.3.
Den regionala miljöcentralen kan i enstaka
fall ge tillstånd att avvika från förbudet i
mom. 1 i denna paragraf samt från förbuden
i 2 mom. till den del som berör djur- och
växtarter i 39 § och 42 § 2 mom. på de
grunder som nämns i direktivets artikel 16.1.
Beträffande de fåglar som avses i artikel 1 i
fågeldirektivet kan undantag på motsvarande
sätt beviljas på de grunder som nämns i di
rektivets artikel 9.
Finlands miljöcentral kan i enskilda fall
bevilja undantag från ett förbud i 2 mom. i
denna paragraf på de grunder som nämns i
direktivets artikel 16.1. Beträffande de fåglar
som avses i artikel 1 i fågeldirektivet kan
undantag på motsvarande sätt beviljas på de
grunder som nämns i direktivets artikel 9.
7 kap.
Förverkligande av naturskyddet
50 §
Genomförande av naturskyddsprogram
Miljöministeriet skall utan dröjsmål börja
genomföra godkända naturskyddsprogram.
Då ordningsföljden för genomförandet över
vägs skall betydelsen av de värden som
skall skyddas och de faktorer som hotar dem
beaktas så långt som möjligt.
Det sätt på vilket ett område skyddas skall
anpassas till syftet med skyddet. Skyddet
skall så långt som möjligt genomföras med
frivilliga medel.
Miljöministeriet kan besluta att till vissa
delar avstå från att genomföra ett natur
skyddsprogram, om områdets naturvärden
har minskat väsentligt, om detta inte påtag
ligt äventyrar syftet med skyddet, eller om
programmet hindrar att ett projekt som är
nödvändigt med tanke på ett viktigt allmänt
intresse genomförs.
51 §
Ägarens rätt att kräva inlösning
När fyra år har gått sedan ett beslut att
godkänna ett naturskyddsprogram fattades
och beslutet har vunnit laga kraft har ägaren
till ett område som ingår i programmet rätt
att kräva att området inlöses, om program
met inte har genomförts i detta område eller
överenskommelse om saken inte har träffats.
Inlösningen anhängiggörs genom en an
sökan hos lantmäteribyrån om förordnande
om inlösningsförrättning.
52 §
Statens inlösningsrätt
För att inrätta ett naturskyddsområde eller
för att på något annat sätt förverkliga det
skydd som avses i denna lag har statsrådet
rätt att lösa in fast egendom och särskilda
rättigheter i den ordning som lagen om in
PALSTAMÄÄRÄ
2
lösen av fast egendom och särskilda rättig
heter (603/77) stadgar.
Miljöministeriet får utan tillstånd av stats
rådet lösa in ett område som ingår i ett na
turskyddsprogram som vunnit laga kraft,
eller nyttjanderätten till ett sådant område.
Detsamma gäller ett område vars gränser i
ringa utsträckning avviker från vad som an
ges i naturskyddsprogrammet, under förut
sättning att naturvården eller något annat
allmänt intresse kräver inlösning.
Innan en inlösning som avses i 1 eller 2
mom. företas skall underhandlingar föras
med ägaren, om detta är möjligt utan avse
värda svårigheter.
53 §
Statens ersättningsskyldighet
Om ett beslut som har fattats med stöd av
29 eller 47 § åsamkar fastighetsägaren eller
innehavaren av en särskild rättighet betydel
sefull olägenhet, har han rätt att av staten få
full ersättning därför. Ersättningsskyldighet
uppkommer inte förrän ägaren med stöd av
31 § eller 48 § 2 mom. har ansökt om till
stånd att få avvika från förbudet och
ansökan har avslagits. Om det är uppenbart
att förutsättningar för beviljande av tillstånd
saknas kan förrättningen för att bestämma
ersättningen inledas utan tillståndsansökan.
Om den regionala miljöcentralen med stöd
av 24 § 3 mom. har fattat beslut om att in
rätta ett naturskyddsområde och beslutet
åsamkar fastighetsägaren betydelsefull olä
genhet, är staten när ägaren så kräver skyl
dig att betala ersättning för olägenheten.
Om överenskommelse inte har kunnat nås
om ersättning eller andra alternativa sätt att
genomföra skyddet, kan en ansökan om för
rättning för att fastställa de ersättningar som
avses i 1 och 2 mom. göras hos den behöri
ga lantmäteribyrån. När ersättningen
fastställs skall lagen om inlösen av fast
egendom och särskilda rättigheter iakttas. På
ersättning för inskränkningar i rätten att
nyttja ett område skall betalas ränta enligt
95 § 1 mom. i nämnda lag från den dag då
områdets ägare hos lantmäteribyrån har an
sökt om förordnande om ersättningsförrätt
ning.
Om ett beslut i ett tillståndsärende som
fattats med stöd av 66 § 1 mom. begränsar
användningen av fastigheten så att områdets
ägare åsamkas de olägenheter som avses i
1 mom., gäller om rätten till ersättning vad
den lag stadgar med stöd av vilken beslutet
fattats. Eventuell ersättningsskyldighet an
kommer dock alltid på staten.
54 §
Periodisering av ersättningen
En ersättning som bestäms enligt 53 § kan
då den regionala miljöcentralen så kräver
betalas i högst fyra årliga poster.
På betalningsposterna skall betalas den
ränta som avses i 53 § 3 mom. för tiden
efter att av den första ersättningsposten be
talts.
8 kap.
Åtgärdsförbud, tvångsmedel och straff
55 §
Tillfälligt åtgärdsförbud
Den regionala miljöcentralen kan för högst
två år förbjuda sådan användning av ett i
10 § 2 mom. avsett område som kan äventy
ra syftet med skyddet av området. Miljöcen
tralens beslut skall iakttas trots ändrings
sökande, om inte besvärsmyndigheten be
stämmer något annat.
