ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2007 rd

AjUB 9/2007 rd - RP 140/2007 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition med förslag till civiltjänstlag samt vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 7 november 2007 en proposition med förslag till civiltjänstlag samt vissa lagar som har samband med den (RP 140/2007 rd) till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet för beredning.

Lagmotion

I samband med propositionen har utskottet behandlat en lagmotion (LM 117/2007 rd — Paavo Arhinmäki /vänst), som remitterades till utskottet den 6 november 2007.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet och försvarsutskottet lämnat utlåtanden i ärendet (GrUU 18/2007 rd och FsUU 4/2007 rd). Utlåtandena återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

överinspektör Inka Douglas ja äldre regeringssekreterare Heidi Nummela, arbetsministeriet

regeringsråd Timo Turkki, försvarsministeriet

lagstiftningsråd Arto Kosonen, utrikesministeriet

sekreterare Jussi Aaltonen, mans- och mediesektionen vid delegationen för jämlikhetsärenden

stadsjurist Sami Sarvilinna, Helsingfors stad

vice ordförande Thomas Hackman, Amnesty International, Finlands avdelning

juridisk sekreterare Juha Keltti, Aseistakieltäytyjäliitto ry

Samband med annan information

Utskottet har besökt Lappträsk civiltjänstcentral och bekantat sig med verksamheten.

PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONEN

Regeringens proposition

Regeringen föreslår en civiltjänstlag och ändring av vissa lagar som har samband med den. Samtidigt ska civiltjänstlagen från 1991 upphävas.

Enligt propositionen ska civiltjänst vara möjlig även under undantagsförhållanden. Under extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering ska civiltjänstgörarna på försorg av civiltjänstcentralen förordnas att assistera i krisuppgifter av civil karaktär. De räddningsmyndigheter som avses i räddningslagen och myndigheter som deltar i räddningsverksamheten och i befolkningsskyddet föreslås vara placeringsställen för civiltjänstgörarna under mobilisering.

Syftet med propositionen är att undanröja problem som anknyter till disciplinärt förfarande, straffrättsliga påföljder av tjänstgöringsförseelser och ersättande av inkvarteringskostnader för civiltjänstgörarna i den gällande lagen samt att harmonisera lagen med de föreslagna ändringarna i värnpliktslagen.

En ansökan om civiltjänst ska godkännas utan övertygelseprövning under normala förhållanden. Under mobilisering och vid svåra störningar under normala förhållanden är en övertygelseprövning ett villkor för godkännande. En nämnd för övertygelseprövning, som ska vara ett opartiskt sakkunnigorgan, ska pröva övertygelsen.

Den totala civiltjänstgöringstiden förkortas med 33 dygn till 362 dygn. I grundutbildningen för civiltjänstgörare ska tyngdpunkten läggas på färdigheter i räddningsverksamhet och befolkningsskydd samt allmänna medborgarfärdigheter.

Civiltjänstcentralen ska få fler uppgifter. I fortsättningen ska centralen godkänna alla ansökningar om att bli civiltjänstgöringsplats, verkställa det disciplinära förfarandet och koncentrerat göra alla polisanmälningar. Civiltjänstcentralen ska placera civiltjänstgörarna i tjänst under mobilisering och ordna extra tjänstgöring vid svåra störningar under normala förhållanden. Centralen ska i fortsättningen även vara övervakningsmyndighet för civiltjänstgörarna.

Förlust av personliga permissioner införs som ett nytt disciplinstraff. Maximigränser för de ekonomiska påföljderna ska också införas.

Vägran att göra civiltjänst och civiltjänstbrott ska i fortsättningen vara separata brott. Påföljden för vägran att göra civiltjänst ska alltid vara ett ovillkorligt fängelsestraff, som är hälften av den kvarvarande tjänstgöringstiden. Straff för civiltjänstbrott ska bestämmas enligt prövning och straffen ska kunna mildras.

Begreppet tjänstduglighet ska preciseras. Möjligheterna att få befrielse från tjänstgöring underlättas för utlandsfinländare och personer som innehar medborgarskap i någon annan stat. Duglighetspermissionerna ska vara längst 20 dagar mot nuvarande 30. Faderskapsledigheten förlängs från 6 till 12 dagar. Ändringarna motsvarar de föreslagna ändringarna i värnpliktslagen.

En civiltjänstgörare ska ha möjlighet till en högst två månader lång utlandskommendering.

Ansvaret för boendekostnaderna för civiltjänstgörarna överförs delvis på staten.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2008 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2008.

Lagmotionen

I lagmotion (LM 117/2007 rd) föreslås civiltjänstgöringstiden vara 240 dygn, eller 8 månader, vilket svarar mot den genomsnittliga tiden för beväringstjänst. Vad gäller vägran att göra civiltjänst, föreslås domstolen kunna döma ut ett villkorligt fängelsestraff. Förslaget till prövningsnämnd för värnpliktigas övertygelse föreslås bli slopat.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning anser utskottet att propositionen är nödvändig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Tjänstgöringstiden i civiltjänst

Många internationella parter har kritiserat den nuvarande civiltjänstens längd i förhållande till beväringstjänsten. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Amnesty International är bland dem som anser att tjänstgöringstiden är så lång att den kan ses som ett straff.

Det är viktigt att regeringen föreslår att tjänstgöringstiden i civiltjänst ska förkortas med 33 dagar, anser utskottet. Den föreslagna tjänstgöringstiden är lika lång som den längsta tjänstgöringstiden för värnpliktiga, alltså 362 dygn. Men den är fortsatt klart längre än den genomsnittliga tjänstgöringstiden för beväringar, som är omkring 8,7 månader.

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att den föreslagna tjänstgöringstiden i civiltjänst utifrån en bedömning av olika tjänstgöringsformer och hur stor den totala påfrestningen i dem är inte påverkar behandlingsordningen för lagförslaget. Det har särskilt fäst sig till exempel vid den fysiska och psykiska påfrestningen i tjänstgöringen, tjänstgöringens längd, bortfall av arbets- och utbildningstid, separation från familjen och bekanta omgivningar över lag och begränsningarna i valet av bostadsort och rörelsefrihet. Också försvarsutskottet har i sitt utlåtande jämfört den totala påfrestningen i olika tjänstgöringsformer, bl.a. utifrån närvaroskyldigheten och den psykiska och fysiska påfrestningen.

Tjänstgöring i kristider

Med tanke på de mänskliga rättigheterna anses det som ett problem att rätten att vägra bära vapen bara gäller i fredstid. Enligt lagförslaget ska civiltjänst vara möjlig också under undantagsförhållanden. Vid beslut om extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering ska civiltjänstcentralen kunna förordna civiltjänstgörare att bistå räddnings- och befolkningsskyddsmyndigheterna.

Reformen är mycket viktig. Den klarlägger vad de som gjort civiltjänst förväntas göra i kristider. För samvetsfriheten och skyddet av den personliga övertygelsen är det viktigt att det också i kristider är civiltjänstcentralen som bestämmer var civiltjänstgörarna ska placeras.

Regeringen föreslår att statsrådet ska tillsätta en prövningsnämnd för att pröva deras övertygelse som ansöker om civiltjänst i kristider. De sakkunniga som utskottet har hört betvivlar precis som grundlagsutskottet i sitt utlåtande, om det är möjligt att pröva en persons övertygelse eller övertygelsens äkthet på objektiva grunder och ett tillförlitligt sätt. Utskottet föreslår i överensstämmelse med grundlagsutskottets utlåtande att lagförslaget kompletteras med bestämmelser om överprövning av prövningsnämndens beslut. Såvitt utskottet kan se är det i sig motiverat att övertygelsen måste prövas vid en ansökan om civiltjänst i kristider. Men det understryker att prövningsnämnden i sitt arbete bör beakta att en persons oförmåga att ge en verbal beskrivning av övertygelsens kvalitet och djup inte får inverka på slutresultatet av bedömningen.

Utveckling av civiltjänstens innehåll

Utbildningen under civiltjänstens grundutbildningsperiod ska koncentreras och innehållet utvecklas genom att den tillförs ett starkare inslag av räddningsverksamhet och befolkningsskydd samt allmänna medborgarfärdigheter. Meningen är att civiltjänstgörarna efter den gemensamma grundutbildningen ska kunna välja en av tre inriktningar, dvs. räddningsverksamhet och befolkningsskydd, miljöskydd och skydd av kulturegendom samt allmänbildande och medborgerliga färdigheter.

Utskottet anser att reformen av grundutbildningen är lyckad. Utbildningen ger civiltjänstgörarna nyttiga kunskaper och färdigheter, utvidgar deras uppfattning om sig själva och samhället och hjälper dem att bygga upp sin egen världsbild. Specialiseringsutbildningen inom de olika inriktningarna ökar civiltjänstgörarnas beredskap att bistå vid olika slag av olyckor, naturkatastrofer och andra krissituationer.

