FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2009 rd

FvUB 19/2009 rd - RP 174/2009 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition med förslag till lag om statsandel för kommunal basservice, lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagar om ändring av vissa lagar som har samband med dem

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 6 oktober 2009 en proposition med förslag till lag om statsandel för kommunal basservice, lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagar om ändring av vissa lagar som har samband med dem (RP 174/2009 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtanden

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet, kulturutskottet och social- och hälsovårdsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandena (GrUU 29/2009 rd, KuUU 15/2009 rd och ShUU 17/2009 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringsråd Arto Sulonen, finansministeriet

lagstiftningsråd Auli Valli-Lintu, finansministeriet

konsultativ tjänsteman Markku Nissinen, finansministeriet

regeringsråd Marja-Riitta Pönkä, undervisningsministeriet

ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, undervisningsministeriet

biträdande avdelningschef Olli Kerola, social- och hälsovårdsministeriet

social- och hälsovårdssekreterare Pia Ruotsala, sametinget

direktör Martti Kallio, Finlands Kommunförbund

finansdirektör Tapio Korhonen, Helsingfors stad

arbetsmarknadsombud Nina Lahtinen, Undervisningssektorns Fackorganisation rf

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Utbildningsstyrelsen
  • Institutet för hälsa och välfärd
  • Ålands landskapsregering
  • sametinget
  • Kolari kommun
  • Puumala kommun
  • Finlands biblioteksförening
  • Ammatillisten Aikuiskoulutuskeskusten Liitto
  • Rådet för Yrkeshögskolornas Rektorer ARENE-

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att en lag om statsandel för kommunal basservice och en lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet stiftas. Vidare föreslås det att lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om grundläggande utbildning, bibliotekslagen, lagen om kommunernas kulturverksamhet, lagen om grundläggande konstundervisning, lagen om barndagvård, lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård, socialvårdslagen, lagen om utkomststöd, lagen om underhållstrygghet, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, lagen om service och stöd på grund av handikapp, lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård, lagen om smittsamma sjukdomar, hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning, kemikalielagen, läkemedelslagen, lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet, lagen om social kreditgivning, lagen om nykterhetsarbete, veterinärvårdslagen och lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning ändras.

Enligt förslaget sammanförs i lagen om kommunal basservice inom finansministeriets förvaltningsområde av de nuvarande förvaltningsområdesspecifika statsandelarna, med vissa undantag, den allmänna statsandelen och statsandelarna för social- och hälsovården, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och sådan grundläggande konstundervisning vars finansiering är invånarbaserad.

Reformen förändrar inte de gällande invånarbaserade bestämningsgrunderna för statsandelarna. Undantag utgör förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, där statsandelen inte längre avses basera sig på elevantalet utan de kalkylerade kostnaderna bestäms på basis av antalet 6—15-åringar.

Lagen föreslås innehålla bestämmelser om rätten för den som ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning att få hemkommunsersättning av en elevs hemkommun när eleven får undervisning någon annanstans än i sin egen kommun. Hemkommunsersättningen föreslås bli bestämd utgående från kommunens kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och graderas efter ålder. Det är meningen att Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut hemkommunsersättningarna centraliserat till kommunerna och andra utbildningsanordnare.

I propositionen föreslås tre nya tilläggsdelar. Tilläggsdelen på basis av särskilt gles bosättning baserar sig på befolkningstätheten och är graderad. Tilläggsdelen för skärgårdskommuner beviljas skärgårdskommuner och är graderad. Tilläggsdelen för kommuner inom samernas hembygdsområde bestäms utgående från andelen samiskspråkiga och är likaså graderad.

Enligt förslaget ombildas finansieringsunderstödet enligt prövning till höjning av statsandelen enligt prövning, som ingår i de totala sammanslagna statsandelarna. Ett belopp som motsvarar de sammanräknade höjningarna dras av från den per invånare beräknade statsandelen till kommunerna.

De verkningar som ändringen av statsandelssystemet har föreslås bli utjämnade mellan kommunerna. Vid utjämningen jämförs kommunens statsandelar och hemkommunsersättningar för 2010 med de statsandelar som kommunen skulle ha fått för motsvarande uppgifter, om statsandelssystemet inte hade ändrats.

I de statsandelar som föreslås bli sammanslagna används en enda statsandelsprocent som fastställs i lag. Den uttrycker kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna på riksplanet, inte den statsandel som enskilda kommuner får. Självfinansieringsandelen föreslås vara lika stor i alla kommuner per invånare räknat.

Den föreslagna lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ersätter den gällande lagen med samma rubrik. I den föreslagna lagen förblir systemet för finansiering av gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolor samt idrottsverksamhet, ungdomsarbete, museer, teatrar och orkestrar, sådan grundläggande konstundervisning som finansieras utgående från antalet undervisningstimmar samt morgon- och eftermiddagsverksamhet oförändrat till sina principer och sin struktur. I den föreslagna lagen föreskrivs det om finansiering av verksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning till den del den åldersklassbaserade finansiering av grundläggande utbildning som det avses bli föreskrivet om i lagen om statsandel för kommunal basservice inte täcker dem i den utsträckning som lagen om grundläggande utbildning förutsätter.

Enligt förslaget ska de fristående statsandelarna för anläggningskostnader frångås inom finansieringen av grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning och allmänna bibliotek. I stället börjar ett system med statsunderstöd tillämpas.

