KIRJALLINEN KYSYMYS 496/2011 vp
KK 496/2011 vp - Anne-Mari Virolainen /kok
Tarkistettu versio 2.0
Euroopan neuvoston ministerikomitean vähemmistöjen
asemaa koskevat suositukset
Eduskunnan puhemiehelle
Euroopan neuvoston ministerikomitea antoi 19 päivänä tammikuuta
2012 Suomelle suosituksensa kansallisten vähemmistöjen
asemasta Suomessa. Suomelle annettiin kolme välittömiä toimenpiteitä edellyttävää
suositusta
ja kahdeksan muuta suositusta.
Ministerikomitea viittaa hallituksen tavoitteeseen ratifioida
ILO:n alkuperäiskansoja koskeva yleissopimus nro 169 ja
kehottaa välittömästi ryhtymään
rakentavaan vuoropuheluun Saamelaiskäräjien kanssa
ratkaisun löytämiseksi saamelaisten kotiseutualueen
maaoikeuskysymykseen. Suomessa puhutun saamen kielen katoaminen
tulee estää meneillään olevan
saamen kielen elvyttämisohjelman riittävän
rahoituksen ja tehokkaan täytäntöönpanon
avulla sekä sijoittamalla saamen kielten opetukseen, jotta
saamenkielisten julkisten palvelujen saatavuus paranisi.
Suomea kehotetaan välittömästi myös
kehittämään vähemmistöille
tarkoitettuja neuvottelurakenteita ja -järjestelmiä,
jotta myös pienempien vähemmistöryhmien
edustajilla olisi selkeä viestintäkanava ja todellinen
vaikuttamismahdollisuus päätöksentekoon.
Muissa suosituksissa muun muassa kehotetaan, että Suomi
konsultoisi aktiivisesti vähemmistöjen edustajia
meneillään olevissa syrjimättömyyteen
liittyvissä hankkeissa ja ottaisi heidän näkemyksensä huomioon.
Kansallisen romanipoliittisen ohjelman täytäntöönpanoon
tulee varata riittävä rahoitus ja varmistaa, että romanit
osallistuvat ohjelman täytäntöönpanoon
ja seurantaan. Kansallisten vähemmistöjen mahdollisuuksia
osallistua kulttuurihankkeille ja -suunnitelmille annettavan tuen kohdentamiseen
tulee kehittää.
Suosituksissa kehotetaan edelleen vahvistamaan, erityisesti
internetissä, rasismin ja muukalaisvihan vastaisia toimia.
Vähemmistömedialle, erityisesti venäjänkielisille
ja saamenkielisille tiedotusvälineille, tulee antaa lisää tukea.
Ministerikomitea antoi myös suosituksen Suomen toisen
kansalliskielen osalta kehottamalla varmistamaan ruotsinkielisille
omakielisten julkisten palvelujen saatavuus lainsäädännön
mukaisesti. Hallinnon uudistamisen kaikissa vaiheissa tulee kiinnittää huomiota
kielellisiin oikeuksiin ja varmistaa, että suomalainen
koulutusjärjestelmä tarjoaa riittävästi
mahdollisuuksia ruotsin kielen opiskeluun, jotta ruotsin kielen
taitoisten virkamiesten lukumäärä kasvaisi.
Ministerikomitea suosittaa myös uuden erityisen yhteistyörakenteen
kehittämistä valtionhallinnon ja Saamelaiskäräjien
välille.
Edellä olevan perusteella ja
eduskunnan työjärjestyksen 27 §:ään
viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan
kysymyksen:
Mihin toimenpiteisiin hallitus on aikonut ryhtyä toteuttaakseen
Euroopan neuvoston ministerikomitean vähemmistöjen
asemaa koskevia suosituksia?
Helsingissä 31 päivänä tammikuuta
2012
- Anne-Mari Virolainen /kok
Eduskunnan puhemiehelle
Eduskunnan työjärjestyksen
27 §:ssä mainitussa tarkoituksessa Te,
Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi
kansanedustaja Anne-Mari Virolaisen /kok näin
kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 496/2011 vp:
Mihin toimenpiteisiin hallitus on aikonut ryhtyä toteuttaakseen
Euroopan neuvoston ministerikomitean vähemmistöjen
asemaa koskevia suosituksia?
Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:
Euroopan neuvoston ministerikomitean 19 päivänä tammikuuta
2012 hyväksymä päätöslauselma (CM/ResCMN(2012)3)
käsittelee kansallisten vähemmistöjen
suojelua koskevan puiteyleissopimuksen (SopS 2/1998) täytäntöönpanoa
Suomessa. Vuonna 1995 tehty puiteyleissopimus tuli sekä kansainvälisesti
että Suomen osalta voimaan vuonna 1998.
Puiteyleissopimuksen täytäntöönpanon
valvonta kuuluu Euroopan neuvoston ministerikomitealle, jota tässä tehtävässä avustaa
neuvoa-antava komitea. Sopimusvaltiot raportoivat sille viiden vuoden
välein puiteyleissopimuksen määräysten
toteuttamisesta. Nyt Suomelle annetut ministerikomitean suositukset
liittyvät puiteyleissopimuksen täytäntöönpanon
valvonnan kolmanteen kierrokseen.
Suomelle annettiin kolme välittömiä toimenpiteitä edellyttävää suositusta
ja kahdeksan muuta suositusta. Ne jaetaan toimenpiteitä varten
asian kannalta keskeisille viranomaisille ja tiedoksi neuvottelukunnille
ja kansalaisjärjestöille. Euroopan neuvostolle
raportoidaan suositusten täytäntöönpanosta
Suomen neljännessä määräaikaisraportissa
vuonna 2014.
Tarkoituksena on, että kansallisen perus- ja ihmisoikeustoimintaohjelman
hyväksymisen myötä asetettaisiin valtioneuvoston
perus- ja ihmisoikeusyhteyshenkilöiden verkosto, joka osaltaan seuraisi
myös näiden suositusten täytäntöönpanoa.
Välittömiä toimenpiteitä vaativien
suositusten osalta pääministeri Jyrki Kataisen
hallituksen ohjelman mukaisesti tavoitteena on ratifioida tällä hallituskaudella
Kansainvälisen työjärjestön
ILOn yleissopimus nro 169 itsenäisten maiden alkuperäis-
ja heimokansoista (1989). Yleissopimuksen ratifiointiedellytysten
selvittäminen on parhaillaan vireillä.
Tarkoituksena on kehittää saamelaisten oikeuksia
alkuperäiskansana erityisesti selkeyttämällä lainsäädäntöä saamelaisten
oikeudesta osallistua saamelaisten kotiseutualueella olevien maa-
ja vesialueiden käyttöä koskevaan päätöksentekoon.
Tässä yhteydessä neuvotellaan saamelaiskäräjien
kanssa saamelaiskäräjistä annetun lain
(974/1995) 9 §:n edellyttämällä tavalla.
Viimeistelyvaiheessa olevan saamen kielen elvyttämisohjelman
puitteissa on tavoitteena luoda pysyvä toimintamalli kaikkien
kolmen Suomessa puhutun saamen kielen elvyttämiseksi ja säilyttämiseksi.
Ohjelman toteutumista seurataan indikaattorien avulla. Ohjelmaa
laadittaessa on arvioitu myös saamen kielen elvyttämistoimenpiteiden
kustannusvaikutuksia.
Vähemmistöille tarkoitettuja neuvottelurakenteita
koskevan suosituksen täytäntöönpanoa
toteutetaan muun muassa valtioneuvoston syyskuussa 2011 asettaman
uuden etnisten suhteiden neuvottelukunnan (ETNO) kautta. Neuvottelukunnan
tehtävänä on edistää hyviä etnisiä suhteita
ja eri väestöryhmien keskinäistä vuorovaikutusta
ja toimia asiantuntijaelimenä maahanmuuttopolitiikan ja
lainsäädännön kehittämisessä. Neuvottelukunnassa
on edustettuna 10 maahanmuuttajia, etnisiä ja uskonnollisia
vähemmistöjä sekä monikulttuurisuutta
edustavaa järjestöä samoin kuin kaksi
asiantuntijajäsentä, jotka edustavat Suomen Islam-seurakuntaa
(tataariyhteisö) ja Helsingin juutalaista seurakuntaa.