Arbetspolitiska utskottet föreslår i sitt utlåtande (ApUU 3/1991 rd) om den civiltjänstlag som ska upphävas i samband med denna proposition att man utreder vilka möjligheter det finns att införa t.ex. den danska modellen att göra civiltjänst utomlands. Utskottet är helt tillfreds med att regeringen föreslår att civiltjänstgörare ska kunna göra längst två månaders tjänst utomlands. Ändringen är nödvändig och angelägen. Den gör det lättare att sätta in civiltjänstgörare på utvecklingssamarbetsuppdrag. Det är viktigt att följa upp hur reformen fungerar, anser utskottet.

Tillgång till civiltjänstgöringsplatser och ersättning av boendekostnader

Civiltjänsten har redan länge kämpat med problemet att det finns så få tjänstgöringsplatser. Antalet civiltjänstgörare utan plats varierar mellan 30 och 80. Medeltalet är omkring 55 tjänstgörare utan plats. Den största orsaken till att det inte finns tjänstgöringsplatser är att civiltjänstgörarna innebär en ekonomisk belastning för tjänstgöringsplatsen. Den ska svara för civiltjänstgörarens underhåll, och då utgör boendeutgifterna ofta merparten av kostnaderna.

Det är bra att propositionen innehåller ett förslag om partiell ersättning av tjänstgöringsstället för inkvarteringskostnaderna. Det kan bidra till en lösning på problemet med tjänstgöringsställen och öka intresset för att ställa fram sådana.

Utskottet påpekar emellertid att den föreslagna ersättningen inte minst i huvudstadsregionen och stora tillväxtcentra kanske inte räcker till för att uppmuntra kommuner och andra möjliga civiltjänstgöringsplatser att ställa fram fler platser för civiltjänstgörarna. För civiltjänstgörarna betyder det ofta extra dröjsmål med studier och förvärvsarbete att söka och vänta på ett tjänstgöringstillfälle, vilket står i strid med regeringens mål att påskynda studierna och tidigarelägga utträdet på arbetsmarknaden. Det är också orationellt både för civiltjänstgörarna och samhället att placera civiltjänstgörare i arbetstjänst vid Lappträsk civiltjänstcentral utan att de kan anvisas meningsfulla uppgifter där, och det betyder också onödiga kostnader för staten.

Det är nödvändigt att regeringen noga ger akt på om anslagen för ersättning av boendekostnader räcker till och om reformen alls inverkar på antalet tillgängliga civiltjänstgöringsplatser och att den i förekommande fall vidtar åtgärder för att höja ersättningen för boendekostnader.

Disciplinbestämmelser

Utskottet anser att argumenten för att lyfta fram vägran att göra civiltjänst och civiltjänstgöringsbrott som separata brott är goda. Det är också en viktig reform att behandlingen av disciplinärenden koncentreras till civiltjänstcentralen.

Under den gällande lagen har tjänstgöringsplatsen svarat för disciplinen. I praktiken har det betytt att man inte har kunnat garantera en enhetlig behandling av civiltjänstgörarna i disciplinärenden, eftersom tjänstgöringsställenas kompetens i disciplinärenden och deras benägenhet att vidta disciplinära åtgärder har varierat. Att behandlingen av disciplinärenden och brottsanmälningar koncentreras till civiltjänstcentralen förbättrar civiltjänstgörarnas rättsskydd och bidrar till en opartisk behandling i disciplinärenden.

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att straffbestämmelserna om civiltjänstgöringsbrott är mycket stränga med hänsyn till att det inte handlar om vägran att göra civiltjänst. Utifrån 80 § 1 mom. får fängelsestraffet för civiltjänstgöringsbrott inte förklaras villkorligt och samhällstjänst får inte dömas ut i stället. Civiltjänstgöraren får dömas till fängelse för en tid som motsvarar högst hälften av hans eller hennes återstående tjänstgöringstid. Utskottet omfattar grundlagsutskottets syn att straffbestämmelserna är stränga och anser att det måste utredas hur ett ovillkorligt fängelsestraff kan ersättas med någon mer meningsfull påföljd.

Grundlagsutskottet anser att straffet ska utmätas så att det står i rättvis proportion till hur farligt och skadligt brottet kan anses vara, till gärningens bevekelsegrunder och till annan skuld hos gärningsmannen som framgår av brottet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet omfattar grundlagsutskottets krav på att det ska ses till att straffen är proportionella.

Stöd för faderskap

Regeringen föreslår att faderskapsledigheten ska förlängas med sex dagar. Förlängningen svarar mot den föreslagna ändringen i värnpliktslagen. Därmed förlängs faderskapsledigheten från sex till 12 dagar.

Det är hela samhällets plikt att stödja aktivt faderskap. Pappor uppmuntras på olika sätt att dela lika på föräldraskapsförpliktelserna med mammor. I det syftet har också faderskapsledighetens längd och faderskapspenningens storlek upprepade gånger tagits upp till debatt. Enligt sjukförsäkringslagen betalas faderskapspenning för högst 18 dagar under moderskaps- och föräldrapenningsperioden. Statsminister Matti Vanhanens andra regering lovar i sitt program förlänga faderskapsledigheten med två veckor och att reformen ska genomföras i budgeten för 2010.

Det är viktig medborgarfostran för såväl beväringar som civiltjänstgörare att skaffa sig färdigheter att sköta barn, anser utskottet, och de bör ha möjlighet att ta ut lika lång faderskapsledighet i samband med barnets födelse som andra pappor. Möjligheterna att förlänga faderskapsledigheten till 18 dagar bör klarläggas så fort som möjligt. När faderskapsledigheten förlängs utifrån regeringens program måste det ses till att motsvarande ändringar också görs i värnpliktslagen och i civiltjänstlagen.

Utskottet uppmärksammar samtidigt att olika familjeformer bör behandlas lika när det gäller föräldraskap. Det finns så många olika former av familjer att biologiskt föräldraskap inte får vara det avgörande kriteriet för en rättighet, utan kriteriet bör vara att det föds eller adopteras ett barn i familjen.

Försvarsutskottet har i sitt betänkande (FsUB 1/2007 rd) om värnpliktslagen velat lyfta fram bestämmelserna om personlig permission och permission av vägande personliga skäl för att stödja faderskapet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att också civiltjänstgörarnas faderskap bör stödjas på samma sätt genom att bevilja personliga permissioner enligt civiltjänstlagen.

Utskottet understryker bevärings- och civiltjänstens betydelse som institutioner för medborgarfostran som når ut till nästan hela åldersklassen av unga män. Det är viktigt med jämställdhetsupplysning och därför bör såväl beväringar som civiltänstgörare få utbildning som integrerar jämställdhets- och genusaspekter.

Detaljmotivering

Allmänt

Lagen om överföring av vissa uppgifter till arbets- och näringsministeriet träder i kraft den 1 januari 2008. Utskottet föreslår att de bestämmelser där arbetsministeriet nämns ändras till arbets- och näringsministeriet.

Utskottet föreslår två nya paragrafer i det första lagförslaget. Med anledning av dem måste paragrafnumreringen i hänvisningsbestämmelserna ändras.

1. Civiltjänstlag

1 kap. Allmänna bestämmelser
3 §. Civiltjänstens innehåll.

Paragrafen föreslås bli kompletterad med ett nytt 2 mom. om vad som ska ingå i arbetstjänsten inom civiltjänsten. Ändringen bygger på grundlagsutskottets utlåtande om att 3 § bör kompletteras med en uppräkning av lämpliga uppgifter som beskriver arbetstjänstens innehåll.

9 §. Behandling av ansökan om och återkallande av rätten att vara civiltjänstgöringsplats.

Grundlagsutskottet betonar i sitt utlåtande att lagförslaget inte ger tjänstgöringsplatsen befogenhet att påföra disciplinstraff och att det som sägs i 9 och 44 § om en person som bl.a. ska ansvara för disciplinen på tjänstgöringsplatsen är något missvisande. Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrat till denna del i överensstämmelse med grundlagsutskottets syn.

11 §. Närmare bestämmelser.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att det utifrån 11 § utfärdas närmare bestämmelser genom förordning av statsrådet om bl.a. personalen vid civiltjänstcentralen och personalens behörighetsvillkor, trots att det i lagförslaget helt saknas bestämmelser om centralens personal och behörighetsvillkoren för den. Språkligt sett är det därmed inte lämpligt med ett bemyndigande att utfärda "närmare" bestämmelser än i lag. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår att bestämmelsen delas upp i två moment och att det som sägs om att utfärda närmare bestämmelse genom förordning bara ska gälla behandling av ansökan om godkännande av en civiltjänstgöringsplats, som det föreskrivs om i 9 §.

15 §. Bestämmande av civiltjänstgöringsplats.

Enligt grundlagsutskottet är det med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna och kravet på en god förvaltning nödvändigt att komplettera lagförslaget med en bestämmelse om att civiltjänstgöringsplatsen bara med civiltjänstgörarens samtycke får bestämmas vara ett religionssamfund eller dess församling eller en privaträttslig sammanslutning, förening eller stiftelse enligt 8 § 2 mom. 3 och 4 punkten. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår ett tillägg i detta syfte i 1 mom.

4. kap. Behandling av ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden
18 §. Ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden.

Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att prövningsnämnden enligt motiven behandlar en sådan redogörelse för övertygelsen som en ny ansökan som enligt 18 § 2 mom. ska ges av den som godkänts för civiltjänst. Men det framgår inte av bestämmelserna i 4 kap. Därför föreslås paragrafen bli kompletterad med ett nytt 3 mom. om att en utredning enligt 2 mom. ska behandlas som en ny ansökan och om hur prövningsnämndens beslut på ett tidigare beslut inverkar om godkännande för civiltjänst.

20 §. Tillsättande av en nämnd och ledamöternas behörighetsvillkor.

Utifrån det som grundlagsutskottet framför i sitt utlåtande föreslås 3 mom. bli kompletterat med en bestämmelse om nödvändig majoritet för beslut. Därmed får en majoritet av nämndeledamöterna inte företräda civiltjänstmyndigheterna eller försvarsförvaltningen. För att förstärka nämndens oavhängighet föreslås ett tillägg i 4 mom. om rätt för ledamöterna i nämnden att kvarstå i tjänsten.

21 §. Behandling av ansökan om civiltjänst i nämnden.

Med de argument som grundlagsutskottet framför i sitt utlåtande föreslås 5 mom. om besvärsförbud bli struket. I bestämmelsen föreslås en hänvisningsbestämmelse till 98 §, där det föreskrivs om besvärsrätt.

6. kap. Fullgörande av civiltjänst och civiltjänstens upphörande
35 §. Begränsning av civiltjänstgörares rättigheter. (Uusi)

Med de argument som grundlagsutskottet anför i sitt utlåtande föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att lagförslaget kompletteras med en ny 35 § om de allmänna principerna för att begränsa civiltjänstgörares rättigheter. Utifrån bestämmelsen får en civiltjänstgörares rättigheter inte begränsas med stöd av civiltjänstlagen i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att fullgöra civiltjänstskyldigheten och för civiltjänstgörarnas och övriga personers säkerhet.

38 §. Civiltjänstgörares skyldigheter.

Grundlagsutskottet noterar att föreslagna 38 § om en civiltjänstgörares skyldigheter är mycket schematisk. Det anser att 38 § behöver kompletteras med att tjänstgöringsskyldigheten bara gäller sådana föreskrifter som arbetsledningen meddelar med stöd av lagbaserat bemyndigande. Utskottet föreslår en precisering i detta syfte i paragrafen.

Enligt 8 § 4 mom. handlar den personal vid civiltjänstcentralen och på civiltjänstplatsen som sköter civiltjänstärenden under tjänsteansvar när de sköter uppgifter enligt civiltjänstlagen. Utifrån 45 § är det den ansvariga personen vid civiltjänstgöringsplatsen eller någon annan person som har utsetts av den ansvariga personen som ska bestämma om civiltjänstgörarnas uppgifter.

43 §. Beräkning av tjänstgöringstiden.

Enligt 2 mom. 2 punkten räknas inte de dagar då civiltjänstgöraren är på permission av personliga skäl enligt 40 § 2 mom. in i tjänstgöringstiden. Det betyder att permissioner som beviljats med stöd av 40 § 1 mom. räknas in i tjänstgöringstiden. Därmed bör det ställningstagande i motiven till 40 § i propositionen som står i strid med 43 § 2 mom. strykas.

45 §. Tillsynen över civiltjänstgörarna och anvisande av tjänsteuppgifter.

Utskottet hänvisar till motiven till 9 § och föreslår att hänvisningen till den person som svarar för disciplinen stryks i 1 mom.

9 kap. Extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering
64 §. Extra tjänstgöring.

På de grunder som grundlagsutskottet framför i sitt utlåtande föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att 2 mom. preciseras. Motsvarande precisering föreslås i 65 § 1 mom.

66 §.

Bestämmelser som tillämpas på extra tjänstgöring under mobilisering. På de grunder som grundlagsutskottet anför föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att bemyndigandebestämmelserna i 2 mom. stryks. Det betyder att avvikelser från bestämmelserna i lagen inte kan utfärdas genom förordning av statsrådet under extra tjänstgöring eller mobilisering. Efter ändringen svarar bestämmelsen till innehållet mot den precisering som försvarsutskottet föreslår i 90 § i värnpliktslagen.

67 §. Befrielse från tjänst på ansökan med hänsyn till allmänt intresse.

I sitt betänkande om värnpliktslagen föreslår försvarsutskottet att värnpliktslagen kompletteras med en bestämmelse om att en riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet inte kallas in till extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering. Utskottet föreslår att motsvarande tillägg tas in som ett nytt 2 mom. i 67 § i civiltjänstlagen.

11 kap. Brott mot civiltjänsteplikten
77 §. Civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering.

Med de argument som förs fram i grundlagsutskottets utlåtande föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att bestämmelsen kompletteras med krav på att försummelsen ska vara väsentlig.

13 kap. Sökande av ändring
98 §. Sökande av ändring i beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse.

Med hänvisning till motiven i grundlagsutskottets utlåtande föreslår utskottet en ny 98 § med bestämmelser om hur man söker ändring i ett beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse.

Enligt 1 mom. får ändring sökas i prövningsnämndens beslut hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Frågans art och särskilda omständigheter gör att besvären måste koncentreras till en enda förvaltningsdomstol. Besvärstiden bör vara kort för att civiltjänstgörarna utan dröjsmål ska kunna placeras i sina uppgifter. Besvärstiden föreslås vara 14 dygn från delfåendet.

I 2 mom. föreskrivs om hur besvärsskriften ska lämnas in till förvaltningsdomstolen. För att civiltjänstgörarna snabbt ska kunna placeras i sina uppgifter bör förvaltningsdomstolen behandla besvären som brådskande. Besvären är inget hinder för att verkställa beslutet, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.

Enligt 3 mom. får ändring sökas i förvaltningsdomstolens beslut, om högsta förvaltningsdomstolen medger besvärstillstånd.

5 Lag om ändring av 1 och 2 § i lagen om ekonomiskt stöd efter värnpliktigs död
2 §. Villkor för beviljande av stöd.

Utskottet har erfarit att termen frivillig övning inte längre används i lagstiftningen, och därför föreslås den bli struken i bestämmelsen.

Förslag till beslut

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår

att lagförslag 2, 4 och 7—15 godkänns utan ändringar,

att lagförslag 1, 3, 5 och 6 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att lagmotion LM 117/2007 rd förkastas.

Utskottets ändringsförslag

1.

Civiltjänstlag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 och 2 §

(Som i RP)

3 §

(1 mom. som i RP)

Arbetstjänsten fullgörs främst i uppgifter inom social- och hälsovård, undervisning och kulturväsende, räddningstjänst, befolkningsskydd eller miljöskydd.

4 och 5 §

(Som i RP)

2 kap.

Civiltjänstmyndigheter

6 §

Arbetsministeriet och delegationen för civiltjänstärenden

Arbets- och näringsministeriet leder, styr och utvecklar civiltjänsten.

Delegationen för civiltjänstärenden, som tillsätts av statsrådet, bistår arbets- och näringsministeriet vid utvecklandet och planeringen av civiltjänsten. Bestämmelser om delegationens mandatperiod, sammansättning och närmare uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 §

Civiltjänstcentralen

(1 och 2 mom. som i RP)

Lappträsk utbildningscentral är civiltjänstcentral i myndighetsställning och är underställd arbets- och näringsministeriet.

Arbets- och näringsministeriet ersätter civiltjänstcentralen för kostnaderna för dess verksamhet enligt överenskommelse.

8 §

(Som i RP)

9 §

Behandling av ansökan om och återkallande av rätten att vara civiltjänstgöringsplats

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan om godkännande av en civiltjänstgöringsplats. Ansökan ska göras skriftligt och den ska innehålla nödvändiga uppgifter om sökandens förutsättningar att klara av de ekonomiska och administrativa förpliktelser som förutsätts av en civiltjänstgöringsplats. Ansökan och beslutet om godkännande av ansökan ska också ingå uppgift om den person som enligt 45 § ska ansvara för tillsynen över civiltjänstgörarna (utesl.).

(2 och 3 mom. som i RP)

10 §

Skyldighet att placera civiltjänstgörare

När antalet civiltjänstgörare som blivit utan civiltjänstgöringsplats överskrider civiltjänstcentralens inkvarteringsresurser och resurser att placera civiltjänstgörare i arbete, ska statsrådet utan dröjsmål på föredragning av arbets- och näringsministeriet fastställa minimiantalet civiltjänstgörare som ska placeras i civiltjänst inom de olika ministeriernas förvaltningsområden.

11 §

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om behandlingen av ansökan om att bli civiltjänstgöringsplats (utesl.) utfärdas genom förordning av statsrådet.Bestämmelser om civiltjänstcentralens personal och behörighetsvillkoren för personalen utfärdas genom förordning av statsrådet. (Nytt 2 mom.)

3 kap.

