Täysistunnon pöytäkirja 128/2002 vp

PTK 128/2002 vp

128. KESKIVIIKKONA 6. MARRASKUUTA 2002 kello 15

1) Hallituksen esitys eläkelainsäädännön muuttamiseksi

Lähetekeskustelu

Hallituksen esitys  HE 242/2002 vp

Christina  Gestrin  /r:

Värderade talman! Långsiktigheten i Finlands politik kommer väl fram i den aktuella pensionreformen. Finland är ett av de första länderna i Europa som förbereder sitt pensionssystem inför det faktum att åldersstrukturen kommer att ändras betydligt inom kort. Det är viktigt för samhället att pensionernas finansiering kan tryggas på lång sikt. Samtidigt är det viktigt att systemet utgår ifrån att det skall vara rättvist och solidariskt.

I Puros paket kommer man också att korrigera de mest tydliga orättvisorna i det nuvarande pensionssystemet. Till exempel snuttarbetare har behandlats styvmoderligt i det nuvarande systemet och personer under 23 år har inte samlat in pension trots att de betalat pensionsförsäkringsavgifter. Båda dessa brister rättas till. De olika pensionskassornas regler förenhetligas också, vilket innebär att skyddet inte blir beroende av vilken kassa man råkar tillhöra.

Arvoisa puhemies! Tällä esityksellä poistetaan myös keinotekoinen niin sanottu yhden vuoden sääntö, jonka mukaan monet äidit ovat menettäneet oikeutensa eläkkeeseen siltä ajalta, jona he ovat jääneet kotiin lastensa kanssa, mikäli he ovat olleet kotona yli vuoden. Useimmat ovat olleet tietämättömiä tällaisesta säännöstä. Sääntö on koskenut ainoastaan niitä, joilla on ollut vakituinen työpaikka heidän jäädessään lasten kanssa kotiin.

Suuri periaatteellinen uudistus on se, että henkilö voi ansaita eläkettä palkattomilta jaksoilta. Kaksi tällaista suurta ryhmää ovat opiskelijat ja alle kolmevuotiaiden lasten vanhemmat, jotka jäävät kotiin hoitamaan lapsia. Tämä on johdonmukaista seurausta siitä, että tulevaisuudessa eläkettä kertyy 18 vuoden iästä lähtien. Pidempi opiskeluaika kompensoidaan tällä tavalla tulevassa eläkkeessä.

Kaikille lapsia kotiin hoitamaan jääville vanhemmille eläke tullaan laskemaan ikään kuin heillä olisi 500 euron kuukausipalkka. Tämä on askel oikeaan suuntaan, ei kuitenkaan riittävä. Nyt on pidettävä mielessä, että Puron paketin laskelmat ulottuvat vuoteen 2100 saakka. Sillä, mistä nyt päätämme, on vaikutukset kauas tulevaisuuteen. Tällöin on syytä välttää puolinaisuuksia.

Useissa muissa EU-maissa kotona olevien vanhempien eläke lasketaan huomattavasti suuremmista summista ja pidemmältä ajalta. Tässä asiassa olemme olleet jälkijunassa. Olen tehnyt lakialoitteen eläkkeen perusteena olevan summan korottamisesta 1 000 euroon. On tärkeää, että yhteiskunta antaa selkeän signaalin siitä, että se arvostaa kotona tehtävää hoito- ja kasvatustyötä. Summan korottaminen on konkreettinen asia, jolla on oikeasti merkitystä siitä huolimatta, ettei sitä huomaa juuri nyt.

Värderade talman! För alla hemmaföräldrar kommer pensionen att räknas ut som om de hade en lön på 500 euro i månaden. Det är ett steg åt rätt håll, men inte tillräckligt. Nu bör man hålla i minnet att kalkylerna för Puropaketet sträcker sig fram till 2100. Det vi nu beslutar om har verkningar långt in i framtiden. Då skall man undvika halvmesyrer. I flera andra EU-länder beräknar man hemmaföräldrarnas pension på betydligt högre summor och för en längre tid. I den här frågan har vi varit på efterkälken.

Jag har väckt en lagmotion om att höja den pensionsgrundande summan till 1 000 euro i stället för 500, som regeringen nu föreslår. Det är viktigt att samhället ger en klar signal om att det värdesätter det vårdarbete som utförs i hemmet. En höjning av summan är en konkret sak som skulle ha betydelse trots att man inte märker av den just nu. Det är också en jämställdhetsfråga.

Här har det idag framförts att en orsak till att man inte vill reservera mera än 500 euro för ändamålet beror på att man vill jämföra det med hemvårdsstödet. Den här logiken förstår jag inte överhuvudtaget. Jag tycker att om det är någonting man vill jämföra summan med så borde man ju se till den lön som t.ex. en familjedagvårdare har.

Då regeringen förband sig till att avge ett lagförslag om det här, utgick man ifrån att denna pension skall tillkomma samtliga mammor för tre års tid oberoende av om de jobbar eller inte. Kostnadskalkylerna gjordes också upp på basis av detta. Nu har gruppen begränsats till att gälla endast dem som de facto sköter barnen hemma, vilket jag tycker är en rättvis gränsdragning och motsvarar det som avsetts med lagen. Därför finns det luft i utgifterna som regeringen förbundit sig till och räknat med och det borde vara möjligt att använda det här svängrummet för att finansiera höjningen av pensionsgrunden från 500 till 1 000 euro.

Någon kan säga att summan bör vara lika för studerande och hemmaföräldrar. De är dock verksamheter av helt olika karaktär. Då studier för det mesta syftar till en högre lön i framtiden gör inte hemvård av barn det. Samtidigt har studerande helt andra möjligheter att arbeta vid sidan av studierna samt under somrarna och på det sättet intjäna pension. De 500 euro som föreslås i regeringens proposition för både studerande och föräldrar som vårdar småbarn hemma är inte jämförbara med varandra, eftersom det gäller helt olika sysselsättningar och livssituationer.

För att undvika missförstånd vill jag ändå säga att jag stöder förslaget att göra studietiden pensionsberättigad även om jag anser att tiden för vård av barn borde räknas utgående från en högre summa. Jag hoppas att den här frågan också skall väcka diskussion när den nu går vidare till utskottsbehandling och att lagmotionen om att höja pensionsgrunden för de föräldrar som vårdar sina barn hemma beaktas i det här sammanhanget.