Lisäksi elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskusten
hallinnoimina toimii nyt seitsemän alueellista etnisten
suhteiden neuvottelukuntaa, joissa on edustettuina kymmeniä maahanmuuttajia
ja monikulttuurisuustoimijoita edustavia alueellisia tai paikallisia
järjestöjä. Kullakin alueellisella neuvottelukunnalla
on nyt edustus valtakunnallisessa neuvottelukunnassa.
Ministerikomitean hyväksymiin muihin suosituksiin kuuluu
mm. vähemmistöryhmien näkemysten ottaminen
huomioon syrjimättömyyteen liittyvissä hankkeissa.
Tämä toteutuu sisäasiainministeriön
koordinoimassa kansallisen syrjinnän vastaisessa ohjelmassa.
Tämän "Yhdenvertaisuus etusijalle (YES)" -ohjelman
kumppaneina ovat mm. romaniasiain neuvottelukunta, etnisten suhteiden
neuvottelukunta ja Suomen Islam - seurakunta sekä saamelaiskäräjät.
Syrjinnän seurantajärjestelmän keskeinen
rakenne on syrjinnän seurantaryhmä, jossa ovat edustettuina
etnisiä ja muita vähemmistöjä,
saamelaisia ja eri ikäryhmiä edustavat tahot sekä muun
muassa ministeriöiden ja muiden viranomaisten, työelämän
osapuolten ja tutkimuslaitosten edustajat. Seurantajärjestelmän
kautta hankitaan ja julkaistaan ajankohtaista syrjinnän seurantatietoa,
tehdään vuosittain kohdennettu selvitys syrjinnän
esiintymisestä ja laajempi syrjintäraportti kerran
hallituskaudessa.
Yhdenvertaisuuslain mukaan viranomaisille annettavissa yleisissä suosituksissa
yhdenvertaisuussuunnitelman sisällöiksi painotetaan
yhteistyötä eri vähemmistöjä ja
ikäryhmiä edustavien tahojen kanssa suunnitelman
laatimisessa, toimeenpanossa, toimeenpanon seurannassa ja tulosten
arvioinnissa.
Yhdenvertaisuuslainsäädännön
kokonaisuudistukseen liittyen työ- ja elinkeinoministeriössä on
vireillä työelämän yhdenvertaisuus-
ja syrjintälainsäädäntöä koskeva
hanke. Hanketta valmistelevassa työryhmässä ovat
edustettuina työmarkkinajärjestöjen lisäksi
Ihmisoikeusliitto ja Vammaisfoorumi, joiden kautta välittyy
tietoa myös vähemmistöjen asemasta.
Romanipoliittisen ohjelman täytäntöönpanon osalta
valtioneuvoston periaatepäätöksessä romanipolitiikan
linjauksista (2010:16) todetaan, että ministeriöt
toteuttavat hallinnonaloillaan romanipoliittisessa ohjelmassa vastuulleen
määriteltyjä toimenpiteitä romanien
osallisuuden ja yhdenvertaisuuden edistämiseksi käytettävissä olevien
määrärahojen rajoissa. Tämä tapahtuu
siten, että ohjelman toimenpiteet lisätään
ministeriöiden omiin toimintasuunnitelmiin kehysten puitteissa.
Periaatepäätöksellä valtioneuvosto
päätti käynnistää kuusi
uutta poikkihallinnollista toimenpidettä, jotka koskevat
romaniväestön osallisuuden ja yhteistyörakenteiden
vahvistamista paikallistasolla, romanikielen elvyttämistä,
romanilasten ja -nuorten osallistumis- ja harrastusmahdollisuuksien
edistämistä, romaniväestön asumistilanteen
selvittämistä, kansainvälisen romanipolitiikan
vaikuttamisstrategian laatimista ja romanipoliittisen ohjelman toimeenpanon
ja seurannan käynnistämistä.
Romanipoliittisen ohjelman ohjaus- ja seurantaryhmän
työn on tarkoitus käynnistyä maaliskuussa
2012. Ryhmän jäsenistä puolet edustaa romanijärjestöjä,
paikallisia romanityöryhmiä, alueellisia romaniasioiden
neuvottelukuntia ja valtakunnallista romaniasian neuvottelukuntaa.