Civiltjänstpliktens inledning och bestämmande av civiltjänstgöringsplats

12 §

Ansökan om civiltjänst

(1 mom. som i RP)

Ansökan om civiltjänst ska lämnas till uppbådsnämnden vid uppbådet, till kommendören för truppförbandet, om den värnpliktige är i tjänst, och i övriga fall till civiltjänstcentralen eller försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan ska göras på en av arbets- och näringsministeriet fastställd blankett på vilken ska ges en försäkran om att det finns sådana skäl som grundar sig på övertygelse och som avses i 1 §. Ansökan ska undertecknas.

(3 mom. som i RP)

13 §

Behandling av ansökan om civiltjänst

(1 och 2 mom. som i RP)

I 18, 64 och 65 § föreskrivs om den ställning civiltjänstgörare som har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig värnplikt för kvinnor har under den tid ett beslut om extra tjänstgöring enligt 64 § gäller och under mobilisering enligt 65 §.

14 §

(Som i RP)

15 §

Bestämmande av civiltjänstgöringsplats

Civiltjänstcentralen utser den civiltjänstgöringsplats där civiltjänstgöraren ska fullgöra sin arbetstjänst. Innan förordnandet om arbetstjänst utfärdas ska civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen höras. Civiltjänstgöraren kan endast med sitt uttryckliga samtycke förordnas till arbetstjänst på en civiltjänstgöringsplats enligt 8 § 2 mom. 3 eller 4 punkten.

(2 och 3 mom. som i RP)

16 och 17 §

(Som i RP)

4 kap.

Behandling av ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden

18 §

Ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden

(1 och 2 mom. som i RP)

Civiltjänstgörarens redogörelse för sin övertygelse till prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse ska i en situation som avses i 2 mom. behandlas som en ny ansökan om civiltjänst, om civiltjänstgöraren redan har godkänts att göra civiltjänst. Prövningsnämndens beslut undanröjer samtidigt ett tidigare beslut till den varnpliktige om hans ansökan om civiltjänst. (Nytt 3 mom.)

19 §

Prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse

När det föreligger beslut om extra tjänstgöring eller under mobilisering som avses i 83 § och 86 § i värnpliktslagen finns en eller flera nämnder för prövning av övertygelse i anslutning till arbets- och näringsministeriet.

(2 mom. som i RP)

20 §

Tillsättande av en nämnd och ledamöternas behörighetsvillkor

(1 och 2 mom. som i RP)

Försvarsförvaltningen, civiltjänstmyndigheterna och justitieförvaltningen ska vara företrädda i varje nämnd för övertygelse. Ordföranden och den juristledamot som är vice ordförande ska ha avlagt en examen som berättigar till domartjänst och vara förtrogen med domaruppgifter. Ordföranden och den juristledamot som är vice ordförande samt den lagfarne sekreteraren ska vara oavhängiga i förhållande till militär- och civiltjänstmyndigheterna. Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden, den lagfarne sekreteraren och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Företrädarna för civiltjänstmyndigheten och försvarsförvaltningen får inte vara i majoritet bland de närvarande ledamöterna.

Ledamöterna i nämnden handlar under domaransvar. Nämndens ordförande, vice ordförande och ledamöter har i dessa uppgifter med domares rätt jämförbar rätt att stå kvar i tjänsten.

21 §

Behandling av ansökan om civiltjänst i nämnden

(1—4 mom. som i RP)

I 98 § föreskrivs om ändringssökande i nämndens beslut.

22 §

(Som i RP)

5 kap.

Tjänsteduglighet, befrielse och uppskov från fullgörande av civiltjänst

23 §

Tjänsteduglighet

(1 och 2 mom. som i RP)

Tjänstedugligheten fastställs utgående från de uppgifter som fås om civiltjänstgöraren samt om hans eller hennes hälsotillstånd och fysiska och psykiska prestationsförmåga

(1 och 2 punkten som i RP)

3) ur de källor som avses i 93 §.

(4 mom. som i RP)

24—34 §

(Som i RP)

6 kap.

Fullgörande av civiltjänst och civiltjänstens upphörande

35 § (Ny)

Begränsning av civiltjänstgörarnas rättigheter

Civiltjänstgörarens rättigheter får inte begränsas med stöd av denna lag mer än vad som är nödvändigt för att fullgöra tjänsteplikten och för att värna civiltjänstgörarnas och övriga personers säkerhet.

36 (35) och 37 (36) §

(Som i RP)

38 (37) §

Civiltjänstgörares skyldigheter

Civiltjänstgöraren ska samvetsgrant utföra de tjänsteuppgifter som anvisats honom eller henne med stöd av denna lag på den arbetsplats som civiltjänstgöringsplatsen anvisat samt följa de direktiv som civiltjänstcentralen och civiltjänstgöringsplatsen gett som arbetsledning utifrån lagen.

39 § (38) §

(Som i RP)

40 (39) §

Permissioner

(1 och 2 mom. som i RP)

Civiltjänstgöringsplatsen beslutar om beviljande av permission och om permissionens tidpunkt. Permission enligt 2 mom. beviljas dock av den i 45 § avsedda ansvariga personen vid civiltjänstgöringsplatsen.

41 (40) och 42 (41) §

(Som i RP)

43 (42) §

Beräkning av tjänstgöringstiden

(1 mom. som i RP)

I tjänstgöringstiden inräknas inte de dagar då civiltjänstgöraren är

(1 punkten som i RP)

2) på sådan permission av personliga skäl som avses i 40 § 2 mom.,

(3 och 4 punkten som i RP)

44 (43) §

(Som i RP)

45 (44) §

Tillsynen över civiltjänstgörarna och anvisande av tjänsteuppgifter

På civiltjänstgöringsplatsen ska finnas en ansvarig person som ansvarar för övervakningen av civiltjänstgörarna (utesl.). Civiltjänstgöringsplatsen är skyldig att omedelbart underrätta civiltjänstcentralen om byte av ansvarig person och om den nya ansvariga personens kontaktinformation.

(2 mom. som i RP)

7 kap.

Civiltjänstgörarens uppehälle och förmåner

46—49 (45—48) §

(Som i RP)

50 (49) §

Dagpenning samt lön för kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering

Den som deltar i kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller fullgör tjänstgöring under mobilisering har utöver den dagpenning som anges i 48 § rätt till en lön som till sitt belopp motsvarar den reservistlön för manskapet som betalas för tjänstgöringstiden till värnpliktiga som är inkallade till reservens repetitionsövningar.

Vad som i 48 § 3 mom. bestäms om förlust av dagpenning gäller på motsvarande sätt även lön som avses i 1 mom.

51 (50) §

Arbetsresor

(1 mom. som i RP)

Närmare bestämmelser om ersättning för kostnaderna för arbetsresor utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

52 (51) §

Ersättning för tjänstgöringsresor

(1—3 mom. som i RP)

Närmare bestämmelser om ersättande av resekostnader och om förfarandet därvid utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

53 (52) §

Fria permissionsresor

(1 och 2 mom. som i RP)

Närmare bestämmelser om antalet fria permissionsresor och om ersättning för resekostnader utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet med beaktande av antalet permissionsresor för dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

54—56 (53—55) §

(Som i RP)

57 (56) §

Oförutsedda kostnader för ordnande av civiltjänst

Arbets- och näringsministeriet kan på basen av skriftlig ansökan ersätta civiltjänstgöringsplatsen för exceptionella och oförutsedda kostnader för ordnandet av civiltjänsten, om de kan anses vara oskäliga i förhållande till civiltjänstgöringsplatsens resurser.

8 kap.

Kompletterande tjänstgöring

58—61 (57—60) §

(Som i RP)

62 (61) §

Permissioner under tiden för kompletterande tjänstgöring

Civiltjänstcentralen kan bevilja en person som fullgör kompletterande tjänstgöring endast faderskapsledighet enligt 40 § 1 mom. och permission av vägande personliga skäl enligt 40 § 2 mom. En civiltjänstgörare som fullgör kompletterande tjänstgöring har inte rätt till duglighetspermission eller permission av personliga skäl enligt 40 § 1 mom.

63 (62) §

Övriga bestämmelser som ska tillämpas på kompletterande tjänstgöring

Om inte något annat föreskrivs i 58—62 §, tillämpas på kompletterande tjänstgöring vad som föreskrivs om civiltjänstgörare och fullgörande av tjänstgöring.

På kompletterande tjänstgöring tillämpas dock inte 14 § 1 och 2 mom., 31—33 §, 39 § 1 mom. och 41 §.

9 kap.

Extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering

64 (63) §

Extra tjänstgöring

(Som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)

65 (64) §

Tjänstgöring under mobilisering

(1 mom. som i RP).

Civiltjänstgörarna förordnas till tjänstgöring under mobilisering på förordnande av civiltjänstcentralen eller vid behov genom kungörelse av arbets- och näringsministeriet. De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast. Under partiell mobilisering enligt 86 § i värnpliktslagen kan civiltjänstgörare som ingår i civilreserven förordnas till tjänstgöring. Under allmän mobilisering av försvarsmakten kan också civiltjänstgörare som ingår i tilläggscivilreserven förordnas till tjänstgöring. De som fyllt 50 år kan dock förordnas till tjänstgöring endast med riksdagens samtycke.