Om skyddet senare förfaller och områdets
ägare har åsamkats betydelsefull olägenhet
av åtgärdsförbudet, har han rätt att av staten
få ersättning för detta. Detsamma gäller, om
ett naturskyddsprogram med stöd av 50 § 3
mom. inte genomförs.
Beslut om ersättning fattas av den regio
nala miljöcentralen på ansökan.
56 §
Åtgärdsförbud i områden där inlösning har
anhängiggjorts
Om tillstånd till inlösning av ett område
eller av en särskild rättighet har beviljats
med stöd av 52 § 1 mom., får sådana åtgär
der inte vidtas i området som kan äventyra
inlösningens syfte. Detta förbud är i kraft
från det att beslutet om inlösning har delgi
vits områdets ägare eller innehavare.
I ett område som miljöministeriet får in
PALSTAMÄÄRÄ
2
lösa utan särskilt tillstånd tillämpas på mot
svarande sätt 1 mom.
57 §
Tvångsmedel
Den som underlåter att följa denna lag
eller de stadganden och bestämmelser som
utfärdas med stöd av den eller vidtar åtgär
der som strider mot dem kan av den regio
nala miljöcentralen förbjudas att fortsätta
eller upprepa gärningen eller underlåtelsen
och vid vite eller hot om avbrytande för
pliktas att inom utsatt tid avhjälpa det rätts
stridiga tillståndet eller att fullgöra vad han
har underlåtit, eller hotas med att behövliga
åtgärder kommer att vidtas på hans bekost
nad. Miljöcentralens beslut skall iakttas även
om ändring sökts, om inte besvärsmyndighe
ten beslutar något annat.
Den som åsamkats olägenhet har rätt att
göra ett ärende som avses i 1 mom. an
hängigt vid den regionala miljöcentralen, om
hans avsikt med anhängiggörandet är att för
hindra att naturen förstörs eller att naturvär
den försämras på ett sätt som inte är av
ringa betydelse. Samma rätt tillkommer en
registrerad sammanslutning som avses i 61 §
3 mom. inom sitt verksamhetsområde samt
kommunen.
I ärenden som gäller vite, hot om tvångs
utförande och hot om avbrott skall i övrigt
viteslagen (1113/90) iakttas.
58 §
Straff
Om straff för miljöförstöring eller för na
turskyddsbrott som strider mot denna lag
stadgas i 48 kap. 1-5 §§ strafflagen.
Den som avsiktligt eller av oaktsamhet
1) bryter mot stadganden eller bestämmel
ser som för att skydda naturen utfärdats i
denna lag eller med stöd av den, eller som
köper eller tar emot något som erhållits ge
nom brott mot ett sådant stadgande eller en
sådan bestämmelse,
2) tar i besittning, överlåter, i kommersi
ellt syfte offentligt förevisar, säljer, håller
till salu, erbjuder eller transporterar för för
säljning, importerar eller exporterar ett djur
eller en växt eller en del eller avledning där
av i strid med 40 eller 45 § eller 49 § 2 och
4 mom., eller som
3) importerar eller exporterar eller via fin
ländskt område transiterar ett djur eller en
växt som avses ovan eller en del eller en
avledning därav utan tillstånd eller certifikat
som avses i de förordningar som nämns i
44 §,
skall, om inte gärningen skall bestraffas
som naturskyddsbrott, för naturskyddsför
seelse dömas till böter.
59 §
Förverkandepåföljd
Den som gjort sig skyldig till en gärning
som avses i 58 § skall dömas att till staten
förverka vad han vunnit genom brottet, eller
motsvarande värde. Han skall dock alltid
dömas att förverka åtminstone det värde
som en fridlyst växt eller ett fridlyst djur har
som representant för sin art. Miljöministeriet
fastställer riktgivande värden för fridlysta
djur och växter. I övrigt iakttas 2 kap. 16 §
strafflagen.
60 §
Rätt till omhändertagande
En vakt anställd av den myndighet eller
inrättning som svarar för förvaltningen av
ett naturskyddsområde och, i fråga om na
turskyddsområden som ägs av någon annan
än ett offentligrättsligt samfund även områ
dets ägare, har rätt att omhänderta jakt-, in
samlings- eller andra redskap som använts
eller som uppenbarligen är avsedda att an
vändas i strid med de stadganden eller be
stämmelser som skall iakttas i naturskydd
sområdet. Samma rätt till omhändertagande
gäller djur som olovligen fångats eller väx
ter som olovligen tagits i ett naturskyddsom
råde samt allt annat sådant som det är för
bjudet att ta eller använda i ett naturskydd
sområde.
9 kap.
Ändringssökande
61 §
Besvär
Besvär över ett beslut av statsrådet eller
PALSTAMÄÄRÄ
2
ministeriet får anföras hos högsta förvalt
ningsdomstolen. Besvär får anföras på den
grunden att beslutet strider mot lag.
Besvär över ett beslut av Forststyrelsen,
Finlands miljöcentral, Skogsforskningsinsti
tutet eller en regional miljöcentral samt över
ett beslut av en kommunal myndighet med
stöd av 26 och 28 §§ får anföras hos läns
rätten. Den behöriga länsrätten bestäms en
ligt 12 § förvaltningsprocesslagen (586/96),
dock så att den behöriga länsrätten vid
besvär över beslut av den regionala
miljöcentralen är den länsrätt inom vars
domkrets huvuddelen av det ifrågavarande
området ligger.
