FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 45/2014 rd

FiUB 45/2014 rd - RP 350/2014 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 20 januari 2015 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen (RP 350/2014 rd) till finansutskottet för beredning.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört

lagstiftningsråd Leo Parkkonen, finansministeriet

tullöverinspektör Kimmo Lietkari, Tullstyrelsen

skatteexpert, VH Mika Jokinen, Finlands Näringsliv rf

direktör, teknologie doktor Heikki Jämsä, Infra rf

Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av

  • arbets- och näringsministeriet
  • Förening för Teknisk Handel och Tjänster rf
  • Olje- och biodrivmedelsbranschen rf
  • Suomen Kaasuyhdistys.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att lagen om punktskatt på flytande bränslen ändras så att skattefriheten för flytgas slopas.

Det föreslås att det för flytgas precis som för övriga uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen ska tas ut en energiinnehållsskatt baserad på flytgasens energiinnehåll och en koldioxidskatt baserad på de specifika koldioxidutsläpp som uppstår vid förbränningen av flytgas. Av administrativa skäl föreslås det att flytgas i detaljförsäljningsförpackningar på högst 1 000 gram förblir skattefri. På den ska dock fortfarande tillämpas bestämmelserna om tillsyn över punktbeskattningen och flyttning av produkter. Vid beskattningen av flytgas ska iakttas de allmänna principer och förfaranden för punktbeskattning som det föreskrivs om i punktskattelagen och lagen om punktskatt på flytande bränslen.

Dessutom föreslås vissa ändringar av teknisk natur.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016. Dess inverkan på statens inkomstposter beaktas i den propositionen.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. Det är dock skäl att anta och stadfästa lagen så snart som möjligt för att de övergångsarrangemang som de föreslagna ändringarna förutsätter ska kunna genomföras.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Propositionen är ett led i genomförandet av det strukturpolitiska programmet och den förnyade översynen av företagsstöden. Det är meningen att företagsstöden ska revideras för att bland annat främja en hållbar ekonomisk tillväxt och minska miljöskador.

Flytgas är ett fossilt bränsle, och det finns därför inte några miljöpolitiska grunder för den skattefrihet som nu tillämpas. Därför ska flytgas bli ett skattepliktigt bränsle på samma grunder som övriga uppvärmningsbränslen. Samma skattesats ska gälla också när flytgas används som bränsle i arbetsmaskiner. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft i början av 2016. Eftersom det inte finns något distributionsnät för flytgas för användning i trafiken i Finland, innehåller propositionen inte något förslag om en särskild skattesats för drivmedel.

Allt sammantaget ska beskattningen iaktta de allmänna principer och grunder som enligt energiskattereformen från 2011 ska utgöra fundamentet för en miljömässig och heltäckande energibeskattning. Skatten på flytgas ska därmed bestämmas enligt energiinnehållet (energiinnehållsskatt) och det specifika utsläppet av koldioxid (koldioxidskatt), och samma utgångsvärden och energikällor ska beaktas vid beräkningen som i beskattningen av övriga uppvärmningsbränslen. Dessutom tas det ut en försörjningsberedskapsavgift [Energiinnehållsskatten för flytgas blir enligt kalkylen 8,50 cent/kg, koldioxidskatten 13,30 cent/kg och försörjningsberedskapsavgiften 0,11 cent/kg. Om flytgasen är biobaserad och uppfyller miljökriterierna, sjunker koldioxidskatten med hälften eller slopas helt och hållet, som brukligt är. Den sammanlagda skattesatsen blir därmed beroende på produktens egenskaper 21,91 cent/kg, 15,25 cent/kg eller 8,61 cent/kg.] . I beskattningsförfarandet tillämpas samma grunder som inom punktbeskattningen i övrigt.

Utskottet anser att propositionen i princip är motiverad och följer de skattepolitiska riktlinjerna, eftersom den placerar flytgasen i samma kategori som andra fossila bränslen. Den ökar därmed konsekvensen i skattesystemet samtidigt som den i skattemässigt hänseende placerar flytgasen i samma ställning som andra fossila importbränslen. Det här har betydelse i synnerhet i detta skede, när Finland gör betydande investeringar i flytande naturgas, som konkurrerar på samma marknader som flytgasen. Också de sakkunniga som utskottet hört hänvisar till det.

