Täysistunnon pöytäkirja 119/2001 vp

PTK 119/2001 vp

119. TIISTAINA 23. LOKAKUUTA 2001 kello 14

12) Hallituksen esitys laiksi sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksuista annetun lain 7 a §:n muuttamisesta

Lähetekeskustelu

Hallituksen esitys  HE 188/2001 vp

Christina Gestrin /r:

Värderade talman! I lagförslaget föreslås att dagvårdsavgifterna justeras att motsvara kostnadsnivån. Dels är det fråga om att indexjustera avgifterna såsom man kommit överens om i förhandlingarna, dels föreslås också en ändring av beräkningsgrunderna. I praktiken kommer dagvårdsavgifterna att höjas för en del familjer och sänkas för en annan. En positiv ändring är att man också för de högsta avgiftsklasserna tar i bruk ett system med syskonrabatt redan för det andra barnet. Positivt är också att inkomstgränserna, som ligger som grund för avgifterna, indexjusteras och inte enbart dagvårdsavgiften. Det här kommer att innebära att effekten av avgiftsförhöjningarna minskar jämfört med en situation där enbart dagvårdsavgiften skulle höjas. Principen att överhuvudtaget höja på dagvårdsavgifterna kan däremot ifrågasättas även om det här är något man kommit överens om inom regeringen. Dagvårdsavgifterna har redan en gång höjts under den här regeringsperioden. Det skedde för två år sedan då den högsta avgiftsklassen steg från 1 000 till 1 100 mark per barn.

Arvoisa puhemies! Hallituksen sosiaalipoliittisen ministerivaliokunnan käsitellessä asiaa hyväksyttiin lausuma päivähoitomaksujen perusteiden tarkistamisesta. Tämän tarkoituksena on ymmärtääkseni muun muassa yksinhuoltajien aseman parantaminen.

Toinen tärkeä linjaus hallituksen taholta oli toteamus myös kotihoidon tuen ja yksityisen hoidon tuen selvittämisestä. Lapsen yksityisen hoidon tukea ei ole tarkistettu sitten vuoden 97, jolloin päivähoitomaksujen laskumenetelmää muutettiin. Myös yksityisen päivähoidon kustannukset ovat tietenkin nousseet sen jälkeen, mikä merkitsee tuen reaalista pienenemistä. Monilla tahoilla yksityinen hoito on edelleenkin ainoa mahdollinen hoitomuoto, joka on perheiden käytettävissä, vaikka laki turvaakin kunnallisen päivähoidon kaikille lapsille. Käytännössä perheiden saattaa olla vaikea järjestää kuljetuksia kaukana kodista sijaitsevaan kunnalliseen päiväkotiin. Tässä tapauksessa yksityiset päiväkodit ja yksityinen hoito saattavat olla ainoa mahdollinen vaihtoehto.

Kotihoidon tuen tulee olla todellinen vaihtoehto perheelle, joka valitsee lastensa hoitamisen kotona. Kotihoidon tukea maksetaan ainoastaan alle kolmevuotiaista lapsista, eikä tukea ole tarkistettu sen vuonna 96 tapahtuneen leikkaamisen jälkeen. Koska lastenhoidon eri tukimuotojen tarkoituksena on perheiden valintamahdollisuuksien säilyttäminen hoitomuodon osalta riippuen perheiden vaihtelevista tarpeista, kaikkien käytössä olevien tukimuotojen samanaikainen selvittäminen ja tarkistaminen on tärkeää.

Ett viktigt motiv för regeringen för att se över familjeförmånerna också till andra delar än dagvårdsavgifterna är att tydligt signalera att barn är önskade i vårt samhälle och att barnfamiljer inte är en belastning utan tvärtom en resurs för samhället.

I socialbarometern för 2001 som alldeles nyligen har utkommit framgår det att många upplever att välfärden garanteras bättre för par som inte har barn. Under 1990-talet ökade skillnaderna i familjernas ekonomiska spelrum till barnlösa familjers fördel. Det här är oroande med tanke på den befolkningsutveckling som vi har och som leder till en allt äldre befolkning och till att allt färre personer skall klara av att försörja en allt större grupp i framtiden.

Inom social- och hälsovårdsministeriet bereds som bäst på tjänstemannanivå en barnpolitisk redogörelse som troligen kommer att behandlas i riksdagen nästa vår. Minister Soininvaara kan säkert ge klarare besked om tidtabellen för den här redogörelsen. Jag anser att det är viktigt att det i redogörelsen tas upp barnens och barnfamiljernas situation i brett perspektiv. Förutom barndagvården och barnbidragen som har diskuterats en hel del också här i dag är det nödvändigt att regeringen tar upp också andra familjeförmåner, såsom åtgärder för att underlätta en kombination av familje- och arbetslivet. Jämställdheten mellan föräldrarna i förhållande till arbetsgivare är en viktig aspekt, där till exempel införandet av en pappamånad är av central betydelse.

Dessutom måste man noggrant granska hur den basservice som samhället riktar till familjerna de facto fungerar i kommunerna. Det kan inte accepteras att dagvårdsgrupperna och förskolegrupperna är överstora, att elevvården inte ges tillräckliga resurser och att barn med risk för sin hälsa tvingas att vistas i skolor och daghem med mögelskador. De här är brister som måste rättas till och prioriteras liksom alla andra förebyggande åtgärder inom social- och hälsovården.

Personligen anser jag också att det kanske är viktigare att få den här basservicen i skick än att höja barnbidraget med några euron per barn. Jag tror att det här har en ännu större ock viktigare effekt för barnens bästa.