(3—5 mom. som i RP)

På begäran av de myndigheter som avses i 4 mom. förordnar civiltjänstcentralen vid mobilisering ett sådant antal civiltjänstgörare som centralen anser nödvändigt att stå till dessa myndigheters förfogande. Dessa civiltjänstgörare ska inte ha befriats från tjänstgöring enligt 67 § 1 och 2 mom. eller inom ramen för det reserveringssystem som gäller yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden ha reserverats för uppgifter inom hälso- och sjukvården eller enligt beredskapslagen (1080/1991) ha förordnats att fullgöra allmän arbetsplikt eller arbetsplikt inom hälso- och sjukvården.

66 (65) §

Bestämmelser som tillämpas på extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering

På extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering tillämpas de bestämmelser om ordnande av tjänstgöringen som finns i 23—26 § och 35—38 §, 39 § 2 och 3 mom. samt 42, 43 § och 44 § 1 mom. 4 punkten och 2 mom.

(2 mom. utesl.)

67 (66) §

Befrielse från tjänst på ansökan med hänsyn till allmänt intresse

(1 mom. som i RP)

Inte heller en civiltjänstgörare som tjänstgör i ett uppdrag enligt 31 § 3 mom. (Nytt 2 mom.) inkallas till extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

10 kap.

Tjänstgöringsförseelser och disciplin

68 (67) §

Tjänstgöringsförseelse

En civiltjänstgörare som försummar sina skyldigheter i samband med fullgörandet av de tjänsteuppgifter som avses i 38 § eller annars handlar i strid med sina tjänsteplikter kan påföras disciplinstraff enligt vad som bestäms i denna lag. Den i 45 § avsedda ansvariga personen på civiltjänstgöringsplatsen ska, efter att ha fått kännedom om en tjänstgöringsförseelse, göra en skriftlig anmälan om tjänstgöringsförseelsen till civiltjänstcentralen, om inte saken på grund av att den är obetydlig kan lämnas därhän eller åtgärdas genom en muntlig anmärkning.

69—71 (68—70) §

(Som i RP)

11 kap.

Brott mot civiltjänsteplikten

72—74 (71—73) §

(Som i RP)

75 (74) §

Civiltjänstgöringsbrott

En civiltjänstgörare som trots utdömt disciplinstraff fortfarande på ett väsentligt sätt försummar sin tjänstgöringsplikt enligt 38 §, ska för civiltjänstgöringsbrott dömas till fängelse för en tid som motsvarar högst hälften av civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid.

(2—4 mom. som i RP)

76 (75) §

(Som i RP)

77 (76) §

Civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering

En civiltjänstgörare som under extra tjänstgöring eller mobilisering trots ett påfört disciplinstraff fortfarande i väsentlig grad försummar en skyldighet i samband med tjänstgöringen ska för civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller mobilisering dömas till fängelse i högst två år.

(2 mom. som i RP)

78 (77) §

Polisanmälan

Polisanmälan för de brott som avses i 72—77 § görs av civiltjänstcentralen på grundval av den anmälan om tjänstgöringsförseelse som civiltjänstgöringsplatsen lämnat in. Polisanmälan ska göras hos polisen på civiltjänstgörarens hemort eller den ort där civiltjänstcentralen är belägen. I polisanmälan ska uppges den tid som civiltjänstgöraren har tjänstgjort och den återstående tjänstgöringstiden samt övriga omständigheter som inverkar på undersökningen av saken.

Allmänna åklagaren får inte väcka åtal om brott som avses i 72—77 § om civiltjänstcentralen inte har gjort polisanmälan om brottet.

En civiltjänstgörare mot vilken polisanmälan har gjorts för ett brott som avses i 74 eller 75 § ska omedelbart hemförlovas.

79 (78) §

(Som i RP)

80 (79) §

Straffrättsliga bestämmelser och strafforderförfarande

Vid handläggningen av ärenden som gäller brott som avses i 72-77 § iakttas vad som föreskrivs om rättegången i brottmål samt om bötesstraff, fängelsestraff och verkställighet av fängelsestraff, om inte något annat bestäms i denna lag. Straff för brott mot upplysningsplikten enligt 72 § och brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring enligt 73 § kan utdömas också i ett strafforderförfarande enligt lagen om strafforderförfarande (692/1993).

81 (80) §

Särskilda bestämmelser om vägran att fullgöra civiltjänst och civiltjänstgöringsbrott

Fängelsestraff som dömts ut enligt 74 eller 75 § får inte förklaras villkorligt eller stället för det samhällstjänst dömas ut. Fängelsestraffet utdöms i hela dagar. Fängelsestraff kan dömas för kortare tid än den minimitid som föreskrivs i 2 c kap. 2 § 2 mom. i strafflagen (39/1889).

För brott enligt 74 eller 75 § och för andra brott får inte bestämmas ett gemensamt fängelsestraff och fängelsestraffet får varken sammanläggas eller sammanräknas med straff för ett annat brott. Om ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter som har dömts ut för något annat brott ska verkställas samtidigt med straffet för civiltjänstgöringsbrottet eller vägran att fullgöra civiltjänst, verkställs straffet för det andra brottet först.

(3 mom. som i RP)

Fängelsestraff som dömts med stöd av 74—77 § antecknas inte i straffregistret, och straffet får inte senare beaktas som straffskärpningsgrund.

82 (81) §

Villkorlig frigivning

Prövotiden för en villkorligt frigiven civiltjänstgörare som dömts för ett brott enligt 74 eller 75 § är den återstående tjänstgöringstiden. Civiltjänstcentralen bestämmer den återstående tjänstgöringstiden sedan den av fängelsemyndigheten fått uppgifter om det avtjänade straffet. Civiltjänstgöraren ska inte ställas under övervakning, om det inte finns särskilda skäl.

(2 mom. som i RP)

Den som har förverkat sin villkorliga frihet enligt 83 § får inte på nytt friges villkorligt.

83 (82) §

Förverkande av villkorlig frihet

Om en civiltjänstgörare som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst som avses i 74 § under den villkorliga friheten gör sig skyldig till brott enligt 74 eller 75 §, döms han eller hon inte till det straff som föreskrivs för dessa brott utan förverkar i stället sin villkorliga frihet.

Om en civiltjänstgörare som dömts för civiltjänstgöringsbrott enligt 75 § under den villkorliga friheten på nytt gör sig skyldig till civiltjänstgöringsbrott, förverkar han eller hon sin villkorliga frihet. Dessutom kan domstolen döma ut ett nytt straff i enlighet med 75 § 1 mom.

(3 mom. som i RP)

84 (83) §

(Som i RP)

85 (84) §

Civiltjänstpliktens upphörande på grund av fängelsestraff

(1 mom. som i RP)

Tjänstgöringsplikten för den som dömts för civiltjänstgöringsbrott fortsätter vid behov också efter att fängelsestraffet förfallit eller avtjänats på det sätt som nämns i 75 § 4 mom. om den tjänstepliktige inte har befriats från tjänstgöring av hälsoskäl.

(3 mom. som i RP)

86 (85) §

Rättegång och domstolens och allmänna åklagarens skyldighet att lämna uppgifter

Åtal för brott som avses i 72—77 § kan prövas vid den allmänna underrätten på civiltjänstgörarens hemort eller på den ort civiltjänstcentralen är belägen.

Domstolen ska underrätta civiltjänstcentralen om sitt beslut i ett ärende som avses i 72—77 § eller i förekommande fall om att ärendet har lämnats därhän. Allmänna åklagaren ska lämna motsvarande underrättelse, om han eller hon fattar beslut om att inte väcka åtal i ett ärende som gäller nämnda brott.

Har svaranden inte ett rättegångsbiträde eller rättegångsombud vid domstolen när den handlägger ett ärende som avses i 72—77 § och kan det på grund av sakens natur eller av någon annan orsak antas att personen inte ensam förmår bevaka sin rätt, ska ett rättegångsbiträde förordnas för svaranden. Rättegångsbiträde kan också förordnas under förundersökningen, oberoende av om saken kommer att behandlas vid domstol eller ej. I fråga om förordnande av biträde samt om arvode och ersättning till biträdet gäller vad som föreskrivs om dem i 2 kap. i lagen om rätttegång i brottmål (689/1997).2

12 kap.

Register och dataskydd

87 (86) §

(Som i RP)

88 (87) §

Registeransvariga

Arbets- och näringsministeriet ansvarar för civiltjänstregistrets allmänna funktion, informationssäkerheten, fastställandet av de slag av uppgifter som ska införas i registret samt för att registerfunktionerna är enhetliga.

Arbets- och näringsministeriet fastställer för de olika användargrupperna omfattningen av de användarrättigheter i civiltjänstregistret som arbetsuppgifterna kräver. Arbets- och näringsministeriet beviljar användarrättigheter till arbets- och näringsministeriets och civiltjänstcentralens personal samt till de i 45 § avsedda ansvariga personerna vid civiltjänstgöringsplatserna. Övriga personer som sköter ärenden som gäller civiltjänstgörare på civiltjänstgöringsplatserna, beviljas begränsade användarrättigheter till civiltjänstregistret av de ansvariga personerna inom ramen för arbets- och näringsministeriets tillstånd.