Besvärsrätt tillkommer den vars rätt eller
fördel saken kan röra. I andra ärenden än
sådana som gäller ersättning tillkommer
besvärsrätt även kommunen i fråga. I andra
ärenden än sådana som gäller ersättning
samt undantagslov som avses i 31 § och
48 § 2 mom. tillkommer besvärsrätt även
sådana registrerade lokala och regionala
sammanslutningar vars syfte är att främja
naturvården eller miljövården. I fråga om
statsrådsbeslut om godkännande av ett
naturskyddsprogram tillkommer besvärsrätt
också riksomfattande sammanslutningar av
det slag som nämnts samt riksomfattande
sammanslutningar som bevakar markägarnas
intressen.
Beträffande besvär gäller i övrigt förvalt
ningsprocesslagen.
62 §
Besvär över länsrättens beslut
Besvär över beslut som länsrätten har
fattat med stöd av denna lag får anföras hos
högsta förvaltningsdomstolen.
Beträffande besvärsrätten gäller 61 § 3
mom. Om länsrätten har ändrat eller upp
hävt en myndighets beslut, har dock även
den myndighet som fattat beslutet besvärs
rätt.
63 §
Besvär över beslut enligt annan lag
Utöver vad som särskilt stadgas om
sökande av ändring har den regionala miljö
centralen rätt att besvära sig över ett sådant
beslut enligt någon annan lag som gäller
beviljande av tillstånd eller godkännande av
en plan, när besvärsgrunden är att beslutet
strider mot denna lag eller stadganden eller
bestämmelser som utfärdats med stöd av
den.
10 kap.
Särskilda stadganden om Europeiska
gemenskapens nätverk Natura 2000
64 §
Nätverket Natura 2000
Till Europeiska gemenskapens nätverk Na
tura 2000 hör i Finland
1) de fågelskyddsområden som anmälts till
Europeiska gemenskapens kommission på
grundval av fågeldirektivet och
2) de områden som kommissionen eller
rådet på grundval av habitatdirektivet har
godkänt som områden av gemenskapsintres
se.
Vad 8 § stadgar om utarbetande och god
kännande av naturskyddsprogram skall i
tillämpliga delar iakttas då förslag utarbetas
om områden som skall införlivas i Natura
2000. Parterna hörs dock genom att försla
get kungörs på kommunens anslagstavla på
det sätt som stadgas i lagen om offentliga
kungörelser. Dessutom skall kungörelsen of
fentliggöras i tillräckligt god tid genom an
nonsering i minst en tidning med allmän
spridning på orten. Kungörelsekostnaderna
betalas av statens medel. Uppgifter om för
slaget skall under kungörelsetiden finnas
tillgängliga i kommunen.
Om rätten att anföra besvär över statsrå
dets beslut gäller på motsvarande sätt 61 §
1, 3 och 5 mom.
65 §
Bedömning av projekt och planer
Om ett projekt eller en plan i sig eller i
samverkan med andra projekt eller planer
sannolikt på ett betydande sätt minskar na
turvärdena i ett område som statsrådet före
slagit för Natura 2000 eller som redan inför
livats i nätverket, skall den som genomför
projektet eller gör upp planen, om inte det
bedömningsförfarande som avses i 2 kap.
PALSTAMÄÄRÄ
2
lagen om förfarandet vid miljökonsekvens
bedömning (468/94) skall tilllämpas på pro
jektet, på behörigt sätt bedöma dessa
konsekvenser. Detsamma gäller ett projekt
eller en plan utanför området som sannolikt
har betydande skadliga verkningar som når
området.
Den myndighet som beviljar tillståndet
eller godkänner planen skall se till att den
bedömning som avses i 1 mom. har gjorts.
Myndigheten skall därefter begära utlåtande
därom av den regionala miljöcentralen och
av den som förvaltar naturskyddsområdet.
Om miljöcentralen själv genomför projektet,
ges utlåtandet i stället av miljöministeriet.
Utlåtande skall ges utan dröjsmål och senast
inom sex månader.
En myndighet som på grundval av anmäl
ningsskyldighet som bestämts i lag eller för
ordning har fått anmälan om ett projekt eller
en plan som avses i 1 mom. skall inom ra
men för sina befogenheter vidta åtgärder för
att avbryta genomförandet av projektet eller
planen tills den bedömning som avses i
1 mom. har gjorts och de utlåtanden som
avses i 2 mom. inhämtats. Myndigheten
skall också underrätta den regionala miljö
centralen om saken i så god tid att miljöcen
tralen hinner vidta motsvarande åtgärder.
66 §
Beviljande av tillstånd samt godkännande
och fastställande av planer
En myndighet får inte bevilja tillstånd att
genomföra ett projekt eller godkänna eller
fastställa en plan, om bedömnings- och ut
låtandeförfarandet enligt 65 § 1 och 2 mom.
visar att projektet eller planen försämrar na
turvärdena i ett område som statsrådet före
slagit för Natura 2000 eller som redan inför
livats i nätverket.
Utan hinder av 1 mom. får tillståndet dock
beviljas eller planen godkännas eller faststäl
las, om statsrådets allmänna sammanträde
beslutar att projektet eller planen skall ge
nomföras av ett skäl som är tvingande på
grund av ett ytterst viktigt allmänt intresse
och det inte finns någon alternativ lösning.
Om det i området finns en sådan priorite
rad naturtyp som avses i bilaga I till habi
tatdirektivet eller en sådan prioriterad art
som avses i bilaga II till direktivet, är en
ytterligare förutsättning att det finns skäl till
beslutet på grund av mycket viktiga gynn
samma verkningar på människans hälsa, på
den allmänna säkerheten eller på miljön nå
gon annanstans eller att det finns något an
nat tvingande skäl som är betingat av ett
ytterst viktigt allmänt intresse och som krä
ver att tillståndet beviljas eller planen god
känns eller fastställs. I det sistnämnda fallet
skall kommissionens utlåtande inhämtas.
