FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 26/2004 rd

FvUB 26/2004 rd - RP 206/2004 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lagar om civilpersonals deltagande i krishantering och om ändring av 76 § i inkomstskattelagen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 9 november 2004 en proposition med förslag till lagar om civilpersonals deltagande i krishantering och om ändring av 76 § i inkomstskattelagen (RP 206/2004 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har utrikesutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (UtUU 5/2004 rd) ingår som bilaga till betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringssekreterare Keijo Siiskonen, inrikesministeriet

enhetschef Anu Laamanen Ryter, utrikesministeriet

regeringsråd Pasi Lankinen, försvarsministeriet

medicinalråd Jouko Söder, social- och hälsovårdsministeriet

regeringsråd Raila Kangasperko, arbetsministeriet

ombudsman Jyrki Hollmén, Elinkeinoelämän keskusliitto EK ry

generalsekreterare Anne Palm, Kansalaisjärjestöjen konfliktinehkäisyverkosto KATU

jurist Maija Lahti, Finlands Röda Kors

jurist Heikki Sipiläinen, Statens samorganisation som representant för Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC r.f

Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av

  • justitieministeriet
  • finansministeriet
  • dataombudsmannen
  • Kyrkans avtalsdelegation
  • Kyrkans utlandshjälp
  • Kommunala arbetsmarknadsverket
  • Tjänstemannacentralorganisationen STTK.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås en ny lag om civilpersonals deltagande i internationell krishantering. Lagen föreskriver om myndigheternas befogenheter när Finland deltar i krishantering genom att skicka ut civilpersonal i krishanteringsuppgifter, om den nationella beredskap som deltagandet förutsätter samt om rättigheter och skyldigheter för civilpersonal som deltar i krishantering utomlands.

Utrikesministeriet behandlar ärenden som gäller civilpersonals deltagande i krishantering. Inrikesministeriet behandlar ärenden som gäller den nationella beredskap som deltagandet i krishantering förutsätter. Dessutom beslutar inrikesministeriet om bistånd som hör till området för räddningsväsendet med stöd av räddningslagen.

Den nationella beredskap som deltagandet förutsätter består i rekrytering, utbildning och utrustning av den personal som skickas utomlands samt anställningsfrågor. I upprätthållande och utvecklande av den nationella beredskapen ingår dessutom att samordna förberedelserna inom olika förvaltningsområden och samarbete med fristående organisationer.

Civilpersonal som skickas ut i krishanteringsuppgifter står i annat offentligrättsligt anställningsförhållande till staten som arbetsgivare, på samma sätt som den fredsbevarande personal som tjänstgör med stöd av lagen om fredsbevarande verksamhet. Personalens rättigheter och skyldigheter bestäms i enlighet med statstjänstemannalagen till den del inget annat bestäms i den föreslagna lagen.

Inkomstskattelagen kompletteras med ett tilllägg som krävs på grund av lönestrukturen för civilpersonal som skickas ut i krishanteringsuppgifter.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Allmänt

Propositionen föreskriver om fördelningen av ansvarsområden och uppgifter mellan utrikesministeriet och inrikesministeriet när det gäller Finlands deltagande i civil krishantering, de anknytande förberedelserna här hemma och rättigheter och skyldigheter inom ramen för anställningsvillkoren för civilpersonal som deltar i krishantering utomlands.

I propositionen påpekas det att civil krishantering är ett omfattande och mångfacetterat begrepp. Det är enligt motiven till propositionen inte lämpligt att ta in en uttömmande definition i lagen. Enligt utskottet är detta ett godtagbart synsätt med hänsyn till att ett av de främsta målen med lagen är att förtydliga beslutsprocessen när experter ska sändas ut till krisområden samt att lägga fast anställningsvillkoren för personer som deltar i civil krishantering. Samtidigt påpekar utskottet att civil krishantering genom målen med lagen tillförs ett begreppsmässigt innehåll explicit i den aktuella lagen.

I grunden handlar civil krishantering om kriser i samband med konflikter som brutit ut eller hotar att bryta ut. Civil krishantering avser oftare ett brett spektrum av åtgärder för att förebygga konflikter och reparera deras konsekvenser, påpekar utrikesutskottet med hänvisning till erhållen utredning. Civil krishantering avser att bistå krisområden i deras utveckling mot demokrati, främja och respektera rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, en god förvaltning och ett fungerande civilt samhälle. Förvaltningsutskottet håller med utrikesutskottet om beskrivningen av civil krishantering.

I likhet med utrikesutskottet framhåller förvaltningsutskottet att den civila krishanteringen har fått större betydelse i takt med att konflikterna har blivit allt mer varierande och följdeffekterna för den civila befolkningen har ökat. Genom experthjälp och andra metoder främjar den civila krishanteringen en fredlig utveckling i krishärdar. Från fall till fall kan den civila krishanteringen bestå av observatörsuppdrag, utbildning och rådgivning inom polisområdet, rättsförvaltningen och räddningstjänsten samt av uppdrag inom förvaltning, infrastruktur och basala samhällstjänster.

Förvaltningsutskottet omfattar utrikesutskottets syn att den civila krishanteringen hänger nära samman med krishantering, men att det finns en tydlig skillnad mot t.ex. militär krishantering eller CIMIC-verksamhet. För en närmare analys av frågan hänvisar utskottet till utlåtandet från utrikesutskottet.