Den resultatbaserade finansieringens andel av finansieringen för grundläggande yrkesutbildning föreslås bli större än för närvarande. Verksamhetens resultat föreslås bli en bestämningsgrund för finansieringen av yrkesinriktad tillläggsutbildning.

Det är meningen att Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning centraliserat ska betala ut till kommuner och utbildningsanordnare statsandelarna, hemkommunsersättningarna och den övriga finansieringen enligt lagen om statsandel för kommunal basservice, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete.

Lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården föreslås bli ändrad närmast på så sätt att bestämmelserna om statsandelar för social- och hälsovården upphävs. Bara tekniska ändringar föreslås för de andra lagarnas vidkommande.

Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2010. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2010 och avses bli behandlad i samband med den.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Allmänt

Det nuvarande systemet med statsandelar vilar på en reform från 1993 då man övergick från uppgiftsbaserade statsandelar som grundar sig på faktiska kostnader till generella statsandelar som grundar sig på kalkylerade kostnader (FvUB 5—7/1991 rd — RP 214—216/1991 rd). Det uppgiftsbundna och utgiftsbaserade så kallade öronmärkningssystemet hade då kommit till vägs ände. Reformen innebar att kommunerna och andra som är berättigad till statsandelar själva kunde börja bestämma hur statsandelarna skulle fördelas mellan olika ändamål. Beräkningsgrunderna för statsandelarna var inte längre bindande för hur de användes. Men reformen innebar å andra sidan att kommunerna blev skyldiga att sköta sina lagfästa uppgifter med den finansiering som stod till buds. Det ska påpekas att det dessutom gjordes stora strukturella ändringar i statsandelssystemet från och med början av 1997 (FvUB 24/2005 rd —RP 88/2005 rd och FvUB 24/1996 rd — RP 149/1996 rd).

Denna proposition har sin upprinnelse i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (). Enligt 11 § i denna ramlag för det så kallade KSSR-projektet revideras kommunernas finansierings- och statsandelssystem med målet att bland annat slå samman statsandelarna för de olika förvaltningsområdena. Ett annat mål är ett enkelt och genomskinligt system. Förvaltningsutskottet har konstaterat i sitt betänkande att det nuvarande statsandelssystemet inte ens är avsett att vara funktionellt styrande. Grunderna för verksamheten är den lagstiftning som reglerar kommunernas uppgifter och skyldigheter (FvUB 31/2009 rdRP 155/2006 rd).

Med hänvisning till propositionen och utredning till utskottet finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet förordar lagförslagen med de ställningstaganden och ändringsförslag som framgår av detta betänkande.

De viktigaste punkterna i reformen

I propositionen föreslås att i en lag om statsandel för kommunal basservice (lagförslag 1) med vissa undantag sammanförs den allmänna statsandelen av de förvaltningsområdesspecifika statsandelarna samt statsandelarna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande undervisning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och sådan grundläggande konstundervisning vars finansiering är invånarbaserad.

De viktigaste punkterna i den nya lagen om statsandel för kommunal basservice är: 1) statsandelarna sammanförs inom finansministeriets finansområde, 2) bestämningsgrunderna i fråga om förskoleundervisning och grundläggande utbildning blir invånarbaserade, 3) ett system med hemkommunsersättning införs i fråga om förskoleundervisning och grundläggande utbildning, 4) tilläggsdelar på basis av särskild gles bosättning samt för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde införs och 5) en gemensam statsandelsprocent tas i bruk.

Utskottet konstaterar att det i propositionen inte föreslås någon ändring i systemet med utjämning av statsandelar grundad på skatteinkomster. Systemet syftar till att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna när det gäller inkomstbasen. Utjämningen gäller endast den lagfästa statsandelen för kommunernas basservice.

Utjämningssystemet och av kommunen organiserad utbildning såsom annan än egen verksamhet, möjliggör en så kallad negativ statsandel vilket innebär att kommunens egen finansieringsandel och utjämningsavdraget från statsandelarna överstiger den skatteintäktsbaserade statsandelen. Kommunen blir då tvungen att betala skillnaden till staten. Grundlagsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet har i sina utlåtanden uppmärksammat detta. Förvaltningsutskottet anser därför att det finns skäl att utreda om statsandelssystemet skulle kunna utvecklas så att man eliminerar möjligheten att en negativ statsandel uppkommer.

Revideringen av statsandelssystemet genomförs kostnadsneutralt mellan kommunerna och likaså utjämnas systemets konsekvenser mellan kommunerna. Men i utjämningen beaktas inte tilläggsdelen för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner, kommuner inom samernas hembygdsområde eller förhöjning av statsandelen enligt prövning.

I fråga om de statsandelar som sammanförs är avsikten att ha en och samma statsandelsprocent men i övrigt görs inga ändringar i systemets basala struktur i detta skede. Den statsandelsprocent som anges i lagen beskriver kostnadsfördelningen mellan stat och kommun på riksnivå. En enskild kommuns statsandel bestäms däremot på kalkylerade grunder från vilken avdras kommunens egen andel, som är lika stor per invånare i varje kommun. Avsikten är att statsandelsprocenten ska justeras utifrån den granskning av kostnadsfördelningen som görs med jämna intervaller. I propositionen föreslås inga ändringar i detta justeringsförfarande. Förutom statsandelsprocenterna justeras också grundprisen vart fjärde år.

I propositionen föreslås dels att den nämnda lagen om statsandel för kommunal basservice stiftas men dessutom att en ny lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (lagförslag 2), som ska ersätta den gällande finansieringslagen, stiftas. Genom lagen regleras finansieringen av gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning, idrottsverksamhet och ungdomsverksamhet samt musei-, teater- och orkesterverksamhet. Lagen ska även tillämpas på grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar. Avsikten är att finansieringssystemets struktur och principer när det gäller finansieringen av denna utbildnings- och kulturverksamhet som hänförs till undervisningsministeriet i huvudsak förblir oförändrade.

I propositionen ingår dessutom 27 andra lagförslag som måste ändras främst till följd av de två redan nämnda lagförslagen. Ändringarna i dessa lagar är därför i huvudsak av teknisk natur.

Finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Avsikten är att i lagen om statsandel för kommunal basservice föreskriva om statsandelar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, allmän kulturverksamhet och sådan grundläggande konstundervisning vars finansiering är invånarbaserad, om vilka det för närvarande föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (). I den förslagna lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs om finansiering av verksamhet på grundval av lagen om grundläggande utbildning till den del motsvarande lag om statsandelar för kommunal basservice och dess föreslagna bestämmelser om finansiering av den årskullsbaserade grundläggande utbildningen inte täcker utgifterna i den omfattning som lagen om grundläggande utbildning () förutsätter. Beträffande denna lag hänvisas i övrigt till propositionen.

Statsunderstöd

Med hänvisning till kulturutskottets utlåtande konstaterar förvaltningsutskottet utifrån utredning att det föreslås i propositionen att finansieringen av vissa funktioner inom förskoleundervisning och den grundläggande utbildning samt inom biblioteksverksamheten, som varit en del av det gällande finansieringssystemet, nu föreslås ombildade till statsunderstöd eftersom den inte längre kan omvandlas till invånarbaserad finansiering (minskning av undervisningsgruppers storlek) eller eftersom det inte inom ramen för det finansieringssystem som nu föreslås i fråga om dessa verksamheter finns möjligheter till av prövning beroende höjning av enhetspris (central- och landskapsbiblioteksuppgiften). Det föreslås också att extra understöd för utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför för privata anordnare av grundläggande utbildning ska beviljas som statsunderstöd från undervisningsministeriets förvaltningsområde.

Utjämning av verkningarna av statsandelssystemet

När det gäller utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför konstaterar förvaltningsutskottet med anledning av kulturutskottets utlåtande att kommunvisa ändringar kalkyleras som faktiska ändringar utan kalkyleringspresumtioner. Ändringarna kan beräknas utifrån uppgifter om hemkommunsersättningar.

Ändringar i styreffekten

Kulturutskottet konstaterar i sitt utlåtande att behovet av normstyrning ökar ytterligare som en följd av att statsandelsgrunden för förskoleundervisning och grundläggande utbildning kommer att ingå i statsandelskriterierna för kommunal basservice samtidigt som administrationen av statsandelssystemet övergår från undervisningsministeriet till finansministeriet.

Förvaltningsutskottet understryker att statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte på något sätt är öronmärkt när kommunen är utbildningsanordnare utan andelen har redan tidigare varit kalkylerad och allmäntäckande. Förvaltningsutskottet betonar att ändringar i statsandelsgrunderna i framtiden måste beredas genom förvaltningsövergripande samarbete ministerierna emellan.

Specialundervisning

Kulturutskottet säger i sitt utlåtande att tillgången till specialundervisning och resurstilldelningen måste följas och vid behov åtgärdas. Regeringen ska ge kulturutskottet en utredning om detta senast 2012.

Förvaltningsutskottet håller med om att tillgången till specialundervisning och tilldelningen av resurser för den borde följas i synnerhet när de bestämmelser som reglerar specialundervisningens funktioner håller på att ändras. Kulturutskottet och förvaltningsutskottet kan när som helst på grundval av 47 § 2 mom. i grundlagen be statsrådet eller vederbörande ministerium om en utredning i frågor som hör till utskottets behörighetsområde.

Enligt vad som utretts för förvaltningsutskottet har undervisningsministeriet för avsikt att ge akt på statsandelsreformens konsekvenser för elevernas kulturella rättigheter. I detta ingår också att reda ut tillgången till specialundervisning och resurserna för den med beaktande av RP 109/2009 rd (om intensifierat och särskilt stöd) som för närvarande behandlas i riksdagen.

Särskilda finansieringsinstrument

Kulturutskottet påpekar att finansieringen av sådana funktioner som inte lämpligen kan bestämmas utifrån befolkningsunderlaget har undantagits från reformen och ska hädanefter finansieras av undervisningsministeriet. Utskottet nämner särskilt förberedande undervisning för invandrare, studier i läroämnen inom den grundläggande utbildningen och flexibel grundläggande utbildning. Kulturutskottet ser positivt på att för viss förberedande och grundläggande utbildning beviljas särskild finansiering från undervisningsministeriet. Förvaltningsutskottet konstaterar att utöver de funktioner som nämns i utlåtandet ska också förberedande undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, förberedande- och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga och vissa andra förhöjningar och tillägg finansieras genom särskilda instrument.