67 §
Specialfall
Vad 65 och 66 §§ stadgar gäller på mot
svarande sätt områden i fråga om vilka
kommissionen har meddelat att den kommer
att inleda underhandlingar om deras inför
livning i nätverket Natura 2000.
Om kommissionen inte godkänner ett om
råde som statsrådet föreslagit för Natura
2000, eller om rådet beslutar att inte införli
va i Natura 2000 ett område om vilket un
derhandlingar förts, upphör tillämpningen av
65 och 66 §§. Då skall på motsvarande sätt
iakttas 55 § 2 mom.
68 §
Förverkligande av nätverket Natura 2000
Områden som införlivats i nätverket Natu
ra 2000 skall så snabbt som möjligt och se
nast inom sex år efter att kommissionen el
ler rådet har godkänt området som ett om
råde av gemenskapsintresse skyddas på ett
sätt som motsvarar syftet med skyddet. I de
fågelskyddsområden som avses i 64 § 1
mom. 1 punkten skall skyddet dock genom
föras utan dröjsmål sedan området har an
mälts till kommissionen.
69 §
Hävning av skyddet och ersättning för
försämring av nätverket
Skyddet enligt detta kapitel av ett område
som införlivats i Natura 2000 kan hävas el
ler fridlysningsbestämmelserna för området
lindras endast under de förutsättningar som
nämns i 65 § 1 och 2 mom. samt 66 § 2
och 3 mom.
Om skyddet av ett område som införlivats
i Natura 2000 hävs, om fridlysningsbestäm
melserna för området lindras eller om en
myndighet med stöd av 66 § 2 eller 3 mom.
har beviljat ett tillstånd eller godkänt eller
PALSTAMÄÄRÄ
2
fastställt en plan, och om detta leder till att
nätverket blir mindre sammanhängande eller
att naturvärdena försämras, skall miljö
ministeriet omedelbart vidta åtgärder för att
kompensera detta.
11 kap.
Särskilda stadganden
70 §
Avgiftsfria beslut
Beslut om naturskyddsområden, landskaps
vårdsområden och naturminnesmärken som
har meddelats med stöd av denna lag samt
beslut som har meddelats med stöd av 30 §
1 mom. och 47 § 3 mom. är avgiftsfria.
71 §
Servitut och motsvarande rättigheter
Denna lag eller de beslut som fattas med
stöd av den begränsar inte nyttjande av en
sådan rättighet som innan fridlysningsbe
stämmelserna trädde i kraft gällt natur
skyddsområdet i form av servitut, arrende
rätt eller annan motsvarande rättighet. En
sådan rättighet kan dock inlösas till staten.
72 §
Organisationer som skall jämställas med
myndigheter
Vad denna lag stadgar om myndigheter
gäller också andra sammanslutningar och
organ som med stöd av befogenheter som
tilldelats dem i lag utövar offentlig makt.
73 §
Särskilt stadgande om nätverket av
skyddsområden i Östersjöns kust- och
havsområden
Vad 64 § 2 mom. stadgar om utarbetande
och godkännade av nätverket Natura 2000
gäller på motsvarande sätt då förslag ställs
om områden som skall införlivas i det
nätverk av skyddsområden som baserar sig
på konventionen om skydd av Östersjöom
rådets marina miljö (FördrS 12/80). Om be
svärsrätten gäller på motsvarande sätt 64 § 3
mom.
74 §
Närmare stadganden
Närmare stadganden om verkställigheten
av denna lag utfärdas genom förordning.
12 kap.
Ikraftträdelsestadganden
75 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 199 .
Lagens 64 § 2 mom. kan dock tillämpas
redan innan lagen träder i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av lagen
förutsätter får vidtas innan lagen träder i
kraft.
76 §
Övergångsstadganden
Genom denna lag upphävs lagen den 23
februari 1923 om naturskydd (71/23) jämte
ändringar. När det i andra lagar ingår en
hänvisning till den upphävda lagen om na
turskydd gäller hänvisningen denna lag efter
att den har trätt i kraft.
Författningar och beslut som gäller inrät
tande av naturskyddsområden som inrättats
innan denna lag träder i kraft förblir gällan
de. Även de fridlysningsstadganden och
fridlysningsbestämmelser som utfärdats med
stöd av dem förblir gällande, såvida de inte
ändras eller upphävs särskilt.
Följande författningar och beslut som ut
färdats med stöd av lagen om naturskydd
förblir gällande, såvida de inte ersätts av
naturvårdsförordningen:
1) förordningen om fridlysning av vissa
växter (450/92),
2) förordningen om fridlysning av vissa
djurarter (483/94),
3) förordningen om förvärv, besittning och
vård av naturskyddsområden (296/96),
4) statsrådets beslut om särskilt skyddade
arter (519/89),
PALSTAMÄÄRÄ
2
5) miljöministeriets beslut om riktgivande
värden på fridlysta djur och växter
(1209/95), och
6) miljöministeriets beslut om de regionala
miljöcentralernas uppgifter vid förvärv av
naturskyddsområden (298/96).
Ett sådant område som staten förvärvat för
naturskyddsändamål innan lagen träder i
kraft och som gränsar till en fastighet som
ombildats till naturskyddsområde anses höra
till naturskyddsområdet från det att en an
teckning om saken har gjorts i fastighetsre
gistret. I fråga om fastighetsbildningen för
ett sådant område gäller fastighetsbild
ningslagen.