Vid hörandet av sakkunniga har det trots det påpekats att förslaget inte innehåller någon som helst övergångstid för att skydda de investeringar som företagen gjort. Därför har ett ikraftträdande från ingången av nästa år ansetts vara alltför tidigt. Propositionen kommer hur som helst att leda till en prisökning på flytgas på 10—40 procent beroende på hur dess skattefria pris varierar på marknaden. Det har också praktisk betydelse att det är svårt att ersätta flytgasen med andra bränslen. Det har därför ansetts att omställningen blir stor för de företag som använder sig av större mängder flytgas, även om dess värde på cirka 10 miljoner om året är av rätt liten fiskal betydelse för staten. Av detta belopp gäller uppskattningsvis 8,5 miljoner euro företagen och de resterande 1,5 miljonerna hushållen enligt propositionsmotiven.

Utskottet anser trots det inte att det är befogat att tillämpa särskilda övergångsarrangemang, även om förslaget kan ha större genomsnittlig betydelse för enskilda företag.

Det bör noteras att den övervägande delen, cirka 80 procent, av den flytgas som företagen använder också i fortsättningen kommer att vara skattefri med stöd av de allmänna reglerna för energibeskattning. Användning av flytgas som råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas är alltså också i fortsättningen befriad från punktskatt. Det är därmed enbart en liten del av företagens användning av flytgas som blir skattepliktig, såsom användning av flytgas för uppvärmning eller som bränsle i arbetsmaskiner. Företagen kommer dessutom att vara berättigade till skattelättnaden för energiintensiv industri i den utsträckning som förutsättningarna för den uppfylls.

Man bedömer i propositionen att det finns cirka 700—800 företag i Finland som använder flytgas i större mängder. Av dem använder cirka 150 uppskattningsvis 80 procent av den totala mängden flytgas som används av företag. Eftersom användningsändamålen varierar betydligt, har man inte kunnat göra någon helt tillförlitlig jämförelse mellan den skattepliktiga och skattefria användningen. Det är därför svårt att göra någon konsekvensbedömning för enskilda företag, och några sådana bedömningar har inte heller presenterats vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet.

Utskottet påpekar dessutom att skattefriheten i fråga om flytgas har utgjort ett undantag i energibeskattningen. Försöket att förenhetliga behandlingen i skattehänseende så att den motsvarar den som gäller andra fossila bränslen har därför rimligen kunnat förutses, särskilt som också kravet på konkurrensneutralitet kommer in i bilden utöver de miljöpolitiska skälen. Dessutom dämpar det år som kommer att förflyta före ikraftträdandet konsekvenserna av skatteändringen något och ger företagen chansen att förbereda sig.

Utskottet anser det också i övrigt vara motiverat att man över huvud taget har gått in för att anslå tid för ikraftträdandet. Det är behövligt för att alla berörda parter ska hinna genomföra de praktiska förberedelserna inför punktskatteförfarandet. Förfarande leder utan tvivel till administrativa kostnader på grund av bland annat tillstånds-, återbärings- och tillsynsförfaranden. Det är trots allt ett delvis bekant fenomen för den grupp av företag som redan omfattas av punktbeskattning. Den administrativa bördan underlättas dessutom i avgörande mån av att flytgas i detaljhandelsförpackningar på högst 1 000 gram ska förbli skattefria.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget utan ändringar.

Helsingfors den 27 februari 2015

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Kimmo Sasi /saml
  • vordf. Pentti Kettunen /saf
  • medl. Pertti Hemmilä /saml
  • Jouko Jääskeläinen /kd
  • Timo Kalli /cent
  • Esko Kiviranta /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Mats Nylund /sv
  • Heli Paasio /sd
  • Kari Rajamäki /sd
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Jouko Skinnari /sd (delvis)
  • Osmo Soininvaara /gröna
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Kari Uotila /vänst
  • Ville Vähämäki /saf
  • ers. Esko Kurvinen /saml
  • Riitta Myller /sd (delvis)
  • Eero Reijonen /cent
  • Janne Sankelo /saml

Sekreterare i delegationen var

utskottsråd Maarit Pekkanen

​​​​