(3 mom. som i RP)

Användare och registeransvarig när det gäller civiltjänstregistret är arbets- och näringsministeriet och civiltjänstcentralen i fråga om de åligganden som faller inom ramen för deras behörighet. Civiltjänstgöringsplatserna använder och för civiltjänstregistret i fråga om de uppgifter som gäller civiltjänstgörarna i deras tjänst och som specificeras i 90 § 1 mom.

(5 mom. som i RP)

89 (88) §

(Som i RP)

90 (89) §

Registrets datainnehåll

I civiltjänstregistret antecknas för skötseln av de åligganden som avses i 87 § följande uppgifter om civiltjänstgöraren:

(1—18 punkten som i RP)

(2 och 3 mom. som i RP)

91 (90) §

(Som i RP)

92 (91) §

Utplåning av uppgifter ur civiltjänstregistret

De uppgifter som anges i 90 § 1 mom. och de uppgifter om civiltjänstgöraren som enligt 90 § 2 mom. antecknas i läkarundersökningskortet utplånas ur civiltjänstregistret vid utgången av det år som civiltjänstgöraren fyller 60 år. Uppgifterna överförs då till [krigsarkivet].

De uppgifter om civiltjänstgöraren som avses i 90 § 3 mom. utplånas ur civiltjänstregistret fem år efter det att civiltjänstgöraren har hemförlovats efter fullgjord tjänstgöring. Om en uppgift har fåtts och antecknats i registret efter fullgjord tjänstgöring medan civiltjänstgöraren ingår i civilreserven eller i tilläggscivilreserven utplånas uppgiften fem år efter det att uppgiften antecknats, dock senast vid utgången av det år som civiltjänstgöraren fyller 60 år.

(3 och 4 mom. som i RP)

93 (92) §

Utomstående informationskällor

Civiltjänstcentralen och arbets- och näringsministeriet har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna för civiltjänstregistret få uppgifter för utförandet av deras i lag bestämda uppgifter enligt följande:

(1—10 punkten som i RP)

11) av arbets- och näringsministeriet, som under undantagsförhållanden för registret över arbetspliktiga, uppgift om civiltjänstgörare som i enlighet med 14 kap. i beredskapslagen fått ett arbetsförordnande som arbetspliktig, när uppgifter behövs förordnande till tjänstgöring under mobilisering.

(2 mom. som i RP)

Arbets- och näringsministeriet och civiltjänstcentralen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. genom en teknisk anslutning i enlighet med vad som överenskommits med den registeransvarige i fråga. Innan uppgifter lämnas ut ska den registeransvarige visa att uppgifterna är skyddade på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen.

94 (93) §

(Som i RP)

13 kap.

Sökande av ändring

95—97 (94—96) §

(Som i RP)

98 § (Ny)

Sökande av ändring i beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse

Ändring i ett beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse om godkännande för civiltjänst får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol inom 14 dagar från det att den sökande fick del av beslutet.

De handlingar som hänför sig till beslutet ska inom besvärstiden lämnas in till förvaltningsdomstolen. Domstolen ska behandla ärendet som brådskande. Besvär hindrar inte att beslutet verkställs, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd.

99 (97) §

Tillämpning av förvaltningsprocesslagen

Utöver vad som bestäms i 95—98 § ska förvaltningsprocesslagen (586/1996) tillämpas på ändringssökande.

14 kap.

Särskilda bestämmelser

100—103 §

(Som 98—101 § i RP)

104 (102) §

Myndigheternas informationsplikt

Arbets- och näringsministeriet, civiltjänstcentralen och försvarsmakten ska ge de uppbådspliktiga tillräcklig information om möjligheten att ansöka om civiltjänst och om innehållet i civiltjänsten.

15 kap.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

105 (103) och 106 (104) §

(Som i RP)

107 (105) §

Övergångsbestämmelser

(1 mom. som i RP)

På civiltjänstgörare som inlett sin tjänstgöring före ikraftträdandet tillämpas inte 4 § om tjänstgöringstiden och bestämmelserna i 40 § 1 mom. om omfattningen av personliga permissioner.

(3—6 mom. som i RP)

När denna lag träder i kraft ska huvudstaben ur värnpliktsregistret till civiltjänstregistreti fråga om civiltjänstgörarna lämna ut grundläggande uppgifter, uppgifter om tjänsteduglighet och uppgifter om hälsotillstånd som gäller bestämmandet av tjänstedugligheten samt uppgifter om de ansökningar och beslut som avses i 67 §.

Ansökningar om att få vara civilitjänstgöringsplats, som är anhängiga i arbets- och näringsministeriet samt ansökningar enligt 67 §, som är anhängiga i ett militärlän när denna lag träder i kraft, ska på tjänstens vägnar överföras till civiltjänstcentralen för avgörande.

(9 mom. som i RP)

_______________

3.

Lag

om ändring av 5 och 7 § i semesterlagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i semesterlagen av den 18 mars 2005 (162/2005) 5 § 3 mom. och 7 § 2 mom. 9 punkten som följer:

5 §

Intjäning av semester

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till tiden för ett i 1 mom. avsett anställningsförhållandes fortbestånd räknas inte den tid under vilken avbrott i arbetet har förekommit på grund av att arbetstagaren fullgjort sådan aktiv tjänst som avses i värnpliktslagen (    /    ), sådan frivillig militärtjänst som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller sådan civiltjänstgöring som avses i civiltjänstlagen (    /    ).

7 §

Tid som är likställd med arbetad tid

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Likställda med arbetade dagar anses även de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete på grund av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9) repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller kompletterande tjänstgöring enligt 58 § i civiltjänstlagen eller extra tjänstgöring enligt 64 § i samma lag, eller

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

5.

Lag

om ändring av 1 och 2 § i lagen om ekonomiskt stöd efter värnpliktigs död

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 16 december 1994 om ekonomiskt stöd efter värnpliktigs död (1309/1994) 1 § 1 mom. och 2 § 3 mom. som följer:

1 §

(Som i RP)

2 §

Villkor för beviljande av stöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I fråga om en person som deltar i sådan repetitionsövning i reserven, extra tjänstgöring   (utesl.) som avses i värnpliktslagen eller i sådan kompletterande tjänstgöring eller extra tjänstgöring som avses i civiltjänstlagen tillämpas denna lag, om dödsfallet har inträffat på vägen till tjänstgöring, under tjänstgöringen eller under återfärden från tjänstgöring.

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

6.

Lag

om ändring av 2 c kap. 5 § i strafflagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 2 c kap. 5 § 2 mom, sådan den lyder i lag 780/2005, som följer

2 c kap.

Om fängelse

Villkorlig frigivning

5 §

Definition och bestämmande av villkorlig frigivning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den som avtjänar ett fängelsestraff på viss tid skall friges villkorligt, om inte något annat följer av 9 §, när han eller hon avtjänat två tredjedelar av straffet eller hälften av straffet för ett brott som han eller hon begått före 21 års ålder. En fånge som under tre år före brottet inte avtjänat ett fängelsestraff i ett fängelse skall friges villkorligt när hälften av straffet eller en tredjedel av straffet för ett brott som han eller hon begått före 21 års ålder avtjänats. Sistnämnda kvotdel kan tillämpas även om personen i fråga under tre år före brottet i fängelse har avtjänat förvandlingsstraff för böter eller straff för vägran att fullgöra civiltjänst enligt 74 § i civiltjänstlagen (    /    ) eller för civiltjänstgöringsbrott enligt 75 §, för vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller mobilisering enligt 76 § eller för civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller mobilisering enligt 77 § i nämnda lag. Den avräkning för tiden för frihetsberövande som avses i 6 kap. 13 § i denna lag skall dras av från ovannämnda kvotdelar och den kvotdel som avses i 12 § 1 mom.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 30 november 2007

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Arto Satonen /saml
  • vordf. Jukka Gustafsson /sd
  • medl. Outi Alanko-Kahiluoto /gröna
  • Susanna Haapoja /cent
  • Hannakaisa Heikkinen /cent
  • Anna-Maja Henriksson /sv
  • Arja Karhuvaara /saml
  • Merja Kuusisto /sd
  • Merja Kyllönen /vänst
  • Esa Lahtela /sd
  • Jari Larikka /saml
  • Markus Mustajärvi /vänst
  • Sanna Perkiö /saml
  • Paula Sihto /cent
  • Katja Taimela /sd
  • Tarja Tallqvist /kd
  • Jyrki Yrttiaho /vänst

Sekreterare var

utskottsråd Ritva Bäckström

RESERVATION 1

Motivering

Vi föreslår att tjänstgöringstiden vid vapenfri tjänst ska vara 240 dygn, eller 8 månader, vilket nära nog svarar mot den genomsnittliga tjänstgöringstiden för beväringar. I sitt betänkande föreslår utskottet att den vapenfria tjänstgöringen ska vara 362 dygn.