77 §
Tillämpning av stadgandena på tidigare
skyddsprogram och skyddsbeslut
Vad 24 § 3 mom. och 52 § 2 mom. stad
gar om naturskyddsprogram tillämpas också
på följande skyddsprogram eller skyddsbe
slut som statsrådet har godkänt innan denna
lag träder i kraft:
1) programmet för utvecklande av na
tionalparks- och naturparksnätet (24.2.1978,
kompletterat 2.4.1980, 19.12.1985 och
16.6.1988),
2) basprogrammet för myrskydd
(19.4.1979 och 26.3.1981),
3) programmet för skydd av fågelrika in
sjöar och havsvikar (3.6.1982),
4) lundskyddsprogrammet (13.4.1989),
5) skyddsprogrammet för Mickelsörarna
(24.8.1989),
6) strandskyddsprogrammet (20.12.1990),
7) skyddsprogrammet för gamla skogar
(27.6.1996).
Statsrådet skall vid behov revidera de
skyddsprogram och skyddsbeslut som avses
i 1 mom.
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av byggnadslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i byggnadslagen av den 16 augusti 1958 (370/58) 22 § 2 mom.,
123 a § 3 mom.,
123 b § 1 mom., 123 d § 2 mom., 132 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten
samt 138 a § 1
mom.,
av dessa lagrum 22 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 9
augusti 1968 (493/68),
123 a § 3 mom., 123 b § 1 mom. och 123 d § 2 mom. sådana de lyder i
lag av den 19 sep
tember 1969 (626/69) samt 132 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten och 138
a § 1 mom. i lag
av den 17 augusti 1990 (696/90), samt
fogas till 1 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av
den 17 augusti 1990
och lag av den 21 augusti 1995 (1062/95), ett nytt 4 mom., varvid
det nuvarande 4 mom.
blir 5 mom., till lagen en ny 6 a §, till 34 §, sådan den lyder
delvis ändrad genom lag av
den 18 januari 1985 (61/85), ett nytt 4 mom., till 95, sådan den
lyder delvis ändrad genom
sistnämnda lag och lag av den 29 november 1996 ( /96), ett nytt 4
mom., till 124 §, sådan
den lyder delvis ändrad genom lag av den 21 juli 1977 (580/77), ett
nytt 2 mom., varvid de
nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom. samt till 138 a §, sådan
den lyder ändrad ge
nom nämnda lagar av den 17 augusti 1990 och den 29 november 1996,
ett nytt 2 mom., var
vid de nuvarande 2-5 mom. blir 3-6 mom., som följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
1 §
- - - - - - - - - - - - - -
När en plan godkänns och fastställs skall,
PALSTAMÄÄRÄ
2
utöver vad denna lag stadgar, iakttas 10 kap.
naturvårdslagen. När tillståndsärenden av
görs och andra myndighetsbeslut fattas skall
dessutom iakttas vad som stadgas i natur
vårdslagen och med stöd av den.
- - - - - - - - - - - - - -
6 a §
Utan en fastställd generalplan som avses i
123 b §, en stadsplan, byggnadsplan eller
strandplan får i en strandzon vid hav eller
vattendrag inte uppföras nybyggnader eller
tas marksubstanser.
Vad 1 mom. stadgar gäller inte
1) byggande som behövs för att driva
jord-
eller skogsbruk eller fiskeri,
2) byggande för försvarets eller gränsbe
vakningens behov,
3) byggande för sjöfartens behov,
4) byggande av en bastu i anslutning till
en bostadsbyggnad eller lantbrukslägenhet
som funnits före den 1 januari 1997,
5) marktäkt för sedvanlig användning till
husbehov.
Vad denna paragraf stadgar tillämpas inte
i områden där det finns i 4 § 1 mom. av
sedd tätbebyggelse, inte heller i områden där
det enligt 123 a § bör anses nödvändigt att
göra upp en strandplan.
Kommunen kan efter att ha hört den re
gionala miljöcentralen i sin byggnadsordning
anvisa områden där den i 1 mom. stadgade
begränsningen inte gäller, på grund av att
där inte på grund av läget kan emotses byg
gande som kräver planläggning och att om
rådet inte har särskilda natur- och
landskapsvärden och det inte finns behov av
rekreation där. En sådan bestämmelse i
byggnadsordningen kan vara i kraft högst
sex år i sänder.
Om hur undantag från begränsningarna i
denna paragraf beviljas stadgas i 132 §. Om
en ansökan gäller ett område vars ägorätt
övergått till den sökande före den 10 maj
1996 och för vilket utarbetandet av en plan
inte har anhängiggjorts inom skälig tid av
orsaker som inte beror på markägaren, kan
ansökan inte utan vägande skäl förkastas,
om byggnaden kommer i den sökandes per
sonliga användning och kommunen förordar
ansökan och byggandet inte äventyrar natu
rens eller landskapets värden.
22 §
- - - - - - - - - - - - - -
Regionplanen skall göras upp så att den
reserverar tillräckligt stora, för den framtida
utvecklingen behövliga områden för olika
ändamål. Då planen görs upp skall de sär
skilda behov som förhållandena i trakten be
tingar beaktas. Planen skall i mån av möjlig
het anpassas till den regionala planlägg
ningen av angränsande områden och till
riksplaneringen. Naturskyddsprogram och
naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 §§
naturvårdslagen samt beslut om att inrätta
landskapsvårdsområden som avses i 32 § i
nämnda lag skall tjäna till ledning när pla
nen görs upp. Planen skall också främja be
varandet av naturtyper som är värdefulla för
naturvården samt karakteristiska drag i natu
ren som är viktiga för den vilda faunan och
floran. Då planen utarbetas skall avseende
fästas vid att marken nyttjas ekonomiskt och
att genomförandet av planen inte medför
oskälig olägenhet för jordägarna.
