EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2004 rd

EkUB 29/2004 rd - RP 126/2004 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av bokföringslagen samt vissa andra lagar med anknytning till den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 21 juni 2004 en proposition med förslag till lag om ändring av bokföringslagen samt vissa andra lagar med anknytning till den (RP 126/2004 rd) till ekonomiutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

konsultativ tjänsteman Markku Jänkälä, handels- och industriministeriet

lagstiftningsråd Manne Airaksinen, justitieministeriet

regeringsråd Juhani Turunen, social- och hälsovårdsministeriet

redovisningsexpert Leila Kanniainen, Finansinspektionen

överinspektör Kari Aaltonen, Skattestyrelsen

kriminalinspektör Mika Tarkiainen, Centralkriminalpolisen

direktör Erkki Kontkanen, Bankföreningen i Finland

redovisningsexpert Hanna Kattainen, Centralhandelskammaren

OFR, GRM Juha Koponen, Audiator Oy

ordförande Ossi A. Saarinen och ombudsman Leena Aejmelaeus, GRM-revisorer r.f.

ekonomidirektör Håkan Malmlund, Sato-koncernen Abp

ombudsman Juha Ahvenniemi, Bokföringsbyråernas förbund

direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland

ekonomipolitisk ombudsman Päivi Räty, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund

CGR Ari Ahti ja CGR Heikki Ilkka, CGR-föreningen rf

ordförande, GRM, ekonomie licentiat Kaarina Pyydönniemi, och sekreterare EBR, ekonomie licentiat Seija Vesanen, Satakunnan HTM-tilintarkastajat

CGR Yrjö Tuokko, Tuokko Tilintarkastus Oy

CGR, OFR Eero Prepula

Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av

  • finansministeriet
  • professor Jarmo Leppiniemi.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås att bokföringslagstiftningen revideras så att den motsvarar utvecklingen i den internationella redovisningspraxisen. De föreslagna bestämmelserna syftar till att sätta i kraft Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och det s.k. fair value-direktivet.

Bokföringslagen föreslås kompletterad med ett nytt 7 a kap. enligt vilket sådana bokföringsskyldiga vars värdepapper är föremål för offentlig handel enligt värdepappersmarknadslagen skall upprätta sitt koncernbokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder. Om en ovan avsedd bokföringsskyldig inte är skyldig att upprätta koncernbokslut skall den upprätta bokslutet i enlighet med de nämnda standarderna. Övriga bokföringsskyldiga får följa standarderna om de vill. Enligt lagförslaget kan en icke-börsnoterad bokföringsskyldig emellertid upprätta koncernbokslut eller bokslut enligt standarderna endast om deras bokföring, bokslut och förvaltning revideras i enlighet med revisionslagen och av Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning har tillsatts eller valts att utföra revisionen.

De bestämmelser som bygger på ändringsdirektiven gäller värderingen av finansiella instrument och andra tillgångar i bokslutet samt samordning av redovisningsdirektiven och IAS-standarderna.

I bokföringslagen föreslås också vissa ändringar av teknisk natur, av vilka de viktigaste är att verksamhetsberättelsen separeras från bokslutet till ett särskilt bilagedokument samt att finansieringsanalysen inkluderas i bokslutet.

I propositionen föreslås också ändringar i vissa andra lagar.

Lagarna avses träda i kraft den 31 december 2004. Noterade bokföringsskyldiga, som satt i omlopp endast masskuldebrev eller andra finansiella instrument för främmande kapital, får en övergångstid för ibruktagandet av standarderna till den 1 januari 2007 i enlighet med IAS-förordningen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen godkänns med de ändringar som föreslås i bokföringslagen, kreditinstitutslagen och lagen om andelslag.

Bokföringslagstiftningen kompletteras och ändras så att den motsvarar gemenskapsrätten. I bokföringslagen ingår bestämmelser om obligatorisk och frivillig tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Samtidigt ändras reglerna för värdering och periodisering. Dessutom justeras bestämmelserna om bokslut och verksamhetsberättelser. De gränsvärden som definierar en liten bokföringsskyldig justeras uppåt, vilket innebär att allt fler företag kommer i åtnjutande av lättnader avsedda för små bokföringsskyldiga. Dessa behöver t.ex. enbart göra sammandrag av balansen och behöver inte upprätta koncernbokslut, om inte utdelning av medel ur ett aktiebolag eller andelslag förpliktar till ett sådant bokslut.

Ekonomiutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande som förutsätter att regeringen utan dröjsmål utreder hur ändringarna i bokföringslagstiftningen påverkar skattelagstiftningen samt lämnar behövliga lagförslag till riksdagen (Utskottets förslag till uttalande).

Internationella bokslutsstandarder

IAS-kommittén (International Accounting Standards Committee, sedan 2001 International Accounting Standards Board) är ett organ som består av ledande bokslutsexperter och som står utanför gemenskapen. Organets syfte är att skapa en övergripande helhet av bokslutsstandarder som tillämpas över hela världen. Kommittén har utfärdat bokslutsstandarder med tillhörande tolkningar sedan 1973. Med internationella bokslutsstandarder avses IAS-standarder (International Accounting Standards). IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards, till vilka hänförs de nya standarder som utfärdats sedan 2003) samt tolkningar av dessa (SIC-tolkningarna, numera IFRIC-tolkningarna, givna av IASB:s ständiga tolkningskommitté).

I EU-förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) föreskrivs om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder i EU. Förordningen, som trädde i kraft 14.9.2002, förpliktar noterade bolag i medlemsländerna att utarbeta sina koncernbokslut för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2005 och därefter i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna. Utöver den obligatoriska tillämpningen kan medlemsstaterna tillåta eller kräva att noterade företag gör också sina årsbokslut enligt standarderna. Medlemsstaterna kan likaså tillåta eller kräva att också onoterade företag gör sina koncernbokslut och/eller årsbokslut enligt standarderna.

Enligt IAS-förordningen syftar godkännandet och tillämpningen av internationella bokslutsstandarder till att förenhetliga bokslutsuppgifterna i noterade företag inom EU och därmed säkerställa en hög nivå när det gäller bokslutens genomskinlighet och kompabilitet och att trygga effektiviteten på kapitalmarknaden inom EU och den inre marknaden.

Frivillig tillämpning av internationella redovisningsstandarder samt revisorn

I 7 a kap. 2 § i lagförslaget föreskrivs om obligatorisk tillämpning av internationella redovisningsstandarder. En i lagrummet avsedd noterad bokföringsskyldig skall upprätta koncernbokslut enligt internationella redovisningsstandarder. Om en sådan bokföringsskyldig inte är skyldig att upprätta koncernbokslut skall den upprätta bokslutet enligt standarderna. I 12 § i revisionslagen finns bestämmelser om ett sådant bolags skyldighet att välja en av Centralhandelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning (CGR-revisor eller CGR-sammanslutning).

Enligt 3 § 1 mom. i samma kapitel får en ovan avsedd bokföringsskyldig frivilligt upprätta sitt bokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder. I 2 mom. i samma paragraf tillåts även andra bolag än sådana som avses i 7 a kap. 2 § upprätta sina koncernbokslut eller årsbokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder förutsatt att de har en CGR-revisor eller CGR-sammanslutning som revisor.

Ekonomiutskottet har ändrat bestämmelsen i 7 a kap. 3 § 2 mom. så att när en bokföringsskyldig frivilligt upprättar bokslut enligt internationella redovisningsstandarder skall revisorn vara en i 2 § revisionslagen godkänd revisor, dvs. antingen en CGR-revisor eller CGR-sammanslutning eller en av handelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning (GRM-revisor eller GRM-sammanslutning). Båda revisorskategorierna motsvarar kraven i EU-direktivet på godkända revisorer. Möjligheten att välja bland fler revisorer bidrar till att säkerställa revisorns oavhängighet.

Bokföringslagens bestämmelser om revisor och revision förblir i kraft. I 2 kap. i revisionslagen finns bestämmelser om godkännande och registrering av revisorer. Närmare bestämmelser om krav på studier och praktisk erfarenhet samt innehållet i examina utfärdas genom beslut av handels- och industriministeriet.