Valtioneuvosto hyväksyi helmikuussa 2012 sosiaali-
ja terveydenhuollon kansallisen kehittämisohjelman vuosille
2012—2015. Ohjelmassa otetaan huomioon romanien ja muiden
kieli- sekä kulttuurivähemmistöjen erityistarpeet
osallisuuden, hyvinvoinnin ja terveyden edistämisessä sekä palvelujen
kehittämisessä. Kuntien kehittämistoimintaan
suunnataan valtionavustuksia Kaste-ohjelman tavoitteiden saavuttamiseksi.
Romaniväestöä kuuluu ns. rakenteellisen
työttömien ryhmään. Työ-
ja elinkeinoministeriö on vahvistanut vuonna 2011 rakenteellisen
työttömyyden alentamislinjaukset, joissa hyvin
keskeisenä ovat toimet ammatillisen työvoimakoulutuksen
lisäämiseksi ko. kohderyhmän asiakkaille.
Romanipoliittisessa ohjelmassa on yhtenä linjauksena aikuisromaniväestön
ammatilliseen koulutukseen osallistumisen tehostaminen.
Maaliskuussa 2012 valmistuu romaniväestön asumista
koskeva selvitys, jossa kartoitetaan romanien asumiseen liittyviä ongelmia
ja niiden ratkaisuja yhdenvertaisuuden näkökulmasta, myös
romaniyhteisön sisällä. Selvityksessä esille
tulevia hyviä käytäntöjä pilotoidaan
ja niiden kehittämistä jatketaan Yhdenvertaisuus
EtuSijalle (YES) -hankkeessa.
Joulukuussa 2011 hyväksytyssä valtioneuvoston
lapsi-nuorisopolitiikan kehittämisohjelmassa vuosille 2012—2015
kiinnitetään huomioita erityisesti lasten ja nuorten
osallisuuteen, yhdenvertaisuuteen ja arjen hallintaan. Kieli- ja
kulttuurivähemmistöihin kuuluvien lasten ja nuorten erityistarpeet
otetaan huomioon tässäkin ohjelmassa. Maaliskuussa
2012 julkaistaan opetushallituksen tekemä romanioppilaiden
perusopetuksen tilannekatsaus 2010—2011.
Viimeisteltävänä olevaan kansalliseen
perus- ja ihmisoikeustoimintaohjelmaan vuosille 2012—2013
tullaan myös sisällyttämään
romaneja koskevia hankkeita, kuten romanikielen ja romanien kielellisten
oikeuksien toteutumisen selvittämiseen tähtäävän
selvityksen laatiminen.
Ministerikomitea suosittaa kehittämään
vähemmistöjen mahdollisuuksista osallistua kulttuurihankkeille
ja -suunnitelmille annettavan tuen kohdentamiseen. Saamenkielisen
kulttuurin osalta saamelaiskäräjät tekee
avustuspäätökset. Opetus- ja kulttuuriministeriö tukee
vähemmistökulttuuria edustavien ryhmien kulttuurihankkeita
ja toimintaa sekä osana taiteen ja kulttuurin yleisiä tukimuotoja
että erillismäärärahoin. Ministeriön
myöntämien taiteen ja kulttuurin avustusten valmistelu
on viranomaistoimintaa. Päätösten puolueettomuuden
varmistamiseksi asianosaiset eivät voi osallistua niiden
valmistelemiseen.
Suosituksissa kehotetaan edelleen vahvistamaan, erityisesti
internetissä, rasismin ja muukalaisvihan vastaisia toimia.
Euroopan neuvoston tietoverkkorikollisuutta koskevan yleissopimuksen
(SopS 60/2007) lisäpöytäkirja,
joka koskee tietojärjestelmien välityksellä tehtyjen
luonteeltaan rasististen ja muukalaisvihamielisten tekojen kriminalisointia,
tuli voimaan 1.9.2011 (SopS 84/2011). Kesäkuun
2011 alussa tuli voimaan rikoslain muutos (511/2011),
jolla entistä selkeämmin haluttiin varmistaa mahdollisuudet puuttua
rasistiseen ja muunlaiseen vihapuheeseen, sekä muihin rasistisiin
rikoksiin. Verkkovalvonnan kehittämiseen on poliisissa
panostettu, esimerkiksi lisäämällä resursseja
valvontaan ja lisäämällä yhteistyötä eri
verkkopalveluiden tuottajien kanssa.