- - - - - - - - - - - - - -
34 §
- - - - - - - - - - - - - -
Naturskyddsprogram och naturskyddsbe
slut som avses i 7 och 77 §§ naturvårdsla
gen samt beslut om att inrätta
landskapsvårdsområden som avses i 32 § i
nämnda lag skall beaktas när planen görs
upp. Planen skall också främja bevarandet
av naturtyper som är värdefulla för naturvår
den samt karakteristiska drag i naturen som
är viktiga för den vilda floran och faunan.
95 §
- - - - - - - - - - - - - -
Naturskyddsprogram och naturskyddsbe
slut som avses i 7 och 77 §§ naturvårdsla
gen samt beslut om att inrätta
landskapsvårdsområden som avses i 32 § i
nämnda lag skall beaktas när planen görs
upp. Planen skall också främja bevarandet
av naturtyper som är värdefulla för naturvår
den samt karakteristiska drag i naturen som
är viktiga för den vilda floran och faunan.
123 a §
- - - - - - - - - - - - - -
Vad 95 § 2 och 4 mom. stadgar om
omständigheter som skall beaktas när bygg
nadsplaner görs upp skall på motsvarande
sätt tillämpas när strandplaner görs upp.
PALSTAMÄÄRÄ
2
Dessutom skall det särskilt ses till att det
område som skall planläggas är tillräckligt
vidsträckt för att en i planeringshänseende
ändamålsenlig helhet skall kunna åstad
kommas samt att den planerade bebyggelsen
och den övriga markanvändningen anpassas
till strandlandskapet och till regleringen av
markanvändningen inom angränsande om
råden.
- - - - - - - - - - - - - -
123 b §
Den myndighet som beviljar byggnadslov
skall se till att en nybyggnad inte uppförs i
ett strandområde innan en strandplan har
fastställts, om planen enligt stadgandena i
123 a § 1 mom. skall anses behövlig.
Byggnadslov kan dock beviljas för att upp
föra en sedvanlig semesterbyggnad med
egen strand innan en strandplan har
fastställts, om det för området har fastställts
en generalplan där det särskilt bestäms så.
- - - - - - - - - - - - - -
123 d §
- - - - - - - - - - - - - -
Ett ärende som gäller godkännande och
fastställande av en strandplan skall behand
las i brådskande ordning.
- - - - - - - - - - - - - -
124 §
- - - - - - - - - - - - - -
Utanför stads- och byggnadsplaneområden
skall lagring utomhus som är avsedd att bli
långvarig även på andra ställen än i närheten
av byggnader ordnas så att den inte fördär
var landskap som syns från en väg eller en
annan allmän farled eller ett allmänt områ
de.
- - - - - - - - - - - - - -
132 §
Den regionala miljöcentralen och, i de
kommuner som anges genom förordning,
miljöministeriet får medge undantag från
stadganden, påbud, förbud och andra
inskränkningar som gäller byggande och
som stadgas i denna lag eller har utfärdats
med stöd av den, om detta inte befinns med
föra betydande olägenhet för genomförande
av planläggningen eller för annan reglering
av bosättningen eller mer än i ringa mån
försvåra att målen för naturvården nås. Även
grannarna skall ges tillfälle att bli hörda om
en ansökan om undantag, om det är uppen
bart att ansökan berör deras fördel. Från en
byggnadsinskränkning som grundar sig på
42 § 1 mom. eller 100 § 1 mom. eller på
PALSTAMÄÄRÄ
2
bestämmelser i en byggnadsordning får un
dantag likväl inte medges i fråga om bygg
nadernas höjd, antalet helt ovan jord belägna
våningar eller den tillåtna våningsytan, om
kommunen motsätter sig detta.
Kommunen får under de förutsättningar
som nämns i 1 mom. medge sådant undan
tag som avses i momentet, då det inte är
fråga om
1) byggande i en strandzon som avses i
6 a § eller i ett strandområde som avses i
123 a § 1 mom.,
- - - - - - - - - - - - - -
138 a §
Besvär över sådana beslut om stads-,
byggnads- eller strandplan som inte skall
underställas samt över sådana beslut om ge
neralplan, som inte underställs, anförs hos
den myndighet hos vilken besvär över mot
svarande planbeslut anförs i det fall att pla
nen underställs. I övrigt iakttas i fråga om
sökande av ändring vad kommunallagen
(365/95) stadgar.
Besvär över kommunfullmäktiges beslut
som gäller godkännande av byggnadsord
ningen anförs hos länsrätten. Också den re
gionala miljöcentralen har besvärsrätt. I öv
rigt iakttas i fråga om sökande av ändring
vad kommunallagen stadgar.
- - - - - - - - - - - - - -
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
Om användningen av en sådan fastighet
eller del därav, som områdets ägare eller
innehavare skall anses ha haft rätt till innan
denna lag träder i kraft, avsevärt försvåras
på grund av 6 a § och ägaren eller inneha
varen före den 10 maj 1996 hade vidtagit åt
gärder som medfört särskilda kostnader för
att utnyttja sin rätt och området inte kan an
vändas till något annat ändamål som medför
skälig nytta, är staten skyldig att betala om
rådets ägare eller innehavare full ersättning
för den skada och olägenhet han har lidit.
Byggnadslov kan med stöd av 123 b § 1
mom. andra meningen beviljas även enligt
en generalplan som fastställts innan denna
lag träder i kraft, om byggandet i strandom-
PALSTAMÄÄRÄ
2
rådet har utretts och angetts särskilt för varje
markägare i generalplanen och det har sä
kerställts att de områden som är avsedda att
förbli obebyggda bevaras i detta skick.
