Motivering
Regeringen går i sin proposition in för att
ersätta den nu gällande statistiklagen (62/1994)
med en helt ny lag. Den nya statistiklagen är en allmän lag
för statens statistikföring men innehåller också uttryckliga
bestämmelser om Statistikcentralens statistikföring.
I
propositionen ingår också ett förslag
till ändring av 24 § i lagen om offentlighet i
myndigheternas verksamhet (621/1999).
Enligt propositionen utgår revideringen av statistiklagen
från de grundläggande rättigheter visavi
information som finns föreskrivna i den nya grundlagen,
särskilt offentlighetsprincipen och skyddet för
privatliv och personuppgifter, och kravet på lagfäst
skyldighet för enskilda att lämna uppgifter. Ett
annat incitament har varit utvecklingen inom lagstiftningen på informationsrättens
område, särskilt offentlighetslagen och personuppgiftslagen.
Statistikväsendet påverkas dessutom av utvecklingen
på det internationella planet och av att såväl
behovet av information som rättsakter ökat i och
med EU-medlemskapet. Den informationstekniska utvecklingen, den
elektroniska kommunikationen och servicen via nätet samt
det differentierade informationsbehovet ställer också nya
krav på statistikväsendet. I nuläget
gäller det att intensifiera växelverkan mellan
uppgiftslämnarna och statistikmyndigheterna och värna
integritetsskyddet för uppgiftslämnarna och dem
som uppgifterna hänför sig till. Förslaget
har enligt förvaltningsutskottets mening anpassats mycket
bra till förändringen i den rättsliga
miljön för statistikväsendet och de nya
kvalitativa krav förändringen ställer.
En statistikmyndighet kan med stöd av 13 § 2 mom.
i den föreslagna nya statistiklagen (lagförslag
1) lämna ut sekretessbelagda uppgifter som den samlat in
för statistiska ändamål för
vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar
som gäller samhällsförhållandena. Grundlagsutskottet
framhåller i sitt utlåtande (GrUU 3/2004
rd) att det mot bakgrund av grundlagens 16 § 3
mom. och vetenskapens frihet inte är helt lämpligt
att bestämmelsen för den vetenskapliga forskningens
vidkommande bara ska gälla undersökningar som
rör samhällsförhållandena. Utskottet
menar att det vore skäl att överväga
om förslaget kunde preciseras på denna punkt.
Förvaltningsutskottet påpekar att den föreslagna
bestämmelsen motsvarar 18 § 2 mom. i den gällande
statistiklagen. Där sägs det att en myndighet
som framställer statistik kan för vetenskapliga
undersökningar och statistiska utredningar som gäller
samhällsförhållandena lämna
ut uppgifter som den samlat in för statistiska ändamål.
I statistiklagen avser begreppet samhällsförhållanden
inte enbart någon form av samhällsvetenskaplig
disciplin utan över lag hela den sektor statens statistikväsen
täcker. Den föreslagna lagens 2 § 1 mom.
föreskriver att statens statistikväsen ska sörja
för att statistik framställs över samhällsförhållandena
och deras utveckling. Ett av syftena med lagen är enligt
den föreslagna 3 § att säkerställa
tillgången till tillförlitliga statistiska uppgifter
som behövs för beslutsfattandet och planeringen
i samhället. Sekretessbelagda uppgifter som erhållits
för statistiska ändamål måste
enligt utskottets mening fortfarande vara bundna till ett visst ändamål
och får inte heller senare användas för
något annat än sitt ursprungliga ändamål.
Utskottet anser att den föreslagna formuleringen i propositionen dels
värnar ändamålsbundenheten, dels tillåter att
uppgifterna utnyttjas i adekvat utsträckning. Formuleringen är
enligt utskottets mening korrekt.
I propositionen ingår ett förslag till ändring
av 24 § 16 punkten lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet (lagförslag 2). Enligt lagrummet är
myndighetshandlingar som överlämnats till statistikmyndigheter
för statistikframställning liksom myndighetshandlingar
som frivilligt överlämnats till myndighet för
forskning eller statistikföring sekretessbelagd, om inte
något annat föreskrivs särskilt.