Vähemmistömedian tukemiseen liittyen vuodesta
2011 lehdistötukea on voinut hakea saamenkielisen aineiston
julkaisemiseen suomen- tai ruotsinkielisten sanomalehtien yhteydessä esimerkiksi
verkkojulkaisussa tai lehden liitteessä. Venäjänkieliselle
painetulle medialle opetus- ja kulttuuriministeriöstä myönnetyt
valtionavustukset ovat kasvaneet viimeisen kymmenen vuoden aikana
tasaisesti.
Ruotsin kieltä koskevaan suositukseen vastaa osaltaan
hallituksen ohjelmaan sitoutuva kansalliskielistrategian valmistelu
pääministeri Kataisen johdolla. Opetus- ja kulttuuriministeriön asettama
ruotsin kielen opetuksen kehittämisryhmän arvioi
ruotsin kielen opetuksen laajuutta ja opetusjärjestelyitä eri
koulutusasteilla perustuslain ja kielilain määrittelemien
ruotsinkielisten kielellisten oikeuksien toteutumisen näkökulmasta.
Oikeusministeriö valmistelee valtioneuvoston kertomusta
kielilainsäädännön soveltamisesta
viranomaisissa, joka on tarkoitus antaa vuonna 2013.
Helsingissä 20 päivänä helmikuuta
2012
Ulkoasiainministeri Erkki Tuomioja
Till
riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i
riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister
som saken gäller översänt följande
skriftliga spörsmål SS 496/2011 rd undertecknat
av riksdagsledamot Anne-Mari Virolainen /saml:
Vilka åtgärder har regeringen tänkt
vidta för att genomföra Europarådets
ministerkommittés rekommendationer om nationella minoriteters
ställning?
Som svar på detta spörsmål
anför jag följande:
Europarådets ministerkommitté antog den 19
januari 2012 en resolution (CM/ResCMN(2012)3) om genomförande
av ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter (FördrS
2/1998) i Finland. Ramkonventionen från 1995 trädde
i kraft 1998 både internationellt och i Finland.
Europarådets ministerkommitté har som uppgift
att övervaka genomförandet av ramkonventionen
med bistånd av en rådgivande kommitté. De
avtalsslutande staterna rapporterar till kommittén om genomförandet
av konventionsbestämmelserna med fem års mellanrum.
De rekommendationer som ministerkommittén nu gett Finland
har samband med den tredje övervakningsomgången
av genomförandet.
Finland tilldelades tre rekommendationer som omgående
kräver åtgärder och åtta andra
rekommendationer. De remitteras till behöriga myndigheter
för åtgärder och till delegationer och
frivilligorganisationer för kännedom. Genomförandet av
rekommendationerna kommer att avrapporteras till Europarådet
2014 i Finlands fjärde periodiska rapport.
När ett nationellt handlingsprogram för grundläggande
och mänskliga rättigheter antas ska statsrådet
enligt planerna upprätta ett nätverk av kontaktpersoner
för grundläggande och mänskliga rättigheter
som i sin tur följer upp genomförandet av rekommendationerna.
Enligt programmet för statsminister Jyrki Katainens
regering är målet för rekommendationer som
omgående kräver åtgärder att
kunna ratificera Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention
nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självständiga
stater (1989) under innevarande regeringsperiod. Förutsättningarna
för en ratificering är under utredning.
Tanken är att förbättra samernas
rättigheter som ursprungsfolk framför allt genom
klarare lagstiftning om samers rätt att delta i beslutsfattande
om användningen av mark- och vattenområden i samernas
hembygdsområden. Förhandlingar ska föras
med sametinget på det sätt som 9 § i
lagen om sametinget (974/1995) kräver.
