Allmän motivering
Allmänt
Riksdagens förvaltningsutskott har i sitt betänkande
om kommun- och servicestrukturreformen förutsatt att regeringen
ser till att behövliga förslag till lagstiftning
lämnas till riksdagen redan under innevarande valperiod
för att förbättra interoperabiliteten
mellan de statliga och kommunala it-systemen, så att metoder
och standarder för interoperabilitet mellan myndigheternas
it-system inom den offentliga förvaltningen kan genomföras
och kommunerna och den övriga offentliga förvaltningen
förpliktas att tillämpa metoder och standarder
som garanterar interoperabiliteten och att tillräckligt
med ekonomiska resurser avdelas för ändamålen
(FvUB 8/2010 rd). Revisionsutskottet
har i sitt betänkande ReUB 5/2009 rd krävt
att regeringen bereder en lagstiftning som gör det till
en myndighetsuppgift att se till att informationssystemen inom den offentliga
sektorn är interoperabla och kompatibla (B 15/2009
rd).
Också statsminister Mari Kiviniemis regering utfäster
sig i sitt program att se till att it-systemen i den offentliga
förvaltningen samordnas så skyndsamt som möjligt.
För att nå målet har man med hjälp
av informationsstyrning och andra tillgängliga
metoder dragit i gång en rad projekt redan tidigare under
valperioden. Utskottet hänvisar till regeringens närmare
uttalanden i propositionen om utveckling av informationsförvaltningen
i offentlig sektor.
Den offentliga förvaltningens utgifter uppgick 2009
till 2 100 miljoner euro, alltså omkring 23 procent
av utgifterna för hela ansvarsområdet. Omkring
en fjärdedel av de disponibla årliga medlen för
informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen
går till att producera de nuvarande tjänsterna
och resten till att förnya it-systemen. I privat sektor
används en mindre andel av de disponibla medlen
för förnyelse.
Inom statsförvaltningen är styrning och praxis
i fråga om informationsförvaltningen i regel specifika
för varje ansvarsområde, förvaltningsområde
och ämbetsverk. Dessutom bestämmer ämbetsverken
relativt självständigt hur datalagren förvaltas
och hur och med vilken teknik informationen behandlas. Många ämbetsverk har
sin egen it-strategi som är kopplad till deras övriga
strategier. Ett ansvarsområde eller förvaltningsområde
kan också ha en gemensam it-strategi. Sådana strategier
gäller i princip statsförvaltningen och eventuellt
också aktörer i den indirekta offentliga förvaltningen.
Däremot gäller de bara indirekt kommunerna. Finansministeriets
informationsstyrning omfattade före 2008 enbart statsförvaltningen, även
om det också förekommit samarbete med övrig
offentlig sektor.
Trots regeringens principbeslut om informationsförvaltningen
och den omfattande informationsstyrningen varierar de praktiska
it-lösningarna från förvaltningsområde
till förvaltningsområde. Skillnaderna mellan förvaltningsområden
och inom förvaltningsområden är avsevärda.
De förklaras till viss del av ämbetsverkens kärnverksamhet
och vilken betydelse den har för metoderna för
dataadministration, som it-systemen. Men alla olikheter kan ändå inte
förklaras med ämbetsverkens kärnfunktioner.
Metoderna varierar i hög grad också i funktioner
som inte har något eller högst ett mycket svagt
samband med kärnverksamheten. Olikheterna i dataadministrationen
har också fördröjt utvecklingen av statsförvaltningens
tjänster och strukturer.
Det finns stora variationer i kommunernas informationsförvaltning
bland annat för att de har organiserat sin verksamhet på olika
sätt.
Utifrån läget som det är i dag kan
man bedöma att det i offentlig sektor utöver ekonomiska och
andra styrmekanismer behövs en mer övergripande
förpliktande styrning om man vill undanröja problemen
med den stora variationen i informationssystemen. Genom interoperabilitet kan
funktionerna utvecklas och tillgången och kvaliteten på tjänster
tryggas. Det ger bättre kostnadseffektivitet och höjer
den offentliga förvaltningens produktivitet.
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är
behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslag
2 utan ändringar och lagförslag 1 med de ställningstaganden
och ändringsförslag som framgår av betänkandet.
