Allmän motivering
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men
med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Enligt gällande lag är ett villkor för
att inrätta en personalfond att ett företag har
ett vinstpremiesystem som går ut på att det betalar
vinstpremieandelar till fonden. Vinstpremieandelen bör bestämmas
utifrån företagets lönsamhet, men den
kan också involvera andra faktorer som mäter verksamhetens
effektivitet. I ämbetsverk ersätts vinstpremiesystemet
av ett resultatpremiesystem som går ut på att
premier betalas ut om mål som ställts upp i förväg
nås eller överskrids. Vinstpremieandelarna fördelas
på medlemmarnas personliga fondandelar som de får
ta ut med vissa begränsningar.
Under den tid personalfondslagen varit i kraft har olika sätt
att premiera och sporra personalen utvecklats kraftfullt. Vanliga
sätt att premiera personalen är olika slag av
resultatpremiesystem där premier inte betalas utifrån
ekonomisk vinst utan till exempel utifrån att ett överenskommet
mål har nåtts. Premierna betalas då på grundval
av en avdelnings eller grupps gemensamma resultat och till samtliga
medverkande. Regeringen föreslår att också resultatpremier
i fortsättningen ska kunna överföras
till en personalfond, om de uppfyller lagfästa kriterier
och omfattar hela personalen. Dessutom ska en särskild
tilläggsdel till personalfondsavsättningen kunna överföras
till fonden och för den ska lindrigare kriterier gälla.
Det är bra att man inser att premiesystemen har utvecklats
och att olika resultatpremiemodeller tas med i personalfondssystemet
i den nya lagen. Men om premier betalas ut enligt person eller grupp
kan det i vissa fall betyda att personalfondens medlemmar särbehandlas
sinsemellan. Med avvikelse från vinstpremiesystemet betalar
resultatpremiesystemet resultatpremier enligt överenskomna
kriterier, dvs. premier betalas till exempel bara till medlemmarna
i en grupp som nått sina mål, trots att hela företagets
resultat kan vara positivt. Alla anställda i ett företag eller ämbetsverk är
medlemmar i personalfonden och därför är
det av största vikt att se till att fonderna fortsatt fungerar
som ett rättvist system för att premiera hela
personalen.
Möjlighet att delta i personalfondens möte
Fonderna har genomgått en hel del omvärldsförändringar
medan den nuvarande personalfondslagen har varit i kraft.
Datakommunikationer och informationstjänster har utvecklats
på ett sätt som ingen kunnat räkna med
när den gällande lagen stiftades. Tack vare mer
avancerad teknologi och bättre tekniska metoder kan medlemmarna
nu delta aktivare i fondens verksamhet och beslutsfattande om de
får delta i möten till exempel per datakommunikation.
Det finns bestämmelser om sådant distansdeltagande
t.ex. i föreningslagen och aktiebolagslagen.
Den gällande personalfondslagen säger att personalfonden
inte kan tillåta att medlemmarna deltar i fondens möten
per post eller datakommunikation. Därför framkastar
arbets- och näringsministeriet att man överväger
att i den nya personalfondslagen tillåta att medlemmarna
deltar i fondens möten på distans. Utskottet omfattar
ministeriets syn på att deltagande på distans bör
tillåtas. Också i fondmedlemmarnas beslutsfattande är
det nödvändigt att tillåta alla de sätt att
hålla kontakt och delta som de använder i sitt dagliga
liv.
Detaljmotivering
1. Personalfondslagen
4 kap. Beslutanderätten i en personalfond
19 §. Personalfondsmöte.
Utskottet föreslår ett nytt 6 mom. om distansdeltagande,
där det möjliggörs för medlemmarna
att delta i föreningsmötet per post, genom datakommunikation
eller med hjälp av något annat tekniskt hjälpmedel före
eller under ett möte.
Med distansdeltagande försöker man sänka tröskeln
för deltagande. Distansdeltagande ska inte ersätta
ett fysiskt möte i traditionell mening; det är
snarare fråga om ett sätt att delta som fonden
kan erbjuda medlemmarna vid sidan av normalt deltagande i ett möte.
Fonden kan alltså inte avstå från att
hålla fondmöten på traditionellt vis
eller inskränka medlemmarnas möjligheter att delta
i sådana.
