FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 23/2012 rd

FiUB 23/2012 rd - RP 87/2012 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 21 september 2012 regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen (RP 87/2012 rd) till finansutskottet för beredning.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner och åtgärdsmotioner:

LM 23/2011 rd  Förmögenhetsskattelag 2.11.2011

LM 5/2012 rd  Lag om ändring av inkomstskattelagen 28.3.2012

LM 9/2012 rd  Lag om ändring av 50 § i inkomstskattelagen 3.5.2012

LM 52/2012 rd  Lag om inkomstskatteskalan för 2013 17.10.2012

LM 53/2012 rd  Lag om ändring av 127 b § i inkomstskattelagen 17.10.2012

LM 54/2012 rd  Lag om ändring av 23 och 124 § i inkomstskattelagen 17.10.2012

LM 55/2012 rd  Förmögenhetsskattelag 17.10.2012

LM 60/2012 rd  Lag om ändring av inkomstskattelagen 17.10.2012

AM 10/2011 rd  En solidaritetsskatt för höginkomsttagare 3.11.2011

AM 29/2011 rd  Skärpning av inkomstskatteskalan 6.3.2012

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört

specialsakkunnig Ilkka Lahti ja finanssekreterare Filip Kjellberg, finansministeriet

chefsjurist Matti Merisalo, Skatteförvaltningen

chef för samhällsfrågor  Mats Nyman, Akava rf

ledande skatteexpert Tero Honkavaara, Finlands Näringsliv rf

direktör Terhi Järvikare, Centralhandelskammaren

direktör Timo Sipilä, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf

skatteexpert Simo Valtti, Familjeföretagens förbund rf

ekonomisk expert Helena Pentti, Finlands fackförbunds centralorganisation

skatteexpert Jukka Hakola, Finlands Kommunförbund

direktör Anna Lundén, Företagarna i Finland rf

chef för samhällsrelationer  Jukka Ihanus, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf

chefsekonomist Minna Punakallio, Skattebetalarnas Centralförbund rf

Kyrkostyrelsen och Finlands ortodoxa kyrkostyrelse har meddelat att de inte har någonting att anmärka om i ärendet.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA

Propositionen innehåller ett förslag till progressiv inkomstskatteskala för statsbeskattningen 2013. Regeringen föreslår en ny högsta inkomstklass för inkomster som överstiger 100 000 euro. Beskattningen av pensionsinkomst skärps till den del den överstiger 45 000 euro.

Inkomstskattelagen ändras enligt förslaget så att arbetsinkomstavdragets högsta belopp och inflödesskattesats samt grundavdragets högsta belopp höjs. Hushållsavdrag ska enligt förslaget beviljas också för tjänster som säljs av utländska företag när tjänsten tillhandahålls i en annan stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2013 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2013, och de ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2013. Ändringen gällande hushållsavdraget ska dock tillämpas till den skattskyldiges fördel redan från och med skatteåret 2007.

Motioner

LM 23/2011 rd och LM 55/2012 rd.

I lagmotionerna föreslås en ny förmögenhetsskattelag. Enligt den föreslagna lagen ska en årlig skatt på 0,8 procent tas ut på skattepliktig förmögenhet som överstiger 300 000 euro. Inkomstskatten för samfund ska fortsatt ligga på 1 procent.

LM 5/2012 rd och LM 60/2012 rd.

Stödet för närståendevård enligt lagen om stöd för närståendevård () ska enligt lagmotionerna bli skattefri inkomst. Inkomstskattelagen behöver då kompletteras med en ny 92 d §.

LM 9/2012 rd.

Det föreslås att 50 § i inkomstskattelagen ändras så att förlust vid överlåtelse av egendom ska anses vara förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget.

LM 52/2012 rd.

Motionen innehåller ett förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013. Den föreslagna skatteskalan skiljer sig från regeringens förslag till skatteskala för 2013 i fråga om inkomstintervallen och den skatt som tas ut vid deras nedre gränser. Dessutom föreslås marginalskatten vara 32 procent i det fjärde steget och 36 procent i det femte steget.

LM 53/2012 rd.

En ändring av 127 b § i inkomstskattelagen föreslås. Den innebär att den skattskyldige får dra av 1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalat för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 30 procent av den utbetalda lönen, 2) 60 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet och 3) 60 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i inkomstskattelagen.

LM 54/2012 rd.

