Allmän motivering

Allmänt

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen med följande anmärkningar och ändringsförslag.

I sitt utlåtande (ShUU 20/2009 rd) noterar social- och hälsovårdsutskottet att den föreliggande propositionen bildar en helhet tillsammans med en proposition som social- och hälsovårdsministeriet har tagit fram om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den (RP 179/2009 rd). Förslagen i de här två propositionerna hade kunnat lämnas till riksdagen som en enda proposition. Då hade helheten framträtt tydligare.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social- och hälsovårdsutskottets synpunkt. Det är påkallat att så här viktiga reformer i fortsättningen bereds väl, sammanställs och lämnas till riksdagen i så god tid att de kan behandlas noggrant i riksdagen. Det system med tjänster och förmåner som ska hjälpa arbetslösa arbetssökande att försörja sig och få nytt arbete bör vara möjligast tydligt och begripligt, så att människor som står inför en stressfylld situation i livet så enkelt som möjligt kan ta reda på vilka skyldigheter, fördelar och rättigheter de har enligt lagstiftningen.

Stöd för arbetssökandes frivilliga studier

Propositionen ger arbetssökande bättre villkor att söka jobb genom att det lagstadgas om arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. I bakgrunden finns en oro för kommande brist på kvalificerad personal och en vilja att uppmuntra arbetslösa att utbilda sig. Genom högre utbildningsnivå för de arbetslösa och bättre möjligheter att få jobb vill man förbättra Finlands konkurrenskraft och stärka grunden för välfärdssamhället.

Utskottet anser att reformen är viktig. Propositionen bidrar till arbetet för att nå de mål som den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning har ställt upp och åtgärdsförslagen av ledningsgruppen AKKU som förbereder en totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Avsikten är att förbättra de vuxnas möjligheter att höja sin kompetens under hela sin karriär, i olika livssituationer och oavsett villkor på arbetsmarknaden. Arbetssökande som har fyllt 25 år ska få mer omfattande och flexibla möjligheter att med hjälp av arbetslöshetsförmåner frivilligt studera på vilket utbildningsstadium som helst för att höja sin yrkeskompetens, förutsatt att arbets- och näringsbyrån har konstaterat utbildningsbehovet och bedömt att frivilliga studier är ett arbetskraftspolitiskt lämpligt sätt att förbättra yrkeskompetensen eller möjligheterna att få arbete eller behålla arbetet. Vägvalet innebär att frivilliga studier fortfarande är beroende av arbetskraftspolitisk prövning. Reformen är inte avsedd att bygga upp ett system parallellt med studiestödet.

Stödsystemet blir klarare tack vare att utbildningsförmånerna vid arbetslöshet slås ihop till ett enda bidrag och de arbetslösa får ett lika stort bidrag oberoende av om de deltar i utbildning som arbets- och näringsbyrån eller de själva har skaffat fram. Samtidigt slopas kravet på tio år i arbetslivet för att man ska få delta i frivillig utbildning.En förutsättning är emellertid att arbets- och näringsbyrån godkänner utbildningen och anser att den ger den arbetslöse bättre möjligheter att få jobb. Utskottet framhäver att arbets- och näringsbyrån tillsammans med den arbetssökande ska bedöma om frivilliga studier är arbetskraftspolitiskt lämpliga. När någon hittar en bra utbildningsplats är det viktigt att det går snabbt och enkelt att få jobbsökarplanen kompletterad på arbets- och näringsbyrån, påpekar utskottet.

Byråpersonalen måste få stärkt kompetens och samverka regionalt med utbildningssektorn, så att byråerna till underlag för sina beslut om arbetssökandes frivilliga studier har tillräckligt med information om utbildningsalternativen och de färdigheter som studerandena avses få. Den byråpersonal som arbetar med vägledning och rådgivning måste ha god kännedom om utbildningssystemet och utbildningsutbudet. Det är påkallat med intensivt samarbete mellan utbildningsförvaltningen och arbets- och näringsförvaltningen. Utskottet framhåller att personalens utbildningsbehov måste beaktas när fortbildning ordnas för personal som arbetar med undervisning, rådgivning och vägledning i fråga om vuxenutbildning.

