Allmän motivering
Allmänt
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning anser utskottet att propositionen är behövlig
och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
I sitt utlåtande (ShUU 20/2009 rd)
noterar social- och hälsovårdsutskottet att den
föreliggande propositionen bildar en helhet tillsammans med
en proposition som social- och hälsovårdsministeriet
har tagit fram om ändring av lagen om utkomstskydd för
arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den (RP
179/2009 rd). Förslagen i de här
två propositionerna hade kunnat lämnas till riksdagen
som en enda proposition. Då hade helheten framträtt
tydligare.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social-
och hälsovårdsutskottets synpunkt. Det är
påkallat att så här viktiga reformer
i fortsättningen bereds väl, sammanställs
och lämnas till riksdagen i så god tid att de
kan behandlas noggrant i riksdagen. Det system med tjänster
och förmåner som ska hjälpa arbetslösa
arbetssökande att försörja sig och få nytt
arbete bör vara möjligast tydligt och begripligt,
så att människor som står inför
en stressfylld situation i livet så enkelt som möjligt
kan ta reda på vilka skyldigheter, fördelar och
rättigheter de har enligt lagstiftningen.
Stöd för arbetssökandes frivilliga
studier
Propositionen ger arbetssökande bättre villkor att
söka jobb genom att det lagstadgas om arbetssökandes
frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån.
I bakgrunden finns en oro för kommande brist på kvalificerad
personal och en vilja att uppmuntra arbetslösa att utbilda
sig. Genom högre utbildningsnivå för
de arbetslösa och bättre möjligheter
att få jobb vill man förbättra Finlands
konkurrenskraft och stärka grunden för välfärdssamhället.
Utskottet anser att reformen är viktig. Propositionen
bidrar till arbetet för att nå de mål
som den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning
har ställt upp och åtgärdsförslagen
av ledningsgruppen AKKU som förbereder en totalreform av
den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Avsikten är att förbättra
de vuxnas möjligheter att höja sin kompetens under
hela sin karriär, i olika livssituationer och oavsett villkor på arbetsmarknaden.
Arbetssökande som har fyllt 25 år ska få mer
omfattande och flexibla möjligheter att med hjälp
av arbetslöshetsförmåner frivilligt studera
på vilket utbildningsstadium som helst för att
höja sin yrkeskompetens, förutsatt att arbets-
och näringsbyrån har konstaterat utbildningsbehovet
och bedömt att frivilliga studier är ett arbetskraftspolitiskt
lämpligt sätt att förbättra
yrkeskompetensen eller möjligheterna att få arbete
eller behålla arbetet. Vägvalet innebär
att frivilliga studier fortfarande är beroende av arbetskraftspolitisk
prövning. Reformen är inte avsedd att bygga upp
ett system parallellt med studiestödet.
Stödsystemet blir klarare tack vare att utbildningsförmånerna
vid arbetslöshet slås ihop till ett enda bidrag
och de arbetslösa får ett lika stort bidrag oberoende
av om de deltar i utbildning som arbets- och näringsbyrån
eller de själva har skaffat fram. Samtidigt slopas kravet
på tio år i arbetslivet för att man ska
få delta i frivillig utbildning.En förutsättning är
emellertid att arbets- och näringsbyrån godkänner
utbildningen och anser att den ger den arbetslöse bättre
möjligheter att få jobb. Utskottet framhäver
att arbets- och näringsbyrån tillsammans med den
arbetssökande ska bedöma om frivilliga studier är
arbetskraftspolitiskt lämpliga. När någon
hittar en bra utbildningsplats är det viktigt att det går
snabbt och enkelt att få jobbsökarplanen kompletterad på arbets-
och näringsbyrån, påpekar utskottet.
Byråpersonalen måste få stärkt
kompetens och samverka regionalt med utbildningssektorn, så att
byråerna till underlag för sina beslut om arbetssökandes
frivilliga studier har tillräckligt med information om
utbildningsalternativen och de färdigheter som studerandena
avses få. Den byråpersonal som arbetar med vägledning
och rådgivning måste ha god kännedom
om utbildningssystemet och utbildningsutbudet. Det är påkallat
med intensivt samarbete mellan utbildningsförvaltningen
och arbets- och näringsförvaltningen. Utskottet
framhåller att personalens utbildningsbehov måste
beaktas när fortbildning ordnas för personal som
arbetar med undervisning, rådgivning och vägledning
i fråga om vuxenutbildning.