Syftet med lagförslaget
Syftet med de föreslagna lagarna är att den
offentliga förvaltningen ska fungera effektivare och att
offentliga tjänster ska bli lättare tillgängliga
och bättre. För det ändamålet
ska det föreskrivas om hur informationsförvaltningen
ska styras och it-systemens interoperabilitet främjas och
säkerställas. Med interoperabilitet avses att it-systemen är
tekniskt och innehållsmässigt interoperabla med
andra myndigheters it-system inom den offentliga förvaltningen
när de utnyttjar samma information. Tanken är
att undanröja tekniska hinder och problem för
myndigheter som producerar tjänster och beviljar förmåner.
Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom
den offentliga förvaltningen stärker finansministeriets
ställning som den myndighet som styr interoperabiliteten
i den offentliga informationsförvaltningen. Finansministeriet
får befogenheter som går över förvaltningsgränser
och ansvarsområden för att styra informationsförvaltningen
i offentliga sektor. Genom lagstiftning och förordningar
begränsas befogenheterna för myndigheter i offentlig
sektor att besluta om den del av informationsförvaltningen
som lämpligen bör samordnas för att förbättra
tillgången och kvaliteten på tjänster
och göra administrationen effektivare. Finansministeriet
får ändå inte så omfattande
styrbefogenheter som regeringen föreslår, så som
framgår nedan.
Lagstiftningens räckvidd
Enligt 3 § 1 mom. 1 b punkten i lagförslag
1 ska lagen också tillämpas på domstolar
och andra rättskipningsorgan.
I 3 § 3 mom. i grundlagen sägs det att den
dömande makten utövas av oberoende domstolar. Med
oberoende avses att domstolarna i sin rättskipning bör
vara oberoende av inflytande från annat håll.
Det framgår av grundlagsutskottets utlåtande att
det inte är något konstitutionellt problem att
lagen blir tillämplig på en styrning som begränsar
sig till domstolarnas administrativa uppgifter. Men det finns anledning
att ta in en särskild bestämmelse om avgränsningen
i lagen.
Enligt samma 3 § 1 mom. 1 d punkt avses med statliga
myndigheter också myndigheterna i landskapet Åland
när de i landskapet sköter uppgifter som hör
till riksmyndigheterna. Bestämmelsen står enligt
grundlagsutskottets utlåtande i strid med självstyrelselagen
för Åland och därför föreslår
förvaltningsutskottet en ändring i den föreslagna
lagen.
Myndigheterna inom den offentliga förvaltningen i 3 § 1
mom. 2 b punkten i lagförslag 1 täcker också in
kommunala myndigheter.
Den kommunala självstyrelsen är skyddad i grundlagen
och betyder att kommuninvånarna har rätt att bestämma
om kommunens förvaltning och ekonomi. Det går
inte att ingripa i de mest specifika kännetecknen för
självstyrelse genom en vanlig lag utan att det i sak gör
självstyrelsen till en nullitet. Grundlagsutskottets slutsats är
att lagförslaget inte står i strid med den grundlagsfästa
kommunala självstyrelsen. Men av orsaker som hänger
samman med grundlagens 121 § 1 mom. anses det att styrning
som riktar sig mot kommunerna måste avgränsas
i lagen till att gälla bara kommunernas lagfästa
uppgifter. Enligt motiven till lagstiftningsordningen har en sådan
avgränsning från första början också varit
meningen.
Med myndigheter inom den offentliga förvaltningen avses
enligt 3 § 1 mom. 2 c punkten i lagförslag 1 också bland
annat Folkpensionsanstalten.
Folkpensionsanstalten nämns särskilt i 36 § 1 mom.
i grundlagen; där står att riksdagen väljer
fullmäktige att övervaka Folkpensionsanstaltens
förvaltning och verksamhet enligt vad som närmare
bestäms genom lag. Grundlagsutskottet har karaktäriserat
Folkpensionsanstaltens ställning som att anstalten är
en självständig offentligrättslig inrättning
som "exempelvis står utanför den styrning och övervakning
statsrådet utövar över sina underlydande ämbetsverk"
(GrUU 7/2001 rd). På grund
av anstaltens ställning anser grundlagsutskottet att Folkpensionsanstalten
måste undantas från lagens tillämpning
om lagen ska behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Också Finlands Bank nämns särskilt
i grundlagen. Utifrån 91 § 1 mom. i grundlagen
står Finlands Bank under riksdagens garanti och vård enligt
vad som bestäms genom lag. Att Finlands Bank står
under "riksdagens vård" anses betyda att den är
oberoende i relation till regeringen och separat från den
regelrätta statsförvaltningen. I 1 § i
lagen om Finlands Bank () sägs det
att Finlands Bank är en oavhängig offentligrättslig
inrättning. Bankens oavhängighet av statsrådet
accentueras dessutom av att den ingår i Europeiska centralbankssystemet
enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Till myndigheter inom den offentliga förvaltningen
räknas också universiteten enligt 3 § 1 mom.