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 1 § marktäktslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 1 § 2 mom. marktäktslagen av den 24 juli 1981 (555/81) som
följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
1 §
Lagens tillämpningsområde
- - - - - - - - - - - - - -
Vid tagande av substanser skall utom den
na lag iakttas vad någon annan lag stadgar.
När tillståndsärenden avgörs och andra myn
dighetsbeslut fattas skall dessutom iakttas
vad som stadgas i naturvårdslagen ( / )
och med stöd av den.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 2 § lagen om miljötillståndsförfarande
I enlighet med riksdagens beslut
fogas till 2 § lagen den 19 april 1991 om miljötillståndsförfarande
(735/91), sådant detta
lagrum lyder delvis ändrat genom lag av den 22 december 1995
(1712/95),ett nytt 4 mom.
som följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
2 §
Miljötillstånd
- - - - - - - - - - - - - -
När tillståndsärenden avgörs och andra
myndighetsbeslut fattas skall dessutom iakt
tas vad som stadgas i naturvårdslagen ( / )
och med stöd av den.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 19 § lagen om allmänna vägar
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 19 § lagen den 21 maj 1954 om allmänna vägar (243/54) som
följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
19 §
När vägplaner görs upp och fastställs samt
andra myndighetsbeslut fattas skall dessutom
iakttas vad som stadgas i naturvårdslagen
( / ) och med stöd av den. Vid väghåll-
ning skall iakttas vad som stadgas särskilt
om skydd av fornminnen samt om flyttande
av rösen och andra fasta råmärken.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av lagen om enskilda vägar
I enlighet med riksdagens beslut
fogas till lagen den 15 juni 1962 om enskilda vägar (358/62) en ny
51 b § som följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
51 b §
Vid vägförrättningar och då andra myndig
hetsbeslut fattas skall dessutom iakttas vad
som stadgas i naturvårdslagen ( / ) och
med stöd av den.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 5 § lagen om inlösen av fast egendom och särskilda
rättigheter
I enlighet med riksdagens beslut
fogas till 5 § lagen den 29 juli 1977 om inlösen av fast egendom
och särskilda rättigheter
(603/77), sådant detta lagrum lyder i lag av den 20 juni 1996
(476/94), ett nytt 5 mom. som
följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
5 §
- - - - - - - - - - - - - -
Om ansökan om inlösningstillstånd gäller
ett sådant projekt som uppenbart har sådana
följder som avses i naturvårdslagen ( / ),
skall dessutom iakttas vad som stadgas i
naturvårdslagen och med stöd av den.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 71 § gruvlagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 71 § 2 mom. gruvlagen av den 17 september 1965 (503/65) som
följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
71 §
- - - - - - - - - - - - - -
När tillståndsärenden avgörs och andra
myndighetsbeslut fattas samt i övrigt när
åtgärder enligt denna lag vidtas skall utöver
denna lag iakttas vad som stadgas i 4, 9, 39,
42, 47-49, 55 och 56 §§ samt 4, 5 och 10
kap. naturvårdslagen ( / ) och med stöd
av nämnda stadganden. Inom naturskydd
sområden och fästningsområden skall likaså
iakttas vad som stadgas eller bestäms sär
skilt.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 2 § ödemarkslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 2 § ödemarkslagen av den 17 januari 1991 (62/91) som följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
2 §
Tillämpningsområde
Då ödemarksområdena bevaras och nyttjas
skall denna lag tillämpas. Med avseende på
detta gäller dessutom vad som stadgas i
andra lagar. När tillståndsärenden avgörs
och andra myndighetsbeslut fattas skall
dessutom iakttas vad som stadgas i natur
vårdslagen ( / ) och med stöd av den.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av vattenlagen
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i vattenlagen av den 19 maj 1961 (264/61) 2 kap. 4 §,
ändras 1 kap. 18 § 2 mom., 6 kap. 1 § 2 mom. och 7 kap. 3 § 2 mom.,
dessa lagrum så
dana de lyder, 1 kap. 18 § 2 mom. i lag av den 20 juli 1992 (646/92)
samt 6 kap. 1 § 2
mom. och 7 kap. 3 § 2 mom. i lag av den 30 april 1987 (467/87), samt
fogas till 1 kap. nya 15 a, 17 a och 23 c §§ samt till 6 kap. en ny
2 a § som följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
1 kap.
Allmänna bestämmelser
15 a §
Åtgärder som äventyrar att flador och glon
på högst tio hektar, eller gölar och sjöar på
högst en hektar någon annanstans än i Lapp
lands län bevaras i naturtillstånd är förbjud
na oberoende av om de har sådana följder
som nämns i 15 §.
Vattendomstolen kan i enskilda fall på
ansökan medge undantag från förbudet i
1 mom., om målen för skyddet av de vatten
drag som avses i momentet inte avsevärt
äventyras. Om ett projekt för vilket tillstånd
enligt denna lag har sökts har sådana följder
som avses i 1 mom., skall frågan om bevil
jande av undantag undersökas på tjänstens
vägnar i samband med tillståndsärendet. Om
undantag gäller i övrigt i tillämpliga delar
vad som stadgas om vattendomstolens till
stånd.
17 a §
Om en bädd som avses i 17 § och som
finns någon annanstans än i Lapplands län
befinner sig i naturtillstånd, får den inte
ändras så att detta äventyrar att bädden be
varas i naturtillstånd. Detsamma gäller i hela
landet för källor i naturtillstånd.
