Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Hallituksen 12.4.2012 eduskunnalle antamassa selonteossa kaupunkiseutujen merkitys Suomen talouden ja kilpailukyvyn vetureina on laajalti tunnistettu. Suuret ja kasvavat kaupunkiseudut on myös määritetty omaksi 2010-luvun liikennepolitiikan erityishuomiota vaativaksi aihealueeksi. Tällä hallituskaudella kaupunkiseutujen kilpailukyvyn edistämiseen kohdistetaan valtion puolelta merkittäviä erityispanostuksia.

Neljällä suurimmalla kaupunkiseudulla maankäytön, asumisen ja liikenteen yhteensovittamista on pyritty edistämään MAL-aiesopimusmenettelyn kautta. Valtio edistää aiesopimusten toteutumista erilaisin tukitoimin. Uutena avauksena ja tukitoimenpiteenä hallitus on sitoutunut osallistumaan pienten liikenneinfrastruktuuritoimenpiteiden rahoitukseen suurimmilla kaupunkiseuduilla edellyttäen kuntien samansuuruista tukea hankkeille. Toimenpiteet kohdistetaan erityisesti joukkoliikenteen, kävelyn ja pyöräilyn edellytysten parantamiseen. Lisäksi valtio tukee joukkoliikenteen kehittämistä suurten kaupunkiseutujen joukkoliikennetuella.

Hallituksen esittämässä vuosien 2012—2015 investointiohjelmassa on myös useampi Helsingin seutua koskeva liikennehanke. Kehä I:n ja Kehä III parantamishankkeet, Helsinki—Riihimäki-rataosan kapasiteetin lisääminen sekä Helsingin ratapihan toiminnallinen parantaminen edistävät kokonaisvaltaisesti koko kaupunkiseudun liikennejärjestelmän toimivuutta.

Hallituksen tärkeä periaatteellinen linjaus selonteossa koskee valtion osallistumista suurten kaupunkiseutujen raideliikenneinvestointien rahoittamiseen kaupunkiratahankkeiden osalta 50 prosentilla ja kaupunkiraitioteiden osalta 30 prosentilla. Selonteon linjauksen mukaisesti hallitus on osoittanut tahtotilansa kaupunkiratahankkeiden toteuttamiselle. Hallitus linjasi, että hankkeiden rahoitusosuudet päätetään kuitenkin tapauskohtaisesti erikseen, mikä koskee myös Länsimetron jatkamista Matinkylästä Kivenlahteen. Selonteon liikenneverkon kehittämisohjelmassa vuosille 2016—2022 yhdeksi kohteeksi on linjattu pääkaupunkiseudun metrohankkeet, joissa valtion rahoitusosuudeksi on määritetty 30 prosenttia. Hallitus on tunnistanut tarpeen Länsimetron jatkamiselle ja tekee linjaukset pääkaupunkiseudun metrohankkeiden rahoittamisesta tämän hallituskauden aikana. Sitovat rahoituspäätökset valtio tekee myöhemmin.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I den redogörelse som regeringen överlämnade till riksdagen den 12 april 2012 har stadsregionernas betydelse som dynamon för ekonomin och konkurrenskraften fått bred uppmärksamhet. Även trafiken i de stora och växande stadsregionerna har lyfts fram som en fråga som kräver särskild hänsyn i 2010-talets trafikpolitik. Under innevarande regeringsperiod gör staten betydande specialsatsningar för att förbättra stadsregionernas konkurrenskraft.

I de fyra största stadsregionerna har man försökt förbättra samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken med hjälp av det så kallade MBT-intentionsavtalsförfarandet. Staten främjar genomförandet av intentionsavtalen genom olika slags stödåtgärder. Som en ny giv och en ny stödåtgärd har regeringen förbundit sig att delta i finansieringen av småskaliga insatser för att utveckla trafikinfrastrukturen i de största stadsregionerna på villkor att kommunerna bidrar med ett lika stort stöd till projekten. Dessa insatser inriktas särskilt på att förbättra förutsättningarna för kollektiv-, gång- och cykeltrafiken. Dessutom stöder staten utvecklingen av kollektivtrafiken genom det kollektivtrafikstöd som ges till de stora stadsregionerna.

I det investeringsprogram för åren 2012—2015 som regeringen har framlagt ingår även flera trafikprojekt som rör Helsingforsregionen. Renoveringsprojekten för Ring I och Ring III, höjningen av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors—Riihimäki och förbättringen av bangården i Helsingfors i operativt hänseende är projekt som bidrar till en övergripande förbättring av trafiksystemet i hela regionen.

En viktig princip i regeringens redogörelse gäller statens andel i finansieringen av investeringar i spårvägstrafiken i de stora stadsregionerna: i fråga om stadsbanor bidrar staten med 50 procent och i fråga om stadsspårvägar med 30 procent. Regeringen har i överensstämmelse med denna princip bekräftat sina strategiska avsikter att främja genomförandet av stadsbaneprojekt. Regeringen har beslutat att finansieringsandelarna likväl ska fastställs skilt för varje fall, vilket även gäller förlängningen av Västmetron från Mattby till Stensvik. I det program för utvecklingen av trafiknätet åren 2016—2022 som ingår i redogörelsen utgör metroprojekten i huvudstadsregionen ett av de utvecklingsobjekt för vilka statens finansieringsandel har fastställts till 30 procent. Regeringen är medveten om behovet att förlänga Västmetron och stakar ut riktlinjer för finansieringen av metroprojekten under denna regeringsperiod. Staten fattar bindande beslut om finansieringen senare.