Det är viktigt att det föreskrivs i personalfondens
stadgar om att distansdeltagande eventuellt kommer att införas
och på vilka villkor det ska ske, för då är
det upp till fonden själv att bestämma om och
när och under vilka former den ger möjlighet till
distansdeltagande. Det kan föreskrivas om villkoren för
distansdeltagande på väldigt olika sätt
i stadgarna. Det kan till exempel föreskrivas att man kan
delta i möten bara med hjälp av ett visst tekniskt
hjälpmedel eller att distansdeltagande är möjligt
bara vid vissa möten. Det är också möjligt
att föreskriva till exempel att det är helt eller
delvis upp till fondens styrelse att överväga
om distansdeltagande ska vara möjligt eller inte. Men medlemmarnas
rätt att distansdelta i ett möte kan också vara
allmän och alltid tillgänglig.
Olika metoder för distansdeltagande utesluter inte
varandra, utan de kan tillämpas parallellt. Den föreslagna
bestämmelsen möjliggör distansdeltagande
samtidigt med ett fysiskt möte (deltagande i realtid) men
också en viss tid före ett fysiskt möte
(förhandsdeltagande). Till exempel distansdeltagande per
post sker praktiskt taget alltid före ett möte.
Förhandsdeltagande lämpar sig kanske bäst
för val eller beslutsfattande i frågor där
alternativen med stor säkerhet är kända.
Det kan också bestämmas i fondens stadgar att
bara distansdeltagande i realtid kommer i fråga.
Möjligheten till distansdeltagande hindrar inte att
man för en debatt eller kommer med nya förslag
vid det fysiska mötet. Om en medlem som distansröstat
infinner sig på mötet, har han eller hon i princip
rätt att delta i mötet och utöva sin
rösträtt på mötet i enlighet
med allmänna principer.
Ett villkor för distansdeltagande är att man
då kan klarlägga medlemmarnas identitet och rösträkningens
riktighet på ett likadant sätt som på ett
möte som arrangerats på traditionellt sätt. Villkoret är
alltså inte att de här frågorna ska kunna
klarläggas med fullständig säkerhet.
Det är inte heller något villkor att de medlemmar som
deltar i ett fondmöte på detta sätt kan
utöva sin rätt till exempel att ställa
frågor eller yttra sig. Det väsentliga är
att medlemmar som distansdeltar ska kunna delta i omröstningar
på ett betryggande sätt.
Det är viktigt att föreningen i sina stadgar
och beslut bestämmer till exempel hur de distansröstande
ska identifieras, hur distansrösters riktighet kontrolleras,
hur valhemligheten för distansröster säkerställs
och hur distansröster beaktas när mötet
fattar beslut. Bestämmelser som kompletterar lagar och
stadgar ska meddelas till exempel i föreningens omröstnings-
och valordning. Numera är det möjligt att distansdelta
i bl.a. föreningars, aktiebolags och andelslags möten.
Sammanslutningar har redan nu en viss praxis för hur de
i förekommande fall med hjälp av tekniska lösningar
ska identifiera till och med ett mycket stort antal medlemmar och
säkerställa att deras röster är
riktiga.
Tekniken för deltagande kan strula till sig. En del
av problemen kan möjligen tillrättaläggas
till exempel genom att mötet avbryts för den tid
det tar att reparera systemet. Men det är också fullt möjligt
att en del av medlemmarna inte kan delta i ett möte på grund
av tekniska problem. Det måste avvägas från
fall till fall utifrån principerna i personalfondslagen
och rättspraxis vad problemen betyder för giltigheten
i de beslut som mötet fattar.
I möteskallelsen ska det nämnas att man kan distansdelta,
vilka villkoren för distansdeltagande är, eventuella
begränsningar i en medlems yttranderätt och hur
man går till väga när man distansröstar.
De föreslagna bestämmelserna om distansdeltagande
gäller med hänsyn till 24 § i personalfondslagen
i tillämpliga delar också fullmäktigemöten.
10 kap. Ikraftträdande
66 §. Övergångsbestämmelser.
Utskottet föreslår ett nytt 5 mom. med en
procedurbestämmelse om hur personalfonder som registrerats
under den gällande lagens tid ska överföras
till det personalfondsregister som inrättas enligt denna
lag.