Privatskolor

Enligt kulturutskottet utlåtande kommer privata utbildningsanordnare att få 90 procent av den egentliga hemkommunsersättningen. Avdraget bygger på att kommunerna har haft vissa överloppsutgifter bland annat för specialundervisning jämfört med en del privata utbildningsanordnares utgifter. Utgifterna beror bland annat på specialundervisning. Efter utredning anser förvaltningsutskottet att det är motiverat att bibehålla differentieringen eftersom kommunen enligt lagen om grundläggande utbildning har det övergripande ansvaret för att ordna grundläggande utbildning och eftersom kommunernas kostnader också innefattar sådana utgiftsposter som privata utbildningsanordnare inte nödvändigtvis har (t.ex. specialundervisning, invandrare).

Utifrån utredning anser förvaltningsutskottet det motiverat att bibehålla differentieringen eftersom kommunen enligt lagen om grundläggande utbidlning bär det övergripande ansvaret för att grundläggande utbildning ordnas och eftersom kommunens kostnader omfattar också sådana utgiftsposter som privata utbildningsanordnare eventuellt inte har (t.ex. specialundervisning, invandrare). Detta påpekar också kulturutskottet i sitt utlåtande.

Finansiering av anläggningskostnader

Kulturutskottet säger i sitt utlåtande att om finansieringen av kostnaderna för anläggningsprojekt görs behovsprövad ger det helt fel signal om anläggningsprojektens betydelse. Förvaltningsutskottet konstaterar att det är irrelevant om ett anläggningsprojekt finansieras genom något som kallas lagfäst statsandel eller genom statsunderstöd. Däremot är det viktigt hur mycket finansiering projekten kan beviljas. Förvaltningsutskottet delar kulturutskottets oro för finansieringsnivån för anläggningsprojekt.

Social- och hälsovården

I propositionen ingår ett förslag om ändring av lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992, lagförslag 3). Förslaget går främst ut på att bestämmelserna om social- och hälsovårdens driftskostnader och bestämningsgrunderna för statsandelar upphävs och flyttas till den nya lagen om statsandel för kommunal basservice. De nu gällande bestämningsgrunderna för statsandelar för social- och hälsovården bibehålls oförändrade.

Förvaltningsutskottet konstaterar att i det nya statsandelssystemet ansvarar social- och hälsovårdsministeriet också i framtiden för statsandelsuppgifterna inom sitt eget förvaltningsområde och gör sina framställningar till statsandelsmomentet som administreras av finansminiseriet. Social- och hälsovårdsministeriet ska också ansvara för de ekonomiska konsekvenserna av ändringarna i kvalitet och kvantitet, såväl de nya som de nuvarande uppgifterna. Förvaltningsutskottet understryker att 46 § i lagförslag 1, som gäller samarbetet mellan finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt undervisningsministeriet när det gäller statsandelsuppgifterna är en bra och konstruktiv bas för samarbete i statsandelsärenden.

Förvaltningsutskottet hänvisar till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande när det gäller behovet att utveckla bestämningsgrunderna för statsandelar. Social- och hälsovårdsutskottet nämner som ett exempel brister i samband med barnskyddskoefficienten och sjukfrekvenskoefficienten. Det bör med det snaraste tas fram nya och lämpligare koefficientmallar. Utskottet tar ännu nedan i detta betänkande ställning till denna fråga.

Förbättring av statsandelssystemet

Systemet med statsandelar finns till främst för att säkerställa att alla kommuner trots skillnader i villkor och inkomstbas har möjligheter att klara av i synnerhet sina lagfästa uppgifter. Den pågående reformen av systemet är ett steg i rätt riktning och genomförs kostnadsneutralt både i förhållandet mellan stat och kommun och mellan de olika kommunerna. Den nu aktuella reformen medför därför inga ändringar i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i fråga om de statsandelsuppgifter som avses i propositionen. Under 2010 ökar statsandelarna för kommunernas basservice dock med 30 miljoner euro. Dessutom ersätts kommunerna med 375 miljoner euro för de skatteintäktsförluster som ändringarna i skattegrunderna medför.

Utskottet konstaterar att reformen ändå blir på hälft eftersom den förverkligas på ett kostnadsneutralt sätt i förhållandet kommun-stat och för att det inte varit möjligt att revidera beräkningsgrunderna för statsandelarna. I en situation där också den kommunala ekonomin kämpar med stora svårigheter skulle det ha inneburit betydande kommunvisa förändringar om man i det här läget hade gått in för att justera beräkningsgrunderna så att de bättre skulle motsvara kommunernas faktiska förhållanden, vilket både kulturutskottet och social- och hälsvårdsutskottet har påtalat. Men bestämningsgrunderna för statsandelarna måste så snart som möjligt uppdateras i takt med att kommunernas ekonomiska situation stabiliseras.

Utskottet förutsätter att regeringen ser till att 1) revideringen av systemet med statsandelar till kommunerna fortgår och att bestämningsgrunderna för statsandelarna uppdateras så att de motsvarar de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna och 2) att man med avvikelse från kostnadsneutralitetsprincipen klart ökar statsandelarna för att säkerställa kommunernas lagfästa uppgifter. (Utskottets förslag till uttalande)

Detaljmotivering

1. Lag om statsandel för kommunal basservice

1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §. Tillämpningsområde.