För att frivillig utbildning ska godkännas
som en del av en arbetslös persons sysselsättningsplan
måste arbets- och näringsbyrån göra
en prövning av utbildningsbehovet. Utskottet anser att
prövningen bör vara relativt extensiv, eftersom
de som har examen i regel har bättre villkor på arbetsmarknaden än
de som saknar utbildning eller har avbrutit examensinriktade studier. Enligt
det strategidokument som antogs i anknytning till regionförvaltningsreformen
ska det regionala samarbetet kring vuxenutbildningen stärkas
och de föränderliga kompetens- och utbildningsbehoven
i regionerna ska tillgodoses genom principen om livslångt
lärande. Arbetskraftskommissionerna ska förutse
de kommande arbetskraftsbehoven inom sitt område och bidra till
att få utbildningsutbudet att matcha efterfrågan
på arbetskraft inom olika sektorer.Reformen kommer att
leda till ökad efterfrågan på frivillig
vuxenutbildning. Utbudet har utökats betydligt i de två tilläggsbudgetarna
för 2009 och i budgetpropositionen för 2010 för
att lindra recessionens konsekvenser och genomföra förslagen
av ledningsgruppen AKKU. Undervisningsministeriet bedömer
att det ökade utbudet åtminstone på kort
sikt kommer att räcka till för att tillgodose
behoven av frivillig utbildning för arbetslösa.
Men ministerierna bör i samverkan noga bevaka hur reformen
påverkar efterfrågan och utbudet. Utbildningsförvaltningen
ska samarbeta med arbets- och näringsförvaltningen för
att reda ut de frågor som gäller urval av studerande
och tidsplanen för utbildningen, så att arbetslösa
kan studera frivilligt enligt de bedömningar och planer
som arbets- och näringsbyråerna har lagt upp.
Åldersgränsen på 25 år
för frivilliga studier
Bestämmelserna om arbetssökandes frivilliga studier
som stöds med arbetslöshetsförmån
gäller inte arbetssökande under 25 år.
Syftet med reformen av förmånssystemet är
att i anknytning till den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen förbättra
uttryckligen vuxenbefolkningens yrkeskompetens och möjligheter
att få eller hålla kvar sitt jobb.
Syftet är inte att ersätta studiestödssystemet eller
andra motsvarande stödformer under studietiden. Det betyder
att stöden enligt studiestödslagen fortfarande
kommer att vara primära stöd för unga
under 25 år som studerar frivilligt. På så sätt
ska det förhindras att en stor del av dem som gått
grundskolan eller gymnasiet ut registrerar sig som arbetssökande
för att få arbetslöshetsförmåner
som är högre än studiestödet under
resten av sina studier.
Åldersgränsen försämrar
inte unga arbetslösas möjligheter att få arbetslöshetsförmån
under den tid som de studerar frivilligt. I nuläget måste
man ha 10 års arbetserfarenhet för att få utbildningsdagpenning,
så man har de facto kunnat börja studera först
i 28 års ålder.
Sakkunniga har framhållit att personer under 25 år
bör kunna studera frivilligt med arbetslöshetsförmån,
om de redan har yrkesexamen. Men utskottet anser inte att ett sådant
undantag är nödvändigt, eftersom personerna
då har en ganska färsk yrkesutbildning och i regel
inte behöver skola om sig med stöd ur systemet
för utkomstskydd för arbetslösa. Vid
behov kan de berörda få arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och
på den grunden också arbetslöshetsförmån.
Bevakning av studieframgången
Enligt lagförslaget ska arbets- och näringsbyråerna
bevaka hur de arbetssökande går framåt med
sina studier på det sätt som avtalats i jobbsökarplanen.
Om den arbetssökande inte har gått framåt
tillräckligt i sina studier, ska arbets- och näringsbyrån
besluta att han eller hon inte längre kan få stöd
för frivilliga studier. Rätten till arbetslöshetsförmån
upphör då från och med den tidpunkt då studierna
inte kan anses ha gått framåt tillräckligt.