Enligt lagmotionen ska 23 § i inkomstskattelagen ändras så att allmännyttiga samfund som avses i 22 § i den lagen är skattskyldiga dels för inkomst av näringsverksamhet, dels för kapitalinkomster som överstiger 100 000 euro per år, enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 2 mom. i samma lag. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål enlig den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. På motsvarande sätt behöver 124 § 2 mom. i inkomstskattelagen ändras så att inkomstskattesatsen för allmännyttiga samfund är 15 procent för kapitalinkomst.

AM 10/2011 rd.

Det föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att införa en tillfällig solidaritetsskatt på höga inkomster.

AM 29/2011 rd.

I denna åtgärdsmotion föreslås det att regeringen vidtar åtgärder för att skärpa inkomstskatteskalan i enlighet med en tabell som presenteras i motivdelen. Det skulle innebära att skatt tas ut för årsinkomster som är 100 000 euro eller mer och att skatten är minst 10 procent. Därefter stiger skatten med en procentenhet per 10 000 euro ytterligare inkomster. Skatten tas ut på bruttoinkomsterna, och på det som återstår ska de skattskyldiga fortsatt betala inkomstskatt till staten, kommunalskatt, kyrkoskatt osv.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Den utgör en viktig del av de anpassningsåtgärder som syftar till att genom inkomstbeskattningen bidra till att statsfinanserna balanseras upp och stärka välfärdsstatens finansieringsbas. Överenskommelse om åtgärderna träffades genom vårens rambeslut [Ramarna för statsfinanserna 2013—2016 behandlas närmare i statsrådets redogörelse SRR 1/2012 rd.] . Rambeslutet följer å sin sida det finanspolitiska huvudmålet enligt regeringsprogrammet, dvs. att nå balans i statsfinanserna och att få statens skuldkvot att börja minska före valperiodens slut. Enligt rambeslutet krävs det dessutom ytterligare anpassningsåtgärder för att de mål som uppställts för statens finansförvaltning ska kunna nås.

Propositionen ska således stödja målet enligt regeringsprogrammet och rambeslutet att balansera upp statsfinanserna. Samtidigt genomförs också skattelösningar som främjar en rättvis beskattning och stöder ekonomisk tillväxt och innovationer.

Regeringen föreslår att man i inkomstbeskattningen för 2013 och 2014 temporärt ska frångå de årliga justeringar av skatten på förvärvsinkomster som överenskoms i regeringsprogrammet. Dessutom höjs skattebördan på höga löneinkomster och pensioner temporärt genom en ny högsta skatteklass i inkomstskatteskalan för 2013—2015. Den gäller inkomster som överstiger 100 000 euro. Utöver denna ändring i skatteskalan är det meningen att en tilläggsskatt för pensionsinkomst ska tas ut för höga pensioner till den del som pensionsinkomsten överstiger 45 000 euro efter pensionsinkomstavdraget.

Jämsides med dessa skatteskärpningar ska beskattningen av låginkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Enligt förslaget ska högsta beloppet på båda avdragen höjas: arbetsinkomstavdraget från 945 till 970 euro och grundavdraget från 2 850 till 2 880 euro. Dessutom föreslås en höjning av arbetsinkomstavdragets inflödesskattesats från 7,1 till 7,3 procent. Ändringarna innebär att skatteintäkterna totalt kommer att minska med uppskattningsvis 65 miljoner euro. Avsikten är att kommuner och församlingar ska kompenseras fullt ut för sin andel av de förlorade skatteintäkterna.

Propositionen innehåller också en precisering som gäller hushållsavdraget. Ändringen beror på EU-rätten. I fortsättningen ska det vara möjligt att göra avdraget för arbete som utförts i en annan medlemsstat, om de allmänna villkoren för avdragsrätten är uppfyllda. Genom förslaget tillgodoses arbetstagares och personers fria rörlighet i detta avseende.

Allmän bedömning

Propositionen innebär en flexibel, men motiverad och acceptabel tillämpning av de grundläggande principer för beskattning av arbete som anges i regeringsprogrammet, menar utskottet. Redan det att skatteskalorna inte justeras innebär i sig att staten får flera hundra miljoner euro i extraintäkter jämfört med en situation där en justering skulle ha gjorts i enlighet med de senaste årens praxis. Även om förslaget innebär en temporär ordning kommer det att ha stor betydelse för statens skatteintäkter. De andra förslagen har betydligt mindre inverkan på intäkterna och har dessutom delvis motsatt verkan. De beräknas öka statens skatteinkomster med totalt ca 15 miljoner euro efter det att kommunerna och församlingarna fått kompensation för förlorade skatteinkomster.

