FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 31/2006 rd

FiUB 31/2006 rd - RP 158/2006 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till bestämmelser om beskattning för hyrda arbetstagare från utlandet och beskattning av ersättning för arbete som betalas till begränsat skattskyldiga

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 4 oktober 2006 en proposition med förslag till bestämmelser om beskattning för hyrda arbetstagare från utlandet och beskattning av ersättning för arbete som betalas till begränsat skattskyldiga (RP 158/2006 rd) till finansutskottet för beredning.

Utlåtanden

I enlighet med riksdagens beslut har arbetslivs- och jämställdhetsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (AjUU 20/2006 rd) återges efter betänkandet.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört

överinspektör Tuomas Anttila ja överinspektör Panu Pykönen, finansministeriet

överinspektör Sari Wulff, specialmedarbetare Timo Räbinä ja överinspektör Helena Hynynen, Skattestyrelsen

kontaktchef Essi Rentola, Folkpensionsanstalten

ledande skatteexpert Tero Honkavaara, Finlands Näringsliv

direktör Timo Sipilä, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK

andre ordförande Kyösti Suokas, Byggnadsförbundet

ekonom Jussi Heiskala, Byggnadsindustrin RT rf

ekonomisk expert Helena Pentti, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

sakkunnig Annika Suorto, Finlands Kommunförbund

skatteexpert Leena Romppainen, Företagarna i Finland rf

styrelseordförande Ola Saarinen, Suomen Veroasiantuntijat ry

chef för juridiska ärenden Vesa Korpela, Skattebetalarnas Centralförbund rf

projektchef Markku Hirvonen, projektet för utveckling av myndighetssamarbetet

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Henkilöstöpalveluyritysten Liitto ry
  • Centralhandelskammaren
  • Dataombudsmannens byrå
  • social- och hälsovårdsministeriet
  • finansministeriet.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår ändringar i inkomstskattelagen, lagen om beskattningsförfarande, lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, lagen om förskottsuppbörd och av företags- och organisationsdatalagen.

Inkomstskattelagen föreslås bli ändrad så att som inkomst som förvärvats i Finland ska betraktas den löneinkomst en arbetstagare som hyrts från utlandet till Finland förvärvar för arbete i Finland, oavsett hur länge arbetstagaren vistas i Finland.

Regeringen föreslår att lagen om beskattningsförfarande ändras så att en utländsk arbetsgivare eller arbetsgivarens företrädare ska lämna uppgifter om en hyrd arbetstagare som arbetat i Finland och om alla arbetstagare som vistats över sex månader i Finland. Dessutom ska den som låter utföra arbete tillställa skatteförvaltningen uppgifter om det företag som hyrt ut arbetstagaren och om företrädaren för företaget när företagets första arbetstagare börjar arbeta för den som låter utföra arbete. Uppgifterna ska lämnas om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt tas ut på lönen. Samtidigt kompletteras lagen med bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter för den som gör en betalning på vilken förskottsinnehållning ska verkställas samt med bestämmelser om pensionsanstalternas och Folkpensionsanstaltens skyldighet att tillställa skatteförvaltningen uppgifter om begränsat skattskyldiga pensionstagare.

Regeringen föreslår vidare att lagen om förskottsuppbörd ändras så att en begränsat skattskyldig som bedriver näringsverksamhet i Finland ska kunna införas i förskottsuppbördsregistret oavsett om denne har ett fast driftställe i Finland, i det fall att den begränsat skattskyldige har hemvist i en stat med vilken Finland har ingått avtal om undvikande av dubbelbeskattning. I företags- och organisationsdatalagen föreslås på motsvarande sätt en ändring som behövs för att utländska näringsidkare som är verksamma i Finland utan någon filial ska kunna registreras. Samtidigt upphävs de bestämmelser i lagen om förskottsuppbörd som gäller lämnande av uppgifter till skatteförvaltningen för verkställande av förskottsuppbörd samt föreslås en bestämmelse enligt vilken Nylands skatteverk ska ha befogenheter att meddela förhandsavgörande i de fall då betalaren inte har hemkommun i Finland.

I lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst föreslås en bestämmelse om att den skatt som tas ut på ersättning för arbete som betalas till begränsat skattskyldiga samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar ska uppgå till 13 procent. För ersättning för arbete som betalas till fysiska personer ska skattesatsen vara 35 procent. Dessutom föreslås bestämmelser om förutsättningarna för att betalaren ska kunna låta bli att ta ut skatten. Det ska vara möjligt att låta bli att ta ut källskatt på ersättning för arbete som betalas för byggnadsarbete, installations- och sammansättningsarbete, skeppsbyggnadsarbete, transportarbete samt städ-, omsorgs- och vårdarbete bara om mottagaren visar upp ett källskattekort eller är införd i förskottsuppbördsregistret.

Till lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst fogas dessutom en bestämmelse om hyrda arbetstagares skyldighet att ansöka om förskott före utgången av den kalendermånad som följer efter det att arbetet i Finland inleddes, om lönebetalaren inte är skyldig att ta ut källskatt på lönen och ett internationellt avtal inte hindrar att skatten tas ut. Vid försummelse av ansökan om förskott inom utsatt tid påförs skatteförhöjning.

Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2007. Ändringen av inkomstskattelagen tillämpas första gången på löneinkomst som förvärvats den 1 januari 2007 eller därefter. Ändringarna av lagen om beskattningsförfarande tillämpas på de uppgifter som lämnas för 2007. Bestämmelse som gäller anmälan om att en hyrd arbetstagare börjat arbeta tillämpas dock första gången i samband med anmälan om arbete som inleds den 1 juli 2007 eller därefter. Bestämmelsen om anmälan som gäller företag som hyrt ut arbetstagare och företagens företrädare tillämpas första gången i samband med anmälan på basis av sådant arbete som någon låter utföra och som inletts den 1 januari 2007 eller därefter. Uppgifterna ska dock tillställas skatteförvaltningen första gången senast den 31 augusti 2007.

Ändringarna av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst tillämpas första gången på betalningar som erhålls den 1 januari 2007 eller därefter. Bestämmelsen om skyldighet att ansöka om förskott tillämpas också på arbete som inletts före lagens ikraftträdande och fortgår efter det att lagen har trätt i kraft. Om arbetstagaren har börjat arbeta före ingången av 2007, ska han eller hon ansöka om förskottsbetalning senast den 28 februari 2007.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2007 och avses bli behandlad i samband med den.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa små justeringar gällande ändringssökande.

Propositionen har två huvudsakliga syften. Avsikten är för det första att bredda begreppet inkomst som förvärvats i Finland så att det framöver också täcker den löneinkomst en arbetstagare som hyrts från utlandet till Finland förvärvar för arbete i Finland. I praktiken betyder detta att den löneinkomst hyrda arbetstagare från de övriga nordiska länderna, Estland, Lettland och Litauen fått kan beskattas i Finland oavsett hur länge arbetet pågått. För närvarande begränsas beskattningsrätten uttryckligen av vår nationella lagstiftning, och det har varit orsaken till att den beskattningsrätt som de facto ingår i skatteavtalen med dessa länder inte har kunnat utnyttjas. I alla övriga skatteavtal som Finland ingått saknas än så länge en sådan beskattningsrätt. Propositionen får alltså inga direkta effekter på beskattningen av inhyrd arbetskraft från andra länder än Norden eller Baltikum.

En direkt koppling till breddningen av inkomstbegreppet har de förslag som avser säkerställa att förskottsuppbörden på den skattepliktiga inkomsten sker vid rätt tidpunkt och att beskattningsförfarandet med förifyllda skattedeklarationer är detsamma som för skattskyldiga i gemen. Förskottsuppbörden baserar sig enligt förslaget på förskottsbetalning som inhyrda arbetstagare från utlandet själva ansöker om. Ansökan om förskottsbetalning ska göras inom en viss tid efter att arbetet inletts, dvs. före utgången av påföljande månad, förutsatt att lönebetalaren inte är skyldig att ta ut källskatt på lönen. Skattskyldigheten är förenad med hot om skatteförhöjning vid försummelse. Förskottsuppbörden gäller i praktiken inhyrd arbetskraft från Norden och Baltikum.

Avsikten med propositionen är för det andra att effektivisera övervakningen av det arbete som inhyrda arbetstagare från utlandet och andra arbetstagare vid utländska företag utför i Finland. Detta ska ske genom att utomstående, dvs. en utländsk arbetsgivare eller dennes företrädare samt någon här som låter utföra arbete åläggs större informationsskyldighet när Finland har rätt att ta ut skatt på en utländsk arbetstagares löneinkomst. En effektivare kontroll är målet också för förslaget att begränsat skattskyldiga ska kunna införas i förskottsuppbördsregistret även om de inte har ett fast driftställe i Finland. Men i det fallet krävs det att den som införs i registret är från en avtalsstat.

Summa summarum handlar förslagen om att det ska finnas tillförlitliga uppgifter att tillgå om hur länge anställda hos utländska arbetsgivare i själva verket vistas och arbetar i Finland och att Finland i de fallen på ett korrekt sätt ska kunna fullfölja sin beskattningsrätt. På det viset vill man komma åt den svarta ekonomin och garantera företagen och de anställda jämlikare villkor. Behovet har varit uppenbart redan länge.

Propositionen utgör enligt utskottets mening ett balanserat paket där det allmännas oundgängliga behov samordnats med företagens ramverk och villkor. Genom propositionen kan den svarta ekonomin bekämpas utan att företagens skyldigheter ökar oskäligt. Dessutom behövs det en effektiv administrativ styrning och information samt en kundanpassad service för att de nya bestämmelserna ska vara lättillämpliga för den inhyrda arbetskraften.

Vad gäller de ovan behandlade aspekterna tar utskottet nedan upp en del specialfrågor som aktualiserades under expertutfrågningen.

Förutom de två huvudblocken ingår i propositionen en del andra ändringsförslag. De gäller bl.a. vissa preciseringar i källskattelagen samt pensionsanstalternas och Folkpensionsanstaltens skyldighet att lämna skatteförvaltningen uppgifter som behövs för att räkna ut begränsat skattskyldiga pensionstagares skatteinnehållningsprocent. Det är främst fråga om ändringar som kompletterar de gällande reglerna och mot dem har utskottet ingenting att invända.

Utlåtandet från arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet noterar med tillfredsställelse att riksdagen nu fått sig förelagt de lagändringar utskottet upprepade gånger skyndat på. De gemensamma spelregler som börjar gälla i och med lagändringarna kommer enligt utskottet att få en välgörande effekt genom att de minskar den osunda konkurrens som bedrivs med anställningsvillkor och förmånlig skattebehandling. Anmälningsskyldigheterna enligt propositionen har byggts upp så att alla parter, alltså den finländska beställaren av arbetet, den utländska arbetsgivaren och den hyrda arbetstagare som arbetar i Finland, ska gå in för att handla i strid med lagen för att det arbete som utförs av inhyrd arbetskraft helt ska undgå övervakning.