I 10 § i revisionslagen ingår föreskrifter om revisors allmänna behörighet. Enligt bestämmelsen skall en revisor ha sådan insikt i och erfarenhet av frågor som gäller redovisning, ekonomi och juridik som med hänsyn till arten och omfånget av sammanslutningens eller stiftelsens verksamhet behövs för uppgiften. I 3 kap. 11—13 § i revisionslagen föreskrivs om när en sammanslutning på grund av sin storlek är skyldig att välja en godkänd revisor eller en CGR-revisor eller CGR-sammanslutning.

Ekonomiutskottet finner det viktigt att utbildningen av revisorer och examenskraven regelbundet ses över så att de motsvarar de nya krav som revisionsbranschen ställer. En revisor skall ha tillräckliga baskunskaper och vara kapabel att sätta sig in i nya bestämmelser och standarder. Ekonomiutskottet framhåller att en revisor bör vara medveten om hur krävande ett revisionsuppdrag är och vilket ansvar det medför. En revisor skall ta emot endast sådana uppdrag som han eller hon är kompetent att sköta. I lagen föreskrivs om vilka påföljder som är förenade med ansvaret.

Enligt en bedömning som framförts till ekonomiutskottet kommer de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) att sedan lagen trätt i kraft bli obligatoriska i ungefär 150 börsbolag och senare i ungefär 100 sammanslutningar vilkas masskuldebrev är föremål för offentlig handel. Frivilliga IFRS-bokslut kommer sannolikt att upprättas närmast av bolag som planerar börslistning, utländska börsbolags finländska dotterbolag samt företag där placerarna har en betydande del av innehavet och som möjligen i framtiden kommer att börslistas eller vara föremål för internationell företagshandel.

Frivilliga reserveringar

I 5 kap. 14 § i bokföringslagen föreskrivs om framtida utgifter och förluster samt avsättningar. Enligt paragrafens 1 mom. skall från intäkter dras av de utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser om 1) de hänför sig till en räkenskapsperiod eller en tidigare räkenskapsperiod, 2) de skall anses vara säkra eller sannolika vid den tidpunkt då bokslutet upprättas, 3) den inkomst som motsvarar dem inte är säker eller sannolik och 4) de baserar sig på lag eller den bokföringsskyldiges förpliktelse gentemot en utomstående.

I paragrafens 2 mom. fastställs vad som avses med en sådan förtida kostnadsföring som är frivillig. Enligt momentet får från intäkterna dras av även sådana av förpliktelser orsakade framtida utgifter eller förluster som kan specificeras och motsvarar bestämmelserna i 1 mom. 1—3 punkten. Det är alltså frågan om en s.k. av prövning beroende obligatorisk avsättning.

I propositionen föreslås att 2 mom stryks. Av IAS-gruppens slutrapport framgår att det största problemet med avsättningar av denna typ är att de står i strid med de internationella redovisningsstandarderna (IAS/IFRS). Bokföringen av avsättningar har blivit allt brokigare och tendensen väntas öka när en del av företagen inte längre kan göra sådana avsättningar till följd av att IAS/IFRS-standarderna tas i bruk. Bokföringspraxis blir klarare om momentet upphävs.

I motiven till propositionen konstateras att resultatregleringar i framtiden kan ske med en frivillig reservering enligt 5 kap. 15 §. I bokslutet får överföring göras till investerings-, drifts- och andra sådana reserver som är avdragbara i beskattningen. Inga ändringar föreslås i denna paragraf.

Av 54 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet framgår att beskattningen är bunden till bokföringen. Den skattskyldige har rätt att i enlighet med näringsskattelagens föreskrifter fördela en erhållen inkomstpost över flera skatteår samt att avdra anskaffningsutgift för omsättnings- och investeringstillgångar samt reserveringar såsom kostnad endast om motsvarande poster intagits i bokföringen. Den skattskyldige kan alltså inte i sin beskattning avdra sådana reserveringar som inte har dragits av i bokföringen. Å andra sidan är reserveringar enligt 5 kap. 14 § 2 mom. i bokföringslagen oavdragbara i beskattningen även om de gjorts i bokföringen.

Enligt 22 § i inkomstskattelagen är ett samfund allmännyttigt då 1) det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse, 2) dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier och 3) det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Enligt paragrafens 2 mom. kan som allmännyttiga samfund bl.a. anses lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, med dem jämförbara föreningar som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier samt deras medlems-, parallell eller understödsföreningar, liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statliga angelägenheter eller att bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst.