Utskottet anser att förslagen dessutom fokuserats på ett acceptabelt sätt. Den ökade skattebördan är mer inriktad på höginkomsttagare, vars skattebetalningsförmåga ligger över genomsnittet. Den nya skatteklassen är för sin del avsedd att fungera som en tillfällig solidaritetsskatt. Det är meningen att den ska avskaffas 2015. Enligt den föreslagna skatteskalan ska skatten vid inkomster på 100 000 euro vara 18 718,75 euro och för den del av inkomsterna som går över nedre gränsen 31,75 procent. Den högsta marginalskattesatsen kommer då att stiga med två procentenheter. Skattenivån för de flesta höginkomsttagare, dvs. med en inkomst på 110 000—120 000 euro, kommer emellertid att förändras med bara 0,02—0,17 procentenheter [Enligt uppskattningen i redogörelsen kommer intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster beräknas att öka med knappt 9 procent år 2013 och med 6 ½ procent under ramperioden i genomsnitt. Utan rundradioskatten beräknas intäkterna öka med ca 5 procent per år. Förvärvsinkomsterna beräknas öka med i genomsnitt 3 ½ procent och kapitalinkomsterna med i genomsnitt 4 ½ procent per år. I kalkylen antas det i linje med regeringens nya anpassningsåtgärder att skattegrunderna 2013 och 2014 inte inflationsjusteras eller justeras i förhållande till den höjda inkomstnivån.] . Med andra ord kommer förändringen på individnivå att vara tämligen skälig för de flesta. Den nya skatteklassen gäller över lag ett relativt begränsat antal löntagare, ca 50 000, och den kommer uppskattningsvis att generera intäkter på omkring 30 miljoner euro nästa år.

Sammantaget kommer de föreslagna ändringarna att minska inkomstskillnaderna något. Även om enskilda ändringar har liten inverkan på inkomstfördelningen kommer propositionen att minska Gini-koefficienten, som beskriver inkomstfördelningen, med 0,1 enheter [Den uppskattade effekten grundar sig på kalkyler från från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT).] . Således fullföljer propositionen också mål som gäller rättvis beskattning.

Nedan behandlar utskottet kort beskattningen av pensionsinkomster. Utskottet har inget att anmärka på den precisering som gäller hushållsavdraget.

Tilläggskatt för pensionsinkomster

Det är meningen att de som har höga pensionsinkomster ska beskattas strängare med stöd av en ny bestämmelse i inkomstskattelagen (ISkL 124 § 5 mom.). Enligt den bestämmelsen ska en tilläggskatt på 6 procent tas ut för pensionsinkomster till den del inkomsterna överstiger 45 000 euro efter pensionsinkomstavdraget. Såsom benämningen anger ska tilläggsskatten betalas utöver den inkomstskatt som fastställs enligt den progressiva inkomstskatteskalan.

Det primära syftet med den föreslagna ändringen är att samla in skatteinkomster av dem som har god skattebetalningsförmåga. Syftet är också att minska den nuvarande skillnaden i skattenivå mellan pensionsinkomster och löneinkomster och att uppmuntra dem som närmar sig pensionsåldern att fortsätta i arbetslivet. Pensionerna beskattas i dagens läge lindrigare är löneinkomster, vilket i praktiken har motsatt effekt.

Utskottet anser att förslaget är motiverat. Det kommer att i synnerhet minska den skillnad i beskattning som finns mellan höga löneinkomster och höga pensionsinkomster. Skatten på pension kommer att nå upp till den genomsnittliga skattenivån för 53-åriga löntagares inkomster vid en årsinkomst på ca 95 000 euro och över denna inkomstnivå att ligga något högre än skatten på löneinkomster. Jämförelsen beaktar då de obligatoriska avgifterna på löneinkomster [Regeringen inbegriper också de obligatoriska försäkringsavgifter som inte tas ut på pensionsinkomster i löntagarnas skattenivå. Sådana avgifter är löntagarnas pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Syftet är att beakta alla avgifter av skattekaraktär som innebär att löntagarnas disponibla inkomster minskar. Därför har jämförelsen gjorts utifrån den samlade bördan.] och 2013 års rundradioskatt.