Vattendomstolen kan i enskilda fall på
ansökan bevilja undantag från förbudet i
1 mom., om målen för skyddet av de bäddar
och källor som avses i momentet inte avse
värt äventyras. Om ett projekt för vilket till
stånd enligt denna lag har sökts har såda
na följder som avses i 1 mom., skall frågan
om beviljande av undantag undersökas
på tjänstens vägnar i samband med till
ståndsärendet. Om undantag gäller i övrigt i
tillämpliga delar vad som stadgas om vatten
domstolens tillstånd.
PALSTAMÄÄRÄ
2
18 §
- - - - - - - - - - - - - -
Om tagande av grundvatten eller någon
annan åtgärd som avses i 1 mom. förorsakar
sådana följder i vattendraget som nämns i
15 § i detta kapitel, skall åtgärden till denna
del anses utgöra sådan ändring av vattendrag
som anges i den nämnda paragrafen. Om
åtgärden förorsakar sådana följder som avses
i 15 a eller 17 a § i detta kapitel, gäller
dessutom nämnda paragrafer.
- - - - - - - - - - - - - -
Allmänna begränsningar av användningen
23 c §
När tillståndsärenden avgörs och andra
myndighetsbeslut fattas samt i övrigt när
åtgärder enligt denna lag vidtas skall, utöver
denna lag, iakttas vad som stadgas i lagen
om fornminnen (295/63) och natur
vårdslagen ( / ) samt med stöd av dem.
6 kap.
Dikning
1 §
- - - - - - - - - - - - - -
Till dikning hänförs även en sådan rens
ning av en bäck som utförs i en avsikt som
nämns i 1 mom. och som inte inverkar på
vattenståndet i en ovanför belägen sjö samt
torrläggning av vattensjukt område, även då
man i samband därmed sänker en mindre sjö
vars betydelse såsom vattendrag är ringa och
som inte har i 1 kap. 15 a § avsett eller an
nat särskilt värde från naturskyddssynpunkt.
- - - - - - - - - - - - - - 2 a §
Om dikningen förorsakar en sådan ändring
som förbjuds i 1 kap. 15 a eller 17 a §, skall
undantag som med stöd av nämnda paragraf
beviljas från förbudet behandlas i vatten
domstolen. Angående undantag gäller vad
19 kap. 5 § stadgar om vattendomstolens
tillstånd.
7 kap.
Vattenståndsreglering
3 §
- - - - - - - - - - - - - -
Tillstånd till att sänka en sjö för total torr
läggning får inte meddelas, om det inte är
fråga om en mindre sjö vars betydelse som
vattendrag är ringa och som inte har i 1 kap.
15 a § avsett eller annat särskilt värde från
naturskyddssynpunkt.
- - - - - - - - - - - - - -
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 35 § fastighetsbildningslagen
I enlighet med riksdagens beslut
fogas till 35 § fastighetsbildningslagen av den 12 april 1995
(554/95) ett nytt 3 mom. som
följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
35 §
- - - - - - - - - - - - - -
Vad 1 mom. stadgar gäller i tillämpliga
delar den strandzon som avses i 6 a §
1 mom. byggnadslagen. Om det vid styck
ningen uppstår ovisshet om området räknas
till strandzonen, skall förrättningsingenjören
hänskjuta ärendet till den regionala miljö
centralen eller i de kommuner som bestäms
i byggnadsförordningen till miljöministeriet.
Inom strandzonen får ett outbrutet område
flyttas över till en befintlig fastighet genom
styckning och ett outbrutet område avsett för
annat ändamål än byggnadsplats styckas upp
i flera fastigheter, om styckningen inte i av
görande grad försvårar upprättandet av en
plan som avses i 6 a § 1 mom. byggnadsla
gen.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av lagen om skydd av valar
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 23 december 1982 om skydd av valar (1112/82)
lagens rubrik samt 2 §
2 mom. och
fogas till lagen en ny 2 a § som följer:
Lag
om skydd av valar och arktiska sälar
PALSTAMÄÄRÄ
2
2 §
- - - - - - - - - - - - - -
Vad 1 mom. stadgar gäller inte import i
vetenskapligt syfte eller för undervisning, då
importen sker med tillstånd av Finlands mil
jöcentral, inte heller import av konstföremål
som tillverkats av valtänder eller valben.
2 a §
Importen av råa och beredda skinn från
kutar av grönlandssäl och klappmyts (blås
säl) samt av produkter som framställts av
dessa skinn är förbjuden.
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Lag
om ändring av 48 kap. 5 § strafflagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 48 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom. strafflagen av den
19 december 1889,
sådana de lyder i lag av den 21 april 1995 (578/95), som följer:
PALSTAMÄÄRÄ
2
48 kap.
Om miljöbrott
5 §
Naturskyddsbrott
Den som uppsåtligen eller av grov oakt
samhet
1) orättmätigt förstör eller skadar ett natur
område, ett djur, en växt eller något annat
naturföremål som har skyddats, fredats eller
underkastats åtgärdsbegränsning eller
åtgärdsförbud enligt naturvårdslagen ( / )
eller i stadganden eller föreskrifter som ut
färdats med stöd av den eller
- - - - - - - - - - - - - -
skall för naturskyddsbrott dömas till böter
eller fängelse i högst två år.
För naturskyddsbrott döms också den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet använ
der ett finskt fartyg till valfångst eller bryter
mot importförbudet enligt 2 eller 2 a § lagen
om skydd av valar och arktiska sälar eller
mot det fredningsstadgande eller det förbud
att ta till vara val som anges i lagens 3 §.
- - - - - - - - - - - - - -
---
Denna lag träder i kraft den 199 .
PALSTAMÄÄRÄ
-----
Helsingfors den 3 december 1996
-----