Allmännyttiga samfund har i sin bokföring utnyttjat möjligheten till frivilliga reserveringar. Avdraget av reserveringen har då ingen betydelse för beskattningen eftersom allmännyttiga samfunds inkomster i regel är skattefria.

Ovan avsedda allmännyttiga samfund är emellertid enligt 23 § i inkomstskattelagen skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål.

I paragrafens 2 mom. föreskrivs om vad som inte anses vara näringsverksamhet i ett allmännyttigt samfund. Som inkomst av näringsverksamhet anses bl.a. inte inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att anordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan därmed jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar.

Mot bakgrunden av detta har upphävandet av 5 kap. 14 § 2 mom. i bokföringslagen ingen betydelse för beskattningen eftersom de reserveringar som nämns i detta lagrum redan nu är icke-avdragbara i beskattningen.

Ett bokslut skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den skattskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning, bl.a. om dess förbindelser. Balansen visar den ekonomiska ställningen vid redovisningsperiodens utgång. Om avsikten är att senarelägga användningen av influtna vinstmedel kan medlen t.ex. helt eller delvis fonderas i balansen för ett visst ändamål. Av balansen framgår då att överskottet inte kan användas fritt.

Standarderna och gemenskapslagstiftningen

Ekonomiutskottet konstaterar ytterligare att de internationella redovisningsstandarderna kan leda till att t.ex. andelskapitalet i ett andelslag och aktiekapital som motsvarar ett aktiebolags inlösningsbara aktier måste tas upp som en post under främmande kapital. Behandlingen i bokföringen av poster som enligt gemenskapslagstiftningen är eget kapital påverkar emellertid inte dessa posters juridiska natur som uteslutande bestäms utifrån gemenskapslagstiftningen. Detta gäller också kapitallån vilka t.ex. enligt aktiebolagslagen karakteriseras av att lånet upptas som en separat post under eget kapital.

Detaljmotivering

1. Lag om ändring av bokföringslagen

5 kap. 5 a §.

I paragrafen ingår bestämmelser om periodisering av anskaffningsutgifter för immateriell egendom. Enligt förslaget till 3 mom. kan handels- och industriministeriet genom förordning ge närmare bestämmelser om aktivering av immateriell egendom.

Paragrafens 3 mom. har kompletterats så att det motsvarar paragrafens innehåll just när det gäller bemyndigandet att utfärda närmare bestämmelser om aktivering av immateriell egendom.

6 kap. 10 §.

Det föreslås att paragrafen, som föreskriver om moderföretagets aktier eller andelar som innehas av dotterföretaget, upphävs. Enligt gällande lagstiftning har egna aktier och andelar i bolaget och moderbolaget, vilka är i bolagets besittning, under vissa förutsättningar kunnat upptas i balansräkningen. Det lagrum som nu föreslås bli upphävt gäller behandlingen av dessa poster i koncernbokslutet. När förslaget till 11 kap. 6 a § i aktiebolagslagen godkänns är det inte längre möjligt att i balansräkningen uppta egna aktier eller aktier i moderbolaget. Därmed blir 6 kap. 10 § i bokföringslagen överflödig.

7 a kap. 3 §.

I paragrafens 2 mom. ingår bestämmelser om frivillig tillämpning av internationella bokslutsstandarder. Enligt propositionen kan andra än noterade företag upprätta sina bokslut med iakttagande av internationella bokföringsstandarder förutsatt att en CGR-revisor eller CGR-revisionssammanslutning utför revisionen.

Utskottet föreslår att bestämmelsen ändras så att revisor för en sådan skattskyldig skall vara en i 2 § i revisionslagen godkänd revisor. Med godkänd revisor avses en person eller en sammanslutning som har godkänts och registrerats enligt bestämmelserna i 2 kap. i revisionslagen, dvs. antingen en CGR-revisor eller CGR-sammanslutning eller en av handelskammaren godkänd revisor eller revisionssammanslutning (GRM-revisor eller GRM-sammanslutning).

Utskottet hänvisar till det som anförts i den allmänna motiveringen.

7 a kap. 4 §.