Enligt en utredning från arbets- och näringsministeriet är
bestämmelsen skriven så att arbets- och näringsbyrån
inte har prövningsrätt i frågan om den
arbetssökandes arbetslöshetsförmån
för utbildningen vid behov ska dras in retroaktivt. Ministeriet
anser inte att det är oskäligt att rättten
till förmån ska kunna gå förlorad
retroaktivt, eftersom den arbetssökande alltid vet vilka
framsteg i studierna som krävs. Dessutom räknas
det månatliga antalet studiepoäng i högskolestudier
som ett genomsnitt för studiemånaderna, så rättten
till förmån går nog inte förlorad om
den studerande t.ex. får underkänt i en tent och
måste ta tenten på nytt. Om man vill undvika retroaktiva
förmånsförluster måste ministeriet
betydligt oftare bevaka vilka framsteg som den arbetssökande
gör i sina studier och hur han eller hon deltar i kurserna.
Det kan inte anses vara rationellt vare sig för de arbetssökande,
läroanstalten eller arbets- och näringsbyrån.
I sitt utlåtande ser social- och hälsovårdsutskottet
det som påkallat att studieframgången bevakas
på ett sådant sätt och så ofta
att eventuella långsammare perioder eller avbrott i studierna
inte leder till att stödet för en lång
tid återkrävs retroaktivt. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
delar social- och hälsovårdsutskottets synpunkter.
Arbets- och näringsbyrån och läroanstalterna bör
informera de arbetslösa som söker till utbildning
om hur studieframgången påverkar förmånerna.
När en företrädare för byrån
avtalar med den arbetssökande om att frivillig utbildning
ska ingå i jobbsökarplanen, ska han eller hon
samtidigt ge den arbetssökande klara besked om vad som
behöver göras om studierna börjar dra
ut på tiden för att förmånerna
inte ska återkrävas.
Syftet med ändringen i stödsystemet för
frivillig utbildning är att uppmuntra vuxna att söka till
utbildning som höjer deras kompetens och ger dem bättre
möjligheter att få arbete. Det har ansetts vara
särskilt viktigt att engagera dem som helt saknar yrkesutbildning
eller har hoppat av sådan utbildning. Inlärningssvårigheter
har kanske varit en orsak till att personen inte har sökt
till utbildning eller avbrutit utbildningen. Utskottet ser det som
viktigt att bevaka i vilken mån som den här lagändringen
hjälper den här målgruppen.
Rätt till arbetsförmån för
arbetssökande som har studerat vid sidan av arbetet
Utskottet har i många betänkanden och utlåtanden
under årens lopp påtalat de problem att få arbetslöshetsförmån
som de personer har som har studerat vid sidan av arbetet, om de
blir arbetslösa under pågående studier.
Problemet har varit förknippat med att studierna ofta anses
ha bedrivits på heltid. Den arbetssökande har
fått avslag på sin ansökan om arbetslöshetsförmån
eftersom han eller hon inte har ansetts stå till arbetsmarknadens
förfogande.
Arbets- och näringsministeriet sände i våras ut
ett meddelande till arbets- och näringsbyråerna
om tolkningen av studier på deltid och heltid. Ministeriet
påpekade att det i det rådande ekonomiska läget
och sysselsättningsläget är viktigt att
permitterade och uppsagda håller uppe sin yrkeskompetens
och kapacitet att söka jobb. Därför uppmanade
ministeriet arbets- och näringsbyråerna att utöva
sin prövningsrätt med en positiv inställning
till de sökande, när de avgör om studierna
bedrivs på deltid eller heltid.
Utskottet instämmer i ministeriets synpunkter i meddelandet
och ser det som mycket viktigt att t.ex. examensinriktad utbildning
på kvällstid inte hindrar den arbetslösa
att få arbetslöshetsförmån,
om han eller hon kan påvisa att studieframgången
har varit normal under heltidsarbetet. Dessutom ska studier som
anses vara på heltid tas med som frivillig utbildning i
jobbsökarplanen i mån av möjlighet, så att
den arbetssökande undviker att bli tvungen att avbryta
studierna för att få arbetslöshetsförmån.
