Allmän motivering
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Bakgrunden till förslaget
Regeringen föreslår i propositionen en ny
beredskapslag som ska upphäva den gällande lagen med
samma namn (1080/1991). Den gällande lagen bereddes
alltså före Finlands inträde i EU och
reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna.
Samtidigt med beredskapslagen trädde lagen om försvarstillstånd
(1083/1991) i kraft. Båda lagarna är
avsedda att tillämpas under ett eventuellt krig. I konfliktsituationer är bestämmelserna
i lagen om försvarstillstånd dock de primära.
Ett centralt kriterium för att tillämpa lagen
om försvarstillstånd är att befogenheterna
enligt beredskapslagen inte räcker till för att
syftet med lagen om beredskapstillstånd ska nås.
En partiell översyn av lagen har gjorts två gånger,
2000 och 2003. Också den nya grundlagen ledde till ändringar
i lagen. Men dessa ändringar har inte ansetts vara nog.
Ett av de primära syftena med den föreslagna beredskapslagen uppges
vara att den ska uppfylla villkoren i 2000 års grundlag.
Följaktligen är bestämmelserna utformade
för att i största möjliga mån
uppfylla kravet att begränsningar i de grundläggande
fri- och rättigheterna måste föreskrivas
genom lag och att begränsningarna måste vara exakta
och noggrant avgränsade. Dessutom är lagen skriven
med hänsyn till villkoren enligt 80 § i grundlagen
för att delegera lagstiftningsbehörighet. Till
de viktiga målen hör också att modernisera myndigheternas
befogenheter för att nödvändiga beslut
för kontroll av situationen ska kunna fattas i varje enskilt
fall och de åtgärder besluten kräver
genomföras. Utformningen har gjorts med hänsyn
till att den föreslagna beredskapslagen ska kunna godkännas
i vanlig lagstiftningsordning.
Beredskapslagen har aldrig behövt tillämpas. Praktiska
erfarenheter finns att tillgå bara om beredskapsplanering
och beredskapsövningar. Övningar i hur lagen ska
tillämpas har ordnats på statsrådsnivå.
Vid dessa beredskapsövningar har tyngdpunkten varit lagd
på beslutsförfaranden och relationerna mellan
de högsta statliga organen. Enskilda förvaltningar
har inom sig eller vid gemensamma övningar övat
de åtgärder de har befogenheter till. Dessutom
har de rikstäckande och regionala försvarskurserna
samt övningar som arrangerats av poolerna inom den försvarsekonomiska
planeringskommissionen genererat erfarenheter av näringslivets
och kommunernas agerande och hur beredskapslagen kan tillämpas.
Erfarenheterna från övningarna ger vid handen
att beredskapslagen fyller sitt syfte som befogenhetsnorm för
myndigheter under undantagsförhållanden.
Också de övriga nordiska länderna
har beredskapslagstiftning. I Sverige regleras frågan i
en lång rad författningar. Norge har en beredskapslag
som innehåller de viktigaste bestämmelserna om
beredskap. Utom beredskapslagen har Norge också andra bestämmelser
om befogenheterna under undantagsförhållanden. Även
Danmark har en beredskapslag, men innehållsligt tar den
närmast fasta på räddningsberedskapen.
Under expertutfrågningen framgick det att såväl
de nordiska ländernas som EU-ländernas beredskapslagstiftning
fokuserar mer på asymmetriska hot, t.ex. terrorism och
cyberattacker.
När får befogenheter enligt beredskapslagen utövas
Ett villkor för att beredskapslagen ska få tillämpas är
att det handlar om undantagsförhållande enligt
3 § i lagförslag 1 och att situationen inte kan
fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter.
Definitionen av undantagsförhållanden föreslås
framöver endast omfatta särskilt allvarliga kriser
som berör hela nationen eller en stor del av den.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid nödvändighets-
och proportionalitetsprincipen i 4 §. Befogenheter enligt
beredskapslagen får utövas endast om de är
nödvändiga och de måste stå i
rätt proportion till lagens syfte. Utskottet framhåller
att principen genomsyrar bestämmelserna och att den ställer
vissa gränser för tilllämpningen av den
föreslagna beredskapslagen.
Enligt 3 § i den nya beredskapslagen anses som undantagsförhållanden
för det första ett mot Finland riktat väpnat
angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas
med ett väpnat angrepp och förhållande
omedelbart efter angreppet, för det andra ett mot Finland
riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om
annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med
ett väpnat angrepp, för det tredje synnerligen
allvarliga händelser eller hot mot befolkningens utkomst
eller mot grunderna för landets näringsliv och
för det fjärde en synnerligen allvarlig storolycka,
förhållandena omedelbart efter olyckan och en
pandemi som till sina verkningar kan jämföras
med en synnerligen allvarlig storolycka.
Utskottet konstaterar att definitionen av undantagsförhållanden ändras
delvis jämfört med den gällande lagen.
Ett helt nytt inslag är pandemi i 3 § 4 punkten.
I definitionen i 3 § 1 och 2 punkten används inte
längre uttrycket krig utan väpnat angrepp. Terminologin är
alltså anpassad efter det uttryck som används
i grundlagens 23 §. En annan stor förändring
jämfört med den gällande lagen är
att hot om angrepp mot Finland även kan gälla
andra slag av angrepp än ett traditionellt väpnat
angrepp.
Som exempel på nya hot som kan jämställas med
ett väpnat angrepp nämner regeringen i motiven
till 3 § 1 punkten en attack riktad mot landets informationssystem
eller ett angrepp med biologiska stridsmedel. Ett angrepp kan enligt motivtexten
också syfta på ett angrepp av en icke-statlig
aktör, om angreppet är så välorganiserat
och omfattande att det är jämförbart
med ett angrepp från en stat. I motiven till 3 § 2
punkten säger regeringen att man vid bedömningen huruvida
hot om väpnat angrepp föreligger måste
beakta det internationella politiska läget plus de hot
detta eventuellt innebär.
I motiven till 3 § 3 punkten definieras som undantagsförhållanden
sådana synnerligen allvarliga händelser eller
hot mot befolkningens utkomst eller mot grunderna för landets
näringsliv som innebär en väsentlig risk
för samhällets vitala funktioner. Utskottet vill
påpeka att definitionen på ekonomisk kris skiljer
sig från definitionen i 2 § 4 punkten i den gällande
lagen. Regeringen säger att man genom den föreslagna
definitionen vill betona det faktum att allvarliga händelser
eller hot mot befolkningens utkomst eller mot grunderna för
landets näringsliv inte nödvändigtvis
hänger samman med tillgången på råvaror.
Det kan också vara fråga om t.ex. allvarliga rubbningar
i informationssystem eller logistiska system.
Det är enligt utskottets mening bra och nödvändigt
att hot mot informations- och nätverkssäkerhet
och terrorism i sina allvarligaste former inkluderats i definitionen
på hotbilder. Men det är inte helt problemfritt
att inkludera hotbilden i såväl 1 som 3 punkten
i 3 §, eftersom det kan bli svårt att dra en gräns
mellan punkterna. Å andra sidan är det
ultimata villkoret för att utöva befogenheter
enligt beredskapslagen att ett politiskt övervägande
gjorts och att det handlar om en allvarlig kris i samhället.
Det är i sista hand statsrådet och republikens
president som bedömer när tröskeln för
att tillämpa beredskapslagen är nådd.
Att upprätta en uttömmande exempelförteckning över
undantagsförhållanden låter sig inte göra.