Utskottet föreslår att hänvisningen i 1 § 1 mom. 25 punkten ska gälla den nya veterinärvårdslagen (765/2009).

3 kap. Grunder för bestämmande av den allmänna delen
7 §. Skärgårdsförhöjning.

Utskottet föreslår att den andra meningen i 7 § 2 mom. justeras så att invånarantalet på 1 200 invånare ändras till minst 1 100 invånare. Denna ändring beaktar minskningen i invånarantal i kommuner som också hittills har berörts av bestämmelsen.

6 kap. Tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och för kommuner inom samernas hembygdsområde
28 §. Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde.

Utskottet föreslår att den finskspråkiga utformningen av paragrafen ändras så att uttrycket "saamelaisten osuus prosentteina" ändras till "saamenkielisten osuus prosentteina". Ändringsförslaget påverkar inte den svenska texten.

7 kap. Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt minskningar och ökningar av statsandelen
35 § Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen.

I paragrafen föreslås att kommunerna ersätts för förlorade skatteinkomster genom en ökning av statsandelen med 70 euro per invånare. Utifrån utredning föreslår utskottet att ersättningen för förlorade skatteinkomster ska ge en höjning av statsandelen till kommunerna med 71 euro per invånare.

8 kap. Hemkommunsersättning
38 §. Bestämmande av hemkommunsersättning.

I paragrafens 4 mom. föreskrivs om differentiering av hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. I momentet hänvisas till årsklassbunden differentiering av hemkommunsersättningen, dvs. till 2 mom. Utskottet föreslår att 38 § 4 mom. justeras så att hänvisningen gäller också paragrafens 3 mom. där det föreskrivs om hemkommunsersättning för andra läropliktiga.

39 §. Hemkommunsersättning i fråga om elever som saknar hemkommun.

I paragrafens 1 mom. föreskrivs att hemkommunsersättningen för en elev som saknar hemkommun bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisning. Utskottet föreslår att momentet kompletteras med en hänvisning till bestämmelsen om differentiering av hemkommunsersättningen.

40 §. Hemkommunsersättning när eleven har sin hemkommun i landskapet Åland.

Det föreslagna nya 2 mom. innehåller en hänvisning till differentieringen av hemkommunsersättningar när det gäller privata utbildningsanordnare.

41 §. Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl.

Avsikten med bestämmelsen är att föreskriva att hemkommunsersättningen ska bestämmas utifrån genomsnittliga, faktiska kostnader när det gäller sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som är placerade av barnskyddsskäl. Avsikten är inte att ändra beräkningsgrunderna för de genomsnittliga, faktiska kostnaderna. Utskottet föreslår därför att 41 § 4 mom. justeras så att i utgifterna beaktas även hemkommunsersättning för eleven och eventuella finansieringar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av tilläggsutbildning (11 §) och förhöjning på grund av förlängd lärplikt (14 §).

10 kap. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel samt kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna
55 §. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel.

Utifrån erhållen utredning föreslår utskottet att statsandelsprocenten efter preciserande kalkyler ändras till 34,08 procent.

59 §. Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras.

Paragrafens 3 mom. föreslås kompletterat med en passus om att de mervärdesskatter som ingår i varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare beaktas i driftskostnaderna precis som för närvarande.

11 kap. Särskilda bestämmelser
61 §. Bestämmande av statsandelen vid kommunsammanslagningar.

Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras med ett nytt 3 mom. som gäller beräkningsgrunderna för koefficienten för social- och hälsovården.

62 §. Bestämmande av statsandelen när en del av en kommun överförs till en annan kommun.

Paragrafens 4 mom. föreslås kompletterat med en bestämmelse som motsvarar 16 § 2 mom. i nuvarande lag om statsandelar för social- och hälsovården och enligt vilken de kalkylerade kostnaderna för socialvården räknat på grundval av arbetslöshet vid partiella kommunsammanslagningar ännu fördelas enligt invånarantal i proportion till det som gällde året efter att kommunindelningen trätt i kraft. Bestämmelsen behövs för att man ska kunna räkna ut socialvårdens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshet. Enligt utredning till utskottet finns i annat fall inte någon faktabas för kalkylen.

63 §. Bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas.

Med hänvisning till det som sägs i detaljmotiven till 62 § föreslår utskottet ett motsvarande tillägg till 63 § 5 mom.

13 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
66 §. Ikraftträdande.

Utskottet föreslår att lagen träder i kraft den 1 januari 2010.

68 §. Bestämmande av grundpriserna 2010.

Paragrafens 4 mom. föreslås bli preciserat så att man vid bestämmande av grundpriserna noggrannare beaktar finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Detta innebär att statsandelssystemet blir kostnadsneutralt i förhållandet staten-kommunerna. I momentet föreslås också hänvisningar till författningsnummer för att det ska framgå klarare av bestämmelsen till vilken av lagarna om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet det hänvisas. Utskottet föreslår vidare att 68 § 4 mom. preciseras med en ny bestämmelse om den mervärdesskatteandel som ska betalas till privata utbildningsanordnare.

2. Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

1 kap. Allmänna bestämmelser
3 §. Definitioner.

Enligt 49 § i den nya universitetslagen () beviljar undervisningsministeriet universiteten finansiering för de uppgifter som det föreskrivs om i lagen inom ramen för ett anslag i statsbudgeten. Utskottet förslår därför att omnämnandet om universitet stryks i lagförslagets 3 § 3 punkt.