Sista handen läggs vid ett program för återupplivning
av samiska språket. Det ska utgöra en handlingsmodell
för att återuppliva och bevara samtliga tre samiska
språk som talas i Finland. Programmet kommer att följas
upp med hjälp av indikatorer. Också kostnadseffekterna
av att återuppliva samiska språket har vägts
in i programmet.
Rekommendationen om förhandlingsstrukturer avsedda
för minoriteter genomförs bland annat genom den
nya delegation för etniska relationer (ETNO) som statsrådet
tillsatte i september 2011. Delegationen ska främja goda
etniska relationer och ömsesidiga kontakter mellan olika
befolkningsgrupper och tjäna som sakkunnigorgan vid utveckling
av migrationspolitiken och lagstiftningen. I delegationen medverkar
10 organisationer för invandrare, etniska och religiösa
minoriteter och mångkulturalitet, liksom också två sakkunnigmedlemmar
som företräder Finlands Islamförsamling
(tatargemenskapen) och Helsingfors judiska församling.
Vidare finns det sju regionala delegationer för etniska
relationer inom närings-, trafik- och miljöcentralerna,
där tiotals regionala eller lokala organisationer för
invandrare och multikulturella aktörer är representerade.
Varje regional delegation är nu representerad i den riksomfattande delegationen.
Ministerkommittén rekommenderar också att hänsyn
ska tas till minoritetsgruppers synpunkter i icke-diskrimineringsprojekt.
Det sker i programmet mot nationell diskriminering som samordnas
av inrikesministeriet. Partner i detta program, "YES- likabehandling
först och främst" är bl.a. delegationen
för romska ärenden, delegationen för
etniska relationer och Finlands Islamförsamling samt samedelegationen.
Kärnan i systemet för diskrimineringsuppföljning är
uppföljningsgruppen för diskriminering, där
etniska och andra minoriteter, samer och olika åldersgrupper är
representerade, liksom också ministerier och andra myndigheter,
arbetsmarknadens parter och forskningsinstitut. Genom uppföljningssystemet
inhämtar och publicerar man aktuell uppföljande
information om diskriminering, gör en riktad årlig
utredning om förekomsten av diskriminering och en mer omfattande
diskrimineringsrapport en gång per regeringsperiod.
De allmänna rekommendationerna till myndigheter om
innehållet i likabehandlingsplaner enligt likabehandlingslagen
betonar vikten av att samarbeta med representanterna för
olika minoriteter och åldersgrupper om att göra
upp, verkställa, följa upp och utvärdera
resultaten av planen.
I anknytning till en totalreform av likabehandlingslagen har
arbets- och näringsministeriet ett projekt för
lagstiftning om likabehandling och diskriminering i arbetslivet.
I den beredande arbetsgruppen sitter utöver arbetsmarknadsorganisationerna
Förbundet för mänskliga rättigheter och
Handikappforum, som också förmedlar information
om minoriteters villkor.
I statsrådets principbeslut om programmet för romsk
politik konstateras det om de rompolitiska riktlinjerna (2010:16)
att ministerierna inom sina respektive ansvarsområden svarar
för sådana åtgärder som anförtrotts
dem i programmet för romsk politik för att främja
romers inkludering och likabehandling inom ramen för de
till buds stående anslagen. Det sker genom att åtgärderna
i programmet inkorporeras i ministeriernas egna verksamhetsplaner
inom den statsfinansiella ramen.
Genom principbeslutet beslutade statsrådet om sex nya
tväradministrativa insatser för att stärka
romers inkludering och samarbetsstrukturer på lokal nivå, återuppliva
det romska språket, främja rombarns och romungdomars
möjligheter till deltagande och hobbyverksamhet, utreda rombefolkningens
bostadssituation, upprätta en strategi för internationell
rompolitik och genomföra och följa upp programmet
för romsk politik.
Meningen är att styr- och uppföljningsgruppen
för programmet för romsk politik ska inleda sitt
arbete i mars 2012. Hälften av medlemmarna representerar
romorganisationer, lokala romarbetsgrupper, regionala romdelegationer
och den riksomfattande romdelegationen.