Grundlagsutskottet sätter i sitt utlåtande
fokus på den föreslagna bestämmelsen
till den del den föreskriver att också myndighetshandlingar som
frivilligt överlämnats till en myndighet för forskning
eller statistikföring ska vara sekretessbelagda. Sekretessbestämmelsen
avser i den gällande lagen bara basmaterial för
forskning eller statistik. Grundlagsutskottet ser ingen anledning
till omformuleringen utan menar att ändringen är
onödig.
Förvaltningsutskottet konstaterar helt allmänt
att ambitionen varit att samla alla bestämmelser om handlingars
offentlighet och sekretess i offentlighetslagen. Bestämmelserna
om sekretess för uppgifter som insamlats för statistikändamål
har följaktligen sin berättigade plats där.
Materiellt sett gäller ändringen skyldigheten att
hemlighålla uppgifter som samlats in med stöd
av uppgiftsskyldigheten. Enligt den föreslagna bestämmelsen är
allt statistiskt primärmaterial sekretessbelagt, om inte
något annat föreskrivs i lag. Principen finns
inskriven redan i den gällande statistiklagen. Regeringen
föreslår att den ska flyttas över till
offentlighetslagen och att terminologin i det sammanhanget ska ses över för
att motsvara den existerande terminologin i offentlighetslagen,
dvs. att ordet basmaterial byts ut mot handlingar.
Inledningsvis vill förvaltningsutskottet påpeka
att statistiksekretessen borgar för ett starkare skydd än
normalt för de insamlade uppgifterna. Principen är
motiverad också med hänsyn till de statistiska
uppgifternas masskaraktär och massbehandlingen av uppgifterna.
Den föreslagna sekretessprincipen har också sitt
motstycke i den gällande statistiklagen. Utskottet framhåller
att begreppet myndighetshandlingar i 5 § i offentlighetslagen
täcker begreppet primärmaterial men har en något
större bredd. Begreppet primärmaterial har inte
heller inom statistikområdet fått ett vedertaget
innehåll. Begreppet kan i snävt perspektiv ses
exempelvis som en stor samling uppgifter typ material bestående
av personuppgifter lämnade i mängd, däremot
inte som beskrivningar av t.ex. metoder som lämnats för forskningsändamål.
När 17 § i offentlighetslagen utgår från
att sekretessbestämmelserna ska tillämpas snävt,
kan användningen av begreppet primärmaterial enligt
utskottets mening leda till att en del av det material och de uppgifter
som frivilligt lämnats för forskning blir offentliga och
detta i sin tur försvårar myndigheternas möjligheter
att få nödvändig information för
forskning. Det är också viktigt att begreppet är
tydliga och konsekventa. Av denna anledning anser utskottet formuleringen
i propositionen vara korrekt. Dessutom vill utskottet påpeka
att också om offentligheten begränsas för
material som innehas av en statistikmyndighet påverkar
det inte offentligheten för administrativt material inom
de enheter inom den offentliga förvaltningen där
sådana uppstår.
Den gällande statistiklagen ändrades genom en
lag () som trädde
i kraft den 1 januari 2002. I den bestämdes det
att uppgifter om personalnumerären vid företags
driftsställen ska vara offentliga. Bestämmelsen
ingår nu i 18 § 3 mom. i den nya statistiklagen.
Uppgiften är relevant för kommunerna med avseende
på utdelningen av samfundsskatten. I och med att uppgifterna är
offentliga kan kommunen kontrollera att den samfundsskatt kommunen
får grundar sig på riktiga uppgifter. Den arbetsgrupp
som berett den nya statistiklagen fick i uppdrag att bedöma hur
bestämmelsen fungerat men konklusionen blev att uppföljningstiden
varit alltför kort för några slutsatser.
Utskottet understryker vikten av att bestämmelsen fungerar
och menar att uppföljningen på denna punkt absolut
måste fortsätta.