2. kap. Finansiering av driftskostnader
18 §. Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands.

Utskottet föreslår att paragrafens ordalydelse omformuleras enligt följande: "För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett be lopp som fås när elevantalet multipliceras med det grundpris som avses 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, eller det nämnda grundpriset höjt eller sänkt i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet." Avsikten är att genom förordning av statsrådet föreskriva att priset per enhet kan vara högst 20 procent högre eller 20 procent lägre än det ovan nämnda grundpriset. Genom förordning av undervisningsministeriet kan dessutom föreskrivas närmare om hur priset per enhet fastställs i olika länder.

3 kap. Priser per enhet för undervisningsverksamhet
24 §. Priserna per enhet för gymnasier.

Utskottet föreslår att paragrafens 8 mom. flyttas till slutet av 6 mom. I denna form blir 6 mom. så utformad som ursprungligen var tänkt.

29 §. Priserna per enhet för grundläggande utbildning.

Utskottet föreslår att ett skrivfel i 2 mom. i den finska texten rättas. Ändringen påverkar inte den svenska texten.

5 kap. Statsunderstöd för anläggningsprojekt
36 §. Anläggningsprojekt.

Utskottet föreslår att det i sista meningen i paragrafens 1 mom. konstateras att minimibeloppet för totalkostnader bestäms genom förordning av statsrådet.

Motsvarande ändring föreslås också i 36 § 4 mom.

6 kap. Särskilda statsunderstöd
45 §. Statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska samt vissa andra statsunderstöd.

Utskottet föreslår att formuleringen i 45 § 1 mom. ändras enligt följande: "Kommunerna inom samernas hembygdsområde och andra utbildningsanordnare som är verksamma inom detta område beviljas årligen, enligt vad som statsrådet fastställer genom förordning, statsunderstöd för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Statsunderstöden ska sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs för nämnda undervisning."

Utskottet föreslår att 45 § 2 mom. godkänns med följande lydelse: "Anordnare av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen beviljas, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd för sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk samt för undervisning i modersmål för samiskspråkiga och romanispråkiga elever och som utgör ett komplement till förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, samt för stödande av annan undervisning för dessa elever". På detta sätt beaktas modersmålsundervisningen för samiskspråkiga och romanispråkiga elever.

Utskottet föreslår dessutom att i paragrafens 4 mom. görs ett tillägg som berör 3 mom. enligt följande: "Genom förordning av undervisningsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av de statsunderstöd som avses i 2 och 3 mom."

7 kap. Särskilda bestämmelser
58 §. Tillställande och granskning av uppgifter.

Utskottet föreslår att paragrafens 1 mom. ändras så att närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas in kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

65 §. Ikraftträdande.

Utskottet föreslår i 65 § 1 mom. att denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

3. Lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

33 §. Rättelseförfarande.

Enligt paragrafen ska ett skriftligt rättelseyrkande med anledning av regionförvaltningsverkets beslut framställas hos social- och hälsovårdsministeriet. Utskottet korrigerar bestämmelsen så att rättelseyrkandet ska lämnas till regionförvaltningsmyndigheten.

6. Lag om ändring av 9 § i bibliotekslagen

9 §.

Utskottet föreslår en skrivteknisk ändring i 9 § 2 mom.

17. Lag om ändring av 3 § i mentalvårdslagen

Riksdagen godkände den 17 november 2009 ett lagförslag med en ändring av 3 § i mentalvårdslagen (ShUB 38/2009 rdRP 151/2009 rd). Avsikten är att också denna ändring ska träda i kraft den 1 januari 2010. Med anledning av detta föreslår utskottet att ingressen i lagförslag 17 justeras.

24. Lag om ändring av 62 § i läkemedelslagen

62 §.

Utskottet föreslår att namnet Läkemedelsverket ändras till verkets nuvarande namn Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (RP 166/2009 rd och RSv 122/2009 rd).

Lagstiftningsordning

Av grundlagsutskottets utlåtande framgår att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslag 4 och 5 och 7—16, 18—23, 25—28 godkänns utan ändringar,

att lagförslag 1—3, 6, 17 och 24 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag),

att lagförslag 29 förkastas och

att ett uttalande godkänns (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i

(1—24 punkten som i RP)

25) veterinärvårdslagen (765/2009),

(26—28 punkten som i RP)

(2 och 3 mom. som i RP)

2—4 §

(Som i RP)

2 kap.

Statsandel för kommunal basservice

5 §

(Som i RP)

3 kap.

Grunder för bestämmande av den allmänna delen

6 §

(Som i RP)

7 §

Skärgårdsförhöjning

(1 mom. som i RP)

För kommuner med skärgårdsdel höjs grundpriset för den allmänna delen i den kalkyl som avses i 6 § 1 mom. med ett belopp som fås genom att produkten av andelen personer som bor i skärgården och grundpriset för den allmänna delen multipliceras med 1,5. Om antalet invånare i skärgårdsdelen är minst 1 100, är förhöjningen ett belopp som motsvarar grundpriset för den allmänna delen.

8—11 §

(Som i RP)

4 kap.

Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården

12—21 §

(Som i RP)

5 kap.

Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet

22—25 §

(Som i RP)

6 kap.

Tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde

26 och 27 §

(Som i RP)

28 §

Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde

(1 mom. som i RP)

Andelen samiskspråkiga i procent

Koefficient

över 30

2,30
7—30 1,20

3—under 7

0,30

över 0,5 under 3

0,20

7 kap.

Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt minskningar och ökningar av statsandelen

29—34 §

(Som i RP)

35 §

Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen

För de förlorade skatteinkomster som följer av de ändringar av beskattningsgrunder vid beskattningen för 2010 ersätts kommunerna genom att statsandelen till kommunerna höjs med 71 euro per invånare.

(2 mom. som i RP)

36 §

(Som i RP)

8 kap.

Hemkommunsersättning

37 §

(Som i RP)

38 §

Bestämmande av hemkommunsersättning

(1—3 mom. som i RP)

Om en privat utbildningsanordnare efter den 31 juli 1998 har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, är utbildningsanordnarens hemkommunsersättning 90 procent av den hemkommunsersättning som anges i 2 och 3 mom.

(5 och 6 mom. som i RP)

39 §

Hemkommunsersättning i fråga om elever som saknar hemkommun

Om en 6—15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom.

(2 mom. som i RP)

40 §

Hemkommunsersättning när eleven har sin hemkommun i landskapet Åland

(1 mom. som i RP)

Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare. (Nytt)

41 §

Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl

(1—3 mom. som i RP)

När hemkommunsersättning enligt 1—3 mom. beräknas beaktas som avdrag andelen av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnare:

1) hemkommunsersättningar till utbildningsanordnaren för elever som avses i 37 § och 38 § 1—5 mom.,

2) finansiering enligt enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever,

3) förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervsning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och

4) skolhemsförhöjning för sådan undervisning vid ett skolhem som avses i 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

(5 mom. som i RP)

42—45 §

(Som i RP)

9 kap.

Administration och utbetalning av statsandel

46—53 §

(Som i RP)

10 kap.

Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel samt kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna

54 §

(Som i RP)

55 §

Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Kommunens kalkylerade kostnader som avses i 12—23 § och de bestämningsgrunder som avses i 24 och 25 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 34,08 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel är 65,92 procent.

(2 mom. som i RP)

56—58 §

(Som i RP)

59 §

Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras

(1 och 2 mom. som i RP)

När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.:

(1 och 2 punkten som i RP)

3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare ,

(4—8 punkten som i RP)

(4 mom. som i RP)

60 §

(Som i RP)

11 kap.

Särskilda bestämmelser

61 §

Bestämmande av statsandelen vid kommunsammanslagningar

(1 och 2 mom. som i RP)

De koefficienter som avses ovan i 15—20 § fås genom sammanräkning av grunderna för koefficienterna för respektive kommun. (Nytt)

62 §

Bestämmande av statsandelen när en del av en kommun överförs till en annan kommun

(1—3 mom. som i RP)

Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Kommunens enligt 13 § 3 mom. kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshet fördelas vid beräkning av statsandelarna för det år som följer på året för kommunsammanslagningen mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan kommunerna det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

63 §

Bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas

(1—4 mom. som i RP)

Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Kommunens enligt 13 § 3 mom. kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshet fördelas vid beräkning av statsandelarna för det år som följer på året för kommunsammanslagningen mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan kommunerna det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

12 kap.

Överklagande

64 §

(Som i RP)

13 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

66 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

(2 och 3 mom. som i RP)

67 §

(Som i RP)

68 §

Bestämmande av grundpriserna 2010

(1—3 mom. som i RP)

Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6—15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1—3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ( / ), dem i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tillläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet.

(5 och 6 mom. som i RP)

69—71 §

(Som i RP)

_______________

2.

Lag

om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med Riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 och 2 §

(Som i RP)

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

(1 och 2 punkten som i RP)

3) privat utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet en registrerad sammanslutning, en stiftelse eller ett statligt affärsverk (utesl.).

4 §

(Som i RP)

2 kap.

Finansiering av driftskostnader

5—17 §

(Som i RP)

18 §

Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands

För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås när elevantalet multipliceras med det grundpris som avses 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, eller det nämnda grundpriset höjt eller sänkt i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet.

19—22 §

(Som i RP)

3 kap.

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

23 §

(Som i RP)

24 §

Priserna per enhet för gymnasier

(1—5 mom. som i RP)

För en studerande som har inlett studierna efter att han eller hon fyllt 18 år är priset per enhet 58 procent av det per studerande bestämda pris per enhet som fastställts för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får gymnasieutbildning vid en internatskola. Undervisningsministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som påförts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett pris per enhet enligt detta moment.

(7 mom. som i RP)

(8 mom. utesl.)

(8 mom. som 9 mom. i RP)

25—28 §

(Som i RP)

29 §

Priserna per enhet för grundläggande utbildning

(1 och 2 mom. som i RP. Utskottets förslag till ändring av 2 mom. påverkar inte den svenska texten.)

30—32 §

(Som i RP)

4 kap.

Priser per enhet för kulturverksamhet

33—35 §

(Som i RP)

5 kap.

Statsunderstöd för anläggningsprojekt

36 §

Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv eller grundlig reparation av lokaler som utgör en funktionell helhet, eller motsvarande åtgärder som berör sådana lokaler, samt anskaffning av lös egendom i samband med en nämnd åtgärd, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt genom förordning.

