FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2007 rd

FiUB 24/2007 rd - RP 146/2007 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av fordonsskattelagen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 6 november 2007 en proposition med förslag till lag om ändring av fordonsskattelagen (RP 146/2007 rd) till finansutskottet för beredning

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner:

LM 89/2007 rd  Lag om ändring av 11 § i fordonsskattelagenremitterad 9.10.2007

AM 11/2007 rd  Slopad drivkraftsskatt 24.5.2007

Utlåtanden

I enlighet med riksdagens beslut har kommunikationsutskottet (KoUU 15/2007 rd) och miljöutskottet (MiUU 13/2007 rd) lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandena återges efter betänkandet.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört

konsultativ tjänsteman Merja Sandell ja finanssekreterare Petri Malinen, finansministeriet

konsultativ tjänsteman Tuomo Suvanto, kommunikationsministeriet

tullskattechef Marko Koski, Tullstyrelsen

enhetschef Olli Lindroos, Fordonsförvaltningscentralen AKE

verkställande direktör Pentti Rantala, Autoalan Keskusliitto ry

verkställande direktör Pekka Puputti, Bilimportörerna r.f.

verkställande direktör Pasi Nieminen, Automobilförbundet

professor Esko Linnakangas, Helsingfors universitet

direktör Martti Virtanen, Konkurrensverket

överassistent Kimmo Klemola, Villmanstrands tekniska universitet

verkställande direktör Matti Järvinen, Trafikskyddet

projektchef Esa Mannisenmäki, Bussförbundet

verkställande direktör Jouko Kinnunen, Motiva Oy

ombudsman Eero Yrjö-Koskinen, Finlands naturskyddsförbund rf

direktör Heikki Ojanperä, Tekniska Handelsförbundet rf

chefsjurist Juha Koponen, Skattebetalarnas Centralförbund

verkställande direktör Jarmo Nupponen, Olje- och Gasbranschens Centralförbund rf

Skriftligt utlåtande har lämnats av

  • Liikenneympäristöyhdistys
  • Elfordonsföreningen i Finland
  • Finlands miljöcentral
  • finansministeriet
  • miljöministeriet.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA

Regeringens proposition

Regeringen föreslår en ändring i fordonsskattelagen. Fordonsskattens grundskatt som uppbärs för personbilar föreslås bli ändrad så, att den baseras på bilens specifika koldioxidutsläpp. För personbilar som det saknas utsläppsuppgifter om bestäms skatten på basis av bilens totalmassa. Beloppen av den grundskatt som uppbärs per dag framgår av en skattetabell som tas in i lagen som bilaga.

Den grundskatt som uppbärs per dag för paketbilar som tagits i användning före 1994 föreslås bli höjd till 35 cent. Fordon som hör till paketbilskategorin och som utöver förarsätet och sätena bredvid detta är utrustade med andra säten eller fästanordningar för sådana säten föreslås bli beskattade som bil avsedd för två ändamål på samma sätt som personbil.

Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som senare ska fastställas genom förordning.

Motioner

LM 89/2007 rd.

I lagmotionen föreslås det att drivkraftsavgiften för dieselbilar sänks med 10 procent i alla fordonskategorier. Statens skatteintäkter skulle minska med ca 33 miljoner euro.

AM 11/2007 rd.

I åtgärdsmotionen föreslås det att regeringen genast vidtar åtgärder för att slopa drivkraftsskatten så att fordon med mindre koldioxidutsläpp prioriteras.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget med vissa tekniska preciseringar i skattetabellen och några ändringar i grundskatten för husbilar.

Propositionen om ändring av fordonsskattelagen överlämnades samtidigt som propositionen om ändring av bilskattelagen (RP 147/2007 rd). De bildar en helhet som ska medge en övergång till en principiellt miljöbaserad, strukturellt enkel, tydlig och överskådlig skattemodell för inköp och användning av personbilar. Dessutom ska bilskatten på personbilar sänkas med en sjättedel i genomsnitt.

Ändringen i fordonsskattelagen kräver vissa datatekniska förberedelser och därför ska den sättas i kraft vid en tidpunkt som bestäms separat i en förordning, uppskattningsvis 2010. Ändringen i bilskattelagen avses däremot träda i kraft i början av nästa år.

