Täysistunnon pöytäkirja 121/2004 vp

PTK 121/2004 vp

121. TIISTAINA 16. MARRASKUUTA 2004 kello 14

5) Hallituksen esitys laiksi käräjäoikeuslain muuttamisesta

Lähetekeskustelu

Hallituksen esitys  HE 230/2004 vp

Astrid Thors /r:

Arvoisa puhemies! Vielä työministeri Filatoville edelliseen asiaan liittyen: Voidaan sanoa, että varmaan kuullaan työministeriä perustuslakivaliokunnassa teidän esityksenne osalta, koska se on varmaan perusteltua.

Värderade talman! Lagen med förslag till ändring av tingsrättslagen — det känns som om man borde fundera på det här, det känns som om det skulle vara en kniv. Det kan vara en kniv med vilken man slaktar eller det kan vara en kniv med vilken man som Emil gör vackra trägubbar. Lagen handlar väsentligen om nämndemännens rätt till olycksfallsförsäkring och ersättningar men också om möjligheten att inrätta språkliga avdelningar.

Jag har ingen invändning mot, det är tvärtom mycket befogat med lagarna som gäller olycksfallsersättning för nämndemän. Men när det gäller de språkliga avdelningarna, så är det där jag ser det som en kniv, antingen så att den slaktar eller så att man gör vackra nya stadganden med vilka man förbättrar de språkliga rättigheterna. Meningen är alltså att man uttryckligen skall säga i lagstiftningen att tingsrätterna kan ha avdelningar som har ett annat språk som arbets- och kanslispråk än det som tingsrätterna har i övrigt.

Jag blir dock ganska misstänksam när jag läser lagförslaget, eftersom det bara pratas om olikspråkiga små kommuner och om kommunernas rätt till rättegång på sitt eget språk. Det verkar som om justitieministeriet skulle ha glömt till exempel den stora gruppen av svenskspråkiga som bor i huvudstadsnejden, över 65 000 invånare.

Arvoisa puhemies! Olen viitannut tähän esitykseen, mitä tulee mahdollisuuteen järjestää erikielisiä jaostoja käräjäoikeuksiin. Siitä voi tulla jotain kaunista, mutta pelkään pahoin, että koska lain perusteluissa mainitaan vain, että kunnilla on oikeus käyttää omaa kieltään näissä käräjäoikeuksissa, niin ei ole ollenkaan ajateltu esimerkiksi sitä tarvetta, mitä meillä on Pääkaupunkiseudulla järjestää myöskin oikeudenkäyntipalvelua paremmalla tavalla. Eli tässä voi olla kyse siitä, että vain halutaan päästä eroon niin sanotusti muutamasta pienemmästä käräjäoikeudesta, joissa päätyöskentelykielenä on ruotsin kieli.

Det är det här som jag är rädd för, dvs. att man använder lagstiftningen bara för att skippa de mindre tingsrätterna som har svenska som huvudspråk, tingsrätter som i dag är oerhört väsentliga för att vi skall ha ett fungerande tvåspråkigt rättsväsende.

För det andra har jag två invändningar. Det står här i lagförslaget att det sedan är justitieministeriet som beslutar om inrättandet av avdelningar. Det är ganska tvivelaktigt, eftersom justitiekanslern har konstaterat att det riktiga skulle vara att det är statsrådet som genom förordning beslutar om inrättandet av tingsrätterna.

Mielestäni tässä olisi syytä seurata oikeuskanslerin lausuntoa ja muutenkin tutkia, mitä oikeuskansleri on tarkemmin käräjäoikeuksista sanonut, kun hän on sanonut, että olisi parempi, että näitä jaostoja käsitellään vastaavalla tavalla kuin varsinaisia käräjäoikeuksia, joten niistä tulisi päättää valtioneuvostossa. Olen hämmästellyt sitä, kun olen kuullut väitettävän, että tuomioistuimen riippumattomuus, josta syystä on virinnyt kansainvälinen keskustelu Suomen tilanteessa, vaatisi, että nimenomaan oikeusministeriö käsittelisi tätä asiaa. Luulen päinvastoin, että suurempi julkisuus, mikä liittyy valtioneuvoston päätöksentekoon, ja suurempi etäisyys itse oikeushallinnosta on parempi tässä asiassa.

Kolmantena huomiona tässä todetaan, ja se on minusta hyvä asia, että voidaan sitten määritellä tämän tyyppisissä käräjäoikeuksissa, joissa on erikielisiä jaostoja, että joissakin vaaditaan toisessa kielessä enemmän kielitaitoa kuin toisissa, tavallaan korvamerkittyjä virkoja. Tämä tulisi voimaan tuomareiden osalta, mutta valitettavasti hallituksen esitys lähtee siitä, että notaarien osalta näin ei olisi.

Jag ser med stor skepsis på förslaget att man inte skulle öronmärka notarietjänster för att verka vid de olikspråkiga avdelningarna. Jag tror tvärtom att det också är en mycket viktig del av ett fungerande domstolsväsende att notarier, dvs. blivande domare, har kunnat tjänstgöra i olika språksammansättningar. Erfarenheten är inte alls den som regeringen framhåller i sin proposition att man får en mångsidig erfarenhet bara om man tjänstgör vid stora domstolar. Liksom den person som sitter i salen och också har erfarenhet av notarietjänstgöring så vet man att många gånger är det så, att i en mindre domstol kan notarien få en mångsidigare erfarenhet som är viktig för det praktiska kunnandet, den praktiska insikten i domstolsväsendet.

Värderade talman! Det är som sagt med en viss skepsis som jag ser på den här lagstiftningen, men jag hoppas att de inblandade utskotten i detalj skall pröva de här frågorna och framför allt att användningen inte skall bli att det här lagförslaget går till historien som tingsrätternas slaktningsförslag, utan att vi får en bättre rättsförvaltning och att vi, som vi ofta vill, kan vara stolta över att de språkliga rättigheterna väl tryggas i vårt land. Det tycker jag att riksdagen har en stor uppgift i att se till att vi har en mångsidig behandling i detta syfte.