(2 och 3 mom. som i RP)

En åtgärd som avses i 1 (utesl.) mom., vars beräknade kostnader underskrider det belopp som statsrådet fastställt genom förordning, kan betraktas som ett anläggningsprojekt om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska situationen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt som genomförs av privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

37—43 §

(Som i RP)

6 kap.

Särskilda statsunderstöd

44 §

(Som i RP)

45 §

Statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska samt vissa andra statsunderstöd

Kommunerna inom samernas hembygdsområde och andra utbildningsanordnare som är verksamma inom detta område beviljas årligen, enligt vad som statsrådet fastställer genom förordning, statsunderstöd för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Statsunderstöden ska sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs för nämnda undervisning.

Anordnare av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen beviljas, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd för sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever samt för undervisning i modersmål för samiskspråkiga och romanispråkiga elever och som utgör ett komplement till förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen,

(3 mom. som i RP)

Genom förordning av undervisningsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av de statsunderstöd som avses i 2 och 3 mom.

46 och 47 §

(Som i RP)

7 kap.

Särskilda bestämmelser

48—57 §

(Som i RP)

58 §

Tillställande och granskning av uppgifter

Kommunen, samkommunen och en privat verksamhetsanordnare ska, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av undervisningsministeriet, tillställa statsbidragsmyndigheten de uppgifter baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt de övriga uppgifter om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för fastställandet av finansieringen enligt denna lag. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas in kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

59—64 §

(Som i RP)

8 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

65 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

66—72 §

(Som i RP)

_______________

3.

Lag

om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 2, 6 och 7 §, 3 kap., 22 och 24 §, 31 § 2 och 3 mom., 37, 38, 42, 45 och 45 b §,

av dem 2, 37 och 42 § sådana de lyder i lag 1150/1996, 6 § sådan den lyder i lagarna 1114/1998, 716/2002, 1416/2004, 253/2007 och 140/2008, 7 § sådan den lyder i nämnda lag 253/2007, 3 kap. jämte ändringar, 22 § sådan den lyder i nämnda lag 1114/1998 och 716/2002, 24 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, 31 § 2 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag, 38 § sådan den lyder i lag 1287/1993 och 45 b § sådan den lyder i lag 1290/2004 samt

ändras lagens rubrik, 1, 8, 20, 26, 27 och 29 §, rubriken för 31 § samt 1 mom., 32, 33, 39—41 och 47 §,

av dem 8, 20, 27 och 29 §, 31 § 1 mom. samt 33 § sådana de lyder i nämnda lag 716/2002, 26 § sådan den lyder i lag 1187/2002, 32 § sådan den lyder i lag 1145/2000 och i nämnda lag 716/2002, 39 § sådan den lyder i lag 125/1999 och 47 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 303/1995, som följer

1, 8, 20, 26, 27, 29, 31, 32 §

(Som i RP)

33 §

Rättelseförfarande

En kommun eller en samkommun som inte nöjer sig med regionförvaltningsverkets beslut om statsunderstöd för ett anläggningsprojekt har rätt att inom tre månader efter delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos regionförvaltningsverket. En anvisning om rätttelseyrkande ska fogas till beslutet.

39—41, 47 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

6.

Lag

om ändring av 9 § i bibliotekslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i bibliotekslagen av den 4 december 1998 (904/1998) 9 § som följer:

9 §

(1 mom. som i RP)

Kommunerna beviljas inom ramen för statsbudgeten statsunderstöd för skötseln av de uppgifter för central- och landskapsbibliotek som avses i 4 § och för anläggningsprojekt som gäller bibliotek enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /    ). Som anläggningsprojekt anses också anskaffning av bokbussar och bokbåtar.

(3 mom. som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

17.

Lag

om ändring av 3 § i mentalvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i mentalvårdslagen av den 14 december 1990 (1116/1990) 3 § 3 mom., sådant det lyder i lag /, som följer:

3 §

(Som i RP)

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

24.

Lag

om ändring av 62 § i läkemedelslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i läkemedelslagen av den 10 april 1987 (395/1987) 62 § 2 mom., sådant det lyder i lag 22/2006, som följer:

62 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Från sjukhusapotek och läkemedelscentraler kan med tillstånd av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet också expedieras läkemedel till sådana privata verksamhetsenheter för social- och hälsovården med vilka kommunen eller samkommunen ingått avtal om köp av social- och hälsovårdstjänster enligt 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) eller som sköter andra uppgifter som med stöd av lag åligger kommunen eller staten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Utskottets förslag till uttalande

Utskottet förutsätter att regeringen ser till att 1) revideringen av systemet med statsandelar till kommunerna fortgår genom att bestämningsgrunderna för statsandelarna uppdateras så att de motsvarar de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna och att 2) man med avvikelse från kostnadsneutralitetsprincipen klart ökar statsandelarna för att säkerställa kommunernas lagfästa uppgifter.

Helsingfors den 27 november 2009

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Tapani Tölli /cent
  • medl. Thomas Blomqvist /sv
  • Juha Hakola /saml
  • Lasse Hautala /cent
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Heli Järvinen /gröna
  • Pietari Jääskeläinen /saf
  • Timo V. Korhonen /cent
  • Valto Koski /sd
  • Petri Pihlajaniemi /saml
  • Raimo Piirainen /sd
  • ers. Elsi Katainen /cent
  • Veijo Puhjo /vänst
  • Satu Taiveaho /sd

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto

​​​​