Ersättningar för uppehälle
Ersättningen för uppehälle under
arbetskraftspolitiska åtgärder och frivilliga
studier som stöds med arbetslöshetsförmån
föreslås bli höjd med en euro. Den förhöjda
ersättningen för uppehälle under åtgärder
och studier utanför pendlingsområdet ska höjas
med två euro.
Utskottet anser att höjningarna är påkallade och
behövliga med hänsyn till de ökade levnads-
och resekostnaderna sedan den förra höjningen
i början av 2004. Det är viktigt att se till att
ersättningarna för uppehälle höjs
i takt med kostnadsutvecklingen.Utbetalningen samordnas så att
rätten till ersättning gäller arbetskraftspolitisk
vuxenutbildning och frivilliga studier med arbetslöshetsförmån,
men också alla andra arbetsmarknadsåtgärder.
Reformen är viktig och de arbetssökande bör
uppmuntras att delta i aktiverande åtgärder genom
att de får ersättning för de kostnader
som deltagandet medför.
Arbets- och näringsbyråernas resurser
I sitt utlåtande fäster social- och hälsovårdsutskottet
uppmärksamhet vid tillräckliga resurser för
arbetsförvaltningen. Utskottet framhåller att arbets-
och näringsbyråerna ska disponera resurser för
att reda ut kundernas behov av och möjligheter till utbildning
och alternativa studieformer och upprätta individuella
jobbsökarplaner.
Det kommer att bli en krävande uppgift för
arbets- och näringsbyråerna att genomföra
reformen. Allt eftersom antalet permitterade och uppsagda ökar
måste byråerna kunna tillhandahålla tjänster
för en större kundkrets och mer individuellt än
tidigare. Även om de nya chanser till utbildning som reformen
ger sannolikt kommer att nyttjas av personer som varit arbetslösa
en kort tid, är aktiva och har kontroll över sitt
liv, måste byråerna fortfarande kunna aktivera
långtidsarbetslösa och personer som har det svårast på arbetsmarknaden.
Utskottet anser att byråernas resurser bör utökas
i takt med att arbetet ökar.
Den utökade frivilliga utbildningen kommer inte i dagens
konjunkturläge att leda till ett minskat behov av arbetskraftspolitisk
utbildning. Utbildning med högkvalitativt innehåll
ska kunna tillhandahållas på olika håll
i landet enligt efterfrågan. Det är oskäligt
att det i många områden är relativt sett
svårare att få plats inom arbetskraftspolitisk
utbildning än inom högskoleutbildning. Det är
påkallat att kunna avdela extra resurser för arbetskraftspolitisk
utbildning.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social-
och hälsovårdsutskottets synpunkter på behovet
att tillförsäkra arbetsförvaltningen
tillräckliga resurser så att de klarar av sin
arbetsbörda på grund av ökat antal kunder
och strängare kvalitetskrav. Det är viktigt att
byråerna i första hand satsar på att
aktivera unga, nyutexaminerade och personer som nyligen blivit arbetslösa. Utskottet
ser det som nödvändigt att byråerna får tillräckligt
med resurser så att målen i propositionen kan
nås.
Detaljmotivering
6 kap. Tjänster för kompetensutveckling
1 §. Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och förmåner
som betalas under tiden för utbildningen.
Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
att bestämmelserna i 18 och 19 § i statsrådets
förordning (1344/2002) om offentlig arbetskraftsservice
gällande villkoren för att avklara högskoleexamen
och gymnasiestudier som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning flyttas
upp på lagnivå genom att 6 kap. kompletteras med nya
1 a och 1 b §. Paragrafens 3 mom. föreslås bli ändrad
så att den innehåller ett bemyndigande att genom
förordning av statsrådet föreskriva om
andra faktorer som gäller att skaffa arbetskraftspolitisk
vuxenutbildning.
1 a §. Högskoleexamen som skaffas i form
av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.
Utifrån utlåtandet av grundlagsutskottet föreslår
utskottet att 6 kap. kompletteras med en ny 1 a § som innehåller
bestämmelserna i 18 § i statsrådets förordning
(1344/2002) om offentlig arbetskraftsservice gällande
villkoren för att avlägga högskoleexamen
i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.