Pensionsinkomster under 95 000 euro kommer fortsatt i regel att beskattas lindrigare än löneinkomster, vilket tydligt framgår av tabell 3 i propositionen. Skillnaden beror på det pensionsinkomstavdrag som görs vid stats- och kommunalbeskattningen [Pensionsinkomstavdraget innebär en lindring av beskattningen för dem som har små pensioner. I år får man dra av 11 600 euro eller ett mindre belopp av pensionsinkomsten i pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen. Avdraget har verkan ända upp till något över 38 000 euro. Motsvarande belopp när det gäller pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen är 8 530 euro eller mindre, och det avdraget får inte göras när inkomsterna ligger något över 24 000 euro.] .

Den nya tilläggsskatten får begränsad verkan i den meningen att den gäller 45 000 pensionärer, dvs. omkring 3,5 procent av alla pensionstagare. Skatten kommer att inbringa ca 50 miljoner euro. För den enskilde pensionstagaren kommer skattegraden att ändras 0,60—4,08 procent vid inkomster på 50 000—120 000 euro, dvs. skatteuttaget ökar med 300—4 900 euro per år.

Motioner

Utskottet föreslår att motionerna förkastas.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslagen utan ändringar,

förkastar lagmotionerna LM 23/2011 rd, LM 5/2012 rd, LM 9/2012 rd, LM 52/2012 rd, LM 53/2012 rd, LM 54/2012 rd, LM 55/2012 rd och LM 60/2012 rd och

förkastar åtgärdsmotionerna AM 10/2011 rd och AM 29/2011 rd.

Helsingfors den 6 november 2012

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Kimmo Sasi /saml
  • vordf. Pentti Kettunen /saf
  • medl. Leena Harkimo /saml
  • Pertti Hemmilä /saml
  • Jouko Jääskeläinen /kd
  • Timo Kalli /cent
  • Sampsa Kataja /saml
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Esko Kiviranta /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Markku Rossi /cent (delvis)
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Jouko Skinnari /sd
  • Astrid Thors /sv
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Kari Uotila /vänst
  • Pia Viitanen /sd
  • Ville Vähämäki /saf
  • ers. Johanna Karimäki /gröna
  • Riitta Myller /sd
  • Sirpa Paatero /sd
  • Eero Reijonen /cent (delvis)

Sekreterare vid behandlingen i delegationen var

utskottsråd Maarit Pekkanen

RESERVATION

Motivering

Lagen om inkomstskatteskalan

Alla finska medborgare som är förmögna att arbeta ska betala skatt efter betalningsförmåga för att staten ska kunna minska inkomstskillnaderna och finansiera tjänster. Man kan redan nu se att en allt större del av statens skatteintäkter kommer från olika slag av plattskatter, som moms och samfunds- och kapitalskatt. Dessutom har de lättnader som de styrande partierna har medgett i inkomstskatterna till staten lett till att kommunalskatterna har höjts och därmed har skattepolitiken klart gynnat höginkomsttagarna mest. Många skatteavdrag gynnar också främst höginkomsttagarna och därmed kan avdragens näringspolitiska betydelse ifrågasättas.

Ekonomisk-politiska undersökningar visar att skattehöjningarna för högsinkomsttagare inte leder till att deras utbud på arbete minskar. Oberoende finländska experter har dessutom räknat ut att vi med hänsyn till målen för inkomstfördelningen i välfärdsstaten Finland skulle ha all anledning att beskatta höginkomsttagarna klart strängare än vad som har varit fallet de senaste 15 åren.

Vi föreslår därför att marginalskatten på det fjärde steget (över 70 300 euro per år) höjs från 29,75 till 32 procent. Dessutom föreslår vi höjning av skattesatsen för personer med exceptionellt stora inkomster genom ett nytt femte steg i inkomstskatteskalan med en nedre gräns vid 100 000 euro. Det skulle innebära att skattesatsen för den del av inkomsten som går över den nedre gränsen är 36 procent.

