Allmän motivering
Allmänt
Med hänvisning till propositionens motivering och annan
utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen.
Utskottet tillstyrker lagförslagen. Det föreslår
en del språkliga ändringar i förslagen
för att göra bestämmelserna tydligare
och begripligare.
Propositionen utgår från att arbetslagstiftningen
också ska tillämpas på anställningsförhållanden
som avser hyrda arbetstagare och att särdragen i hyrt arbete
ska beaktas genom särskilda bestämmelser i arbetslagstiftningen.
Propositionen grundar sig på ett enhälligt förslag från
arbetsministeriets trepartsgrupp för hyrt arbete.
Enligt propositionen ska informationen mellan uthyrningsföretag
och användarföretag förbättras
för att förpliktelserna i anställningsförhållandet
ska kunna uppfyllas, och den hyrda arbetstagaren ska kunna begära
skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet också när det
gäller anställningar som varar en kortare tid än
en månad. När en hyrd arbetstagare övergår
i tjänst hos användarföretaget ska den
tid arbetstagaren har varit hyrd av användarföretaget
dras av från en eventuell prövotid. Dessutom ska
användarföretagets personalrepresentant med den hyrda
arbetstagarens bemyndigande ha rätt att få alla
de uppgifter om uthyrningsföretaget och användarföretaget
som behövs för att klarlägga en tvist
om tillämpningen av de lagar eller avtal som gäller
den hyrda arbetstagarens lön eller anställningsförhållande.
Utskottet anser att de föreslagna lagändringarna
behövs och att det förbättrar de hyrda
arbetstagarnas villkor och förtydligar relationen mellan
uthyrningsföretaget och användarföretaget.
Det är viktigt att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens
organisationer noga ger akt på hur det hyrda arbetet och
de hyrda arbetstagarnas villkor utvecklas och i förekommande fall
vidtar snabba åtgärder för att ändra
lagstiftningen, om det krävs för att villkoren
ska kunna förbättras. Situationen för
gravida kvinnor och småbarnsföräldrar
på marknaden för hyrt arbete ska uppmärksammas
alldeles särskilt.
Allt vanligare med hyrt arbete
Problemen med att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft
och företagens förändrade arbetsmetoder
har ökat användningen av hyrd arbetskraft avsevärt
på senare år. Hyrd arbetskraft utnyttjas i högre
grad i branscher med brist på arbetskraft, som metallindustrin,
hotell- och restaurangbranschen och hälsovården.
Mest utnyttjas hyrd arbetskraft vid säsongtoppar och för
vikariat, som sjukledighet, familjeledighet, studieledighet och
semester.
En del företag utnyttjar hyrd arbetskraft som rekryteringskanal
för att de inte har tid eller möjlighet att själva
koncentrera sig på krävande rekryteringsprocesser.
För många arbetstagare fungerar hyrt arbete som
en väg att få fast anställning i ett
användarföretag.
Trots att de flesta arbetstagare önskar sig en så säker
och permanent arbetsplats som möjligt, kan hyrt arbete
vara ett fungerande och önskvärt alternativ i
vissa livssituationer. Det kan vara ett lämpligt sätt
att stifta bekantskap med branschen och att skaffa sig extrainkomster
och sådan arbetserfarenhet som hjälper dem att
bibehålla sin yrkesskicklighet eller förkovra
den. Inte minst studerande arbetar ofta som hyrda arbetstagare vid
sidan av studierna och under ferierna.
Problemen med hyrt arbete är i långa stycken desamma
som med tidsbestämda anställningar över
lag. Det är viktigt att se till att anställningsvillkoren
iakttas och att de hyrda behandlas lika sinsemellan och i relation
till användarföretagets egna arbetstagare.
Förmedling av hyrd arbetskraft är inte tillståndsbelagt
i Finland och företagare i branschen behöver inte
ha lämplig utbildning. Det är lätt att
få tillträde till branschen och därför
finns det många olika slag av företagare i den.