Utskottet har korrigerat ett hänvisningsfel i paragrafen. I paragrafen hänvisas till 3 kap. 1 § 1—3 och 5 mom. i bokföringslagen när hänvisningen i stället för 5 mom. borde gälla 7 mom.

Ikraftträdandebestämmelsen.

Ikraftträdandebestämmelsen förtydligas med en kompletterande bestämmelse om att lagen tillämpas första gången på bokföringen under en räkenskapsperiod som börjar 1.1.2005 eller därefter.

2. Lag om ändring av kreditinstitutslagen

30 §.

Paragrafens 6 mom. har kompletterats med en hänvisning också till 31 § 4 mom. när det gäller undantag som beviljas av Finansinspektionen.

31 §.

I paragrafens 2 mom. föreskrivs om Finansinspektionens behörighet att meddela närmare föreskrifter om hur bokslut och koncernbokslut för kreditinstitut skall upprättas. Finansinspektionen kan genom sina föreskrifter begränsa rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som vid bokslutstidpunkten har varit obetalda i minst 90 dagar.

I momentet har strukits fristen om 90 dagar. Momentet har i stället kompletterats med en utvidgning av Finansinspektionens prövningsrätt och enligt förslaget kan tidsfristen enligt föreskrifterna variera enligt rådande läge.

36 §.

I paragrafens 2 mom. 1 punkten stryks texten "Krediter som den bokföringsskyldige själv har beviljat". Genom denna precisering motsvarar bestämmelsen gällande IAS 39 standard, som föreskriver att krediterna inte behöver vara beviljade av den bokföringsskyldige.

4. Lag om ändring av lagen om andelslag

6 kap. 2 §.

I 6 kap. 2 § om bokslut och koncernbokslut föreskrivs om indelningen av andelslagets eget kapital. I propositionen har förteckningen över fonder i 1 mom. kompletterats med en ny 5 a punkt, fonden för verkligt värde.

Till paragrafens 3 mom. har fogats en hänvisning till ovan nämnda 5 a punkt. Därmed är det klart att den omvärderingsfond som avses i IAS/IFRS-standarderna jämställs med den fond för verkligt värde som avses i bokföringslagen.

6. Lag om ändring av 3 och 16 § lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform

Övergångsbestämmelserna i lagförslagets 2 mom och motiven till dem står inte i överensstämmelse. I motiven sägs det att det ändrade 16 § 2 mom. tillämpas för första gången den räkenskapsperiod som inleds den 1 januari 2007 eller därefter. Motiven borde ha utformats så att det nämnda momentet tillämpas senast på det bokslut som upprättas 2007.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår ekonomiutskottet

att lagförslag 3 och 5—7 godkänns utan ändringar,

att lagförslag 1, 2 och 4 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att ett uttalande godkänns (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om ändring av bokföringslag

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i bokföringslagen av den 30 december 1997 (1336/1997) 4 kap. 4 § 1 mom., 5 kap. 3 § 2 mom. och 14 § 2 mom. samt 6 kap. 17 och 18 §,

ändras 2 kap. 4 § 2 mom., 9 § 1 och 3 mom., rubriken för 3 kap., 1 och 2 §, i 3 § 1 mom. och 3 § 2 mom. det inledande stycket, 4—7 §, 8 § 1 mom., 9—12 § och 13 § 1 och 3 mom., rubriken för 4 kap. 4 §, 5 kap. 5, 7 och 8 §, 12 § 2 mom., 14 § 3 och 4 mom., 17 § 1 mom., 18 och 19 §, 6 kap. 1 § 3 och 5 mom., 2 §, 5 § och 15 § 1 mom., 7 kap. 3 § 1 mom. och 4 §, 8 kap. 2 § 2 och 5 mom. samt 5 och 6 §,

av dem 2 kap. 4 § 2 mom., 3 kap. 6 §, 5 kap. 14 § 4 mom., 6 kap. 1 § 3 och 5 mom., 7 kap. 3 § 1 mom. samt 8 kap. 2 § 2 mom. sådana de lyder i lag 629/2001, 2 kap. 9 § 3 mom. sådant det lyder i lag 326/2003, 3 kap. 1 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1495/2001, 3 kap. 7 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 300/1998 samt 5 kap. 9 § och 6 kap. 5 § sådana de lyder i nämnda lag 629/2001 och 8 kap. 5 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1495/2001, samt

fogas till 1 kap. 5 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 629/2001, ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., till 3 kap. 3 § 1 mom. en ny 2 a-punkt, till 5 kap. en ny 2 a § och en ny 5 a §, till lagen ett nytt 7 a kap. samt till 8 kap. 4 §, sådan den lyder i lag 62/2003, en ny 1 a-punkt som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

5 §

(Som i RP)

2 kap.