Vi föreslår att civiltjänstgörarna ska ha möjlighet till en 18 dagar lång faderskapsledighet i stället för 12 dagar som i betänkandet. Pappor bör uppmuntras att dela lika på föräldraskapsförpliktelserna med mammorna och uppmuntras till aktivt faderskap. Det är viktigt att också pappor i vapenfri tjänst ska kunna vara tillsammans med sitt barn och skapa ett nära förhållanden redan när barnet är litet. Den andra regeringen vanhanen lovar i sitt program förlänga faderskapsledigheten med två veckor 2010. Alla medborgare bör genast ha tillgång till den nya förlängda faderskapsledigheten, också civiltjänstgörarna.

Vi föreslår att domstolen ska kunna döma ut ett villkorligt fängelsestraff för den som vägrar göra civiltjänst och för civiltjänstgöringsbrott. Domstolarna bör följa strafflagens allmänna bestämmelse i valet mellan villkorlig och ovillkorlig dom. Den återstående tjänstgöringstiden ska vara en prövotid. Vi föreslår också att den oskäligt långa fängelsetiden "hälften av den återstående tjänstgöringstiden" ska förkortas till en tredjedel.

Vi föreslår att prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse ska avskaffas när det gäller särskilda undantagsförhållanden. Vi stöder inte en återgång till prövning av den etiska övertygelsen, eftersom erfarenheterna av systemet var mycket dåliga. Det finns skäl att anta att prövningen inte nu heller kommer att bygga på en objektiv och rättvis bedömning av de sökandes övertygelse.

Vi föreslår, när den nya lagen träder i kraft, att bl.a. en kortare tjänstgöringstid ska gälla för civiltjänstgörare.

Förslag

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att lagförslagen 2—15 i utskottets betänkande godkänns utan ändringar och lagförslag 1 med följande ändringar:

Reservationens ändringsförslag

1.

Civiltjänstlag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1—3 §

(Som i AjUB)

4 §

Tjänstgöringstid i civiltjänst

Tjänstgöringstiden i civiltjänst är 240 dagar.

5—17 §

(Som i AjUB)

4 kap.

(Utesl.)

18—34 §

(Som 23—39 § i AjUB)

35 (40) §

Permissioner

Civiltjänstgöraren har rätt till 18 dagar personlig permission som beviljas utan att något särskilt skäl anförs och 18 dagar faderskapsledighet i samband med ett eget barns födelse. Om civiltjänstgöraren har utmärkt sig särskilt under sin tjänstgöringstid, kan han eller hon beviljas högst 20 dagar duglighetspermission. Dessa permissioner på grund av graviditet, förlossning och moderskap som beviljas en kvinna som fullgör civiltjänst bestäms på samma sätt som de bestäms enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

(2 och 3 mom. som i AjUB)

36—68 §

(Som 41—73 § i AjUB)

69 (74) §

Vägran att fullgöra civiltjänst

En civiltjänstgörare som låter bli att infinna sig till den grundutbildning eller arbetstjänst som avses i 3 §, avbryter tjänstgöringen eller skriftligen meddelar att han eller hon vägrar att fullgöra civiltjänst, ska för vägran att fullgöra civiltjänst dömas till fängelse för en tid som motsvarar hälften av den återstående tjänstgöringstiden. Domen kan vara villkorligt. En villkorlig dom ska väljas enligt bestämmelserna i 6 kap. 9 § 1 mom. i strafflagen. Den återstående tjänstgöringstiden ska förklaras som prövotid.

(2 och 3 mom. som i AjUB)

70 (75) §

Civiltjänstgöringsbrott

En civiltjänstgörare som trots utdömt disciplinstraff fortfarande på ett väsentligt sätt försummar sin tjänstgöringsplikt enligt 37 §, ska för civiltjänstgöringsbrott dömas till fängelse för en tid som motsvarar högst hälften av civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid. Domen kan vara villkorligt. En villkorlig dom ska väljas enligt bestämmelserna i 6 kap. 9 § 1 mom. i strafflagen. Den återstående tjänstgöringstiden ska förklaras som prövotid.

(2—4 mom. som i AjUB)

71—74 §

(Som 76—80 § i AjUB)

75 (81) §

Särskilda bestämmelser om vägran att fullgöra civiltjänst och civiltjänstgöringsbrott

Samhällstjänst får inte dömas ut i stället för straff som dömts ut enligt 69 eller 70 §. Fängelsestraffet utdöms i hela dagar. Fängelsestraff kan dömas för kortare tid än den minimitid som föreskrivs i 2 c kap. 2 § 2 mom. i strafflagen (39/1889).

(2—4 mom. som i AjUB)

76—92 §

(Som 82—97 § i AjUB)

98 §

(utesl.)

93—100 §

( Som 99 - 106 § i AjUB)

101 (107) §

Övergångsbestämmelser

(1 mom. som i AjUB)

(2 och 3 mom. utesl.)

(2 och 3 mom. som 4 och 5 mom. i AjUB)

(6 mom. utesl.)

(4—6 mom. som 7—9 mom. i AjUB)

_______________

Helsingfors den 30 november 2007

  • Merja Kyllönen /vänst
  • Markus Mustajärvi /vänst

RESERVATION 2

Motivering

Socialdemokraterna är för allmän värnplikt. Från samhällets och den enskilda människans synpunkt kan den vapenfria tjänsten ses som ett bra alternativ till vapentjänst, om man jämför den t.ex. med värnplikt som fullgörs med dålig motivation eller totalvägran. Vi har all anledning att utveckla den vapenfria tjänsten för att den ska uppfattas som ett rationellt alternativ till vapentjänst. Regeringens proposition är ett steg i bättre riktning, men åtgärderna är inte tillräckliga t.ex. med tanke på likställdheten mellan vem som gör olika slag av tjänst.

Vi föreslår därför ändringar i civiltjänstlagen för att göra den vapenfria tjänsten mer rättvis. Vi anser inte att vårt förslag, bl.a. att förkorta tjänstgöringstiden till 11 månader, är något hot för vår allmänna värnplikt. Också om en större del av åldersklassen väljer vapenfri tjänst i framtiden, är förändringen inte betydelsefull för vårt försvar eller medborgarnas försvarsvilja. Eventuella ändringar kan öka andelen vapenfria tjänstepliktiga av åldersklassen på två sätt. För det första kan en förkortad tjänstgöringstid i någon mån gallra ut de dåligt motiverade ur armén och locka dem till vapenfri tjänst, vilket i sig bara är önskvärt. På så sätt minskar antalet avbrott i beväringstjänsten och vissa negativa fenomen på tjänstgöringsställena. För det andra höjs gränsen för totalvägran i viss mån med den påföljden att det är mera sannolikt att man gör vapenfri tjänst än vägrar tjänstgöring helt och hållet.

I 4 § föreslås att tjänstgöringstiden i civiltjänst ska vara 362 dygn mot nuvarande 395 dygn. Reformen är positiv, men otillräcklig: med hänsyn till uttalandena från internationella institutioner för mänskliga rättigheter är tjänstgöringstiden fortfarande för lång och den måste ses som ett straff. Den vapenfria tjänstgöringens längd har med tanke på de mänskliga och de medborgerliga rättigheterna kritiserats av bl.a. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Europarådets kommitté för sociala rättigheter och Amnesty International.

I en jämförelse av tjänstgöringstiden i vapenfri tjänst och beväringstjänst måste man beakta att den mest allmänna och kortaste beväringstiden är 180 dygn. Den genomsnittliga tjänstgöringstiden för beväringar är under 9 månader. Jämfört med detta är regeringens förslag till tjänstgöringstid vid vapenfri tjänst lång och dubbelt så lång som den kortaste tjänstgöringstiden för beväringar. Därmed kan den vapenfria tjänsten fortfarande anses vara så lång som ett straff. Med hänsyn till rättspraxis när det gäller mänskliga rättigheter bör tjänstgöringstiden förkortas till 330 dygn.

Den vapenfria tjänstgöringstidens längd jämfört med beväringstjänstens längd har vanligtvis motiverats med att vapentjänsten orsakar en större total påfrestning än den vapenfria. Men det motiverar inte en mer än dubbelt så lång vapenfri som väpnad tjänst. Man beaktar vanligtvis inte heller de nackdelar som den vapenfria tjänsten senare kan ge upphov till, t.ex. att de som fullgjort värnplikt kan bli bättre behandlade än de som gjort vapenfri tjänst i arbetslivet.

Med beaktande av de vapenfria tjänstepliktigas längre tjänstgöringstid tillstyrker vi inte försvarsutskottets förslag att vapenfria tjänstepliktiga ska förpliktas till repetitionstjänstgöring.

I lagförslagets fjärde kapitel föreskrivs om behandlingen av ansökningar om civiltjänst under särskilda förhållanden. För att förebygga att värnpliktiga utan övertygelse ansöker om vapenfri tjänst föreslår regeringen att övertygelsen ska prövas som ett villkor för att en ansökan om vapenfri tjänst ska godkännas under mobilisering och vid allvarliga störningar under normala förhållanden. Prövningen föreslås bli gjord i en särskild prövningsnämnd för värnpliktigas övertygelse. Den ska vara ett oavhängigt sakkunnigorgan. Vi anser att man måste ställa sig kritiskt till prövningsnämnden, eftersom det inte minst under krisförhållanden är ytterst svårt att bedöma en enskild människas övertygelse på objektiva grunder. Men vi är redo att godkänna att nämnden finns till, eftersom lagen under behandlingen i utskottet korrigerades såtillvida att man kan söka ändring i nämndens beslut.