Utskottet framhåller att de föreslagna åtgärderna är en central del av ett åtgärdspaket genom vilket förutsättningarna för övervakningen av den svarta ekonomin ska förbättras. Propositionen ingår i ett lagstiftningskomplex som delvis redan genomförts i slutet av 2005. Då ålades utländska arbetsgivare i lag en skyldighet att utse en företrädare i Finland. Samtidigt togs i arbetarskyddslagen in bestämmelser om personkort på byggarbetsplatser. Just nu håller riksdagen på att behandla en proposition om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (RP 114/2006 rd). Dessutom har övervakningen effektiviserats genom att polisen och arbetarskyddsdistrikten fått extraresurser.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har mycket ingående tagit ställning till en lång rad saker i propositionen. I de flesta fall instämmer finansutskottet i åsikterna. Därför hänvisar finansutskottet nedan till utlåtandet bara när det finns speciell anledning till det.

Utvecklingsbehov som kräver skyndsamma insatser

Under utskottsbehandlingen lyftes vissa saker fram där lagstiftningen klart och tydligt behöver ändras omedelbart. Det är framför allt frågan om hur samarbetet och informationsutbytet mellan myndigheterna kunde förbättras, om artikeln om beskattning av arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag oftare kunde tas in i skatteavtalen och behovet att förhindra dubbel förskottsuppbörd mellan Finland och de baltiska staterna enligt mönster från de nordiska länderna.

På dessa punkter har finansministeriet haft goda nyheter att komma med. Alla frågorna håller i ändringssyfte på att utredas eller beredas på ministeriet och/eller Skattestyrelsen.

Skattestyrelsen uppger att frågan om informationsutbyte mellan arbetarskyddsmyndigheterna och skatteförvaltningen kan tas upp i den arbetsgrupp som bereder en revidering av lagstiftningen om inhämtande, användning och utlämnande av skatteuppgifter. I det sammanhanget tas också upp frågan om vilket behov av uppgifter olika myndigheter har och hur detta lämpligen kunde regleras. Arbetsgruppens mandat löper ut den 30 juni 2007.

Frågan huruvida artikeln om beskattning av arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag ska ingå i skatteavtal är aktuell i förhandlingar som redan pågår eller snart inleds med Polen, Ryssland, Vitryssland, Georgien och Moldavien. I samtliga avtal har föreslagits eller kommer att föreslås en bestämmelse om att anställningsstaten har rätt att ta ut skatt på inhyrda arbetstagares lön.

En utredning har också inletts om undvikande av dubbel förskottsuppbörd. Enligt preliminära uppgifter från Estland kan inhyrda estniska arbetstagare befrias från förskottsuppbörd i Estland om de har ett intyg från en myndighet i anställningsstaten att de betalar skatt där. Skattestyrelsen ämnar ta kontakt med de estniska skattemyndigheterna för att försäkra sig om att ett i Finland utfärdat intyg om förskottsbetalning uppfyller kraven. För Lettlands och Litauens vidkommande är frågan fortfarande under utredning. I varje fall är det klart att dubbelbeskattningen undanröjs när arbetstagarens bosättningsstat gottskriver den skatt som tagits ut i anställningsstaten.

Finansutskottet skyndar för sin del på de aktuella utredningarna och ett genomförande av revideringarna. Övervakningen kan fås att fungera avsevärt mycket bättre genom myndighetssamarbete och ett effektivt utbyte av information. En breddning av rätten att ta ut skatt på arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag borgar för Finlands beskattningsrätt och likabehandlar olika arbetstagare. Avtalen om förskottsuppbörd är absolut nödvändiga inte bara med tanke på arbetstagarnas rättsliga ställning utan också för att det ska finnas tillgång till utländsk arbetskraft.

Arbetstagares skyldighet att ansöka om förskottsbetalning

En del av de utfrågade experterna förhöll sig kritiska till att inhyrda arbetstagare från utlandet ska vara skyldiga att ansöka om förskottsbetalning. Som alternativ har erbjudits bl.a. att förskottsbetalningarna bestäms myndighetsinitierat utifrån en anmälan från arbetsgivaren eller att samma förfarande för debitering av källskatt tilllämpas på inhyrda arbetstagare som på andra begränsat skattskyldiga.