Men försvarsutskottet håller med grundlagsutskottet
om att definitionen i 3 § 3 punkten i förslaget är
omfattande och ospecifik. Grundlagsutskottet anser att tolkningen
måste vara snäv. Grundlagsutskottets påpekande
att en sedvanlig ekonomisk kris, inte ens en allvarlig sådan,
eller en omfattande arbetstvist kan motivera att befogenheterna
införs är enligt försvarsutskottet viktigt.
I fråga om 3 § 4 punkten anser grundlagsutskottet
att försvarsutskottet bör göra en bedömning
av i hur stor omfattning befogenhetsbestämmelserna bör
vara tillämpliga på pandemier och då ta
hänsyn till befogenheterna i lagen om smittsamma sjukdomar
och hälsoskyddslagen. Samtidigt anser grundlagsutskottet
det vara till fördel om försvarsutskottet tar
ställning till om alla befogenheter i lagen är
nödvändiga att tilllämpa på de
kriser som 3 § 4 punkten avser.
Enligt information till utskottet kan en pandemi växa
till ett väsentligt hot mot samhällsfunktionerna.
Under utfrågningen med experterna framgick det att befogenheterna
enligt lagen om smittsamma sjukdomar i regel är tillräckliga. Men
om en pandemi nått eller hotar nå Finland kan
det behövas vård- och speciallokaler som inte
går att få med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.
Också befogenheterna enligt räddningslagen bedöms
räcka till i närapå alla situationer
och undantagsbefogenheter är i allmänhet onödiga. Eftersom
katastrofsituationer uppkommer utan förvarning är
det motiverat att de behövliga befogenheterna finns i lagstiftning
för normala förhållanden och därmed
tillgängliga omedelbart. Men enligt uppgift kan det trots
allt visa sig att befogenheterna i räddningslagen inte
räcker till vid vissa särskilt allvarliga stora
olyckor. Om krisen då håller i sig kan det hända
att man t.ex. behöver begränsa rätten
att vistas och röra sig inom ett hälsofarligt
område. Dessutom kan särskilda befogenheter behövas
vid stora olyckor för att ordna med vård och t.ex.
evakueringstransporter.
Utifrån utläggningarna ovan anser utskottet alla
definitioner av undantagsförhållanden i den föreslagna
3 § behövliga och menar att det är viktigt
att också synnerligen allvarliga storolyckor
och pandemier omfattas av dem såsom regeringen föreslagit.
Men tillämpningen av befogenhetsbestämmelserna
bör enligt utskottets mening begränsas vid undantagsförhållanden som
avses i 3 § 4 punkten. Det tekniskt lättaste sättet
att begränsa räckvidden är att splittra
upp 3 § 4 punkten i två delar.
Det har framhållits för utskottet att det
kan få stora konsekvenser för exempelvis EU:s
inre marknad om befogenheterna enligt beredskapslagen faktiskt utövas.
I och med att befogenheterna aldrig utövats har deras förhållande
till EU-rätten inte undersökts. Beredskapslagstiftningen
och EU-rätten har många gemensamma beröringspunkter
och därför måste berättigandet i åtgärderna
enligt beredskapslagen varje gång prövas också utifrån
EU-rätten.
Enligt 27 § 34 punkten i självstyrelselagen
för Åland har riket lagstiftningsbehörighet
i bland annat frågor som gäller beredskap inför
undantagsförhållanden. Beredskapslagen ska således också tillämpas
på Åland. Hur uppgifterna vid beredskapen inför
undantagsförhållanden ska ordnas finns inskrivet
i en överenskommelseförordning som avses i 32 § i
självstyrelselagen.
Grundlagsutskottet resonerar i sitt utlåtande kring Ålands
ställning och hur den förhåller sig till
beredskapslagen. Försvarsutskottet skriver under grundlagsutskottets åsikt
att beredskapslagen måste tillämpas med respekt
för Ålands demilitariserade och neutraliserade
särställning. I likhet med grundlagsutskottet
anser försvarsutskottet det viktigt att det också avgörs
genom en överenskommelseförordning hur de förvaltningsuppgifter
som beror på att beredskapslagen tillämpas ska
ordnas.
Regeringen föreslår att ett beslut enligt
lagen som fattats av statsrådet, ett ministerium eller Finlands
Bank ska få överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen
och övriga beslut enligt lagen hos förvaltningsdomstolen.
På ändringssökande ska i övrigt
tillämpas vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen
(586/1996). Propositionen utgår alltså från
att rätten att söka ändring ska vara
omfattande och att normala förvaltningsprocessuella bestämmelser
ska tillämpas på förfarandet också under
undantagsförhållanden. Utskottet anser att den
extensiva rätten att söka ändring är
motiverad med tanke på den enskildes rättssäkerhet.
Förordning om ibruktagning av befogenheter
Regeringen föreslår att beslutsförfarandet
för när befogenheterna får börja
tillämpas ändras så att detta sker genom
att statsrådet utfärdar en förordning
(6 §). Innan förordningen utfärdas måste
statsrådet i samverkan med republikens president ha konstaterat
att det råder undantagsförhållanden i
landet.
Orsaken till att befogenheterna enligt beredskapslagen ska tas
i bruk genom förordning av statsrådet uppger regeringen
vara att befogenheterna till sitt sakinnehåll primärt
hör till statsrådets befogenheter. I bakgrunden
ligger också den nya ställning som grundlagsreformen
gav republikens president. I regel är statsrådet
den instans som enligt 80 § 1 mom. i grundlagen ska utfärda
förordning. Republikens president utfärdar förordningar
i sådana fall där bemyndigandet är förenat
med presidentens särskilda befogenheter eller presidentens
ställning som statsöverhuvud.
Under expertutfrågningen påpekades det att det
inte är motiverat att dela upp besluten om att ta i bruk
befogenheter mellan presidenten och statsrådet efter kristyp,
eftersom det gör beslutssystemet otydligare och kan skapa
rättsliga tolkningsproblem. Dessutom kan det i en krissituation
samtidigt vara fråga om flera typer av undantagsförhållanden.
I kriser behövs det snabba beslut, och därför
måste bestämmelserna vara klara och entydiga.
Därför har regeringen stannat för att
det är statsrådet som ska utfärda förordningen.
Grundlagsutskottet och utrikesutskottet har båda två behandlat
frågan om ibruktagningsförordning i sitt utlåtande.
Grundlagsutskottet anser att det inte finns några konstitutionella
hinder för det föreslagna förfarandet.
Dessutom påpekar utskottet att i förfarandet för
att utfärda förordning har, som det varit brukligt
enligt beredskapslagen, tillämpningsvillkoren och de tilltänkta
befogenheterna förelagts riksdagen. I den meningen kan
ibruktagningsförordningen jämställas
med en proposition.
Men inte minst situationerna i 3 § 1 och 2 mom.
kan ha utrikespolitiska dimensioner och en viss betydelse för
försvarsmakten, understryker grundlagsutskottet. Därför är
det motiverat att statsrådet samarbetar nära med
republikens president när undantagsförhållanden
kan bli aktuella.
Grundlagsutskottet behandlar i sitt utlåtande också riksdagens
roll när det gäller den nya beredskapslagen. Utskottet
konstaterar att konstitutionellt sett tillförsäkras
riksdagen påverkningsmöjligheter i och med att
det i vilket fall som helst i sista hand är riksdagen som
utifrån förslaget beslutar om villkoren för
att införa förordningen och innehållet
i och giltighetstiden för den.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagens
rätt till efterkontroll ska avskaffas. Grundlagsutskottet
anser det lämpligt att riksdagen ges rätt att
precis som enligt den gällande beredskapslagen omedelbart
kontrollera att enskilda förordningar som utfärdas
med stöd av beredskapslagen är korrekta, nödvändiga
och proportionella.
Även utrikesutskottet håller för
att statsrådet och presidenten behöver samarbeta
närmare när beslut ska fattas om att ta i bruk
befogenheter enligt beredskapslagen. Dessutom påpekar utskottet
att 6 § om samverkan lämnar rum för tolkning
huruvida samråd mellan statsrådet och republikens
president är ett villkor för att kunna konstatera
att undantagsförhållanden råder.
Sammantaget sett anser försvarsutskottet propositionens
förslag till ibruktagningsförfarande vara ändamålsenligt.
Befogenheterna i den föreslagna lagen gäller mestadels
reglering och liknande befogenheter som internt berör företag och
privatpersoner. Det innebär inte i första hand
att leda utrikespolitiken eller att vara överbefälhavare
för försvarsmakten.
Nära kontakter mellan statsrådet och republikens
president är enligt utskottets mening ett måste
när det blir aktuellt att konstatera att undantagsförhållanden
enligt beredskapslagen råder. Snabba beslut i en krissituation
kräver att beslutsförfarandet är tydligt
och samstämt. Att spjälka upp förfarandet
exempelvis efter typ av undantagsförhållanden
faller sig därför inte naturligt, menar utskottet.
Formerna för kontakterna mellan statsrådet och
republikens president kan enligt utskottets mening variera beroende
på situationens art och angelägenhetsgrad. Försvarsutskottet
ansluter sig till grundlagsutskottets konstaterande att särskilt
undantagsförhållandena i 3 § 1 och 2
punkten bör behandlas på ett gemensamt möte
för utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet,
republikens president och de viktigaste ministrarna. Men vid stora
olyckor som kräver snabba beslut kan det räcka
med kontakter under friare former.
Enligt utformningen av 6 § och utfrågade experter är
det statsrådets hållning som avgör om statsrådet
och republikens president eventuellt är oense om huruvida
beredskapslagen ska tas i bruk eller inte. Utskottet håller
emellertid för högst osannolikt att statsrådets
och presidentens åsikter om det nödvändiga
att ta i bruk befogenheter enligt beredskapslagen skulle gå i
sär i en allvarlig krissituation som utgör villkor
för att aktivera lagen.
Övriga av grundlagsutskottet uttalade synpunkter på propositionen
Grundlagsutskottet pekar i sitt utförliga utlåtande
på en lång rad bestämmelser som behöver ändras
och går närmare in på dem i detaljmotiven.
Utskottet framhåller bl.a. att befogenheterna i den nya
lagen är mer exakta än i den gällande,
men att det i krissituationer behövs en rad olika åtgärder
och det kanske inte går att undvika att den lagstiftning
som ska förutse dem blir både generellt formulerad
och flexibel. Följaktligen grundar sig förslaget
fortfarande i allt väsentligt på statsrådets
befogenheter att utfärda förordningar. Flera av
dem gäller eller tangerar de grundlagsskyddade grundläggande
fri- och rättigheterna.
Bedömningen av rätten att utöva befogenheterna
i de fall som avses i 3 § 1 och 2 punkten grundar sig på 23 § i
grundlagen, konstaterar grundlagsutskottet. Den lagen föreskriver
att det genom lag kan införas sådana tillfälliga
undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna som är
förenliga med Finlands internationella förpliktelser
i fråga om de mänskliga rättigheterna
och som är nödvändiga om Finland blir
utsatt för ett väpnat angrepp eller om det råder
undantagsförhållanden som hotar nationen och som är så allvarliga
att de enligt lag kan jämföras med ett sådant
angrepp. Utskottet konstaterar dessutom att definitionerna i 3 § 1
och 2 punkten ligger i linje med begreppet allmänt nödläge
enligt artikel 15 i Europakonventionen och artikel 4 i internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
som tillåter att konventionsstaterna gör avvikelser
från skyldigheterna i konventionerna. Däremot
måste de bemyndiganden att utfärda förordning
som är avsedda att tillämpas i undantagsförhållanden
enligt 3 § 3 och 4 punkten särskilt bedömas
med avseende på kravet att begränsningar i de
grundläggande fri- och rättigheterna måste
föreskrivas genom lag och kravet på att begränsningarna
ska vara exakta och noga avgränsade.
Bemyndigandebestämmelserna i den föreslagna
lagen uppfyller enligt grundlagsutskottet inte i allt väsentligt
kraven i grundlagen på att undantag från grundlagen
ska regleras i lag och att bestämmelserna ska vara exakta
och noga avgränsade. Dessutom innehåller förslaget
ett flertal bemyndiganden att utfärda förordning
som strider mot grundlagens krav på bestämmelser
i lag. Grundlagsutskottet framhåller att lagförslaget
bör ändras så mycket att konflikterna
med grundlagen är så få som möjligt.
Grundlagsutskottet ser ingen anledning att försöka
göra en uttömmande bedömning av alla bemyndiganden
att utfärda förordning i relation till grundlagskravet
på bestämmelser genom lag. Det är inte
heller nödvändigt eftersom utskottet i vilket
fall som helst anser att lagförslaget bör behandlas
i grundlagsordning uttryckligen på grund av de många
bemyndigandena att utfärda förordning som är
för öppna i relation till grundlagen. Utskottet
bedömer att inget talar för att lagen bör
förklaras brådskande och föreslår
följaktligen att lagförslag 1 behandlas i den
ordning 73 § 1 mom. i grundlagen föreskriver.
Grundlagsutskottets ändringskrav gäller inte bara
beredskapslagen utan också riksdagens arbetsordning. Under
undantagsförhållanden tilllämpas regeringens
proposition till riksdagen med förslag till tilläggsbudget
enligt 88 § redan innan riksdagen har beslutat om tilläggsbudgeten,
förutsatt att riksdagen ger sitt samtycke. Utskottet anser
att riksdagens arbetsordning behöver ändras till
följd av denna bestämmelse.
Fackutskottens iakttagelser om propositionen
Utom grundlagsutskottet har tio andra fackutskott lämnat
utlåtande om propositionen utifrån respektive
ansvarsområde. Alla fackutskott anser det bra med tanke
på sin egen sektor att beredskapslagen ses över
och bestämmelserna om myndigheternas befogenheter uppdateras.
I utlåtandena poängteras att proportionalitets-
och nödvändighetsprincipen måste styra
beredskapslagen. Lagen får tillämpas endast om
myndigheterna inte kan få kontroll över situationen
med normala befogenheter. Det är också viktigt
att den pågående reformen av lokal- och regionalförvaltningen
tar hänsyn till att ansvarsfördelningen mellan
olika förvaltningsnivåer måste läggas
fast klart och tydligt med tanke på undantagsförhållanden.
Detta är en aspekt värd att beakta, menar försvarsutskottet.
Förvaltningsutskottet anser totalreformen av beredskapslagen
i högsta grad behövlig. Som minus noteras att
den nuvarande lagens bestämmelser om särskilda
befogenheter som gäller kommunalförvaltningen
och som medger undantag från bestämmelserna om
beslutsfattande i kommunallagen saknas i förslaget. Experter
som försvarsutskottet hört har påtalat
samma sak. Försvarsutskottet anser det nödvändigt
att den nya beredskapslagen kompletteras med bestämmelser
om hur den kommunala förvaltningen ska ordnas under undantagsförhållanden.
Social- och hälsovårdsutskottet koncentrerar sig
i sitt utlåtande på den sociala tryggheten och tryggande
av vård och omsorg. Utskottet påpekar att det är
nödvändigt att smittsamma sjukdomar nämns,
eftersom det finns situationer då befogenheterna i speciallagstiftning
inte räcker till för att trygga befolkningens
hälsa och välfärd. Men det är
trots allt befogat att beredskapslagen har ett avgränsat
tillämpningsområde och att man framöver
gör en bedömning av om det räcker med
vanlig lagstiftning för att förhindra att smittsamma
sjukdomar sprids.
Kommunikationsutskottet poängterar i sitt utlåtande
att lagförslaget måste behandlas med full insikt
om vilken genomgripande roll informations- och kommunikationssystemen
spelar för hela det finländska samhällets
dagliga funktion. Ett angrepp eller allvarligt hot om angrepp mot själva
informations- och kommunikationssystemen, ett apparat- eller programmeringsfel,
en total nedläggning av underhållet eller t.o.m.
en ren olycka som drabbar systemen kan i värsta fall leda
till undantagsförhållanden. Försvarsutskottet
instämmer i denna bedömning.
Kommunikationsutskottet framhåller också att
nästan alla vitala samhällsfunktioner är
beroende av en fungerande informations- och kommunikationsinfrastruktur.
Särskilt när det är själva informations-
och kommunikationssystemen som drabbas, kan det räcka alltför
länge att ta i bruk befogenheter enligt beredskapslagen. Förberedelser
för undantagsförhållanden måste göras
redan under normala förhållanden inom ramen för
lagstiftningen för normala förhållanden.
Försvarsutskottet ser det som angeläget att man
inom kommunikationsministeriets behörighetsområde
utvecklar lagstiftningen för normala förhållanden
för att säkerställa att informations- och
kommunikationssystemen fungerar.
Ekonomiutskottet tar i sitt utlåtande fasta på bl.a.
hur finansmarknaden ska tryggas under undantagsförhållanden
för att produktionen och distributionen av nyttigheter
och energiförsörjningen ska säkerställas.
Utskottet poängterar att det med tanke på försörjningstryggheten
i princip är viktigare att bedöma vilka effekter
en störning får för samhället än
att avgöra vad som är källan eller skälet
till en störning. Försvarsutskottet är
av samma åsikt. Vad gäller Europeiska centralbanken
konstaterar ekonomiutskottet att dess roll beaktats i adekvat utsträckning
i propositionen.
Jord- och skogsbruksutskottet påpekar i sitt utlåtande
att inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
regleras exceptionella situationer i anknytning till djurs eller
växters hälsa eller livsmedelshygien i lagen om
djursjukdomar, lagen om bekämpande av djursjukdomar som
med lätthet sprida sig och lagen om skydd för
växters sundhet. I de här delarna är lagstiftningen
heltäckande och det finns ingenting som talar för
att bestämmelser om exceptionella situationer behöver
tas in i beredskapslagen.
Frågor som kulturutskottet behandlar i sitt utlåtande är
hur undervisningen och forskningen ska tryggas under undantagsförhållanden,
psykisk kristålighet och hur den kulturella egendomen ska
värnas. Det är enligt utskottet nödvändigt
att trygga undervisningsanordnarens ekonomiska möjligheter
att ordna undervisning i det fall att elever eller studerande har
förflyttats från en ort till en annan i större
omfattning. Utskottet framhåller vidare att lagstiftningen
bör bidra till att upprätthålla den psykiska
kriståligheten och att det behövs adekvat och
tillförlitlig information om detta. Synpunkterna i utlåtandet är
enligt försvarsutskottets mening värdefulla.
Lagutskottet koncentrerar sig i sitt utlåtande på de
förslag i propositionen som gäller rättsskydd
och ändringssökande. Utskottet känner särskild
oro för hur förvaltningsdomstolarna ska kunna
arbeta under undantagsförhållanden. Denna oro är
helt befogad, menar försvarsutskottet. Miljöutskottet
anser att reformen av beredskapslagen svarar mot gällande
bestämmelser på de punkter som hänför
sig till utskottets ansvarsområde, men att den i alla fall
behövs för att den gör det möjligt
att trygga nödvändigt byggande och att hysa in
befolkningen under undantagsförhållanden. Arbetslivs-
och jämställdhetsutskottet fokuserar i sitt utlåtande
på arbetsrättsliga bestämmelser. Försvarsutskottet
har vägt in de framförda åsikterna i
detaljmotiven till betänkandet.
Detaljmotivering
1. Beredskapslag
3 §. Definition av undantagsförhållanden.
Utskottet föreslår att 3 § 4
punkten delas upp i två delar för att det tekniskt
ska vara lättare att inskränka bemyndigandebestämmelsernas
räckvidd. Paragrafens 4 punkt gäller synnerligen
allvarliga storolyckor och förhållandena omedelbart
efter dem medan 5 punkten innehåller en definition på undantagsförhållanden
som avser en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med
en synnerligen allvarlig storolycka.
4 §. Principer för utövande av befogenheter.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande
att 1 mom. behöver kompletteras med nödvändigheten
av att utöva befogenheter. Försvarsutskottet föreslår
en sådan komplettering.
5 §. Förhållande till internationella
förpliktelser.
Enligt grundlagsutskottet bör 5 § i beredskapslagen
kompletteras med liknande bestämmelser om att underrätta
om undantagsförhållanden som de som ingår
i 2 § 2 mom. i lagen om försvarstillstånd.
Bestämmelsen ska avse undantagsförhållanden
enligt 3 § 1 och 2 punkten då det är
tillåtet att göra avvikelser från rättigheterna
i konventionerna om de mänskliga rättigheterna.
Försvarsutskottet föreslår att en sådan
bestämmelse tas in i ett nytt 2 mom. i 5 §.
10 §. Efterhandskontroll (ny).
Den föreslagna beredskapslagen saknar bestämmelser
om riksdagens rätt till efterkontroll, vilket betyder att förordningar
om befogenheter i beredskapslagen inte längre ska föreläggas
riksdagen. Grundlagsutskottet anser att lagen bör få en
liknande bestämmelse som 6 § i den gällande
lagen om riksdagens rätt att kontrollera förordningar
i efterhand. Försvarsutskottet föreslår
att 2 kap. om beslut om ibruktagande av befogenheter kompletteras
med en ny 10 § om riksdagens rätt till efterkontroll.
15 (14) §. Åtgärder som gäller
finansiella instrument och betalningsmedel.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande
att det i 4 mom. relateras till förordningar som
får utfärdas med stöd av 1 mom. i samma
paragraf. Men det momentet innehåller inget sådant
bemyndigande. Försvarsutskottet föreslår
att 4 mom. stryks.
16 (15) §.Undantag från utförselförbudet,
hemtagningsskyldighet och förbudet mot valutatransaktioner
med valutautlänningar.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
17 (16) §. Begränsning av mottagande av tillgångar,
kreditgivning och placeringsverksamhet.
Med hänvisning till utlåtandet från
grundlagsutskottet föreslår försvarsutskottet
att 1 mom. begränsas så att åtgärder
som nämns i momentet endast får vidtas under undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten. Bestämmelsen
tillämpas därmed inte vid pandemier och storolyckor.
Utskottet föreslår i 3 mom. att de finska
namnen Rahoitustarkastus och Vakuutusvalvontavirasto ersätts
med det nya organisationsnamnet Finanssivalvonta. I den svenska
texten stryks Försäkringsinspektionen.
19 (18) §. Begränsning av värdepappersverksamhet.
Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet
föreslår försvarsutskottet att 1 mom.
begränsas till att endast gälla undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten. Dessutom föreslår
utskottet att organisationsnamnet Finansinspektionen ska användas
i 2 mom.
20 (19) §. Begränsning av betalningsrörelsen.
Med hänvisning till utlåtandet från
grundlagsutskottet föreslår försvarsutskottet
en liknande begränsning i 20 § som i 17 och 19 §.
Utskottet föreslår att bestämmelsen ska
gälla endast undantagsförhållanden som
avses i 1—3 punkten. I 3 mom. föreslår
utskottet i den finska texten organisationsnamnet Finanssivalvonta.
21 (20) §. Undantag från soliditetskraven.
Utskottet föreslår i 2 mom. organisationsnamnet Finanssivalvonta.
I den svenska texten stryks endast namnet Försäkringsinspektionen.
22 (21) §. Undantag från kraven på ersättningsfonder.
Utskottet föreslår det finska organisationsnamnet
Finanssivalvonta i 2 mom. Ändringen påverkar inte
den svenska texten.
23 (22) §. Undantag som gäller konkurs, lividation,
bokföring och bokslut.
Utskottet föreslår det finska organisationsnamnet
Finanssivalvonta i 4 mom. I den svenska texten stryks Försäkringsinspektionen.
24 (23) §. Undantag från krav som gäller
pensionsansvar och ansvarsskuld samt täckningen av dem.
Utskottet föreslår att organisationsnamnet
Finansinspektionen ska användas i 2 mom.
25 (24) §. Undantag från villkoren i liv-
och skadeförsäkringsavtal.
Utskottet föreslår att organisationsnamnet
Finansinspektionen ska användas i 1 mom. 5 punkten.
26 (25) §. Förbud mot versamhetsarrangemang och
flyttning av hemort.
Utskottet föreslår det finska organisationsnamnet
Finanssivalvonta. I den svenska texten stryks Försäkringsinspektionen.
27 (26) §. Utlåtande av Europeiska centralbanken.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
28 (27) §. Definitioner som gäller produktionen och
distributionen av nyttigheter.
I 1 punkten i den föreslagna 27 § hänvisas
det till lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999). Utskottet
föreslår att det i stället ska hänvisas
till lagen om stöd för upphörande med
att bedriva jordbruk (612/2006). För att bestämmelsen
i sak ska svara mot förslaget i propositionen bör
där också nämnas skogsbruk.
29 (28) §. Övervaknings- och upplysningsskyldighet.
Utskottet föreslår utifrån grundlagsutskottets
utlåtande att paragrafens räckvidd begränsas
genom att storolyckor och pandemier utesluts.
Dessutom föreslår utskottet vissa tekniska ändringar
i 1 mom. till följd av ändringar i lagstiftningen.
Lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna
(72/1992) har upphävts genom lagen om konsumentrådgivning
(800/2008). Enligt den nya lagen är det Konsumentverket
som svarar för den allmänna ledningen, styrningen
och tillsynen av konsumentrådgivningen. Konsumentrådgivningen är anförtrodd
magistraterna på så sätt att det genom
förordning av finansministeriet kan föreskrivas
att konsumentrådgivningen ska skötas av vissa
magistrater, med undantag av landskapet Åland. Den uppgift
som i 29 § givits länsstyrelserna övertogs
den 1 januari 2010 av regionförvaltningsverken (lag om
regionförvaltningsverken 896/2009).
31 § (30 §) Styrning och reglering av gårdsbrukets
primärproduktion.
Utskottet föreslår en sådan teknisk ändring
i paragrafen att "gårdsbruksidkare" ersätts med
"pimärproducenter inom gårdsbruk" i 1—3
mom.
32 (31) §. Reglering av minuthandeln.
Utskottet föreslår med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet att 1
mom. begränsas till att gälla endast undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten. Dessutom föreslår
utskottet en teknisk ändring till följd av vissa
lagar som trädde i kraft den 1 januari 2010 (lag om regionförvaltningsverken
och lag om närings-, trafik- och miljöcentralerna
897/2009).
33 (32) §. Reglering av annan handel.
Utskottet föreslår med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet att 1
mom. begränsas till att gälla endast undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten. Dessutom föreslår
utskottet benämningen närings-, trafik- och miljöcentraler
i 2 mom.
34 (33) §. Reglering av industriproduktionen.
Utskottet föreslår med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet att 1
mom. begränsas till att gälla endast undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten. Dessutom föreslår
utskottet benämningen närings-, trafik- och miljöcentraler
i 2 mom.
36 (35) § Begränsning av elförbrukningen.
Utskottet föreslår med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet att 1
mom. begränsas till att gälla endast undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten.
37 (36) §. Elförbrukningskvoter.
Utskottet föreslår med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet att 1
mom. begränsas till att gälla endast undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten.
38 (37) §. Överskridningsavgift vid elförbrukning.
Utskottet föreslår benämningen närings-, trafik-
och miljöcentraler i 2 och 3 mom.
39 (38) §. Elleveransavbrott.
Utskottet föreslår med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet att 1
mom. begränsas till att gälla endast undantagsförhållanden
enligt 3 § 1—3 punkten.
41 (40) §. Reglering av brännolja för
uppvärmning.
Grundlagsutskottet konstaterar att 40 § 2 mom.
saknar styrande kriterier för befogenheten att utfärda
förordning. Den öppna befogenheten för
ministeriet uppfyller inte kraven i 80 § 1 mom. i grundlagen.
Den föreslagna bestämmelsen måste följaktligen
preciseras, menar grundlagsutskottet. Försvarsutskottet
föreslår att 2 mom. omformuleras så att
närings-, trafik- och miljöcentralen på ansökan
kan bevilja tillstånd att överskrida förbrukningskvoten
för brännolja för uppvärmning,
om det är nödvändigt för att garantera
befolkningens hälsa eller säkerhet. Dessutom föreslår
utskottet benämningen närings-, trafik- och miljöcentral
i 4 mom.
42 (41) §. Begränsningar av användningen
av naturgas.
Utskottet föreslår benämningen närings-,
trafik- och miljöcentral i 2 och 3 mom.
43 (42) §. Prisreglering.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
45 (44) §. Tryggande av virkes- och torvtillgången.
Utskottet föreslår benämningen närings-, trafik-
och miljöcentral i 1 och 2 mom.
47 (46)§. Tillstånd att inleda eller fortsätta
byggande.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
49 (48) §. Beviljande av inlednings- och fortsättningstillstånd
samt inköpstillstånd.
Utskottet föreslår benämningen
närings-, trafik- och miljöcentral i 1 mom.
51 (50) §. Myndighet som reglerar bostadsbeståndet.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
54 (53) §. Förfarande vid uthyrning av bostad och
inhysning.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
56 (55) §. Ändringar av lagstadgade försäkringar
och förmåner.
För att det inte ska uppstå grupper som kommer
i kläm måste det entydigt framgå av bestämmelserna
i 8 kap. att alla bidragstagare har tryggad tillgång till
oundgänglig försörjning — i
praktiken minst det bidrag som enligt 56 § 3 mom. är
en sista utväg — under den tid då andra
förmåner inte betalas ut eller utbetalningen har
skjutits fram, påpekar grundlagsutskottet i sitt utlåtande.
Lagförslaget måste preciseras enligt detta även
om det behandlas i grundlagsordning av andra orsaker. Försvarsutskottet
föreslår att kravet tillmötesgås
i 58 §.
Grundlagsutskottet konstaterar vidare i sitt utlåtande
att det vid undantagsförhållanden som avses i
3 § 4 punkten inte är motiverat att ta till de
föreslagna försämringarna av den sociala tryggheten.
Därför anser utskottet att bemyndigandena i 8
kap. bara bör gälla de undantagsförhållanden
som 3 § 1—3 punkten avser. Försvarsutskottet
föreslår en sådan begränsning
i 56 §.
57 (56) §. Ändringar av socialbidrag.
Utskottet föreslår att 1 mom. begränsas
till att gälla endast undantagsförhållanden
som avses i 3 § 1—3 punkten. Dessutom föreslår
utskottet att 3 mom. slopas och att texten flyttas över
till 58 § 1 mom.
58 (57) §. Utbetalning av förmåner.
Utskottet föreslår med anledning av
grundlagsutskottets utlåtande ett tillägg till
1 mom. om att man till förmånstagare enligt 56
och 57 § under den tid förmånen är
nedsatt eller utbetalningen av den avbrutits eller skjutits upp
ska betala utkomststöd till ett sådant belopp
att det sammanräknat med personens eller familjens övriga
inkomster ger ett disponibelt belopp som motsvarar åtminstone
utkomststödets grunddel och täcker de nödvändiga
utgifterna för boende samt hälso- och sjukvård.
59 (58) §. Befrielse från påföljder
för försenad betalning.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
60 (59) §. Åtgärder avseende kommunikationsnät
och kommunikationstjänster.
Grundlagsutskottet menar att befogenheterna måste
preciseras väsentligt i paragrafen. Dessutom anser utskottet
att undantagsförhållanden enligt 3 § 4 punkten
bör strykas i tillämpningsområdet för 9
kap. Försvarsutskottet föreslår att 60 § 1
mom. begränsas till att gälla undantagsförhållanden som
avses i 3 § 1—3 punkten. Vidare föreslår
utskottet att "för tryggande av samhällets vitala funktioner"
ersätts med den exaktare formuleringen "för att
avvärja datasäkerhetshot mot de elektroniska data-
och kommunikationssystemen".
61 (60) §. Åtgärder som avser radiofrekvenser.
Grundlagsutskottet påpekar att paragrafen har ospecifika
formuleringar om de elektroniska data och kommunikationssystemens
funktion. Förslaget måste enligt utskottets mening
kompletteras t.ex. med formuleringarna i propositionsmotiven för
att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning
på denna punkt. Utskottet ser det också angeläget
att syftet i 61 § preciseras på grund av den bestämmelse
som tillåter att radiotillstånd återkallas.
Försvarsutskottet föreslår med anledning
av utlåtandet från grundlagsutskottet att "för
tryggande av samhällets vitala funktioner" ersätts med
"för att säkerställa en störningsfri
kommunikation som är nödvändig för
att trygga det militära försvaret av Finland och
landets territoriella integritet och upprätthålla
allmän ordning och säkerhet". Syftet med bestämmelsen är
att säkerställa en tekniskt störningsfri
elektronisk kommunikation och se till att försvarsmakten
och andra säkerhetsmyndigheter får de
ytterligare frekvenser de eventuellt behöver. Dessutom
föreslår utskottet att paragrafen begränsas
till att endast gälla undantagsförhållanden
som avses i 3 § 1—3 punkten.
62 (61) §. Åtgärder i anslutning
till dataskydd.
Utskottet föreslår samma formulering som i 60 §,
dvs. "för att avvärja datasäkerhetshot
mot de elektroniska data- och kommunikationssystemen". Vidare föreslår
utskottet att paragrafen begränsas till att endast gälla
undantagsförhållanden enligt 3 § 1—3
punkten.
63 (62) §. Allmän överlåtelseskyldighet
i fråga om nyttjanderätten till datasystem.
Utskottet föreslår att paragrafen begränsas
till att gälla endast undantagsförhållanden
som avses i 3 § 1—3 punkten. Dessutom anser grundlagsutskottet
att bestämmelsen måste preciseras för
att bara gälla överlåtelse av program
eller rätt att använda utrustning. Annars kan
förslaget inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Försvarsutskottet föreslår att en sådan
precisering i paragrafen.
64 (63) §. Åtgärder som avser postverksamhet.
Utskottet föreslår att 1 mom. begränsas
till att gälla endast undantagsförhållanden
som avses i 3 § 1—3 punkten.
65 (64) §. Tekniska bestämmelser som gäller elektronisk
kommunikation och postverksamhet.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
66 (65) §. Beredskapsenheten för datasystemsbranschen
samt dess uppgifter.
Utskottet föreslår att 1 mom. begränsas
till att gälla endast undantagsförhållanden
som avses i 3 § 1—3 punkten. Vidare föreslår
utskottet vissa tekniska följdändringar med anledning
av att lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna
trätt i kraft.
67 (66) §. Reglering av flytande bränslen
i trafiken.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
69 (68) §. Regleringsmyndigheter för flytande vägtrafikbränslen.
Utskottet föreslår vissa tekniska ändringar
till följd av den lag om närings-, trafik- och
miljöcentralerna och de ändringar i polisförvaltningslagen
som trädde i kraft den 1 januari 2010. Bemyndigandet att
utfärda förordning i 2 mom. föreslås
bli kompletterat med ett bemyndigande att utfärda bestämmelser
om inrättandet av och organisationen, arbetsfördelningen
och uppgifterna i enheterna. Tillägget är nödvändigt
bl.a. på grund av ändringar som gjorts i lagstiftningen.
70 (69) §. Användningstillstånd
för flytande bränsle.
Utskottet föreslår vissa tekniska följdändringar
med anledning av den lag om närings-, trafik- och miljöcentraler
som trädde i kraft den 1 januari 2010.
71 (70) § Inköpstillstånd för
flytande bränsle.
Utskottet föreslår dels vissa tekniska ändringar
i paragrafen till följd av ändringar i polisförvaltningslagen,
dels en ändring av paragrafhänvisningarna i 1
mom.
72 (71) §. Begränsande av verksamheten vid bränsleförsäljningsställen.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet ändringar i paragrafhänvisningarna.
73 (72) §. Uppgifterna för regleringsmyndigheterna
för flytande vägtrafikbränslen.
Utskottet föreslår vissa tekniska ändringar
till följd av den lag om närings-, trafik- och
miljöcentralerna och de ändringar i polisförvaltningslagen
som trädde i kraft den 1 januari 2010.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats föreslår
utskottet dessutom en ändring i paragrafhänvisningen.
74 (73) §. Vägtransportmyndigheterna.
Utskottet föreslår vissa tekniska ändringar
med anledning av den lag om närings-, trafik- och miljöcentraler
som trädde i kraft den 1 januari 2010.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats föreslår
utskottet en ändring av paragrafhänvisningen i
1 mom.
75 (74) §. Vägtransporter och styrning av
dem under undantagsförhållanden.
Utskottet föreslår att 3 mom. också ska
gälla pandemier. En pandemi kan leda till att myndigheterna
tvingas ingripa i trafikarrangemangen för att nödvändiga
transporter och behövlig trafik ska fortsätta löpa.
Utskottet föreslår också att uttrycket
"vägtrafikmyndigheter" som förekommer i 74 § ska användas
i 3 mom.
76 (75) §. Begränsning av vägtrafiken.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet en ändring av paragrafhänvisningen.
79 (78) §. Tryggande av sjötransporter.
Utskottet föreslår vissa tekniska följdändringar
i 1—4 mom. med anledning av att en lag om Trafikverket
(862/2009) och en lag om Trafiksäkerhetsverket
(863/2009) trätt i kraft. I och med lagändringarna
delades Sjöfartsverkets uppgifter upp i tre delar den 1
januari 2010. Merparten av uppgifterna överfördes
på Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket. Utskottet
föreslår också att 79 § 2 mom.
kompletteras med en bestämmelse om Trafikverkets skyldighet
att höra Trafiksäkerhetsverket.
80 (79) §. Reglering av bränslen för
sjöfarten och annan sjötrafik.
Utskottet föreslår vissa tekniska följdändringar
med anledning av att en lag om Trafikverket (862/2009)
och en lag om Trafiksäkerhetsverket (863/2009)
trätt i kraft.
81 (80) §. Tryggande av lufttransporter.
Utskottet föreslår en namnkorrigering
i 1 och 2 mom. med anledning av att Luftfartsförvaltningens
uppgifter den 1 januari i år överfördes
på Trafiksäkerhetsverket.
82 (81) §. Reglering av flytande bränslen
för flygtrafiken samt av reservdelar och förnödenheter.
Utskottet föreslår vissa tekniska namnkorrigeringar
i paragrafen.
83 (82) §. Ordnande av järnvägstransporter
under undantagsförhållanden.
Utskottet föreslår en teknisk ändring
i 3 mom. till följd av att Trafikverket från årets
början övertagit Banförvaltningscentralens
uppgifter. Dessutom föreslår utskottet en omformulering
av 3 mom. för att där inte ska hänvisas
till järnvägslagen (555/2006) som håller
på att ses över.
84 (83) § Brådskande evakueringstransporter.
Utskottet föreslår att bestämmelsen ändras
genom att endast kommunikationsministeriet ges rätt att
förordna om evakueringstransporter. Ändringen
beror på omorganiseringar inom trafikförvaltningen.
Dessutom föreslår utskottet att bestämmelsen
ska vara tillämplig också vid pandemier då brådskande
evakueringstransporter kan vara nödvändiga.
86 (85) §. Social- och hälsovårdsenheternas verksamhet.
Utskottet föreslår att 86—88 § om tryggande
av social- och hälsovården även ska gälla
pandemier. I sak motsvarar bestämmelserna förslagen
i propositionen. Vidare föreslår utskottet en
teknisk ändring till följd av att lagen om regionförvaltningsmyndigheter
trätt i kraft.
87 (86) §. Annan styrning av hälsovården.
Utskottet föreslår en sådan
precisering av paragrafen att den också inbegriper pandemier.
Vidare konstaterar utskottet att eftersom en överväldigande
majoritet av apoteken fått tillstånd av Läkemedelsverket
att bedriva verksamhet, bör uttrycket "innehavare av apoteksrättigheter"
bytas ut mot person med "rätt att bedriva apoteksrörelse"
som förekommer i den gällande läkemedelslagstiftningen.
88 (87) §. Social- och hälsovårdstjänster
samt hälsoskydd.
Utskottet föreslår en sådan precisering
av paragrafen att den verksamhet som får bedrivas under
undantagsförhållanden också gäller
för pandemier.
90 (89) §. Uppskjutande av utbetalning av statens
utgifter.
Utskottet föreslår med anledning av utlåtandet
från grundlagsutskottet att paragrafens tillämpningsområde
inte ska sträcka sig till storolyckor och pandemier.
93 (92) §. Avvikelser från anställningsvillkor.
Utskottet föreslår ett tillägg till
2 mom. för att bestämmelsen även ska
kunna tillämpas vid pandemier. Verkningarna av en pandemi
märks snabbast och konkretast inom vården och
omsorgen. Dessutom är det ytterst viktigt att räddningsväsendet,
larmcentralerna och polisen fungerar effektivt även under
en pandemi. Materiellt sett motsvarar bestämmelsen förslaget
i propositionen. Utskottet föreslår också att
polisen tas in i 2 mom. såsom förvaltningsutskottet föreslagit.
94 (93) §. Begränsning av uppsägningsrätten.
Utskottet anser det befogat att 4 mom. också blir tillämpligt
vid pandemier. Materiellt sett motsvarar bestämmelsen förslaget
i propositionen. Men utskottet föreslår att regleringen
görs exaktare genom en precisering av syftet i 4 mom.
95 (94) §. Arbetspliktiga.
Grundlagsutskottet anser att syftet med den allmänna
arbetsplikten måste preciseras. Försvarsutskottet
föreslår följaktligen en precisering
av syftet i 1 mom. Grundlagsutskottet påpekar vidare att
arbetsplikten för personer som "annars är lämpad
för uppgifter inom branschen" måste strykas i 2 mom.
eller alternativt personkretsen begränsas. Dessutom måste
lagen få bestämmelser om arbetspliktens varaktighet,
menar grundlagsutskottet. Dessa bestämmelser måste
vara så utformade att förordnandet bara kan ges
för en relativt kort tid.
Försvarsutskottet föreslår att passusen
om personer som annars är lämpliga för
uppgifter inom branschen stryks i 2 mom. Vidare föreslår utskottet
att arbetsförordnande inte får ges för längre än
två veckor. Förordnandet kan förnyas en
gång. Utskottet föreslår också att
momentet ska kunna tillämpas även vid storolyckor
och pandemier.
98 (97) §. Begränsningar i fråga
om arbetsförordnanden.
Utskottet föreslår utifrån förvaltningsutskottets
utlåtande att 1 mom. 4 punkten kompletteras med
personer som på förhand reserverats för
kompletterande polisuppgifter.
100 (99) §. Arbetspliktsförhållande.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet en ändring i paragrafhänvisningen.
101 (100) §. Villkoren i arbetspliktsförhållande.
Utskottet föreslår att 1 mom. kompletteras
med en passus om tjänstekollektiv som binder arbetsgivaren
och 2 mom. med en passus om vad som överenskommits om arbetsavtals-
och tjänsteförhållanden och arbete som
utförs i enlighet med dem. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
anser det påkallat att ta reda på om det finns
behov att närmare reglera hur bestämmelserna om
t.ex. lön, anställningsförmåner
och intjänad semester ska tillämpas i ett arbetspliktsförhållande.
För att tydliggöra rättsläget
föreslår försvarsutskottet att 3 mom.
preciseras och att paragrafen kompletteras med ett nytt 4 mom.
103 (102) §. Arbetspliktsregistret.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
påpekar att det inte närmare framgår
av lagförslaget eller motiven för vilka ändamål
man får använda de uppgifter om dem som arbetar
inom social- och hälsovården som lämnas
ut från arbetspliktsregistret, hurdant registret ska vara
och när uppgifterna är tänkta att utplånas.
Försvarsutskottet föreslår att 4 mom.
preciseras så att det framgår för vilka ändamål
uppgifter om personer inom hälso- och sjukvården
får lämnas ut. Användningen av utlämnade
uppgifter regleras i personuppgiftslagen (523/1999) och
i eventuella specialbestämmelser som gäller mottagarna.
Vidare föreslår utskottet en del tekniska ändringar
i 1, 3 och 4 mom. med anledning av att lagen om Tillstånds-
och tillsynsverket för social- och hälsovården
(669/2008) och lagen om närings-, trafik- och
miljöcentralerna trätt i kraft. Till följd
av att paragrafnumreringen ändrats föreslår
utskottet dessutom en ändring i paragrafhänvisningen
i 4 mom.
108 (ny) §. Kommunalförvaltningen.
Utskottet föreslår utifrån
förvaltningsutskottets förslag och den gällande
beredskapslagen att 15 kap. kompletteras med en bestämmelse
om den kommunala förvaltningen under undantagsförhållanden.
Utskottet föreslår samtidigt att samkommunerna
ska inkluderas i bestämmelsen.
109 (107) §. Undervisning och utbildning.
Utskottet föreslår att även
pandemier ska omfattas av bestämmelsen. Därmed
skulle bestämmelsen i sak motsvara förslaget i
propositionen.
Kulturutskottet framhåller i sitt utlåtande
att tidsfristen på ett halvt år i 2 mom. för
att anordna studentexamen sannolikt är för kort
för att beredskapen att anordna nästa provomgång
ska vara god. Försvarsutskottet föreslår
att momentet preciseras i enlighet med kulturutskottets förslag.
Kulturutskottet lyfter också fram nödvändigheten
av att trygga undervisningsanordnarens ekonomiska möjligheter
att ordna undervisning i det fall att elever eller studerande har
förflyttats från en ort till en annan. På denna
punkt föreslår försvarsutskottet inte
någon ändring i bestämmelsen, eftersom
3 mom. tillåter att statsandelarna höjs
eller sänks om ansvaret att ordna undervisning förändras
under undantagsförhållanden. Till följd
av att paragrafnumreringen ändrats föreslår
utskottet även att paragrafhänvisningen i 1 mom. ändras.
116 (114) §. Befolkningsskyddsplikt.
Grundlagsutskottet anser att arbetspliktens
varaktighet måste begränsas. Bestämmelserna
bör enligt utskottet vara så utformade att förordnandet
bara kan ges för en relativt kort tid. Försvarsutskottet föreslår
att befolkningsskyddsplikten tidsbegränsas i 2 mom. till
två veckor åt gången. Förordnandet
kan förnyas en gång.
Utskottet vill emellertid påpeka att denna tidsmässiga
begränsning endast gäller befolkningsskyddsplikt
under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4
punkten. Under undantagsförhållanden som avses
i 3 § 1 och 2 punkten tillåter 23 § i
grundlagen att undantag görs från de grundläggande
fri- och rättigheterna. Därför är det
enligt utskottet inte nödvändigt att tidsbegränsa
plikten under de omständigheterna.
Förordnandet att delta i befolkningsskyddsuppgifter
under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1
och 2 punkten utfärdas under liknande förhållanden
som förordnande att delta i extra tjänstgöring
eller tjänstgöring under mobilisering. Om Finland
utsätts för en väpnad attack eller hot
om ett sådant uppstår en situation där
det i praktiken inte går att byta ut personer som utsetts
till befolkningsskyddsuppgifter med 2—4 veckors mellanrum.
De uppgifter som personer kan förordnas till kräver
förhandsutbildning och introduktion. Dessutom leder kravet
på kort varaktighet till att man blir tvungen att reservera
betydligt fler personer än i dagsläget.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats föreslår
utskottet dessutom att paragrafhänvisningarna i 2 mom. ändras.
118 (116) §. Begränsningar i rörelsefriheten
och vistelsebegränsningar för skyddande av befolkningen.
Utskottet föreslår att även pandemier ska
omfattas av bestämmelsen.
122 (120) §. Ordnande av försörjning
av förflyttad befolkning.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet att paragrafhänvisningen ändras.
126 (124) §. Skyldighet att offentliggöra
meddelanden.
Med hänvisning till utlåtandet från
förvaltningsutskottet föreslår försvarsutskottet
att paragrafen kompletteras med polisens meddelanden. Dessutom föreslår
utskottet en del tekniska ändringar till följd
av lagar som trädde i kraft den 1 januari 2010 (lagen om
regionförvaltningsverken och lagen om närings-,
trafik- och miljöcentralerna).
127 (125) §. Begränsning av överlåtelseskyldighet
i fråga om förråd.
Utskottet föreslår att terminologin ändras
och att det i paragrafen talas om "primärproducenter inom
gårdsbruk" och "gårdsbrukets primärproduktion".
128 (126) §. Ersättning för överföring
av äganderätt eller nyttjanderätt.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet att paragrafhänvisningarna ändras.
131 (129) §. Rättelseyrkande angående
reglering av flytande trafikbränslen.
Utskottet föreslår en teknisk följdändring
med anledning av de ändringar som gjorts i polisförvaltningslagen.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats föreslår
utskottet att paragrafhänvisningarna ändras.
133 (131) §. Beredskapslagsförseelse.
Till följd av att paragrafnumreringen ändrats
föreslår utskottet att paragrafhänvisningarna ändras.
4. Lag om ändring av 13 a § i lagen om utländska
kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland
Finansinspektionen (FI) är en ny myndighet med ansvar
för finans- och försäkringstillsynen
som den 1 januari 2009 tog över de flesta uppgifterna från
de tidigare tillsynsmyndigheterna Finansinspektionen och Försäkringsinspektionen.
Utskottet föreslår organisationsnamnet Finanssivalvonta
i den finska version av 13 a § 1, 2 och 4 mom. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
5. Lag om ändring av 13 a § i lagen om värdeandelssystemet
Propositionen innehåller ett förslag till
lag om ändring av 13 a § i lagen om värdeandelssystemet.
Kontentan av förslaget är att värdepapperscentralen
ska ha tillräckligt omfattande informationssystem i Finland
för att uppgifterna i värdeandelsregistret ska
kunna förvaras så störningsfritt som
möjligt under undantagsförhållanden.
Efter att regeringen lämnat propositionen med förslag
till beredskapslag har integrationsutvecklingen på EU:s
värdepappersmarknad tagit fart och fortsatt accelerera.
Därmed håller den föreslagna 13 a § på att
bli alltför sträng. Till hundra procent nationella
förvarings-, clearing- och leveranssystem försvagar
aktörernas förmåga och lust att bedriva
gränsöverskridande handel inom EU. Dessutom befinner
sig maskinvaruplattformen för vissa europeiska system överhuvudtaget
inte i Finland. Utifrån erhållen utredning föreslår
utskottet att utöver huvud- eller reservsystem ska som
i Finland befintliga adekvata informationssystem också kunna
betraktas adekvata arrangemang i Finland som garanterar en oavbruten
verksamhet. Utskottet föreslår att bestämmelsen
omformuleras i enlighet härmed.
Enligt 13 a § 3 mom. kan Finansinspektionen meddela
anvisningar om tillämpningen av 1 mom. Utskottet
ser det som angeläget att myndigheterna kan gå ut
med exaktare anvisningar, eftersom stora förändringar är
att vänta under kommande år när det gäller
den europeiska värdepappersregistreringen och clearing
inom värdepappershandeln.
6. Lag om ändring av 79 och 81 § i värnpliktslagen
Utskottet föreslår en del tekniska ändringar
i de föreslagna 79 och 81 § till följd
av ändringar i beredskapslagen.
8. Lag om ändring av 13 och 23 § i lagen
om Räddningsinstitutet
Utskottet föreslår en teknisk ändring
i 23 § till följd av att paragrafnumreringen ändrats
i beredskapslagen.