Statsrådet antog i februari 2012 ett nationellt utvecklingsprogram
för social- och hälsovården för
2012—2015. Programmet tar hänsyn till romers och
andra språkliga och kulturella minoriteters särbehov
och arbetar för att främja inkludering, välbefinnande
och hälsa och för bättre tjänster.
För utvecklingsarbetet i kommunerna avsätts statsunderstöd
för att målen i programmet Kaste ska nås.
Det finns romer i den grupp som lider av så kallad
strukturell arbetslöshet. Arbets- och näringsministeriet
fastställde 2011 en rad riktlinjer för att minska
den strukturella arbetslösheten, där insatser
för att öka den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen
för denna grupp intar en central plats. En av strategierna
i programmet för romsk politik är att höja
vuxna romers deltagande i yrkesutbildning.
I mars 2012 färdigställs en undersökning
om rombefolkningens boendeförhållanden. Den kartlägger
problem med romers boende och hur de kan lösas i ett likabehandlingsperspektiv,
också inom romgemenskapen. Goda förfaranden som
eventuellt kommer fram i undersökningen ska förvandlas
till pilotprojekt och vidareutvecklas i projektet YES - likabehandling
först och främst.
I statsrådets barn- och ungdomspolitiska program för
2012—2015 som antogs i december 2011 fäster man
särskilt avseende vid barns och ungas inkludering, likabehandling
och vardagskontroll. Särbehoven bland barn och unga som hör till
språkliga och kulturella minoriteter beaktas också i
det programmet. I mars 2012 publiceras utbildningsstyrelsens statusrapport 2010—2011
om den grundläggande utbildningen för romska elever.
Det nationella handlingsprogrammet för grundläggande och
mänskliga rättigheter 2012—2013 som kommer
att färdigställas inom kort omfattar också projekt
för romer, som en utredning om det romska språket
och romernas språkliga rättigheter.
Ministerkommittén rekommenderar att man utvecklar minoriteters
möjligheter att vara med och bestämma hur bidrag
till kulturella projekt och planer ska riktas. Sametinget fattar
bidragsbesluten för den samiska kulturen. Undervisnings-
och kulturministeriet stöder kulturella projekt och kulturell
verksamhet för grupper som företräder
minoritetskulturer, både genom allmänna bidrag
till konst och kultur och genom särskilda anslag. För
att säkerställa att besluten är opartiska
får parterna inte vara med och bereda dem.
Rekommendationerna uppmanar vidare att stärka insatserna
mot rasism och främlingsfientlighet, inte minst på nätet.
Tilläggsprotokollet till Europarådets konvention
om IT-relaterad brottslighet (FördrS 60/2007)
om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig
natur begångna med hjälp av datasystem (FördrS 84/2011)
trädde i kraft den 1 september 2011. I början
av juni 2011 trädde en ändring i strafflagen (511/2011)
i kraft som ännu tydligare säkrar möjligheterna
att ta tag i rasistiskt och annat hattal och andra rasistiska brott.
Polisen har satsat på bättre nätövervakning,
till exempel har mer resurser avsatts för övervakning
och samarbete med nätproducenter.
I anknytning till stödet för minoritetsmedier har
man sedan 2011 kunnat ansöka om presstöd för
utgivning av samiskt material i finsk- eller svenskspråkiga
tidningar, till exempel i deras nätupplagor eller bilagor.
Undervisnings- och kulturministeriets statsunderstöd till
tryckta ryska medier har ökat i stadig takt under de senaste tio åren.
Under statsminister Katainens ledning bereds med utgångspunkt
i regeringens program en nationalspråksstrategi som beaktar
rekommendationen om svenska språket. Undervisnings- och kulturministeriet
har tillsatt en grupp för att utveckla undervisningen i
svenska; den ska bedöma omfattningen av svenskundervisningen
och hur undervisningen är ordnad på olika utbildningsstadier
med hänsyn till grundlagens och språklagens krav
på de svenskspråkigas språkliga rättigheter.
Justitieministeriet bereder en regeringsberättelse om tillämpningen
av språklagstiftningen vid myndigheter. Den ska lämnas 2013.
Helsingfors den 20 februari
2012
Utrikesminister Erkki Tuomioja