För att frivillig utbildning ska godkännas som en del av en arbetslös persons sysselsättningsplan måste arbets- och näringsbyrån göra en prövning av utbildningsbehovet. Utskottet anser att prövningen bör vara relativt extensiv, eftersom de som har examen i regel har bättre villkor på arbetsmarknaden än de som saknar utbildning eller har avbrutit examensinriktade studier. Enligt det strategidokument som antogs i anknytning till regionförvaltningsreformen ska det regionala samarbetet kring vuxenutbildningen stärkas och de föränderliga kompetens- och utbildningsbehoven i regionerna ska tillgodoses genom principen om livslångt lärande. Arbetskraftskommissionerna ska förutse de kommande arbetskraftsbehoven inom sitt område och bidra till att få utbildningsutbudet att matcha efterfrågan på arbetskraft inom olika sektorer.Reformen kommer att leda till ökad efterfrågan på frivillig vuxenutbildning. Utbudet har utökats betydligt i de två tilläggsbudgetarna för 2009 och i budgetpropositionen för 2010 för att lindra recessionens konsekvenser och genomföra förslagen av ledningsgruppen AKKU. Undervisningsministeriet bedömer att det ökade utbudet åtminstone på kort sikt kommer att räcka till för att tillgodose behoven av frivillig utbildning för arbetslösa. Men ministerierna bör i samverkan noga bevaka hur reformen påverkar efterfrågan och utbudet. Utbildningsförvaltningen ska samarbeta med arbets- och näringsförvaltningen för att reda ut de frågor som gäller urval av studerande och tidsplanen för utbildningen, så att arbetslösa kan studera frivilligt enligt de bedömningar och planer som arbets- och näringsbyråerna har lagt upp.

Åldersgränsen på 25 år för frivilliga studier

Bestämmelserna om arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån gäller inte arbetssökande under 25 år. Syftet med reformen av förmånssystemet är att i anknytning till den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen förbättra uttryckligen vuxenbefolkningens yrkeskompetens och möjligheter att få eller hålla kvar sitt jobb.

Syftet är inte att ersätta studiestödssystemet eller andra motsvarande stödformer under studietiden. Det betyder att stöden enligt studiestödslagen fortfarande kommer att vara primära stöd för unga under 25 år som studerar frivilligt. På så sätt ska det förhindras att en stor del av dem som gått grundskolan eller gymnasiet ut registrerar sig som arbetssökande för att få arbetslöshetsförmåner som är högre än studiestödet under resten av sina studier.

Åldersgränsen försämrar inte unga arbetslösas möjligheter att få arbetslöshetsförmån under den tid som de studerar frivilligt. I nuläget måste man ha 10 års arbetserfarenhet för att få utbildningsdagpenning, så man har de facto kunnat börja studera först i 28 års ålder.

Sakkunniga har framhållit att personer under 25 år bör kunna studera frivilligt med arbetslöshetsförmån, om de redan har yrkesexamen. Men utskottet anser inte att ett sådant undantag är nödvändigt, eftersom personerna då har en ganska färsk yrkesutbildning och i regel inte behöver skola om sig med stöd ur systemet för utkomstskydd för arbetslösa. Vid behov kan de berörda få arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och på den grunden också arbetslöshetsförmån.

Bevakning av studieframgången

Enligt lagförslaget ska arbets- och näringsbyråerna bevaka hur de arbetssökande går framåt med sina studier på det sätt som avtalats i jobbsökarplanen. Om den arbetssökande inte har gått framåt tillräckligt i sina studier, ska arbets- och näringsbyrån besluta att han eller hon inte längre kan få stöd för frivilliga studier. Rätten till arbetslöshetsförmån upphör då från och med den tidpunkt då studierna inte kan anses ha gått framåt tillräckligt.

Enligt en utredning från arbets- och näringsministeriet är bestämmelsen skriven så att arbets- och näringsbyrån inte har prövningsrätt i frågan om den arbetssökandes arbetslöshetsförmån för utbildningen vid behov ska dras in retroaktivt. Ministeriet anser inte att det är oskäligt att rättten till förmån ska kunna gå förlorad retroaktivt, eftersom den arbetssökande alltid vet vilka framsteg i studierna som krävs. Dessutom räknas det månatliga antalet studiepoäng i högskolestudier som ett genomsnitt för studiemånaderna, så rättten till förmån går nog inte förlorad om den studerande t.ex. får underkänt i en tent och måste ta tenten på nytt. Om man vill undvika retroaktiva förmånsförluster måste ministeriet betydligt oftare bevaka vilka framsteg som den arbetssökande gör i sina studier och hur han eller hon deltar i kurserna. Det kan inte anses vara rationellt vare sig för de arbetssökande, läroanstalten eller arbets- och näringsbyrån.

I sitt utlåtande ser social- och hälsovårdsutskottet det som påkallat att studieframgången bevakas på ett sådant sätt och så ofta att eventuella långsammare perioder eller avbrott i studierna inte leder till att stödet för en lång tid återkrävs retroaktivt. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social- och hälsovårdsutskottets synpunkter.

Arbets- och näringsbyrån och läroanstalterna bör informera de arbetslösa som söker till utbildning om hur studieframgången påverkar förmånerna. När en företrädare för byrån avtalar med den arbetssökande om att frivillig utbildning ska ingå i jobbsökarplanen, ska han eller hon samtidigt ge den arbetssökande klara besked om vad som behöver göras om studierna börjar dra ut på tiden för att förmånerna inte ska återkrävas.