Kapitalskatten för stiftelser och föreningar

Skatteunderlaget behöver breddas på ett rättvist sätt genom att utsträcka beskattningen till stora stiftelsers och föreningars kapitalinkomster. Statens revisionsverk (SRV) bedömer att de fem största stiftelserna ensamma haft en skatteförmån på 29—45 miljoner euro 2004—2005. SRV uppskattar att stiftelsernas tillgångar ligger kring 12—15 miljoner euro. Det är oskäligt att också de minsta företagen som är utsatta för marknadsrisker måste betala kapitalskatt, medan verkligt förmögna föreningar och stiftelser får sina stadiga kapitalinkomster skattefria.

Den reform vi föreslår gäller bara de största stiftelserna och mycket välbärgade föreningar. Det finns gott om små föreningar och stiftelser i Finland som för sin verksamhet är beroende av skattefria kapitalinkomster. Deras kapitalinkomster kan gärna få vara skattefria upp till 100 000 euro. Skattesatsen får också vara lägre än den allmänna kapitalskattesatsen, dvs. 15 procent. Därmed skulle reformen inte alls beröra lejonparten av finländska föreningar och stiftelser. Den skulle inte heller vara till skada för allmännyttiga samfund och föreningar typ Borgbacken som får inkomster från annat än kapitalinkomster. Vi vill inte heller att universitet som inrättats som stiftelser ska omfattas av kapitalbeskattning eftersom det föreskrivs särskilt om dem i 21 a § i inkomstskattelagen och eftersom sådana universitet inte skulle gynnas av att behandlas annorlunda.

Hushållsavdraget

Vi sannfinländare bekymrar oss för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Finland. Vi anser att staten bör satsa mer på att stödja tillväxt bland små och medelstora företag eftersom alla nya arbetstillfällen under de tio senaste åren i praktiken har uppkommit inom SMF-sektorn, i synnerhet inom småföretag med mindre än fem anställda.

Vi sannfinländare menar att det var fel att sänka hushållsavdraget i år. Nu kan endast 45 procent av den ersättning man betalat företag för utfört arbete dras av, medan andelen tidigare var 60 procent. Också avdragsbeloppet har sänkts till 2 000 euro per år, mot tidigare 3 000 euro. Hushållsavdraget har genererat ny verksamhet och är ett livsvillkor för många små serviceföretag. Vi anser således att en höjning av hushållsavdraget är ett förträffligt sätt att stödja företagsamhet och sysselsättning på. Dessutom kommer ett höjt avdrag att motverka svartjobb, eftersom hushållen då får ett incitament att låta hederliga företag utföra mindre arbeten. Därför föreslår vi sannfinländare att hushållsavdraget ska få göras för 60 procent av kostnaderna för arbete i stället för 45 procent.

Förslag

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslagen med ändringar (Reservationens ändringsförslag).

Reservationens ändringsförslag

1.

Lag

om inkomstskatteskalan för 2013

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Vid beskattningen för 2013 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro

Skatt vid nedre gränsen,

euro

Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %

16 583—24 259

8,00 6,50

24 259—39 393

507,00

17,50

39 393—70 300

3 155,00

21,50

70 300—100 000

9 800,00

32,00

100 000—

19 304,00

36,00
2 §

(Som i FiUB)

_______________

2.

Lag

om ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 23 § 1 mom., 106 §, 124 § 1, 2 och 4 mom., 125 § 2 mom. och 127 b §,

av dem 106 §, 124 § 2 mom., 125 § 2 mom. och 127 b § sådana de lyder i lag 1515/2011 och

fogas till 124 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 533/1998 och 1515/2011, ett nytt 5 mom., i stället för det 5 mom. som upphävts genom lag 533/1998, som följer:

23 § (Ny)

Skattskyldighet för allmännyttiga samfund

De allmännyttiga samfund som avses i 22 § är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. De är också skattskyldiga för kapitalinkomst som överstiger 100 000 euro om året enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 2 mom. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

106 §

(som i FiUB)

124 §

Fastställande av skatten

(1 mom. som i FiUB)

På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 50 000 euro betalas 32 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Inkomstskattesatsen för samfund och samfällda förmåner är 26 procent. Inkomstskattesatsen för allmännyttiga samfunds kapitalinkomster är 15. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). (Nytt)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(4 och 5 mom. som i FiUB)

125 §

(Som i FiUB)

127 b §

Grunden för hushållsavdrag

Den skattskyldige får dra av

1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 30 procent av den utbetalda lönen,

2) 60 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd,

3) 60 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag.

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i FiUB)

_______________

Helsingfors den 6 november 2012

  • Pentti Kettunen /ps
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Ville Vähämäki /saf

​​​​