Den nya skattemodellen går ut på att både bilskattens och fordonsskattens grundskatt graderas utifrån bilens koldioxidutsläpp, som motsvarar den specifika bränsleförbrukningen. Kopplingen till utsläppen är konsekvent på så sätt att varje gram koldioxid inverkar direkt på bilskattesatsen och fordonsskattens belopp. Ju mindre koldioxidutsläppen är desto lägre är skatten och tvärtom. Skattebeloppen visas direkt i tabeller som fogas till lagarna och kan därför lätt kontrolleras av vem som helst t.ex. inför ett köpbeslut. Om det inte finns några uppgifter om utsläppen ska skatten bestämmas enligt bilens totala massa och bilskatten ska dessutom bestämmas utifrån drivkraften. Den här sekundära skattegrunden gäller praktiskt taget bara personbilar som tagits i bruk före 2001.

Propositionerna hänger samman med målet i regeringsprogrammet att utveckla beskattningen för att minska utsläppen, spara energi och förbättra energieffektiviteten. Skatteändringarna är avsedda att uppmuntra konsumenterna att välja bilmodeller vars specifika bränsleförbrukning och alltså också koldioxidutsläpp är mindre. Samtidigt påskyndas förnyelsen i bilbeståndet så att bilar med den nyaste tekniken blir vanligare. Samtidigt minskar de skadliga avgasutsläppen så som kväveoxid och hälsovådliga partiklar.

Förslaget till ändring i fordonsskattelagen

Fordonsskattens grundskatt som årligen påförs personbilar ska alltså bli baserad på bilens koldioxidutsläpp. Skattegrunderna ska vara desamma för alla personbilar oavsett ibruktagningsår och de ska framgå direkt av de skattetabeller som är fogade till lagen.

Förslaget gäller inte drivkraftsskatten som är nära kopplad till bränslebeskattningen trots att den ingår i fordonsskattelagen. Propositionen är inte avsedd att ta ställning till att eventuellt prioritera beskattningen av inköp högre än beskattningen av användning.

Ändringen är intäktsneutral så den för inte med sig några stora ändringar i de årliga intäkterna av fordonsskatten. Regeringen tänker i varje fall följa med utsläppsutvecklingen och i förekommande fall justera skattegraderingen för att stärka dess styrande effekt.

Den nya skattemodellen bygger på de koldioxidutsläpp som tillverkaren anger (g/km) och som motsvarar den specifika bränsleförbrukningen vid blandad stads- och landsvägskörning (l/100 km). Om det i fordonstrafikregistret inte finns uppgifter om utsläppen bestäms skatten utifrån bilens totala massa. Den totala massan påverkar bränsleförbrukningen och är alltså ett miljörelaterat kriterium.

Ändringarna kommer att sänka grundskatten för 51 procent och höja den för 49 procent av registrerade personbilar.

Den utsläppsbaserade skatten varierar mellan 20 och 605,90 euro per år. Nu är skattebeloppet fast: antingen 94,90 euro eller 127,75 euro per år. Den neutrala brytpunkten i den nya modellen, dvs. ett skattebelopp som motsvarar dagens nivå, ligger nu vid 180 g koldioxid per kilometer. [Den här utsläppsnivån gäller bensindrivna bilar som förbrukar 7,7 l bränsle per 100 km och dieselbilar som har en blandad förbrukning på 6,9 l per 100 km.] Bilar som förbrukar mindre bränsle än så får alltså en skatteförmån jämfört med nuläget. Dieseldrivna personbilar drar nytta av skatteändringen jämfört med motsvarande bensinmodell. Små dieselbilar som förbrukar under fem liter bränsle per hundra kilometer och släpper ut 120—130 gram koldioxid per kilometer får en skatt på 60—70 euro per år.

Den skatt som utgår från bilens totala massa varierar för sin del mellan 75,92 och 485,45 euro. Skatten för personbilar i den vanligaste viktklassen 1 501—1 600 kilo är 110,96 euro per år.

Skattemodellen är flexibel så att skattenivån lätt kan ändras t.ex. till följd av skärpta miljökrav. Den utsläppsbaserade skatten bestäms enligt varje gram utsläpp medan den skatt som utgår från den totala massan graderas med 100 kilos mellanrum.