Vi känner en viss oro för prövningsnämndens objektivitet vid mobilisering eller i något annat liknande undantagsläge. Enligt 20 § om nämndens sammansättning ska det finnas bl.a. en ledamot som avlagt högre högskoleexamen och som är insatt i frågor som rör religiös och etisk övertygelse finnas i nämnden. För att vara säker på att en ledamot verkligen är insatt i frågor som rör religiös övertygelse bör det också finnas en ledamot som företräder en av de viktigaste religionssamfunden i Finland (för tillfället evangelisk-lutherska kyrkan) och dessutom en ledamot som gemensamt företräder andra religionssamfund som är registrerade i Finland. När en värnpliktigs övertygelse prövas måste det ses till att prövningen är opartisk och att villkoren för godkännande är skäliga.

Vi tillstyrker förslaget att förlänga civiltjänstgörares faderskapsledighet i 39 § 1 mom. i propositionen. Men för att stödja föräldraskapet och garantera en likvärdig behandling bör både beväringar och vapenfria tjänstepliktiga ha lika lång faderskapsledighet som förvärvsarbetande pappor. Vi föreslår därför ändringar i 39 § 1 mom. Motsvarande ändringar ska också göras i värnpliktslagen. Dessutom ska vapenfria tjänstepliktiga ha rätt att delta i förlossningsträning, möten för barnrådgivningens pappagrupper och förlossningen, också om de inträffar under de vapenfria tjänstepliktigas arbetstid. Enligt lagförslaget tar staten ansvaret för att ersätta inkvarteringskostnaderna. Ändringen är nödvändig för att de vapenfria tjänstepliktigas lagfästa rätt till avgiftsfri inkvartering ska fullgöras också i praktiken. Försvarsutskottet anser att eftersom kostnaderna också i den andra kommungruppen kan stå på nästan samma nivå som i huvudstadsregionen, måste det sättas en gemensam övregräns för de största ersättningarna i hela landet. Vi menar att paragrafen om inkvarteringskostnader bör ändras till denna del, precis som försvarsutskottet föreslår, men att den övre gränsen bör ställas på en mer realistisk nivå, dvs. 350 euro.

Straffpåföljden för vägran att göra vapenfri tjänst föreslås vara längst 181 dygn, vilket svarar mot hälften av den föreslagna nya tjänstgöringstiden (362 dygn). Straffen för totalvägran är oproportionellt stränga. Om man dessutom beaktar att t.ex. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har uppmanat Finland att se till att den specialbehandling som de från tjänstgöring befriade Jehovas vittnen har i fredstid också ska omfatta andra grupper, bör straffet för totalvägrare enligt vår mening sänkas till en tredjedel av den återstående tjänstgöringstiden. Om straffet för den som vägrar göra vapenfri tjänst förkortas, måste också straffet för civiltjänstgöringsbrott förkortas till längst en tredjedel av den återstående tjänstgöringstiden.

Regeringen föreslår att straffet för vägran att fullgöra civiltjänst eller för väsentlig försummelse av förpliktelserna under en krissituation ska vara fängelse i längst två år. Det längsta fängelsestraffet, två år, är för strängt för en försummelse under den vapenfria tjänsten. Strafftiden måste förkortas till ett år i båda fallen.

När lagen träder i kraft tillämpas den också på dem som redan inlett sin vapenfria tjänst. För att de som redan inlett sin vapenfria tjänst och de som söker till vapenfri tjänst efter det att lagen har trätt i kraft inte ska behandlas olika, bör den nya lagen också gälla dem som inte har fullgjort sin vapenfria tjänstgöring när lagen träder i kraft. Vi föreslår därför att 107 § 2 mom. ska strykas. Också 107 § 6 mom. måste strykas, eftersom principen om lindrigare lag ska tillämpas också när en person döms till straff för civiltjänstgöringsbrott.

Det är viktigt att man mer fördomsfritt utreder olika alternativ på tjänstgöringsställena för vapenfri tjänst. Varenda vapenfri tjänstepliktigs arbetsinsats måste engageras för samhället på ett sätt som motiverar den tjänstepliktiga. Det måste finnas tillräckligt många tjänstgöringsställen. Vi bör också utreda vilka möjligheter det finns att göra vapenfri tjänst inom utvecklingssamarbete.

Förslag

Vi föreslår

att lagförslagen 2—15 i utskottets betänkande godkänns utan ändringar och att lagförslag 1 godkänns med följande ändringar:

Reservationens ändringsförslag

1.

Civiltjänstlag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1—3 §

(Som i AjUB)

4 §

Tjänstgöringstid i civiltjänst

Tjänstgöringstiden i civiltjänst är 330 dagar.

5—19 §

(Som i AjUB)

4 kap.

Behandling av ansökan om civiltjänst under särskilda förhållanden

20 §

Tillsättande av en nämnd och ledamöternas behörighetsvillkor

(1 mom. som i AjUB)

Nämnden har en ordförande, en juristledamot som är vice ordförande, en militär ledamot som har minst majorsgrad och som är insatt i värnpliktsärenden och totalförsvaret, en ledamot som är insatt i civiltjänstärenden, en läkarledamot med specialutbildning i psykiatri, en ledamot som avlagt högre högskoleexamen och som är insatt i frågor som rör religiös och etisk övertygelse, en ledamot som företräder det viktigaste religionssamfundet i Finland, en medlem som gemensamt företräder övriga religionssamfund som är registrerade i Finland samt en lagfaren sekreterare som föredragande. Med undantag för ordföranden ska personliga suppleanter utses för ledamöterna.

(3 och 4 mom. som i AjUB)

21—39 §

(Som i AjUB)

6 kap.

Fullgörande av civiltjänst och civiltjänstens upphörande

40 (39) §

Permissioner

Civiltjänstgöraren har rätt till 18 dagar personlig permission som beviljas utan att något särskilt skäl anförs och 18 dagar faderskapsledighet i samband med ett eget barns födelse. Om civiltjänstgöraren har utmärkt sig särskilt under sin tjänstgöringstid, kan han eller hon beviljas högst 20 dagar duglighetspermission. Dessa permissioner på grund av graviditet, förlossning och moderskap som beviljas en kvinna som fullgör civiltjänst bestäms på samma sätt som de bestäms enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

(2 och 3 mom. som i AjUB)

41—46 §

(Som i AjUB)

7 kap.

Civiltjänstgörarens uppehälle och förmåner

47 (46) §

Inkvarteringskostnader

Civiltjänstgöringsplatsen ska skriftligen anvisa civiltjänstgöraren inkvartering när arbetstjänsten inleds. Staten ersätter civiltjänstgöringsplatsen för månatliga kostnaderna för den inkvartering som har anvisats civiltjänstgöraren till högst 350 euro:

(2—5 mom. som i AjUB)

48—73 §

(Som i AjUB)

74 §

Vägran att fullgöra civiltjänst

En civiltjänstgörare som låter bli att infinna sig till den grundutbildning eller arbetstjänst som avses i 3 §, avbryter tjänstgöringen eller skriftligen meddelar att han eller hon vägrar att fullgöra civiltjänst, ska för vägran att fullgöra civiltjänst dömas till fängelse för en tid som motsvarar en tredjedel av den återstående tjänstgöringstiden.

(2 och 3 mom. som i AjUB)

75 §

Civiltjänstgöringsbrott

En civiltjänstgörare som trots utdömt disciplinstraff fortfarande på ett väsentligt sätt försummar sin tjänstgöringsplikt enligt 37 §, ska för civiltjänstgöringsbrott dömas till fängelse för en tid som motsvarar högst en tredjedel av civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid.

(2, 3 och 4 mom. som i AjUB)

76 §

Vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller mobilisering

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till extra tjänstgöring eller under mobilisering låter bli att infinna sig till tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring ska för vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller mobilisering dömas till fängelse i högst ett år.

77 §

Civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering

En civiltjänstgörare som under extra tjänstgöring eller mobilisering trots ett påfört disciplinstraff fortfarande försummar en skyldighet i samband med tjänstgöringen ska för civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller mobilisering dömas till fängelse i högst ett år.

78—106 §

(Som i AjUB)

107 §

Övergångsbestämmelser

(1 mom. som i AjUB)

(2 mom. utesl.)

(2—4 mom. som 3—5 mom. i AjUB)

(6 mom. utesl.)

(5—7 mom. som 7—9 mom. i AjUB)

_______________

Helsingfors den 30 november 2007

  • Jukka Gustafsson /sd
  • Merja Kuusisto /sd
  • Esa Lahtela /sd
  • Katja Taimela /sd
  • Tarja Tallqvist /kd

​​​​