Allmän motivering

Allmänt

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen. Det föreslår en del språkliga ändringar i förslagen för att göra bestämmelserna tydligare och begripligare.

Propositionen utgår från att arbetslagstiftningen också ska tillämpas på anställningsförhållanden som avser hyrda arbetstagare och att särdragen i hyrt arbete ska beaktas genom särskilda bestämmelser i arbetslagstiftningen. Propositionen grundar sig på ett enhälligt förslag från arbetsministeriets trepartsgrupp för hyrt arbete.

Enligt propositionen ska informationen mellan uthyrningsföretag och användarföretag förbättras för att förpliktelserna i anställningsförhållandet ska kunna uppfyllas, och den hyrda arbetstagaren ska kunna begära skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet också när det gäller anställningar som varar en kortare tid än en månad. När en hyrd arbetstagare övergår i tjänst hos användarföretaget ska den tid arbetstagaren har varit hyrd av användarföretaget dras av från en eventuell prövotid. Dessutom ska användarföretagets personalrepresentant med den hyrda arbetstagarens bemyndigande ha rätt att få alla de uppgifter om uthyrningsföretaget och användarföretaget som behövs för att klarlägga en tvist om tillämpningen av de lagar eller avtal som gäller den hyrda arbetstagarens lön eller anställningsförhållande.

Utskottet anser att de föreslagna lagändringarna behövs och att det förbättrar de hyrda arbetstagarnas villkor och förtydligar relationen mellan uthyrningsföretaget och användarföretaget. Det är viktigt att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens organisationer noga ger akt på hur det hyrda arbetet och de hyrda arbetstagarnas villkor utvecklas och i förekommande fall vidtar snabba åtgärder för att ändra lagstiftningen, om det krävs för att villkoren ska kunna förbättras. Situationen för gravida kvinnor och småbarnsföräldrar på marknaden för hyrt arbete ska uppmärksammas alldeles särskilt.

Allt vanligare med hyrt arbete

Problemen med att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft och företagens förändrade arbetsmetoder har ökat användningen av hyrd arbetskraft avsevärt på senare år. Hyrd arbetskraft utnyttjas i högre grad i branscher med brist på arbetskraft, som metallindustrin, hotell- och restaurangbranschen och hälsovården. Mest utnyttjas hyrd arbetskraft vid säsongtoppar och för vikariat, som sjukledighet, familjeledighet, studieledighet och semester.

En del företag utnyttjar hyrd arbetskraft som rekryteringskanal för att de inte har tid eller möjlighet att själva koncentrera sig på krävande rekryteringsprocesser. För många arbetstagare fungerar hyrt arbete som en väg att få fast anställning i ett användarföretag.

Trots att de flesta arbetstagare önskar sig en så säker och permanent arbetsplats som möjligt, kan hyrt arbete vara ett fungerande och önskvärt alternativ i vissa livssituationer. Det kan vara ett lämpligt sätt att stifta bekantskap med branschen och att skaffa sig extrainkomster och sådan arbetserfarenhet som hjälper dem att bibehålla sin yrkesskicklighet eller förkovra den. Inte minst studerande arbetar ofta som hyrda arbetstagare vid sidan av studierna och under ferierna.

Problemen med hyrt arbete är i långa stycken desamma som med tidsbestämda anställningar över lag. Det är viktigt att se till att anställningsvillkoren iakttas och att de hyrda behandlas lika sinsemellan och i relation till användarföretagets egna arbetstagare.

Förmedling av hyrd arbetskraft är inte tillståndsbelagt i Finland och företagare i branschen behöver inte ha lämplig utbildning. Det är lätt att få tillträde till branschen och därför finns det många olika slag av företagare i den. En stor del av de finländska företag som förmedlar hyrd arbetskraft är organiserade och iakttar arbetslagstiftningen och avtal på behörigt sätt. Men det finns också företagare i branschen som inte känner lagstiftningen och kollektivavtalen inom olika branscher eller som bryr sig om att följa dem. Sådana företagare betyder problem för de anställda och tillsynsmyndigheterna och skadar hela branschens rykte. Det är viktigt att myndighetssamarbetet och tillsynen förbättras så att företagare av detta slag kan rensas ut ur branschen, anser utskottet.

Bekämpning av den grå ekonomin kring hyrt arbete

Den grå ekonomin skadar en sund konkurrens och urholkar skattebasen. Under de senaste åren har problemen snabbt blivit värre i den takt den utländska arbetskraften och i Finland etablerade eller i utlandet registrerade företag som hyr ut arbetskraft till Finland har ökat. Den grå ekonomin i byggbranschen innebär enligt uppskattning ett skattebortfall på 300—500 miljoner euro per år för samhället. Med tanke på en jämlik konkurrens är det inte acceptabelt att utländska företag som tillhandahåller arbetstjänster här kommer undan med lättare samhälleliga åtaganden än de inhemska. Vid sidan av försummade skatter och socialskyddsavgifter har det också kommit fram missbruk av utländsk arbetskraft och diskriminering i arbetet.

Lagen om beställarens ansvar förpliktar beställaren att utreda ett företags bakgrund. Men det är svårt för beställaren att uppfylla sina förpliktelser och det måste ofta förlita sig på den information som företaget ger.

Både arbetarskyddsmyndigheterna och skatteförvaltningen försöker övervaka den grå ekonomin inom byggbranschen och i andra arbetskraftsintensiva branscher. Men deras åtgärder är inte samordnade och arbetarskyddsmyndigheterna har inte rätt att få uppgifter om beskattningen och skatteförvaltningen har i sin tur inte rätt att meddela sina iakttagelser om missbruk till arbetarskyddsmyndigheterna. Det saknas bestämmelser i lagstiftningen som skulle göra det möjligt för arbetarskyddsmyndigheterna att få nödvändig information för sin tillsyn från skattemyndigheterna eller pensionsanstalterna. På grund av den bristfälliga tillgången till information har arbetarskyddsmyndigheterna inte ens möjlighet att få bekräftelse av myndigheterna om de bevis som beställaren lägger fram är äkta eller om informationen är sanningsenlig.

Den mest brådskande och lättast genomförbara reformen är att lagstifta om rätt för arbetarskyddsmyndigheterna att få information av skatteförvaltningen och om rätt för skatteförvaltningen att självmant anmäla sina iakttagelser om missbruk till arbetarskyddsmyndigheterna. Med bättre rättigheter till information blir det också lättare för arbetarskyddsmyndigheterna att övervaka anställningsvillkor och utländska arbetstagarens rättigheter. Det blir också lättare att planera tillsynen så att de begränsade resurserna kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Utskottet har erfarit att social- och hälsovårdsministeriet bereder ändringar om tillgången till information i arbetarskyddslagstiftningen och att en proposition i saken kommer lämnas till riksdagen under vårsessionen 2009.

Utskottet understryker att det är mycket viktigt att bekämpande den grå ekonomin. Effektiva åtgärder kräver ett nära samarbete mellan olika myndigheter. Utskottet vill att en proposition om bättre tillgång till information för arbetarskyddsmyndigheterna så fort som möjligt lämnas till riksdagen (Utskottets förslag till uttalande).

För att göra tillsynen effektivare och samordningen bättre bör skatteförvaltningen och arbetarskyddsförvaltningen dessutom tillsätta en arbetsgrupp för att klarlägga problemen i metoder och bestämmelser och komma med förslag till andra åtgärder för att rätta till situationen.