Bokföring av affärshändelser samt bokföringsmaterial

4 och 9 §

(Som i RP)

3 kap.

Bokslut och verksamhetsberättelse

1—13 §

(Som i RP)

4 kap.

Definitioner i anslutning till bokslutsposter

4 §

(Som i RP)

5 kap.

Värderings- och periodiseringsbestämmelser

2 a och 5 §

(Som i RP)

5 a §

Periodisering av anskaffningsutgiften för immateriell egendom

(1 och 2 mom. som i RP)

Handels- och industriministeriet kan genom förordning utfärda närmare bestämmelser om aktivering av anskaffningsutgiften för immateriell egendom.

7, 8, 12, 14 och 17—19 §

(Som i RP)

6 kap.

Koncernbokslut

1, 2, 5 och 15 §

(Som i RP)

7 kap.

Yrkesutövares bokföring

3 och 4 §

(Som i RP)

7 a kap.

Bokslut och koncernbokslut som skall upprättas enligt internationella redovisningsstandarder

1 och 2 §

(Som i RP)

3 §

Frivillig tillämpning av internationella redovisningsstandarder

(1 mom. som i RP)

Andra än i 2 § avsedda bokföringsskyldiga kan upprätta sina bokslut eller koncernbokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder, om deras bokföring, bokslut och förvaltning revideras i enlighet med revisionslagen och en i 2 § i revisionslagen avsedd godkänd revisor (utesl.) har tillsatts eller valts att utföra revisionen.

4 §

Tillämpning av bokföringslagen på bokslut och koncernbokslut som upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder

På bokslut och koncernbokslut som upprättats i enlighet med 2 och 3 §, tillämpas inte 1 kap. 4, 7 och 8 §, 3 kap. 1 § 1—3 ja 7 mom. samt 2—4 §, 4 och 5 kap., samt 6 kap. 2 § 1, 2 och 4 mom. samt 3—16 § i denna lag.

5 §

(Som i RP)

8 kap.

Särskilda bestämmelser

2 och 4—6 §

(Som i RP)

_______________

1. Denna lag träder i kraft den                   2004. Lagen tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2005 eller därefter, om inte annat bestäms nedan.

(2—8 mom. som i RP)

_______________

2.

Lag

om ändring av kreditinstitutslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i kreditinstitutslagen av den 30 december 1993 (1607/1993) 35 §, 39 § 1 mom. samt 74 a § 1 punkten, sådana de lyder i lag 1340/1997,

ändras 30 § 1—3 mom., 31, 33, 34, 36—38 §, 39 § 2—4 mom., rubriken för 40 § samt 40 § 1, 3 och 6 mom., 73 § 1 mom. 4, 6 och 7 punkten samt 2 mom., 74 § 1 mom. 1 punkten och 75 § 1 mom.,

av dem 30 § 1—3 mom. och 39 § 3 mom. sådana de lyder i lag 1500/2001, 31, 33, 34, 36 och 37 §, 39 § 2 och 4 mom., 40 § 1, 3 och 6 mom., 73 § 1 mom. 6 och 7 punkten samt 2 mom. och 74 § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i nämnda lag 1340/1997, 38 § sådan den lyder i nämnda lagar 1340/1997 och 1500/2001 och i lag 524/1998 samt 73 § 1 mom. 4 punkten sådan den lyder i lag 75/2003,

fogas till 30 §, sådan den lyder i nämnda lag 1340/1997 och 1500/2001, ett nytt 6 mom., till lagen en ny 36 a §, till 73 §, sådan den lyder i nämnda lagar 1340/1997 och 75/2003 ett nytt 4 mom., till 74 § 1 mom., sådant det lyder i nämnda lag 1340/1997, en ny 1 a-punkt och till 74 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, nya 2 och 3 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 4 och 5 mom., som följer:

