Allmän motivering
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är
behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget
i propositionen, men med följande anmärkningar
och ändringsförslag.
Närståendevård och flexibilitet
i arbetslivet
Med närståendevård avses att vård
av och omsorg om en äldre eller sjuk person med funktionsnedsättning
ordnas i hemförhållanden med hjälp av
en anhörig eller någon annan som står den
vårdbehövande nära. Man räknar
med att det hos oss finns ca 280 000 personer som är en
närståendes huvudsakliga hjälpare och
av dem förvärvsarbetar ca 120 000. Den största
enskilda gruppen hjälpbehövande är de
egna föräldrarna. Arten av hjälpen sträcker
sig från att sköta hemsysslor och ärenden
utanför hemmet till att utföra sjukvårdssysslor.
Enligt social- och hälsovårdsministeriet fick något över
30 000 personer kommunalt stöd för närståendevård
2007. Över hälften av närståendevårdarna
var i förvärvsaktiv ålder, men bara ungefär
en femtedel av dem jobbade heltid. De som vårdas med hjälp
av stöd för närståendevård är
tämligen vårdkrävande. Närapå hälften av
de vårdbehövande behöver ständigt
vård och omsorg och var tredje dygnet runt. Närståendevård är
obestridligen en viktig vårdform som ersätter
och kompletterar offentliga tjänster, inte minst sluten
vård. Den ersätter också offentlig hemservice
och sparar alltså rejält på samhällets kostnader.
Kommunerna bedömer att utan närståendevårdare
skulle nästan hälften av de vårdbehövande
vara i behov av något slag av sluten vård.
I takt med att befolkningen åldras och slutenvårdsplatserna
minskar accentueras behovet av närståendevårdare
och vikten av det arbete de utför. I arbetslivet behövs
det följaktligen nya grepp och flexibilitet för
att människor ska kunna kombinera arbete och familjeliv.
Särskilt när det gäller äldre
arbetstagare kan närståendevård vid sidan
av arbete leda till att de lämnar arbetslivet i förtid,
dels för att de blir utbrända, dels för att
de i dagsläget inte har rätt att stanna hemma för
viss tid för att ta hand om sin närstående.
Efter att ha varit närståendevårdare är
det svårt att få ett nytt jobb. Samtidigt hotas
arbetsmarknaden av brist på arbetskraft, och därför är
det viktigt att hålla kvar de anställda i arbetslivet
så länge som möjligt.
Det är i högsta grad viktigt och nödvändigt, menar
utskottet, att se till att närståendevårdare som
jobbar har möjlighet att ta hand om sina närstående
och orkar i sitt jobb genom att erbjuda dem flexibla arbetstider,
tillåta dem att stanna borta från arbetet för
viss tid för att vårda sin närstående
och vidta andra åtgärder för att de lättare
ska kunna kombinera arbete och familjeliv.
Frånvaro för vård av en närstående
Regeringen framhåller att de möjligheter som den
gällande lagstiftningen erbjuder arbetstagaren att utebli
från arbetet för viss tid för att vårda
en familjemedlem är otillräckliga. Därför
föreslår den att 4 kap. i arbetsavtalslagen kompletteras
med en ny 7 a § om frånvaro för vård
av familjemedlem. Bestämmelsen innebär en ny familjeledighet
i situationer där arbetstagarens familjemedlem behöver
hjälp med de dagliga rutinerna. En arbetstagare har inte
ovillkorlig rätt att utebli från arbetet för
viss tid, utan arrangemanget bygger på ett avtal mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Bestämmelsen garanterar
arbetstagaren rätt att återgå till sitt
tidigare arbete efter frånvaron. Dessutom ger bestämmelsen
arbetstagaren rätt att på vissa villkor återgå till
arbetet under pågående avtalad ledighet.
Enligt paragrafen ges en arbetstagare möjlighet att
utebli från arbetet, men endast för vård
av en familjemedlem. Kretsen av vårdtagare är
densamma som i arbetsavtalslagens 4 kap. 7 § om frånvaro
av tvingande familjeskäl. Med familjemedlem avses förutom
människor som bor i samma hushåll under familjeliknande
förhållanden även nära släktingar
i uppstigande eller nedstigande led till arbetstagaren eller dennes
make, sambo eller person som lever i registrerat partnerskap med
arbetstagaren.
Närståendevården utmärks
av släkt- eller närståendeskap mellan
vårdtagare och vårdgivare, förtroende,
samhörighet och frivillighet. Hjälpen och omsorgen
bygger på en speciell personlig relation mellan två människor
och på ansvar som bottnar i känslor och tillgivenhet.