I propositionen går regeringen närmare in på bl.a. humanitär hjälp, utvecklingssamarbete och fredsbevarande verksamhet. Informationen är nyttig trots att propositionen har ett mycket begränsat innehåll, anser förvaltningsutskottet.

Ansvarsområden

Hädanefter ska utrikesministeriet behandla frågor som gäller civil personals deltagande i krishantering. Beslutsprocessen när civil personal sänds ut för krishanteringsuppdrag ingår i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Utrikesministeriet beslutar om Finlands deltagande i civila krishanteringsoperationer, vilka uppgifter civil personal sänds ut för och hur många personer som deltar. Kostnaderna för att civil personal deltar i krishantering kommer fortfarande att finansieras genom ett anslag för utrikesministeriet i statsbudgeten.

Inrikesministeriet behandlar ärenden som gäller den nationella beredskapen när civil personal deltar i krishanteringsuppdrag. Dessutom behandlar inrikesministeriet ärenden som gäller bistånd genom räddningsväsendet enligt 49 § i räddningslagen (468/2003). Hittills har inrikesministeriet haft i uppdrag att samordna den nationella beredskapen inför civila krishanteringsoperationer men blir nu ansvarigt för underhåll och utveckling.

Nationell beredskap

I den nationella beredskapen ingår beredskap att rekrytera civil personal som kan skickas utomlands för krishantering, materiell och logistisk beredskap och krishanteringsutbildning för civil personal. I den nationella beredskapen ingår också att samordna elementen ovan mellan förvaltningsområdena och att samarbeta med fristående organisationer för att upprätthålla och utveckla beståndsdelarna i den nationella beredskapen.

Det gäller att bygga upp ett effektivt rekryterings- och utbildningssystem för att vi också ska kunna planera för och säkerställa personaltillgången för uppdrag inom landet, framhåller utskottet. Samtidigt välkomnar utskottet möjligheten för Räddningsinstitutet att satsa på utbildning och forskning i anknytning till civil krishantering. Den lagstadgade samarbetsskyldigheten inbegriper också satsningar på utbildning och forskning i samråd med fristående organisationer.

Rättigheter och skyldigheter inom ramen för anställningsvillkoren

Enligt propositionen ska civil personal som deltar i krishantering stå i så kallat annat offentligrättsligt anställningsförhållande. Deras rättsliga status avviker från ett statligt tjänsteförhållande på den punkten att anställningen är tidsbegränsad på grund av uppdragets karaktär.

En annan skillnad gentemot statliga tjänstemäns rättsliga status är att anställningsvillkoren enligt lagförslaget inte kan läggas fast genom tjänstekollektivavtal. Med hänsyn till de civila krishanteringsuppdragens karaktär är detta en möjlig lösning, också med hänsyn till att mycket divergerande expertgrupper kan vara involverade i arbetet, framhåller förvaltningsutskottet. Här bör också noteras att personalen tjänstgör för den som genomför krishanteringsoperationen. Det är alltså den som genomför operationen som ska ordna arbetsförhållandena utifrån den givna situationen.

Det ligger i den statliga arbetsgivarens intresse att se till att anställningsvillkoren är konkurrenskraftiga för att kvalificerad och kunnig personal ska kunna rekryteras till uppdragen, understryker utskottet.

I detta sammanhang vill utskottet påpeka att möjligheten att införa tjänstekollektivavtal, ändra anställningen till ett statligt tjänsteförhållande, tillämpa speciallagstiftning om tjänsteförhållanden på anställningar inom ramen för civil krishantering och ändra anställningsvillkoren i relation till anställningsvillkoren för statliga tjänstemän i förekommande fall kan övervägas.

Expertregister

Rekryteringen till civila krishanteringsuppdrag ska fortfarande bygga på frivillighet. Regeringen föreslår ett expertregister som ska underlätta rekryteringen. Registret motiveras dels med den statliga arbetsgivarens intressen, dels med presumtiva sökandes intressen. Utskottet menar att en anmälan till registret kan vara ett behändigt sätt att anmäla sig för civila krishanteringsuppdrag. Men det är inte det enda sättet att anmäla sitt intresse.

Registret bygger på att den som vill anmäla sig för ett uppdrag själv skriver in de uppgifter i registret som är av betydelse för rekryteringen. Enligt propositionen är inrikesministeriet registeransvarig, men ansvarar inte för att uppgifterna är riktiga. Om det upptäcks fel i registret kan den registeransvariga kontakta personen och be honom eller henne kontrollera uppgifterna. Den registeransvariga kan också själv kontrollera uppgifterna med samtycke från den registrerade i den kunskapskälla som han eller hon uppger.

Avslutningsvis

Förvaltningsutskottet omfattar det som utrikesutskottet säger i sitt utlåtande om insatser för att utveckla den civila krishanteringen och om resurser och beredskap för civil krishantering.

Med hänvisning till propositionen och övrig information finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar, men med synpunkterna ovan.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslagen godkänns utan ändringar.

Helsingfors den 9 december 2004

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Veijo Puhjo /vänst
  • medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Lasse Hautala /cent
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Esko Kurvinen /saml
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Kari Kärkkäinen /kd (delvis)
  • Rosa Meriläinen /gröna
  • Heli Paasio /sd
  • Tapani Tölli /cent
  • Ahti Vielma /saml
  • Tuula Väätäinen /sd

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto