FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2006 rd

FvUB 13/2006 rd - RP 25/2005 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till passlag och till vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 12 april 2005 en proposition med förslag till passlag och till vissa lagar som har samband med den (RP 25/2005 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (GrUU 27/2005 rd) har bifogats detta betänkande.

Sakkunniga

Utskottet har hört

lagstiftningsråd Kirsti Vihermaa, tillståndsförvaltningschef Anne Aaltonen, projektchef Tommi Rakshit ja överinspektör Tiina Ferm, inrikesministeriet

administrativ utrikessekreterare Heidi Häggblom, biträdande avdelningschef Marcus Laurent ja tf. byråsekreterare Mikko Mutka, utrikesministeriet

lagstiftningsråd Anna-Riitta Wallin, justitieministeriet

äldre regeringssekreterare Timo Turkki, försvarsministeriet

överinspektör Reijo Lahtinen, staben för Gränsbevakningsväsendet

dataombudsman Reijo Aarnio

resultatenhetschef Jarmo Tiukkanen, Utlänningsverket

direktör Tapio Aaltonen, Befolkningsregistercentralen

kriminalöverinspektör Sanna Palo, Centralkriminalpolisen

överinspektör Marko Hasari, skyddspolisen

inspektör Tarja Riikonen, polisinrättningen i Helsingfors härad

vice ordförande Herkko Hietanen, Electronic Frontier Finland ry EFFI

ombudsman Liisa Murto, Flyktingrådgivningen rf

professor Olli Mäenpää

professor Tuomas Ojanen

professor Kaarlo Tuori

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • finansministeriet
  • kommunikationsministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet
  • Tullstyrelsen
  • minoritetsombudsmannen
  • Poliisin lääninjohdon viranhaltijat ry
  • Finlands Fotohandels Förbund rf
  • Suomen Nimismiesyhdistys ry
  • Finlands Polisorganisationers Förbund rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att det stiftas en ny passlag. Dessutom föreslås ändringar i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, utlänningslagen och lagen om utlänningsregistret.

Bakgrunden till revideringen av passlagstiftningen är den att Europeiska gemenskapernas kommission i februari 2004 lade fram ett förslag till rådets förordning om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i EU-medborgarnas pass. Enligt förslaget till förordning ska resedokument ha en teknisk del, ett mikrochip, med en ansiktsbild som biometriskt kännetecken. Fingeravtryck tas i bruk som ett andra biometriskt kännetecken. Europeiska unionens råd (rättsliga och inrikes frågor) har antagit förordningen.

I den första fasen lagras passinnehavarens ansiktsbild som biometriskt kännetecken på det centralt tillverkade passets mikrochip. Förutom i vanliga pass ska mikrochipet också införas i diplomatpass och tjänstepass och i resedokument som utfärdas för utlänningar i Finland, dvs. främlingspass och resedokument för flykting. I anslutning till införandet av fingeravtryck kommer regeringen att överlämna en separat proposition om användning, registrering och lämnande av fingeravtrycksuppgifter. När mikrochip införs ska uppgifter om bara en person kunna registreras i ett pass. En minderårig ska alltså inte längre antecknas i vårdnadshavarens pass och inte heller sällskapspass ska längre förekomma. Det föreslås att passets allmänna giltighetstid förkortas från tio till fem år. Också villkoren för utfärdande av tillfälliga pass skärps.För att förbättra servicen för medborgarna föreslås att pass kan ansökas hos och utfärdas av vilken polisinrättning som helst i ett härad. För att praxis ska bli enhetlig föreslås också ändringar i fråga om de behovsprövade hindren för utfärdande av pass.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Allmänt

I bakgrunden till revideringen av passlagstiftningen ligger rådets förordning om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass som utfärdats av medlemsstater. Enligt förordningen ska resedokument innehålla en teknisk del med ansiktsbild och fingeravtryck som biometriska kännetecken. I Finland införs biometriska kännetecken i pass i etapper. I den första fasen, som propositionen handlar om, införs ansiktsbilden som biometriskt kännetecken medan fingeravtrycken tillkommer under den andra fasen. För att underlätta identifieringen föreslår regeringen att den allmänna giltighetstiden för vanliga pass förkortas från tio till fem år.

Med hänsyn till att resesäkerheten ska förbättras och säkerhetsnivån på resedokumenten höjas är det enligt utskottet viktigt att inte bara vanliga finska pass förses med en teknisk del utan också diplomatpass och tjänstepass samt resedokument som utfärdas för utlänningar i Finland, dvs. främlingspass och resedokument för flykting.