Ofta känner t.ex. syskon och kusiner eller vänner
en mycket nära samhörighet och i många
fall tar också andra än familjemedlemmar hand
om varandra. När familjerna och släkten krymper
blir även avlägsnare släktingar viktigare
i en vårdrelation. I lagen om stöd för
närståendevård har närståenderelationen
beaktats genom att kretsen av vårdtagare förutom
anhöriga även inbegriper andra som står
vårdgivaren nära. Med närstående
avses enligt lagmotiven t.ex. sambo eller en vän som i
praktiken tagit del i vården och omsorgen.
Utskottet anser att den nya familjeledigheten är i
högsta grad välkommen och nödvändig.
Men det är alltför formalistiskt att begränsa
ledigheten endast till vård av familjemedlemmar, menar
utskottet. En arbetstagare bör ha möjlighet till
ledighet även för vård av någon
annan närstående än en familjemedlem.
Närståendevårdares uppsägningsskydd
I 7 kap. 9 § finns bestämmelser om uppsägningsskydd
för gravida eller familjelediga arbetstagare. Enligt 1
mom. får arbetsgivaren inte säga upp ett arbetsavtal
på grund av att arbetstagaren är gravid eller
på den grund att arbetstagaren utnyttjar sin rätt
till familjeledighet enligt 4 kap. Eftersom regeringen inte föreslår
några ändringar i momentet, gäller uppsägningsförbudet
också arbetstagare som utnyttjar den nya ledigheten för
närståendevård.
Uppsägningsskyddet för gravida och anställda
som utnyttjar sin rätt till familjeledighet är enligt
2 mom. ett s.k. starkt uppsägningsskydd. Det innebär
att om arbetsgivaren säger upp en gravid eller familjeledig
arbetstagare anses uppsägningen ha berott på att
arbetstagaren är gravid eller familjeledig, förutsatt
att arbetsgivaren inte kan visa att uppsägningen har någon
annan godtagbar orsak. Det starka skyddet omfattar enligt den gällande
bestämmelsen alla former av familjeledighet, dvs. ledighet
som beviljats för heltidsvård av barn samt partiell
eller tillfällig vårdledighet men också frånvaro
från arbetet av tvingande familjeskäl.
Regeringen föreslår att den nya ledigheten
för närståendevård inte ska
omfattas av det starka skyddet. Argumentet för att det
starka skyddet inte ska gälla dem som utnyttjar ledigheten
för närståendevård är
att frånvaron från arbetet grundar sig på avtal
mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Enligt utredning till utskottet
utsträcker man vanligen inte ett extra starkt uppsägningsskydd
till avtalsreglerad frånvaro från arbetet. Exempelvis
alterneringsledigt och studieledigt saknar ett sådant uppsägningsskydd.
Arbetsgivaren får av produktionsorsaker eller ekonomiska
orsaker säga upp en arbetstagare som är på moderskaps-,
särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra-
eller vårdledighet men bara om arbetsgivarens verksamhet
upphör helt och hållet. Bestämmelsen
gäller inte frånvaro av tvingande familjeskäl.
Enligt propositionen ska bestämmelsen inte heller tillämpas
på arbetstagare som uteblir från arbetet för
viss tid för vård av en närstående.
Den föreslagna ledigheten för närståendevård är
ett viktigt steg mot lika rätt för anställda
att vid behov under en viss tid ta hand om andra närstående än
bara barn, menar utskottet. Det uppmanar regeringen att bevaka om
det föreslagna uppsägningsskyddet är
betryggande för dem som är lediga för
vård av en närstående.
Fortsatta åtgärder och uppföljning
Utskottet anser att också personer i tjänsteförhållande
ska ges möjlighet att ta ledigt för att vårda
en familjemedlem eller någon annan närstående.
Därför förutsätter utskottet
att regeringen med det snaraste lämnar riksdagen propositioner
om ändring av tjänstemannalagarna så att möjligheten
att få ledigt för vård av en familjemedlem
eller någon annan närstående också gäller
tjänstemän. (Utskottets förslag till
uttalande 1).
Den föreslagna familjeledigheten för vård
av en familjemedlem eller någon annan närstående ger
inte ovillkorlig rätt att utebli från arbetet
för viss tid, utan arrangemanget bygger på avtal mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Uppsägningsskyddet för
arbetstagare som utnyttjar den nya ledigheten för närståendevård
skiljer sig från uppsägningsskyddet vid andra
former av familjeledighet. Utskottet föreslår
följaktligen att regeringen ger akt på i vilken
mån de nya bestämmelserna förbättrar
arbetstagares och tjänstemäns möjligheter
att få ledigt för vård av närstående
och tryggar deras möjligheter att återgå till
arbetet efter ledigheten samt rapporterar resultaten till arbetslivs-
och jämställdhetsutskottet före utgången
av 2012. (Utskottets förslag till uttalande 2).