Täysistunnon pöytäkirja 103/2009 vp

PTK 103/2009 vp

103. TIISTAINA 10. MARRASKUUTA 2009 kello 14.02

Tarkistettu versio 2.0

33) Hallituksen esitys laiksi tonnistoverolain muuttamisesta

 

Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Sjötransporten är den förhärskande formen av logistik och handel i världen. Cirka 80 procent av Finlands utrikeshandel sker sjövägen. Den allt hårdare internationella konkurrensen inom branschen har lett till utflaggningar av finska fartyg och under de senaste åren har finska transporterares proportionella andel sjunkit till mindre än 20 procent. Också antalet anställda inom den finska sjöfarten har minskat med 1 400 personer sedan 2004. Medelåldern för fartyg inom EU är 12 år och för hela världshandelsflottan cirka 13 år, men de finska handelsfartygen är i genomsnitt knappt 20 år gamla.

EU-kommissionen har fastställt riktlinjer för stödsystem inom sjöfarten och kommissionens mål är att stärka den europeiska sjöfartssektorns konkurrenskraft. Av erfarenheter i Europa kan man konstatera att i de stater där skattelättnader vidtagits har en betydande del av tonnagevolymen återregistrerats under nationell flagg. Stödåtgärderna har också haft en positiv inverkan på sysselsättningen inom sjöfartsbranschen och för förnyelsen av flottan. Tonnageskattearrangemang har införts i viktiga konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Den finska lag om tonnageskatt som antogs 2002 betraktades inte som konkurrenskraftig och bara ett enda rederi, som för övrigt inte ens finns kvar, använde sig av systemet. Det är därför med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt. Trots dessa positiva steg till förbättringar i lagen om tonnageskatt krävs det vidare arbete för att finska rederier ska ansluta sig till det föreslagna beskattningssystemet.

Ärade herr talman! Det finns problemområden i det nya förslaget. För det första är det så kallade "tidsfönstret" på tre år under vilket ett bolag kan ansöka om godkännande som tonnageskatteskyldig en allt för kort tid. Den skattepliktiga osäkerheten som råder för närvarande gör det osäkert för rederierna att träda in i tonnageskattesystemet, speciellt då rederierna måste binda sig för de följande tio åren. Om man inte alls vet hur skattelagstiftningen kommer att ändras är det allt för osäkert att byta till ett nytt system. Tiden bör därför förlängas till till exempel fem år.

För det andra måste det tas i beaktande att rederier som med säkerhet blir utanför tonnageskatteregimen också har en möjlighet att bilda reserveringar för fartygsanskaffningar och miljöinvesteringar. Hit hör passagerarfartygen och de små rederibolag vilkas skattebörda inte underlättas genom de föreslagna ändringarna av tonnageskattelagen. Det har sagts att inget behöver sägas i propositionen eftersom det redan finns i regeringsprogrammet, och det stämmer. Där sägs att utöver en reform av tonnageskattelagen ska det göras en utredning om möjligheten till att införa reserveringar. Denna utredning bör inledas omedelbart och jag utgår ifrån att utskottet fäster regeringens uppmärksamhet vid löftet.

Vidare verkar det som den nya propositionen har förberetts enligt de stora rederiernas intressen och de små rederibolagen gynnas inte av ändringen i beskattningen. Propositionen skapar en orättvis ställning mellan de små och de stora rederibolagen. Detta är speciellt problematiskt med tanke på att majoriteten av finska rederibolag är småredare. Den finska sjöfartens konkurrenskraft behöver en trovärdig förstärkning, och vi har i det här landet all anledning att stödja entreprenörskap. Vi behöver varje sjöarbetsplats, men också varvsindustrin behöver arbete.

Herr talman! De av regeringen föreslagna förstärkningarna av sjöfarten motsvarar inte målsättningarna i regeringsprogrammet, och jag citerar: "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den ska bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utvecklig av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen." EU tillåter långt mer än vad vi ser prov på nu.

Sammanfattningsvis borde Finland satsa på att stödja sjöfartsbranschen så att vi kan förstärka konkurrenskraften av den finska flottan. Detta betyder ett fördelaktigt system för alla, både små och stora rederier, inklusive passagerarfartyg.

Herr talman! Jag utgår ifrån att utskottet vid behandlingen av den här propositionen också behandlar lagmotion nr 112/2008 om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik. En lagändring som riksdagen bett regeringen komma med i brådskande ordning, men inget har hänt och genom att nu godkänna lagmotionen löses problemet enkelt.

Kimmo Sasi /kok:

Arvoisa puhemies! Tonnistoverojärjestelmä on hyvin yleinen järjestelmä Euroopassa. Me otimme sen joitakin vuosia sitten käyttöön, mutta täytyy sanoa, että se ei ollut kilpailukykyinen, ja kuten nyt todettiin, vain yksi varustamo on ottanut sen käyttöön, koska ehdot olivat liian mahdottomat. Nyt hallituksen esitys toimii varmasti, ja useat varustamot tulevat ottamaan sen käyttöön, ja se antaa kilpailukykyä suomalaisille varustamoille.

Tältä osin täytyy sanoa, että se, mikä on olennainen lisäys myöskin tässä yhteydessä, on se, että sekä työntekijä- että työnantajajärjestöt ja Merimies-Unioni ovat sopineet siitä, että voidaan käyttää ulkomaista miehitystä laivoilla. Eli pyritään pitämään aidosti huolta siitä, että laivat ovat kilpailukykyisiä, ja tämän muutoksen myötä on mahdollista se, että suomalaiset alukset voivat pitää suomalaisen lipun. Nyt nähdäänkin se, kun rakennetaan uusia aluksia, tuleeko niille suomalainen lippu. Jos tulee, olemme tyytyväisiä, jos ei tule, sitten järjestelmiä täytyy arvioida vielä uudestaan.

Mitä tulee sitten käyttöönottoon, niin täytyy sanoa, että jossain määrin ongelma voi olla se, että siellä on aikaikkuna, joka päättyy nyt kolmen vuoden kuluttua. Meillä on tarkoitus uudistaa pääomaverojärjestelmää, ja on todennäköistä, että osa uudistuksesta tulee voimaan 2012, suurin osa 2013. Siltä osin on selvää, että varustamot haluavat tietää, mihinkä järjestelmään mennään pääomaverojärjestelmän osalta. Mielestäni on perusteltua miettiä sitä, voitaisiinko aikaikkunaa kasvattaa kolmesta vuodesta kenties neljään. Viisi vuotta on ehkä tarpeettoman pitkä, mutta jotta on yksi vuosi aidosti aikaa miettiä sitä, mitä valintoja tehdään, voisi olla perusteltua, että aikaikkunaa voitaisiin miettiä kolmesta neljään vuoteen.

Keskustelu päättyi.