Utskottet anser det vara på sin plats att den nya passlagen stramar åt möjligheterna att utfärda tillfälliga pass. Tillfälliga pass har en betydligt lägre säkerhetsnivå än de centralt tillverkade passen.

I och med att passet förnyas så att det innehåller en teknisk del måste alla i framtiden ha ett eget personligt pass. Minderåriga barn kan inte längre antecknas i sin vårdnadshavares pass utan de ska ha ett eget resedokument vid resor. Det finns redan länder, bl.a. USA och Estland, som kräver att alla ditresande har ett personligt resedokument. Med den nya passlagen försvinner också sällskapspassen.

Enligt utredning till utskottet har efterfrågan på pass utfärdade av polisen ökat jämnt sett i ett längre tidsperspektiv. Antalet passärenden kommer att öka ytterligare när de biometriska passen tas i bruk, dels för att giltighetstiden förkortas från tio till fem år, dels för att barn behöver ett eget pass när de inte längre kan antecknas i vårdnadshavarens pass. Enligt information till utskottet kommer det nya av polisen utfärdade identitetskortet/passystemet att minska personarbetet. Bland annat automatiserade registerkontroller, effektiva slagningar i befolkningsdatasystemet, ett elektroniskt beställningsförfarande och skanning av foton ska göra detta möjligt. Ambitionen är att snabba upp behandlingen och beviljandet av pass avsevärt. Dessutom räknar man med att felen kommer att bli betydligt färre och därmed också behovet att utreda dem när kundens personuppgifter kommer direkt från befolkningsdatasystemet.

När det gäller andra tillstånd som polisen beviljar är det enligt uppgift tänkt att automatiska registerförfrågningar och effektivare processer ska minska personarbetet när vapenregistret och fordonsregistret ses över och ett poliskontaktsystem införs. Men alla dessa system ska tas i bruk tidigast 2009. En utveckling av elektronisk kommunikation vid polisen antas också i övrigt göra processerna inom tillståndsförvaltningen effektivare.

I anknytning till passlagsreformen understryker utskottet vikten av utbildning på riksnivå, inbegripet utbildning i datasystem. Samtidigt vill utskottet poängtera hur viktigt det är att kunderna har tillgång till högkvalitativa tjänster och kan utnyttja samservice i passfrågor.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ståndpunkterna och ändringsförslagen nedan.

Skydd av uppgifterna i biometriska pass

Utan garantier för datasäkerhet för de metoder som används vid biometrisk identifiering går det knappast att bygga upp ett förtroende för de biometriska kännetecknen. De biometriska egenskaperna är bestående och individualiserande. De biometriska kännetecken som lämpar sig för identifiering ställer krav på såväl integritetsskydd som informationssäkerhet för att det skydd grundlagens 10 § 1 mom. ger för privatlivet och personuppgifter ska tillgodoses. Utskottet understryker att inrikesministeriets polisavdelning i egenskap av registeransvarig för de biometriska kännetecknen måste vara noga med skyddet för personregistret och personuppgifterna och se till att uppgifterna behandlas lagenligt.

Förslaget till passlag gäller i denna fas att passinnehavarens ansiktsbild lagras i mikrochipet, konstaterar utskottet. Mikrochipet innehåller alltså till en början inte andra uppgifter än sådana som redan nu är visuellt synliga i passet. Utskottet anser därför att propositionens regler om dataskydd och myndigheternas skyldigheter kan godkännas i detta läge. I passreformens andra fas, när också fingeravtryck lagras i chipet, är det på sin plats med en mer detaljerad reglering av dataskyddet, menar utskottet.

Enligt 30 § i förslaget till passlag ska inrikesministeriet särskilt sörja för skyddet av passets uppgifter i maskinläsbar form. Inrikesministeriet ska svara för skyddet också i fråga om en tredje part som på uppdrag av ministeriet helt eller delvis registrerar uppgifter i maskinläsbar form. Med dataskydd avses administrativa och tekniska åtgärder med vilka man säkerställer att de biometriska kännetecknen endast är tillgängliga för dem som har rätt att använda dem. Också systemen samt hårdvaran och mjukvaran ska vara tillräckligt säkra och tillförlitliga och vara skyddade mot förfalskning och obehöriga ändringar. Att sörja för dataskyddet innebär också att man ser till att de biometriska kännetecknen förblir konfidentiella och skyddade mot obehöriga ändringar. Dataskyddet förutsätter vidare att biometriska uppgifter och de datasystem som används vid registreringen och behandlingen av dem endast kan användas av behöriga personer.