30 §

Tillämpningsområdet för bestämmelserna om bokslut

(1—3 mom. som i RP)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På ett kreditinstitut som upprättar sitt bokslut eller koncernbokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen, tillämpas inte 31—39 § i denna lag, med undantag för vad som bestäms i 31 § 3 mom. om anvisningar och utlåtanden och i 4 mom. om undantag som beviljas av Finansinspektionen, i 32 § om räkenskapsperiod, i 33 § om tiden för upprättande av bokslut och i 34 § om verksamhets-berättelsen. Genom förordning av finansministeriet kan dock bestämmas om givandet av sådana noter som de internationella redovisningsstandarderna inte kräver.

31 §

Närmare bestämmelser, föreskrifter, anvisningar, utlåtanden och dispens

(1 mom. som i RP)

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur bokslut och koncernbokslut för kreditinstitut skall upprättas. Finansinspektionen kan genom sina föreskrifter begränsa rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansieringsleasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade insolvens sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen skall innan den meddelar dessa föreskrifter inhämta utlåtanden från finansministeriet och bokföringsnämnden.

(3 och 4 mom. som i RP)

33 och 34 §

(Som i RP)

36 §

Värdering av finansiella instrument

(1 mom. som i RP)

Följande poster som hör till finansieringstillgångarna tas med avvikelse från 1 mom. upp i bokslutet till anskaffningsutgiften, eller om värdet på posten per bokslutsdagen konstateras vara lägre än anskaffningsutgiften till följd av värdenedgång, till en med värdeminskningsförlusten minskad anskaffningsutgift:

1) krediter (utesl.) och med dem jämförbara finansieringsavtal som inte hålls i handelssyfte,

(2—4 punkten som i RP)

(3—6 mom. som i RP)

36 a, 37—40 och 73—75 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelse

(Som i RP)

_______________

4.

Lag

om ändring av lagen om andelslag

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 28 december 2001 om andelslag (1488/2001) 6 kap. 2 § 3 mom. och 7 § och 8 kap. 3 § samt

fogas till 6 kap. 2 § 1 mom. en ny 5 a-punkt som följer:

6 kap.

Bokslut och koncernbokslut

2 §

Indelningen av andelslagets eget kapital

(1 mom. som i RP)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Under eget kapital i andelslagets balansräkning kan sådana anslutningsavgifter och andra poster tas upp i fråga om vilka villkoren för betalning, återbetalning och nedsättning av posterna, betalning av gottgörelse på posterna och ställande av säkerhet för posterna motsvarar denna lags bestämmelser om den post som nämns i 1 mom. 1—4, 5 a eller 7 punkten. Bestämmelser om en sådan post skall tas in i stadgarna, om villkoren för posten motsvarar den post som nämns i 1 mom. 1—4 eller 6 punkten. En sådan post skall tas upp i balansräkningen under eget kapital på det sätt som motsvarar postens villkor. (Nytt)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 §

(Som i RP)

8 kap.

Medelsanvändningen, reservfond, överkursfond och uppskrivningsfond

3 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelse

(Som i RP)

_______________

Utskottets förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål utreder hur ändringarna i bokföringslagstiftningen påverkar skattelagstiftningen och lämnar eventuella propositioner om detta till riksdagen.

Helsingfors den 8 december 2004

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Jouko Skinnari /sd
  • vordf. Jari Leppä /cent (delvis)
  • medl. Arto Bryggare /sd
  • Sari Essayah /kd (delvis)
  • Klaus Hellberg /sd
  • Reijo Kallio /sd (delvis)
  • Esko Kiviranta /cent
  • Martti Korhonen /vänst
  • Miapetra Kumpula /sd (delvis)
  • Seppo Lahtela /cent
  • Jere Lahti /saml
  • Klaus Pentti /cent
  • Antti Rantakangas /cent
  • Martin Saarikangas /saml
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Juhani Sjöblom /saml (delvis)
  • Oras Tynkkynen /gröna
  • ers. Roger Jansson /sv (delvis)
  • Simo Rundgren /cent (delvis)

Sekreterare var

utskottsråd Eelis Roikonen

​​​​