Utskottet anser att det inte finns något som talar för dessa alternativ. De kunde i avgörande grad reducera förskottsuppbördens omfattning och leda till att den inte sker vid rätt tidpunkt. Det relevanta är att källskatt framöver tas ut av en mängd begränsat skattskyldiga som får sin betalning av någon annan än en finländsk arbetsgivare som är skyldig att ta ut skatt. Om förskottsuppbörden ska motsvara sitt syfte duger det inte att källskatt debiteras i efterskott. För att såväl förskottsuppbörden som uppbörden av den slutliga skatten ska vara effektiv är det också nödvändigt med skatteförhöjning för utländska inhyrda arbetstagare.

Bestämmelserna tillåter också att en utländsk arbetsgivare ansöker om att bli införd i förskottsuppbördsregistret och iklär sig skyldigheten att ta ut källskatt och därmed befriar arbetstagaren från skyldigheten att ansöka om förskottsbetalning.

Ändringssökande i beskattningen av en inhyrd utländsk arbetstagares lön

Som ovan redan konstaterats beskattas en från utlandet inhyrd arbetstagares löneinkomst enligt lagen om beskattningsförfarande. För att en på detta sätt verkställd beskattning ska kunna överklagas måste en hänvisning till det tas in i 21 § 2 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Utskottet föreslår en sådan precisering. Ändring i beskattningen av lön för arbete som utförs av inhyrd arbetskraft får alltså sökas på det sätt lagen om beskattningsförfarande föreskriver.

Uppgifter om en utländsk arbetsgivares företrädare

Utomstående påförs av övervakningsskäl utökade skyldigheter att lämna uppgifter. Bland annat ska finländare som låter utföra arbete tillställa skattemyndigheten uppgifter om det företag som hyrt ut arbetstagaren och om företagets företrädare i Finland, i det fall att ett internationellt avtal inte hindrar att skatt tas ut på arbetstagarens lön. Utseendet av företrädare regleras i lagen om utstationerade arbetstagare (1146/1999), närmare bestämt 4 a § som trädde i kraft den 1 januari 2006.

Enligt det nämnda lagrummet ska ett företag som utstationerat arbetskraft i Finland och inte har något driftställe här utse en företrädare i Finland om utstationeringen varar längre än 14 dagar. Företrädaren ska utses senast när den utstationerade arbetstagaren inleder arbetet. Den som låter utföra arbetet ska i sina avtal eller med andra till buds stående medel se till att en företrädare utses. Försummelse av denna skyldighet är förenad med hot om straff.

Vid expertutfrågningen i utskottet föreslogs det att den som låter utföra arbete inte ska behöva lämna uppgifter om företrädaren för det bemanningsföretag som hyrt ut en utländsk arbetstagare. Det främsta argumentet var att en finländare som låter utföra arbete inte alltid kan skaffa fram de behövliga uppgifterna. Dessutom ansågs det att den som låter utföra arbete inte ska påföras försummelseavgift om skatteförvaltningen redan fått de behövliga uppgifterna på andra vägar. Men från experthåll kom också det helt motsatta förslaget att uppgiftsskyldigheten ska vara ännu strängare än den föreslagna och gälla andra fall än arbete som utförs av inhyrd arbetskraft. Förslaget byggde på informationen att det inte bara är inhyrd arbetskraft som arbetar här utan också andra utstationerade arbetstagare som just inte alls berörs av propositionen.

Utskottet omfattar den strategi regeringen gått in för i propositionen. Kravet på uppgifter om företrädaren är skäligt med hänsyn till innehållet i och ändamålet med lagen om utstationerade arbetstagare. Att företrädare än så länge inte tillsatts i enlighet med lagens krav kommer det sannolikt att bli en ändring på när tillämpningspraxis etablerats. Uppgifterna om företrädaren behövs för att man ska kunna försäkra sig om att denne uppfyllt sin informationsskyldighet. Dessutom förväntas företrädaren sitta inne med information som gagnar skatteövervakningen, och följaktligen spelar insamlingen av uppgifter om företrädare en viktig roll också för tillsynen. I propositionen påpekas det emellertid att uppgifter om företrädaren inte behöver lämnas när den som låter utföra arbete har försökt se till att en företrädare utses så som förutsätts i lagen om utstationerade arbetstagare, men en sådan trots allt inte har utsetts. Med detta kan eventuella oskäliga situationer undvikas.

Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter har i lagen förenats med hot om försummelseavgift. Utskottet ansåg det i tiden motiverat med en lagfäst försummelseavgift för att beskattningen ska kunna verkställas effektivt, till rätt belopp och vid rätt tidpunkt. Med samma argument bör försummelseavgiften inte heller nu göras beroende av om någon annan fullgjort sin skyldighet att lämna uppgifter.

Utskottet ser i detta sammanhang heller ingen anledning till att uppgifter alltid ska lämnas om arbete som utförs av utländska arbetstagare i Finland, oavsett om Finland har rätt att ta ut skatt på lönen eller inte. Anmälningsmängden skulle mångfaldigas jämfört med uppskattningarna i propositionen. Därtill skulle skatteförvaltningen få in en massa uppgifter om sådant av utländsk arbetskraft utfört arbete där beskattningsrätten visavi lönen inte hör till Finland. För att skatteförvaltningen ska få samla in uppgifter av det slaget måste de vara nödvändiga för beskattningen.

En annan sak är förstås hur bemanningsarbete och annat arbete som utförs av utstationerad arbetskraft i praktiken ska kunna hållas i sär. När det gäller inhyrning av arbetskraft hänvisar propositionen till definitionen i de skatteavtal Finland ingått, en definition som är identisk med kommentaren till OECD:s modellavtal. Utstationerade arbetstagare definieras i motiven utgående från den speciallag som gäller för dem. Man kan alltså visa på en principiell skillnad, men i sista hand är det skatte- och rättspraxis som avgör var gränsen dras i varje enskilt fall.

Registrering i förskottsuppbördsregistret och källskattekort för utländska företag

En annan fråga som ventilerades under expertutfrågningen gällde om registrering i förskottsuppbördsregistret borde bli obligatorisk för utländska företag som erbjuder arbetstjänster i Finland. Särskilt viktigt ansågs detta vara med tanke på myndighetsövervakningen. Ett andrahandsförslag var att registrering i förskottsuppbördsregistret ska vara det enda alternativet i branscher som kräver särskild övervakning.

Utskottet ställer sig bakom propositionens på frivillighet baserade förfarande. Samma bestämmelser om registrering kommer då att tillämpas på utländska företag som erbjuder arbetskraftstjänster som på finska företag. Eftersom lagen inte förpliktar finska företag att registrera sig finns det inte heller i ett gemenskapsrättsligt perspektiv någon anledning att utländska aktörer ska göra det. Samma signal ger även en färsk dom som EG-domstolen kommit med den 9 november 2006 i målet C-433/04 och där hänsyn tagits till inskränkningar dikterade av proportionalitetsprincipen. Domstolen konstaterar uttryckligen bl.a. att en allmän presumtion för skatteundandragande eller skattebedrägeri inte är tillräcklig för att motivera en åtgärd som skadar de syften som eftersträvas genom fördraget.

Även om registrering i förskottsuppbördsregistret enligt lag vore det enda alternativet för att låta bli att ta ut källskatt, skulle det inte ha någon betydelse för Finlands rätt att ta ut skatt på ett företags affärsinkomst. Till råga på allt skulle uppbörden av obefogade källskatter leda till en för alla parter tung återbetalningsprocess.