Det nya finska passet grundar sig på en standard för biometriska pass som tagits fram av FN-organet ICAO, dvs. internationella organisationen för civil luftfart. Europeiska unionens så kallade passförordning kräver att medlemsstaterna följer ICAO-standarden. Standarden anger vilka dataskyddselement som får installeras i mikrochipet. Syftet med passtandarden är att staterna ska kunna läsa varandras pass och att passläsarna ska kunna tillvarata dataskyddsegenskaperna på chipet och att avläsningen inte ska bli alltför långsam. Enligt erhållen utredning innehåller det finska biometriska passet alla skyddsmekanismer enligt standarden, inbegripet ytterligare säkerhetsdetaljer och slumpnumrering.

Utskottet påpekar i detta sammanhang att personuppgiftslagen () saknar bestämmelser om biometriska kännetecken. Utskottet förutsätter att regeringen inleder beredningen av en allmän lagstiftning om skydd för personuppgifter i fråga om biometriska kännetecken och användningen av dem (Utskottets förslag till uttalande).

Detaljmotivering

1. Passlag

1 kap. Allmänna bestämmelser
2 §.
Styrkande av rätt att resa.

Enligt första meningen i 1 mom. styrker finska medborgare sin rätt att komma in i landet med pass, om inte något annat följer av passlagen, Europeiska gemenskapens lagstiftning eller internationella fördrag som är bindande för Finland. I 2 § anges också med vilka andra resedokument en finsk medborgare kan styrka sin rätt att komma in i landet.

I 9 § 3 mom. i grundlagen står det att finska medborgare inte får hindras att resa in i landet. En likartade bestämmelse ingår i 1 § 2 mom. i lagförslaget.

Finska medborgare har obetingad rätt att resa in i landet. Av den föreslagna lagen följer alltså att om en person försöker komma in i landet men saknar pass eller annat dokument som styrker rätten att resa, ska man på annat sätt försöka försäkra sig att han eller hon är finsk medborgare, t.ex. genom att titta på andra dokument, göra slagningar i register eller fråga ut personen.

4 §. Diplomatpass och tjänstepass.

I paragrafen finns regler för vilka villkor diplomatpass och tjänstepass kan utfärdas på. Diplomatpass kan enligt 1 mom. 2 punkten beviljas personer som är anställda inom utrikesförvaltningen för diplomatuppdrag samt andra personer inom utrikesrepresentationen för motsvarande uppdrag.

Som en precisering av propositionsmotiven vill utskottet påpeka att uttrycket "andra personer inom utrikesrepresentationen" i 4 § 1 mom. 2 punkten avses en person som med stöd av lagen om utrikesförvaltningen () godkänts som medlem av beskickningspersonalen. De här personerna kan också vara andra än sådana som är anställda av andra förvaltningar. Utrikesministeriet fattar med stöd av 26 och 27 § i lagen om utrikesförvaltningen beslut om att godkänna en person som medlem av beskickningspersonalen. För att diplomatpass ska kunna utfärdas för andra personer inom utrikesrepresentationen måste dessa ha blivit godkända som medlemmar av beskickningspersonalen.

Enligt 1 mom. 3 punkten kan diplomatpass utfärdas för personer som har innehaft särskilt betydelsefulla statliga uppdrag. Lagrummet motiveras knapphändigt i propositionens detaljmotivering. Av motiven framgår att diplomatpass på samma sätt som nu kan utfärdas för personer som har innehaft ett särskilt betydelsefullt statligt uppdrag, t.ex. en före detta president.

Utskottet anser det lämpligt att de som nämns i 1 mom. 1 punkten kan få ett diplomatpass med stöd av 3 punkten efter att de lämnat sitt uppdrag. Det är också motiverat att diplomatpass utfärdas med stöd av 1 mom. 3 punkten när det är fråga om en erfaren tidigare chef för en diplomatisk beskickning inom Finlands utrikesrepresentation som också innehaft ett annat särskilt betydelsefullt uppdrag, exempelvis som medlem i statsrådet. Andra som uppfyller förutsättningarna i 1 mom. 3 punkten för diplomatpass är åtminstone före detta beskickningschefer som suttit länge på sin post eller som efter pensioneringen har internationella uppdrag.

Diplomatpass kan enligt 1 mom. 6 punkten av särskilda skäl utfärdas för make eller efterlevande make och barn till i 1, 3 och 4 punkten avsedda personer samt till i 2 punkten nämnda övriga personer inom utrikesrepresentationen.

Med hänvisning till sitt betänkande om regeringens proposition med förslag till lag om ersättning inom utrikesrepresentationen (FvUB 4/2006 rdRP 50/2005 rd) föreslår utskottet att begreppet make i kriterierna för beviljande av diplomat- eller tjänstepass ges samma innebörd i den nya passlagen som begreppet make i lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen. Utskottet ändrade i sitt betänkande FvUB 4/2006 rd lagförslaget i RP 50/2005 rd så att med make avses tjänstemannens make eller maka eller sambo som lever med tjänstemannen under äktenskapsliknande förhållanden, om de samboende bevisligen har bott tillsammans minst två år och har eller har haft ett gemensamt barn.

Utskottet föreslår att 4 § kompletteras med ett nytt 4 mom. med följande lydelse: "I 1 mom. 5 och 6 punkten och i 2 mom. avses med make personens make eller maka eller sambo som lever med personen under äktenskapsliknande förhållanden, om de samboende bevisligen har bott tillsammans minst två år eller har eller har haft ett gemensamt barn."

2 kap. Ansökan om och utfärdande av pass
6 §. Ansökan om pass.

I 1 mom. krävs att sökanden personligen lämnar in passansökan till polisinrättningen i ett härad, som sedan utfärdar passet med stöd av 10 § 1 mom. Dessutom kan pass utfärdas av rörliga polisen på Helsingfors—Vanda flygplats.

Redan nu kan pass utfärdas för en resenär på Helsingfors—Vanda flygplats. Ansökan tas emot på flygplatsen av rörliga polisen, som också utreder om det finns hinder för att utfärda passet. Uppgifter om passärendet förs in i passregistret av polisinrättningen i Vanda härad som är den myndighet som utfärdar passet.

För att göra förfarandet smidigare föreslår utskottet att 6 § 1 mom. kompletteras med en helt ny mening som tillåter att en ansökan om pass som utfärdas på Helsingfors—Vanda flygplats också kan lämnas till rörliga polisen på flygplatsen.

9 §. Identifiering.

Utskottet föreslår att tryckfelet "passinnehavaren" korrigeras till "den som ansöker om pass".

15 §. Hinder för utfärdande av pass.

Pass kan enligt 1 mom. 1 punkten förvägras den som det finns anledning att misstänka för brott för vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen inte har slutförts eller den som är efterlyst för ett sådant brott eller som är åtalad för ett sådant brott eller åtalsprövningen för ett sådant brott inte har slutförts. Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att det för en konstitutionell bedömning är relevant om de här grunderna för förvägrande kan anses nödvändiga för att säkerställa rättegång.

I samband med riksdagsbehandlingen av den gällande passlagen () ansåg grundlagsutskottet att vägran att utfärda pass tillräckligt tydligt bör kopplas samman med att en rättegång är sannolik och ligger nära i tiden genom att det till exempel anges att det är fråga om en person som på sannolika skäl misstänks för ett brott (GrUU 33/1997 rd). Den nu gällande passlagen har en sådan bestämmelse. Regeringen har inte motiverat varför sannolik misstanke har utelämnats i 15 § 1 mom. 1 punkten.

Utskottet föreslår att 1 mom. 1 punkten kompletteras med följande omnämnande om "sannolik brottsmisstanke": "Den som på sannolika skäl misstänks för brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte har slutförts eller vilket personen står åtalad eller är efterlyst för (utesl.)".

3 kap. Indragning och omhändertagande av pass
21 §. Förutsättningar för indragning av pass.

Ett pass kan dras in bara under de förutsättningar som anges i lagen. En del av förutsättningarna är behovsprövade och en del absoluta.

Enligt 1 mom. 7 punkten dras ett pass in om Befolkningsregistercentralen av särskilda skäl har återtagit ett i 5 § 3 mom. avsett certifikat. Av 5 § 3 mom. framgår det åter att certifikat som hänför sig till säkerställandet av äktheten och integriteten hos uppgifterna i passets tekniska del utfärdas av Befolkningsregistercentralen.