Förslaget gäller inte paketbilar. Skatten på dem ska bli utsläppsbaserad senare när den samordnade utsläppsmätningen blir obligatorisk för dem. [Mätningen av paketbilars bränsleförbrukning införs stegvis 2005—2009. Regeringen uppger att en proposition om skattestyrning kan överlämnas redan innan den nu föreslagna skattemodellen träder i kraft (RP 146/2007 rd s. 24/I).] Men för paketbilar ska det bara finnas en enda skattenivå, alltså 127,75 euro, i stället för två som nu. Ändringen höjer i viss mån den årliga skatten på paketbilar som tagits i bruk före 1994. Dessutom ska bilar som hör till paketbilskategorin men är avsedda för två ändamål beskattas som personbilar.

Miljöutskottets och kommunikationsutskottets utlåtanden

Båda utskotten talar för en omstrukturering av fordonsskatten enligt förslaget och anser att åtgärden är ett steg i rätt riktning mot minskade utsläpp av växthusgaser från trafiken.

Skattemodellen anses vara bra och strukturellt avancerad eftersom den prioriterar små och utsläppssnåla bilar och varje gram koldioxid inverkar på skattesatsen. Dessutom kan målnivån lätt ändras efter skärpta mål för utsläppsreduktion. Enligt miljöutskottets uppfattning kan det snart visa sig behövas bl.a. eftersom den fiskalt neutrala utgångspunkten begränsar skattens styrande effekt.

Utskotten påpekar också att förslaget tillsammans med ändringen i bilskattelagen kan tänkas leda till att bilparken och trafikprestationerna ökar, vilket försvagar miljöeffekterna. Det är viktigt att bilparken förnyas. Miljöutskottet hänvisar till livscykelanalyser som visar att vi inte borde vänta på att gamla bilar ska sluta fungera förrän vi tar dem ur bruk. Det bör alltså uttryckligen finnas incitament till att göra sig av med de äldsta bilarna. Kommunikationsutskottet noterar för sin del att ett förnyat bilbestånd förbättrar trafiksäkerheten.

Utskotten ser det som viktigt att reformens konsekvenser för trafiken bevakas noga och att t.ex. brytpunkten utvärderas utifrån erfarenheterna av reformen. Om det behövs bör vi vidta åtgärder för att öka skattens miljöstyrande effekt.

Miljöutskottet lyfter dessutom fram betydelsen av effektiv information. Det behövs en informationskampanj för att åstadkomma en attitydförändring bland konsumenterna. Konsumenterna bör få en klar signal om att ökningen i koldioxidutsläppen måste stoppas och börja avta också inom trafiksektorn.

Båda utskotten fäster uppmärksamhet vid kollektivtrafiken och förutsätter effektiva insatser för att förbättra den och dess konkurrenskraft. De nämner flera konkreta metoder och stöd för kollektivtrafik i de stora städerna. Beslutet att tidigarelägga stödet anses vara ett steg i rätt riktning.

Slutligen hänvisar utskotten till den trafikpolitiska redogörelsen som är under beredning. I den, liksom i den klimat- och energipolitiska redogörelsen, bör styrmedlen för utsläppen från trafiken granskas som en helhet.

Finansutskottets ståndpunkt

Finansutskottet instämmer i det som de andra utskotten anser i sina utlåtanden. [Finansutskottet anmärker dock på miljöutskottets ståndpunkt i fråga om tjänstebilar. Man kan lätt få den uppfattningen att tjänstebilarna lämnas utanför bilskattereformen. Men så är inte fallet, utan beskattningen gäller också tjänstebilar på lika villkor. Det är en annan sak att det i propositionen (RP 146/2007 rd s. 23/I) står att skattens styrande effekt är mindre på den punkten eftersom företagen har rätt att dra av fordonsutgifter i sin övriga beskattning.] Det väsentliga är att få en samlad överblick över propositionerna och de möjligheter de erbjuder att påverka konsumenternas attityder och val på ett effektivt och lättbegripligt sätt.

Förslagen ger en exceptionellt tydlig signal om att personbilarnas — och i fortsättningen också åtminstone paketbilarnas — koldioxidutsläpp är av avgörande betydelse för skattekostnaderna. Det gäller både inköp och användning av bilen. Beskattningen kommer i framtiden snarare att skärpas än att lättas upp på grund av de allt stramare kraven på utsläppsreduktion. Det här kan också antas påverka konsumenternas attityder och val.

För att skattestyrningen ska vara effektiv är det viktigt att den miljöstyrande effekten också gäller inköp av nya bilar och inte bara användningen så som kommissionen ursprungligen förutsatte i sitt förslag 2005 till direktiv om personbilsbeskattningen. [Kommissionens förslag till direktiv om beskattning av personbilar (KOM(2005) 261).]

