Täysistunnon pöytäkirja 109/2012 vp

PTK 109/2012 vp

109. TIISTAINA 13. MARRASKUUTA 2012 kello 14.00

2) Hallituksen esitys eduskunnalle Kroatian liittymisestä Euroopan unioniin tehdyn sopimuksen hyväksymisestä ja laiksi sopimuksen lainsäädännön alaan kuuluvien määräysten voimaansaattamisesta sekä Euroopan yhteisöjen ja niiden jäsenvaltioiden sekä Kroatian tasavallan välillä tehdyn vakautus- ja assosiaatiosopimuksen lainsäädännön alaan kuuluvien määräysten voimaansaattamisesta annetun lain kumoamisesta

Lähetekeskustelu

Hallituksen esitys  HE 138/2012 vp

Elisabeth Nauclér /r:

Herr talman! För mig som tillbringat över tre år i Kroatien under kriget kan det inte kännas annat än fantastiskt att landet har genomgått en sådan utveckling att det nu snart är moget att tas in i EU. Själv bodde jag i det område där den serbiska minoriteten fanns, och jag arbetade med minoritets- och autonomifrågor. Det som händer är som sagt var mycket glädjande, samtidigt som det är mycket sorgligt att tänka på alla de människor som fått lämna sina hem och aldrig, aldrig mer får återvända. Många av de som flydde var åldringar som dog som flyktingar i ett främmande land utan att någonsin mer ha återsett sina hem.

Just denna aspekt lyfts naturligtvis fram i denna proposition och har varit central i förhandlingarna. Det handlar om att reformera rättsväsendet och att garantera allas grundläggande rättigheter. Som det framgått under förhandlingarna måste Kroatien ägna särskild uppmärksamhet åt återvändande flyktingar, minoriteternas ställning, reformen av rättsväsendet och det regionala samarbetet.

Till de frågor som Kroatien bara delvis lyckats åtgärda hör just de återvändande flyktingarna, men också rättsväsendets oavhängighet och förhindrande av korruption. Avsikten är att kommissionen ska fortsätta övervakningen av detta område i enlighet med artikel 36 i anslutningsfördraget, och det ser jag som ytterst viktigt. Det kan i det här sammanhanget vara på sin plats att tilllägga att Finland har stött och bistått Kroatien genom ett mycket uppskattat så kallat twinningprojekt just inom rättsväsendet eller rättsområdet. Det finns detaljerat beskrivet i propositionen vilka åtgärder som ytterligare behöver vidtas. Det finns all anledning att tro att landet kommer på rätt väg med hjälp av EU, men vi ska inte vara blåögda. Krav måste ställas.

En annan viktig fråga är den kroatiska varvsindustrin och dess framtid. Kroatien hade före kriget en lysande varvsindustri som gav arbetsplatser i kuststäder som Split, Pula, Rijeka och så vidare. Här byggdes flera av de passagerarfärjor som våra rederier beställt och trafikerat med här i Östersjön. Varven hade få eller inga beställningar under kriget och för övrigt var de statligt ägda, en skapelse som inte är tillåten enligt EU:s regelverk.

Ett av de stora projekt som igångsatts på grund av EU-förhandlingarna är just reformen av varvsindustrin. Denna reorganisering och privatisering beskrivs också i propositionen. Avsikten är att kommissionen vid Kroatiens anslutning ska kräva att alla undsättnings- och omstruktureringsstöd som beviljats i strid med bestämmelserna om statligt stöd ska återbetalas. I propositionen sägs att goda framsteg gjorts vad gäller att ändra lagstiftningen som avser karteller, fusioner och statligt stöd, men hur kommer det att se ut i praktiken? Klarar varven av denna omställning? Kommer det att finnas några arbetsplatser kvar? Hur kommer detta att påverka Kroatiens ekonomi? Frågetecknen är många.

Herr talman! Kroatiens ekonomi är bättre än många andra länder i regionen. Förutsättningar för ekonomisk tillväxt finns, men samtidigt kan vi konstatera att de ekonomiska prognoserna inte visar de resultat som tidigare prognosticerats och som vi alla skulle vilja se. Det talas om en negativ ekonomisk trend och finansminister Slavko Linic gjorde nyligen ett dramatiskt uttalande om landets ekonomiska läge. Det rapporteras om stora summor obetalda skatter, och för det vidtas åtgärder, ett nytt skatteuppbördssystem införs, löner och utgifter inom den offentliga sektorn ska skäras ned etc. Det låter allt bra, och naturligtvis vill Kroatien lyckas med projektet att lämna Balkan bakom sig och bli riktiga européer. Det kräver stor förståelse från vår sida men också krav på att de regler vi har inom EU ska efterföljas och att de värderingar vi har ska respekteras.