Regeringen påpekar i motiven till 1 mom. 7 punkten att det i praktiken är möjligt, om en mycket ovanligt, att detta s.k. nationella rotcertifikat t.ex. till följd av ett brott hamnar i fel händer och används obehörigt. I ett sådant fall återkallar Befolkningsregistercentralen med stöd av 21 § 1 mom. 7 punkten ett certifikat som den beviljat. Också när systemet för skapande av certifikat skadas, återkallar Befolkningsregistercentralen certifikat som den utfärdat. För att trygga en persons reserätt är det då nödvändigt att dra in ett pass där certifikat som återkallats av Befolkningsregistercentralen använts. Regeringen framhåller att passinnehavaren givetvis har rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid. Utskottet föreslår för tydlighetens skull att i 21 § tas in ett nytt 6 mom. med uttryckliga bestämmelser om rätt att få ett nytt pass.

I propositionens 21 § 2 mom. räknas upp de behovsprövade förutsättningarna för indragning av pass. Skälen enligt 1 punkten och i vissa fall också enligt 2 och 4 punkten att dra in pass behöver inte vara beroende av passinnehavaren. När indragningen av pass inte beror på passinnehavaren anser utskottet det på sin plats att innehavaren avgiftsfritt får ett nytt pass. Utskottet föreslår därför att det nya 6 mom. också ska föreskriva att passinnehavaren har rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid, om passet dragits in med stöd av 21 § 2 mom. 1, 2 eller 4 punkten av orsaker som inte beror på passinnehavarens förfarande.

Utskottets förslag till nytt 6 mom. i 21 § lyder som följer: "Om ett pass dragits in med stöd av 1 mom. 7 punkten har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid. Om ett pass dragits in med stöd av 2 mom. 1, 2 eller 4 punkten av orsaker som inte beror på passinnehavarens förfarande, har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid."

34 §. Avgift.

Enligt den föreslagna paragrafen tas för pass ut en avgift enligt grunderna i lagen om grunderna för avgifter till staten (). Utskottet påpekar att det nuvarande passet är en typisk prestation för vilken man enligt huvudregeln i 6 § 1 mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten tar ut en avgift motsvarande självkostnadsvärdet. Regeringens bedömning i propositionen är att priset på ett vanligt femårspass blir 60 euro. Priset på ett tioårspass i dag är 40 euro. Det nya passet enligt propositionen kommer alltså tydligt och klart att kosta mer. Framöver ska också barn under 15 år ha ett eget pass.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att en kostnad av den storleksklass som nämnts i propositionsmotiven inte kan betraktas som ett faktiskt hinder för rörelsefriheten i 9 § i grundlagen. Förvaltningsutskottets bedömning är att det höga passpriset trots allt kommer att hindra vissa från att utnyttja sin rörelsefrihet. Därför vill utskottet fästa uppmärksamheten vid att lagen om grunderna för avgifter till staten av särskilda skäl tillåter avgifter som är lägre än självkostnadsvärdet. Denna möjlighet bör i det här sammanhanget allvarligt övervägas med hänsyn till att passet förses med en teknisk del som ökar medborgarnas kostnader. Utskottet påpekar alldeles särskilt att passkostnaderna fortsatt måste vara skäliga för barnfamiljer.

2. Lag om ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet

Utskottet föreslår att lagförslag 2 godkänns utan ändringar.

3. Lag om ändring av utlänningslagen

136 §. Innehållet i främlingspass och i resedokument för flykting.

Utskottet föreslår att följande mening läggs till i slutet av 2 mom. om resedokument för flykting: "I passet finns dessutom passinnehavarens fotografi och namnteckning." Samma bestämmelse finns i 1 mom. om främlingspass.

139 §. Behörighet att bevilja och indra främlingspass och resedokument för flyktingar (Ny).

Utskottet konstaterar att avsikten inte var att rubba kompetensförhållandena visavi beviljande av främlingspass och resedokument för flykting när förslaget till passlag bereddes. Enligt 139 § 1 och 3 mom. i den gällande utlänningslagen är det utlänningsverket som först beviljar resedokument och polisinrättningen i häradet som senare beslutar om förlängning av giltighetstiden för resedokumentet. I praktiken har förlängningen gått till så att man för hand gjort en anteckning i resedokumentet.

Med hänvisning till det ovan sagda föreslår utskottet att utlänningslagens 139 § 3 mom., som inte ingår i propositionen, ändras som följer: "Polisinrättningen i häradet beslutar om beviljande av nytt främlingspass och resedokument för flykting när sökanden kan uppvisa ett gällande främlingspass eller resedokument för flykting."