Det är effektivt att införa en styrande faktor i bilbeskattningen också därför att de nya bestämmelserna ska bli tillämpliga genast i början av nästa år. Den styrande effekten är alltså omedelbar och stöder redan nu de planerade ändringarna i fordonsbeskattningen som ska träda i kraft först senare.

Det viktigaste särdraget i skattemodellen är att skattebeloppet är direkt jämförbart med koldioxidutsläppen och att varje gram utsläpp alltså påverkar skatten. Modellen innehåller alltså helt klart ett ekonomiskt incitament till att välja en utsläppssnål personbil. Därför har brytpunkten inte någon avgörande betydelse på samma sätt som t.ex. i en skattemodell som bygger på bilkategorier med olika skattenivåer. Därför är den föreslagna modellen genuint miljöbaserad, reformvänlig och ekonomiskt sporrande, anser utskottet.

Andra viktiga särdrag är att modellen är enkel och överskådlig. De behövliga uppgifterna är lätt åtkomliga och lättfattliga. Detta är redan i sig en egenskap som kännetecknar ett bra skattesystem och är i synnerhet att rekommendera i tekniska skattesystem så som fordonsbeskattningen, som nästan alla berörs av. Dessutom är det en nödvändig förutsättning för att miljöstyrningen ska fungera på önskat sätt och påverka konsumenternas attityder och val.

Modellen är förtjänstfull också därför att skattenivån lätt kan ändras efter behovet, så som de andra utskotten säger i sina utlåtanden. Skattestyrningen kan också fokuseras genom att skalan graderas på önskat sätt, vilket också talar för modellen med rörlig koefficient i stället för den alternativa modellen med standardkoefficient. Skatten är uppbyggd så att den möjliggör även stora ändringar utan att förlora något av sin enkelhet och överskådlighet.

Propositionen är noggrant utarbetad och innehåller mycket värdefull information t.ex. om ändringar i fordonens kvantitet och kvalitet, fordonsprestationernas och utsläppens utveckling samt framtidsutsikterna hos oss och på andra håll. Slutsatsen är mycket klar: det behövs förändringar överallt. Därför ser utskottet det som påkallat att det här budskapet förmedlas till konsumenterna så effektivt som möjligt så att ändringen ända från början är systematisk och möjligast genomslagskraftig.

Informationen till konsumenterna bör också fokusera på betydelsen av ekonomiska körvanor och de tekniska faktorer — t.ex. bilens och däckens skick och rentav trycket i däcken — som påverkar bränslekostnaderna. Ett ekonomiskt körsätt kan spara upp till 10 procent i bränsleförbrukningen. Samtidigt minskar koldioxidutsläppen direkt.

Nedan behandlas vissa frågor som gäller bilparken och kollektivtrafiken. Slutligen tas några enskilda frågor upp.

Bilparken

Sakkunniga har främst varit oroliga för att fordonsparken och följaktligen också trafikprestationen ska öka. Därför har de delvis förhållit sig kritiskt till en sänkt bilskatt. Detsamma framgår av de andra utskottens utlåtanden.

Finansutskottet har ovan redogjort för sina synpunkter på varför det är befogat att införa skattestyrning i bilbeskattningen. Det skulle inte just vara möjligt att driva igenom en så här stor strukturell ändring utan justeringar i skattenivån. Den nya skalan går ju från minimiskatten på 10 procent till maximinivån 40 procent. Den gällande skalan är praktiskt taget fast och ligger på ungefär 26 procent med beaktande av olika slags avdrag. Det är alltså i stor utsträckning fråga om lansering av och acceptabilitet hos en ny skattemodell.

Den höga bilbeskattningen har sammantaget haft effekter av två olika slag på bilparken. Dels har ökningen i bilbeståndet avtagit, dels har en generell förnyelse hindrats. Men det behövs en förnyelse så som miljöutskottet noterat i sitt utlåtande. Exempelvis finns det fortfarande fler än 500 000 bensindrivna personbilar utan katalysator i fordonsregistret, fastän katalysatorn har hört till standardutrustningen i personbilar sedan 1990.

En stor och aktuell fråga är med vilka fordon som bilarna från den här tiden kommer att ersättas när de tas ur bruk under det innevarande decenniet. Propositionen kan få vissa konsekvenser för bl.a. detta.

Det är allmänt taget betydelsefullt att granska bilparkens struktur, för de genomsnittliga utsläppen från personbilar är större hos oss än i Europa överlag.

Frågan är också förknippad med en trafiksäkerhetsaspekt. Trafikskyddet har påpekat bl.a. att nya bilar är avsevärt mycket hållbarare vid kollisioner än t.ex. bilar från 1990-talet. Det är alltså viktigt att bilparken förnyas också ur den här synvinkeln. Visserligen finns det många olika faktorer som påverkar trafiksäkerheten och vi bör försöka påverka dem alla på olika sätt. Säkerheten är alltså inte garanterad bara för att bilen är stor. Fordonets och vägens skick är av betydelse, likaså förarens attityder, körvanor och erfarenhet.

Antalet personbilar och trafikprestationer hänger i sista hand samman med det allmänna ekonomiska läget. I och med den ekonomiska tillväxten och den höjda levnadsstandarden har allt fler hushåll två eller tre bilar. De senaste åren har konsumenterna tenderat att köpa stora personbilar som förbrukar mycket bränsle. Lagförslaget är avsett att bryta den här trenden och göra utsläppssnåla bilar mer lockande med hjälp av ekonomiska styrmedel.

Finansministeriet har bedömt att trafikprestationerna håller på att nå ett slags kulmen hos oss. Människorna och samhället har varken tid eller råd att öka den genomsnittliga körprestationen.

Ministeriet bygger sin synpunkt på att trafikprestationerna per person hos oss redan nu är bland de högsta i EU. Dessutom har trafikvolymen och koldioxidutsläppen i genomsnitt ökat långsammare i vårt land än i andra EU-länder.

De sakkunniga har varit inne på samma linje. Detsamma visar en undersökning som statens tekniska forskningscentral gjort åt kommunikationsministeriet. Där studeras koldioxidutsläppen från trafiken på lång sikt och konsekvenserna av olika åtgärder. Enligt undersökningen kommer trafikprestationerna att öka synnerligen måttligt de närmaste decennierna. Ökningen beräknas bli 1,5 procent per år på kort sikt och 0,5 procent per år på lång sikt fram till 2050.

Förändringarna i antalet bilar och bilbeståndets struktur beror i hög grad på hur konsumenterna reagerar på den nya situationen. Det är önskvärt att det allra äldsta bilbeståndet förnyas snabbast och att bilparken ökar måttligt som väntat. Läget bör bevakas för miljöåtagandena kräver i varje fall att utsläppen minskas.

Kollektivtrafiken

Oron över sänkta kostnader för personbilar och ett ökat bilbestånd har genast väckt frågan om kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det här kan också utläsas ur de andra utskottens utlåtanden.

Finansutskottet instämmer i synpunkterna att förutsättningarna för en kollektivtrafik av hög kvalitet bör tryggas. Men det här är ett separat sakkomplex som måste behandlas i ett övergripande och målinriktat perspektiv. Den trafikpolitiska redogörelsen, som ska lämnas på våren, erbjuder en naturlig möjlighet till detta.

Vissa synpunkter har gett upphov till oklarheter och därför noterar utskottet att många slags lättnader redan nu — med fog — tillämpas i beskattningen av bussar. Bussar omfattas varken av bilbeskattning eller fordonsbeskattning. De påförs alltså heller inte någon drivkraftsskatt till skillnad från dieseldrivna personbilar och lastbilar. På biljetterna i kollektivtrafiken tillämpas den lägre av de två tillåtna sänkta mervärdesskattesatserna. Enligt mervärdesskattedirektivet är det inte möjligt att utesluta skatten helt och hållet. Energiskattedirektivet begränsar för sin del spelrummet i bränslebeskattningen.

Enskilda frågor
Familjebussar.

Den nya skattemodellen gäller alla personbilar. Vanligen har stora bilar höga utsläppsvärden och därför är skattesatsen för dem också hög. Det kan leda till att familjer med många barn nu ställs inför ökade kostnader eftersom de behöver en större bil än vanligt. Relativt sett får de i varje fall sämre villkor i och med reformen.

Enligt utredning finns det ett bränsleeffektivt alternativ bland familjebussmodellerna av flera bilmärken. Familjerna kan alltså välja en modell som förbrukar mindre bränsle utan att behöva ge avkall på bilens transportförmåga.

Utskottet föreslår inga ändringar i fråga om det här just nu. Men frågan om familjernas stödbehov är ändå viktig. Utskottet ser det som nödvändigt att studera den när lagens konsekvenser analyseras.

Husbilar.

Husbilarna hör till kategorin M1 både i fordons- och bilbeskattningen, dvs. de är klassificerade som personbilar. Men för dem gäller vissa undantag jämfört med personbilar. De är befriade från bilskatt och drivkraftsskatten bestäms på samma grunder som paketbilarnas. Skatten är 0,9 cent för varje påbörjat hundra kilo i den totala massan, medan den motsvarande skatten på personbilar är 6,7 cent. Grundskatten är densamma som för personbilar, alltså antingen 94,90 eller 127,75 euro beroende på ibruktagningsåret.

Regeringen föreslår att grundskatten för husbilar fortfarande ska bestämmas på samma sätt som för personbilar. Eftersom skattegrunden just för personbilar nu blir rörlig är det uppenbart att grundskatten för husbilar kommer att bli mångdubbelt högre än den är nu.

Utskottet ser det som befogat att grundskatten för husbilar i framtiden blir jämförbar med grundskatten för paketbilar. På så sätt omfattas de så småningom av den miljöbaserade skattestyrningen via paketbilarna.

Utskottet föreslår att husbilarna nämns utöver paketbilar och specialbilar i 10 § 3 mom. i lagen om ändring av fordonsskattelagen. Då blir grundskatten för dem tills vidare fast, alltså 35 cent per dag dvs. 127,75 euro per år.

Oavhängighet när det gäller teknik.

Den föreslagna skattemodellen är öppen för insyn inte minst därför att skattenivån inte på något sätt är beroende av bilens teknik. Sakkunniga har överlag ansett att det här är en bra egenskap hos modellen. Därför är det alltså befogat att inte särbehandla t.ex. el- eller gasdrivna bilar eller s.k. bi-fuel-bilar. Deras skatt ligger oftast i nära de nedre gränserna i tabellerna eftersom deras utsläppsvärden är låga. För klarhetens skull är det bäst att nämna att fordonstrafikregistret ska innehålla uppgifter om mätvärden åtminstone för de bilar som har naturgas som huvudsakligt bränsle.

Utskottet ser det inte som nödvändigt att låta skattestyrningen omfatta utsläpp som är underkastade annan gemenskapsreglering. Sådana utsläpp är framför allt skadliga avgaser som regleras i särskilda Euronormer. Utsläppsgränserna har skärpts rejält och konsekvent sedan utgångsnivån på 1980-talet. Den nyaste normen Euro 5 blir bindande 2009. Visserligen vore det tillåtet med skattestyrning till dess. Men en sådan överlappande reglering har inte ansetts vara relevant.

Utskottet instämmer i synpunkterna ovan och anser utifrån dem att det heller inte behövs något separat skattestöd för partikelfilter.

Precisering i skattetabellen.

  Fordonsskattens belopp avses bli angivet med tre decimalers noggrannhet i skattetabell 1 som är bifogad till lagen. Utskottet föreslår att också den lägsta skatten 20,000 euro för 365 dagar fastställs på samma sätt för konsekvensens skull. Skattebeloppet bör alltså slås fast som 19,345 euro.

Motioner

Utskottet har beslutat avvisa motionerna.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet

att lagförslaget i övrigt godkänns enligt propositionen men 10 § 3 mom. och skattetabell 1 med ändringar (Utskottets ändringsförslag),

att lagmotion LM 89/2007 rd avslås och

att åtgärdsmotion AM 11/2007 rd avslås.

Utskottets ändringsförslag
10 §

Grundskatt

(1 och 2 mom. som i RP)

Grundskatten på paketbilar (kategori N1 och N1G), husbilar och specialbil är 35 cent per dag.

_______________

Bilaga

SKATTETABELL 1

CO2-utsläpp

Skattens belopp

g/km

cent/

dag

euro/

365 dag

högst 66

5,3

19,345

67

5,5

20,075

68

5,6

20,440

69

5,8

21,170

70

6,0

21,900

71

6,1

22,265

72

6,3

22,995

73

6,4

23,360

74

6,6

24,090

75

6,8

24,820

76

6,9

25,185

77

7,1

25,915

78

7,3

26,645

79

7,4

27,010

80

7,6

27,740

81

7,8

28,470

82

8,0

29,200

83

8,1

29,565

84

8,3

30,295

85

8,5

31,025

86

8,7

31,755

87

8,9

32,485

88

9,1

33,215

89

9,3

33,945

90

9,5

34,675

91

9,6

35,040

92

9,8

35,770

93

10,0

36,500

94

10,2

37,230

95

10,5

38,325

96

10,7

39,055

97

10,9

39,785

98

11,1

40,515

99

11,3

41,245

100

11,5

41,975

101

11,7

42,705

102

11,9

43,435

103

12,2

44,530

104

12,4

45,260

105

12,6

45,990

106

12,8

46,720

107

13,1

47,815

108

13,3

48,545

109

13,5

49,275

110

13,8

50,370

111

14,0

51,100

112

14,2

51,830

113

14,5

52,925

114

14,7

53,655

115

15,0

54,750

116

15,2

55,480

117

15,4

56,210

118

15,7

57,305

119

15,9

58,035

120

16,2

59,130

121

16,5

60,225

122

16,7

60,955

123

17,0

62,050

124

17,2

62,780

125

17,5

63,875

126

17,8

64,970

127

18,0

65,700

128

18,3

66,795

129

18,6

67,890

130

18,9

68,985

131

19,1

69,715

132

19,4

70,810

133

19,7

71,905

134

20,0

73,000

135

20,3

74,095

136

20,5

74,825

137

20,8

75,920

138

21,1

77,015

139

21,4

78,110

140

21,7

79,205

141

22,0

80,300

142

22,3

81,395

143

22,6

82,490

144

22,9

83,585

145

23,2

84,680

146

23,5

85,775

147

23,8

86,870

148

24,1

87,965

149

24,4

89,060

150

24,8

90,520

151

25,1

91,615

152

25,4

92,710

153

25,7

93,805

154

26,0

94,900

155

26,4

96,360

156

26,7

97,455

157

27,0

98,550

158

27,3

99,645

159

27,7

101,105

160

28,0

102,200

161

28,3

103,295

162

28,7

104,755

163

29,0

105,850

164

29,4

107,310

165

29,7

108,405

166

30,0

109,500

167

30,4

110,960

168

30,7

112,055

169

31,1

113,515

170

31,5

114,975

171

31,8

116,070

172

32,2

117,530

173

32,5

118,625

174

32,9

120,085

175

33,3

121,545

176

33,6

122,640

177

34,0

124,100

178

34,4

125,560

179

34,7

126,655

180

35,1

128,115

181

35,5

129,575

182

35,9

131,035

183

36,2

132,130

184

36,6

133,590

185

37,0

135,050

186

37,4

136,510

187

37,8

137,970

188

38,2

139,430

189

38,6

140,890

190

39,0

142,350

191

39,3

143,445

192

39,7

144,905

193

40,1

146,365

194

40,5

147,825

195

41,0

149,650

196

41,4

151,110

197

41,8

152,570

198

42,2

154,030

199

42,6

155,490

200

43,0

156,950

201

43,4

158,410

202

43,8

159,870

203

44,3

161,695

204

44,7

163,155

205

45,1

164,615

206

45,5

166,075

207

46,0

167,900

208

46,4

169,360

209

46,8

170,820

210

47,3

172,645

211

47,7

174,105

212

48,1

175,565

213

48,6

177,390

214

49,0

178,850

215

49,5

180,675

216

49,9

182,135

217

50,3

183,595

218

50,8

185,420

219

51,2

186,880

220

51,7

188,705

221

52,2

190,530

222

52,6

191,990

223

53,1

193,815

224

53,5

195,275

225

54,0

197,100

226

54,5

198,925

227

54,9

200,385

228

55,4

202,210

229

55,9

204,035

230

56,4

205,860

231

56,8

207,320

232

57,3

209,145

233

57,8

210,970

234

58,3

212,795

235

58,8

214,620

236

59,2

216,080

237

59,7

217,905

238

60,2

219,730

239

60,7

221,555

240

61,2

223,380

241

61,7

225,205

242

62,2

227,030

243

62,7

228,855

244

63,2

230,680

245

63,7

232,505

246

64,2

234,330

247

64,7

236,155

248

65,2

237,980

249

65,7

239,805

250

66,3

241,995

251

66,8

243,820

252

67,3

245,645

253

67,8

247,470

254

68,3

249,295

255

68,9

251,485

256

69,4

253,310

257

69,9

255,135

258

70,4

256,960

259

71,0

259,150

260

71,5

260,975

261

72,0

262,800

262

72,6

264,990

263

73,1

266,815

264

73,7

269,005

265

74,2

270,830

266

74,7

272,655

267

75,3

274,845

268

75,8

276,670

269

76,4

278,860

270

77,0

281,050

271

77,5

282,875

272

78,1

285,065

273

78,6

286,890

274

79,2

289,080

275

79,8

291,270

276

80,3

293,095

277

80,9

295,285

278

81,5

297,475

279

82,0

299,300

280

82,6

301,490

281

83,2

303,680

282

83,8

305,870

283

84,3

307,695

284

84,9

309,885

285

85,5

312,075

286

86,1

314,265

287

86,7

316,455

288

87,3

318,645

289

87,9

320,835

290

88,5

323,025

291

89,0

324,850

292

89,6

327,040

293

90,2

329,230

294

90,8

331,420

295

91,5

333,975

296

92,1

336,165

297

92,7

338,355

298

93,3

340,545

299

93,9

342,735

300

94,5

344,925

301

95,1

347,115

302

95,7

349,305

303

96,4

351,860

304

97,0

354,050

305

97,6

356,240

306

98,2

358,430

307

98,9

360,985

308

99,5

363,175

309

100,1

365,365

310

100,8

367,920

311

101,4

370,110

312

102,0

372,300

313

102,7

374,855

314

103,3

377,045

315

104,0

379,600

316

104,6

381,790

317

105,2

383,980

318

105,9

386,535

319

106,5

388,725

320

107,2

391,280

321

107,9

393,835

322

108,5

396,025

323

109,2

398,580

324

109,8

400,770

325

110,5

403,325

326

111,2

405,880

327

111,8

408,070

328

112,5

410,625

329

113,2

413,180

330

113,9

415,735

331

114,5

417,925

332

115,2

420,480

333

115,9

423,035

334

116,6

425,590

335

117,3

428,145

336

117,9

430,335

337

118,6

432,890

338

119,3

435,445

339

120,0

438,000

340

120,7

440,555

341

121,4

443,110

342

122,1

445,665

343

122,8

448,220

344

123,5

450,775

345

124,2

453,330

346

124,9

455,885

347

125,6

458,440

348

126,3

460,995

349

127,0

463,550

350

127,8

466,470

351

128,5

469,025

352

129,2

471,580

353

129,9

474,135

354

130,6

476,690

355

131,4

479,610

356

132,1

482,165

357

132,8

484,720

358

133,5

487,275

359

134,3

490,195

360

135,0

492,750

361

135,7

495,436

362

136,5

498,130

363

137,2

500,831

364

138,0

503,539

365

138,7

506,255

366

139,4

508,978

367

140,2

511,708

368

140,9

514,446

369

141,7

517,190

370

142,5

519,943

371

143,2

522,702

372

144,0

525,469

373

144,7

528,243

374

145,5

531,024

375

146,3

533,813

376

147,0

536,608

377

147,8

539,412

378

148,6

542,222

379

149,3

545,040

380

150,1

547,865

381

150,9

550,697

382

151,7

553,537

383

152,4

556,384

384

153,2

559,238

385

154,0

562,100

386

154,8

564,969

387

155,6

567,845

388

156,4

570,729

389

157,2

573,619

390

158,0

576,518

391

158,7

579,423

392

159,5

582,336

393

160,3

585,256

394

161,1

588,183

395

162,0

591,118

396

162,8

594,059

397

163,6

597,009

398

164,4

599,965

399

165,2

602,929

400 eller mera

166,0

605,900

Helsingfors den 30 november 2007

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Hannes Manninen /cent
  • vordf. Kari Rajamäki /sd
  • medl. Christina Gestrin /sv
  • Pertti Hemmilä /saml
  • Bjarne Kallis /kd
  • Kyösti Karjula /cent
  • Esko Kiviranta /cent
  • Jari Koskinen /saml
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Mika Lintilä /cent
  • Olli Nepponen /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Kirsi Ojansuu /gröna (delvis)
  • Heli Paasio /sd
  • Markku Rossi /cent
  • Matti Saarinen /sd (delvis)
  • Petri Salo /saml
  • Minna Sirnö /vänst
  • Pia Viitanen /sd (delvis)
  • ers. Reijo Kallio /sd (delvis)
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd (delvis)
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Reijo Paajanen /saml
  • Jutta Urpilainen /sd (delvis)

Sekreterare i delegationen var

utskottsråd Maarit Pekkanen

​​​​