I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om att skaffa högskolestudier.
Momentet ska gälla både yrkeshögskoleexamen
och lägre respektive högre högskoleexamen
vid universitet. I 2 mom. ska det föreskrivas om närmare
villkor för yrkeshögskoleexamen och 3 mom. ska
föreskriva om lägre och högre högskoleexamen
vid universitet. Begreppen i paragrafen motsvarar den vedertagna
begreppsapparaten inom arbetsförvaltningen.
1 b §. Gymnasiestudier som skaffas i form av arbetskraftspolitisk
vuxenutbildning.
Utifrån utlåtandet av grundlagsutskottet föreslår
utskottet att 6 kap. kompletteras med en ny 1 b § som innehåller
bestämmelserna i 19 § i statsrådets förordning
(1344/2002) om offentlig arbetskraftsservice gällande
villkoren för att skaffa gymnasiestudier i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.
Med yrkesutbildning avses alla typer av examen på andra
stadiet och högskolestadiet eller delar av examen eller
annan vidareutbildning och tillläggsutbildning som bidrar
till yrkeskompetens. Begreppet motsvarar begreppsapparaten i övrig
lagstiftning om arbetsförvaltningens verksamhetsområde.
7 kap. Främjande av sysselsättning med hjälp av
sysselsättningsanslag
7 §. Ordnande av möjlighet till rehabilitering, utbildning
eller arbete.
I propositionen om ändring av lagen om utkomstskydd
för arbetslösa och av vissa lagar som har samband
med den (RP 179/2009 rd) föreslår regeringen
att åldersgränsen för rätt till
tilläggsdagar ska höjas från 59 till 60 år. Ändringen
ska gälla arbetssökande som är födda
1955 eller senare. Dessutom står det i motiven att kommunernas
skyldighet att sysselsätta äldre arbetslösa
breddas på grund av att åldersgränsen
höjs, så att den också gäller
de arbetslösa som till följd av lagändringen
inte längre har rätt till tilläggsdagar.
Men propositionen innehåller inga ändringsförslag
om detta, inte heller den föreliggande propositionen.
Utskottet föreslår att ändringen
i kommunernas sysselsättningsskyldighet på grund
av den höjda åldersgränsen görs
så att gällande 7 § 1 mom. som gäller
personer födda före 1950 upphävs som
onödig och gällande 2 mom. blir 1 mom. med den ändringen
att åldersgränsen 59 år blir 60 år.
I de övriga momenten görs de tekniska ändringar
som beror på att 1 mom. upphävs.
8 §. Begränsningar i fråga om och
upphörande av sysselsättningsskyldigheten.
Utskottet föreslår att 1 mom. ändras
på grund av ändringarna i 7 §.
9 kap. Arbetssökandes frivilliga studier som stöds
med arbetslöshetsförmån
4 § Överenskommelse om studier i jobbsökarplan.
I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att lagen
bör föreskriva om när man i jobbsökarplanen
senast ska komma överens om att den arbetssökandes
frivilliga studier ska stödas med arbetslöshetsförmån.
Därför föreslår utskottet att bemyndigandet
att utfärda förordning slopas. Enligt den föreslagna
paragrafen ska stödet för utbildningen avtalas
i planen innan studierna inleds. Då avses den tidpunkt
när studierna de facto inleds. Eftersom det är
viktigt för de arbetssökande att så tidigt
som möjligt veta om de kan få arbetslöshetsförmån
som stöd för sina studier, finns det skäl
att råda dem att låta arbets- och näringsbyrån
pröva frågan genast när de har blivit meddelade
att de har fått studieplats.
De arbetssökande har inte subjektiv rätt till arbetslöshetsförmån
för frivilliga studier, utan arbets- och näringsbyrån
ska pröva om det är lämpligt och sedan
besluta om utbildningen ska tas in i jobbsökarplanen. Därför
föreslås de arbetssökande inte få rätt
att överklaga beslutet. Med hänsyn till att beslutet är
mycket viktigt för den arbetssökande, framhåller
utskottet att prövningen ska göras på lika
villkor och bygga på fakta. Grunderna för ett
negativt beslut ska noga redas ut för den arbetssökande.