Syftet med ändringen i stödsystemet för frivillig utbildning är att uppmuntra vuxna att söka till utbildning som höjer deras kompetens och ger dem bättre möjligheter att få arbete. Det har ansetts vara särskilt viktigt att engagera dem som helt saknar yrkesutbildning eller har hoppat av sådan utbildning. Inlärningssvårigheter har kanske varit en orsak till att personen inte har sökt till utbildning eller avbrutit utbildningen. Utskottet ser det som viktigt att bevaka i vilken mån som den här lagändringen hjälper den här målgruppen.

Rätt till arbetsförmån för arbetssökande som har studerat vid sidan av arbetet

Utskottet har i många betänkanden och utlåtanden under årens lopp påtalat de problem att få arbetslöshetsförmån som de personer har som har studerat vid sidan av arbetet, om de blir arbetslösa under pågående studier. Problemet har varit förknippat med att studierna ofta anses ha bedrivits på heltid. Den arbetssökande har fått avslag på sin ansökan om arbetslöshetsförmån eftersom han eller hon inte har ansetts stå till arbetsmarknadens förfogande.

Arbets- och näringsministeriet sände i våras ut ett meddelande till arbets- och näringsbyråerna om tolkningen av studier på deltid och heltid. Ministeriet påpekade att det i det rådande ekonomiska läget och sysselsättningsläget är viktigt att permitterade och uppsagda håller uppe sin yrkeskompetens och kapacitet att söka jobb. Därför uppmanade ministeriet arbets- och näringsbyråerna att utöva sin prövningsrätt med en positiv inställning till de sökande, när de avgör om studierna bedrivs på deltid eller heltid.

Utskottet instämmer i ministeriets synpunkter i meddelandet och ser det som mycket viktigt att t.ex. examensinriktad utbildning på kvällstid inte hindrar den arbetslösa att få arbetslöshetsförmån, om han eller hon kan påvisa att studieframgången har varit normal under heltidsarbetet. Dessutom ska studier som anses vara på heltid tas med som frivillig utbildning i jobbsökarplanen i mån av möjlighet, så att den arbetssökande undviker att bli tvungen att avbryta studierna för att få arbetslöshetsförmån.

Ersättningar för uppehälle

Ersättningen för uppehälle under arbetskraftspolitiska åtgärder och frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån föreslås bli höjd med en euro. Den förhöjda ersättningen för uppehälle under åtgärder och studier utanför pendlingsområdet ska höjas med två euro.

Utskottet anser att höjningarna är påkallade och behövliga med hänsyn till de ökade levnads- och resekostnaderna sedan den förra höjningen i början av 2004. Det är viktigt att se till att ersättningarna för uppehälle höjs i takt med kostnadsutvecklingen.Utbetalningen samordnas så att rätten till ersättning gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och frivilliga studier med arbetslöshetsförmån, men också alla andra arbetsmarknadsåtgärder. Reformen är viktig och de arbetssökande bör uppmuntras att delta i aktiverande åtgärder genom att de får ersättning för de kostnader som deltagandet medför.

Arbets- och näringsbyråernas resurser

I sitt utlåtande fäster social- och hälsovårdsutskottet uppmärksamhet vid tillräckliga resurser för arbetsförvaltningen. Utskottet framhåller att arbets- och näringsbyråerna ska disponera resurser för att reda ut kundernas behov av och möjligheter till utbildning och alternativa studieformer och upprätta individuella jobbsökarplaner.

Det kommer att bli en krävande uppgift för arbets- och näringsbyråerna att genomföra reformen. Allt eftersom antalet permitterade och uppsagda ökar måste byråerna kunna tillhandahålla tjänster för en större kundkrets och mer individuellt än tidigare. Även om de nya chanser till utbildning som reformen ger sannolikt kommer att nyttjas av personer som varit arbetslösa en kort tid, är aktiva och har kontroll över sitt liv, måste byråerna fortfarande kunna aktivera långtidsarbetslösa och personer som har det svårast på arbetsmarknaden. Utskottet anser att byråernas resurser bör utökas i takt med att arbetet ökar.

Den utökade frivilliga utbildningen kommer inte i dagens konjunkturläge att leda till ett minskat behov av arbetskraftspolitisk utbildning. Utbildning med högkvalitativt innehåll ska kunna tillhandahållas på olika håll i landet enligt efterfrågan. Det är oskäligt att det i många områden är relativt sett svårare att få plats inom arbetskraftspolitisk utbildning än inom högskoleutbildning. Det är påkallat att kunna avdela extra resurser för arbetskraftspolitisk utbildning.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social- och hälsovårdsutskottets synpunkter på behovet att tillförsäkra arbetsförvaltningen tillräckliga resurser så att de klarar av sin arbetsbörda på grund av ökat antal kunder och strängare kvalitetskrav. Det är viktigt att byråerna i första hand satsar på att aktivera unga, nyutexaminerade och personer som nyligen blivit arbetslösa. Utskottet ser det som nödvändigt att byråerna får tillräckligt med resurser så att målen i propositionen kan nås.