Grunderna för beviljande av källskattekort är i sig helt klara. När någon ansöker om källskattekort tittar skatteverket på om Finland har rätt att ta ut skatt på inkomsten. Om ett företag inte har ett fast driftställe i Finland utfärdar skatteverket på ansökan ett källskattekort för den begränsat skattskyldiga och i och med detta kort kan betalaren låta bli att ta ut källskatt. Det som främst är problematiskt är att det finns möjligheter att missbruka systemet. Men det finns planer på att se över skatteförvaltningens källskattesystem för att det lättare ska gå att använda uppgifter om tidigare beviljade källskattekort i bedömningen av om ett fast driftställe etablerats i Finland eller inte.

Lagarnas ikraftträdande

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har föreslagit att finansutskottet ska överväga om lagarnas ikraftträdande kunde senareläggas med några månader för att skatteförvaltningen ska hinna blir klar med sina anvisningar. En senareläggning exempelvis till början av 2008 har också föreslagits av experter som utskottet hört.

Utskottet ser ingen anledning till att ikraftträdandet senareläggs av administrativa skäl, eftersom Skattestyrelsen ämnar bli klar med sina anvisningar i början av december 2006. Något hinder finns alltså inte på denna punkt. En senareläggning kunde tvärtom ge upphov till nya problem och gränsdragningssvårigheter.

Utskottet tycker också att propositionen tar adekvat hänsyn till de praktiska behoven. Utländska arbetsgivare eller deras företrädare samt finländare som låter utföra arbete ska nämligen lämna in sina uppgifter om utländsk inhyrd arbetskraft första gången före utgången av augusti 2007.

Anvisningar och uppföljning

De föreslagna bestämmelserna är inte helt lätttydda och deras innehåll har inte fått allmän spridning. Ändå ska inhyrda arbetstagare, deras arbetsgivare och finländare som låter utföra arbete redan nästa år agera på förväntat sätt. Lagarna behöver därför underbyggas med väl formulerade, tydliga anvisningar som finns att tillgå när lagen träder i kraft. Anvisningarna bör också finnas på de språk som används i närområdena för de arbetstagare och aktörer som kommer därifrån.

Utskottet understryker vikten av att man ger akt på hur lagstiftningen fungerar. Dessutom gäller det att se till att skatteförvaltningen förfogar över adekvata resurser för handledning och övervakning. Bara under dessa premisser går det att uppnå de mål som lagstiftningen utgår från.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet

att lagförslag 1, 2, 3 och 5 godkänns utan ändringar och

att lagförslag 4 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag

4.

Lag

om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 11 augusti 1978 om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) 7 §, 15 § 3 mom. (utesl.) 16 § 1 mom. och 21 § 2 mom., sådana de lyder, 7 § och 15 § 3 mom. i lag 856/2005 och 16 § 1 mom. och 21 § 2 mom. i lag 1149/2005, samt

fogas till lagen nya 10 e och 16 a § som följer:

7, 10 e, 15, 16 och 16 a §

(Som i RP)

21 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På sökande av ändring i beskattning i fråga om inkomst som avses i 13 och 16 a § liksom på bestämmande av andel som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten tillämpas lagen om beskattningsförfarande.

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 17 november 2006

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Markku Koski /cent
  • vordf. Matti Ahde /sd
  • medl. Christina Gestrin /sv
  • Kyösti Karjula /cent
  • Jari Koskinen /saml
  • Pekka Kuosmanen /saml
  • Maija-Liisa Lindqvist /cent
  • Mika Lintilä /cent (delvis)
  • Tuija Nurmi /saml
  • Iivo Polvi /vänst
  • Markku Rossi /cent
  • Matti Saarinen /sd
  • Kimmo Sasi /saml
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Irja Tulonen /saml
  • Kari Uotila /vänst
  • Jukka Vihriälä /cent
  • ers. Reijo Kallio /sd
  • Aulis Ranta-Muotio /cent
  • Pia Viitanen /sd

Sekreterare i delegationen var

utskottsråd Maarit Pekkanen

​​​​