En stor del av de finländska företag som förmedlar
hyrd arbetskraft är organiserade och iakttar arbetslagstiftningen
och avtal på behörigt sätt. Men det finns
också företagare i branschen som inte känner
lagstiftningen och kollektivavtalen inom olika branscher eller som
bryr sig om att följa dem. Sådana företagare
betyder problem för de anställda och tillsynsmyndigheterna
och skadar hela branschens rykte. Det är viktigt att myndighetssamarbetet
och tillsynen förbättras så att företagare
av detta slag kan rensas ut ur branschen, anser utskottet.
Bekämpning av den grå ekonomin kring hyrt arbete
Den grå ekonomin skadar en sund konkurrens och urholkar
skattebasen. Under de senaste åren har problemen snabbt
blivit värre i den takt den utländska arbetskraften
och i Finland etablerade eller i utlandet registrerade företag
som hyr ut arbetskraft till Finland har ökat. Den grå ekonomin
i byggbranschen innebär enligt uppskattning ett skattebortfall
på 300—500 miljoner euro per år för
samhället. Med tanke på en jämlik konkurrens är
det inte acceptabelt att utländska företag som
tillhandahåller arbetstjänster här kommer
undan med lättare samhälleliga åtaganden än
de inhemska. Vid sidan av försummade skatter och socialskyddsavgifter
har det också kommit fram missbruk av utländsk
arbetskraft och diskriminering i arbetet.
Lagen om beställarens ansvar förpliktar beställaren
att utreda ett företags bakgrund. Men det är svårt
för beställaren att uppfylla sina förpliktelser
och det måste ofta förlita sig på den
information som företaget ger.
Både arbetarskyddsmyndigheterna och skatteförvaltningen
försöker övervaka den grå ekonomin
inom byggbranschen och i andra arbetskraftsintensiva branscher.
Men deras åtgärder är inte samordnade
och arbetarskyddsmyndigheterna har inte rätt att få uppgifter
om beskattningen och skatteförvaltningen har i sin tur
inte rätt att meddela sina iakttagelser om missbruk till
arbetarskyddsmyndigheterna. Det saknas bestämmelser i lagstiftningen
som skulle göra det möjligt för arbetarskyddsmyndigheterna
att få nödvändig information för
sin tillsyn från skattemyndigheterna eller pensionsanstalterna.
På grund av den bristfälliga tillgången
till information har arbetarskyddsmyndigheterna inte ens möjlighet
att få bekräftelse av myndigheterna om de bevis
som beställaren lägger fram är äkta eller
om informationen är sanningsenlig.
Den mest brådskande och lättast genomförbara
reformen är att lagstifta om rätt för
arbetarskyddsmyndigheterna att få information av skatteförvaltningen
och om rätt för skatteförvaltningen att
självmant anmäla sina iakttagelser om missbruk
till arbetarskyddsmyndigheterna. Med bättre rättigheter
till information blir det också lättare för
arbetarskyddsmyndigheterna att övervaka anställningsvillkor
och utländska arbetstagarens rättigheter. Det
blir också lättare att planera tillsynen så att
de begränsade resurserna kan utnyttjas så effektivt
som möjligt.
Utskottet har erfarit att social- och hälsovårdsministeriet
bereder ändringar om tillgången till information
i arbetarskyddslagstiftningen och att en proposition i saken kommer
lämnas till riksdagen under vårsessionen 2009.
Utskottet understryker att det är mycket viktigt att
bekämpande den grå ekonomin. Effektiva åtgärder
kräver ett nära samarbete mellan olika myndigheter.
Utskottet vill att en proposition om bättre tillgång
till information för arbetarskyddsmyndigheterna så fort
som möjligt lämnas till riksdagen (Utskottets
förslag till uttalande).
För att göra tillsynen effektivare och samordningen
bättre bör skatteförvaltningen och arbetarskyddsförvaltningen
dessutom tillsätta en arbetsgrupp för att klarlägga
problemen i metoder och bestämmelser och komma med förslag
till andra åtgärder för att rätta
till situationen.