4. Lag om ändring av lagen om utlänningsregistret

Utskottet föreslår att lagförslag 4 godkänns utan ändringar.

Lagstiftningsordning

Enligt utlåtandet från grundlagsutskottet kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda förslår utskottet

att lagförslag 2 och 4 godkänns utan ändringar och

att lagförslag 1 och 3 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att ett uttalande godkänns (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottets ändringsförslag

1.

Passlag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1—3 §

(Som i RP)

4 §

Diplomatpass och tjänstepass

(1—3 mom. som i RP)

I 1 mom. 5 och 6 punkten och i 2 mom. avses med make personens make eller maka eller sambo som lever med personen under äktenskapsliknande förhållanden, om de samboende bevisligen har bott tillsammans minst två år eller har eller har haft ett gemensamt barn. (Nytt 4 mom.)

5 §

(Som i RP)

2 kap.

Ansökan om och utfärdande av pass

6 §

Ansökan om pass

Om pass skall ansökas skriftligen och till ansökan skall fogas sökandens ansiktsbild, på vilken sökanden utan svårighet kan kännas igen. Sökanden skall personligen lämna in passansökan till polisinrättningen i ett härad. Ansökan om pass som utfärdas på Helsingfors-Vanda flygplats kan också lämnas till rörliga polisen på flygplatsen. Vid ansökan om pass skall sökanden som identifieringshandling uppvisa en giltig, av polisen utfärdad handling varav identiteten framgår. Om sökanden inte kan uppvisa en identifieringshandling, utför polisen identifieringen. Passet kan avhämtas av en person som sökanden har bemyndigat. På sökandens begäran sänds passet även per post.

(2—4 mom. som i RP)

7 och 8 §

(Som i RP)

9 §

Identifiering

Identifieringen av den som ansöker om pass skall ske på ett tillförlitligt sätt.

(2 mom. som i RP)

10—14 §

(Som i RP)

15 §

Hinder för utfärdande av pass

Pass kan förvägras

1) den som på sannolika skäl misstänks för brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte har slutförts eller vilket personen står åtalad eller är efterlyst för (utesl.),

(2 och 3 punkten som i RP)

(2 mom. som i RP)

16—20 §

(Som i RP)

3 kap.

Indragning och omhändertagande av pass

21 §

Förutsättningar för indragning av pass

(1—5 mom. som i RP)

Om ett pass dragits in med stöd av 1 mom. 7 punkten har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid. Om ett pass dragits in med stöd av 2 mom. 1, 2 eller 4 punkten av orsaker som inte beror på passinnehavarens förfarande, har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett nytt pass för återstoden av det indragna passets giltighetstid. (Nytt 6 mom.)

22—25 §

(Som i RP)

4 kap.

Resa från och till landet

26—28 §

(Som i RP)

5 kap.

Särskilda bestämmelser

29—40 §

(Som i RP)

_______________

3.

Lag

om ändring av utlänningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i utlänningslagen av den 30 april 2004 (301/2004) 134 § 5 mom., 135 § 2 mom. och 136 § samt 139 § 3 mom. och

fogas till lagens till 8 kap. en ny 141 a § och till 13 kap. en ny 202 a § som följer:

134 och 135 §

(Som i RP)

136 §

Innehållet i främlingspass och i resedokument för flykting

(1 mom. som i RP)

I resedokument för flykting antecknas släktnamn och förnamn, kön, personbeteckning, födelseort, den dag passet utfärdats och sista giltighetsdag, den myndighet som utfärdat passet och passets nummer. I passet finns dessutom passinnehavarens fotografi och namnteckning.

(3—5 mom. som i RP)

139 § (Ny)

Behörighet att bevilja och indra främlingspass och resedokument för flykting

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Polisinrättningen i häradet beslutar om beviljade av nytt främlingspass och resedokument för flykting när sökanden kan visa upp ett gällande främlingspass eller resedokument för flykting.

141 a och 202 a§

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Utskottets förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen inleder beredningen av en allmän lagstiftning om skydd för personuppgifter i fråga om biometriska kännetecken och användningen av dem.

Helsingfors den 13 juni 2006

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Veijo Puhjo /vänst
  • medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Heli Paasio /sd
  • Mauri Salo /cent
  • Satu Taiveaho /sd
  • Ahti Vielma /saml
  • Tuula Väätäinen /sd

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto

​​​​