2 b punkten i lagförslag 1.
Utifrån 123 § 1 mom. i grundlagen har universiteten
självstyrelse enligt vad som närmare bestäms
genom lag. Med självstyrelse avses i förarbetena
till grundlagen framför allt att universitetens egna förvaltningsmyndigheter
bestämmer om universitetens interna förvaltning,
med vissa i lag angivna begränsningar, inte de statliga
allmänna förvaltningsmyndigheterna. Den ekonomisk-administrativa
autonomin innebär att universiteten själva får
tillsätta sina administrativa organ, som fattar beslut
om frågor som hör till universitetens interna
administration. Till den interna administrationen hör också rätten
till intern normgivning. Universitetens självstyrelse har
ytterligare stärkts genom att de har omvandlats från
statliga ämbetsverk till fristående juridiska
personer.
Av skäl som hänger samman med 123 § i grundlagen
ser grundlagsutskottet det som nödvändigt att
universiteten undantas från tillämpningen av lagförslag
1.
Med myndigheter inom den offentliga förvaltningen avses
enligt 3 § 1 mom. 2 d punkten i lagförslag 1 också riksdagens ämbetsverk
och inrättningar.
I sista hand handlar det enligt grundlagsutskottets utlåtande
emellertid om en institutionell lösning som går
tillbaka till 2 § i grundlagen. Den utgör en av
grundbultarna i vårt statsskick, nämligen att
det görs åtskillnad mellan det högsta
statsorganet riksdagen, som utövar den lagstiftande makten
och fattar beslut om statsfinanserna, och statsrådet, som
utövar regeringsmakten. Det skulle klart strida mot denna
grundprincip om informationsförvaltningen vid riksdagens ämbetsverk
styrdes av finansministeriet. I detta sammanhang bör det
nämnas särskilt att riksdagen inte längre
har några inrättningar.
Slutligen avses med myndigheter inom den offentliga förvaltningen
i 3 § 1 mom. 2 e punkten i lagförslag 1 enskilda
personer när de utövar offentlig makt.
På grund av förslaget hänvisar grundlagsutskottet
till 80 § 1 mom. i grundlagen, som säger att det
ska utfärdas bestämmelser genom lag om grunderna
för individens skyldigheter. Enligt det nu aktuella lagförslaget
kommer finansministeriets styrning i praktiken att införas
genom förordning. Grundlagsutskottet påminner
också att det brukat anse att 80 § 1 mom. i grundlagen
direkt begränsar tolkningen av bemyndigandebestämmelser
och innehållet i bestämmelser som utfärdas
med stöd av bemyndigandena.
Lagförslag 1 kan i det närmaste karaktäriseras
som en generös ramlag och därför är
det osannolikt att villkoren i 80 § 1 mom. uppfylls. Den
bästa lösningen i konstitutionellt hänseende är
enligt grundlagsutskottet alltså att enskilda personer
undantas från lagens tillämpning.
Förvaltningsutskottet har på det sätt
som framgår av detaljmotiven beaktat alla invändningar
som grundlagsutskottet anfört mot tilllämpningen
av lagförslag 1. Definitionen av statlig myndighet och
myndighet inom den offentliga förvaltningen svarar i långa
stycken mot definitionen av en myndighet i 4 § i lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet ().
Syftet med begreppet myndighet i offentlighetslagen är
att så väl som möjligt säkerställa
offentligheten i fråga om myndighetshandlingar enligt grundlagens
12 § 2 mom. i alla de fall där det rör
sig om utövande av offentlig makt. Förvaltningsutskottet
konstaterar att lagens tillämpningsområde behöver ändras
på relativt många punkter och att det beror på att
det inte är möjligt att införa det exceptionellt
breda myndighetsbegreppet i offentlighetslagen i det här
sammanhanget. Det framhåller rent generellt hur viktigt
det är med en konstitutionell bedömning vid beredningen
av lagförslag.
Frivilligt samarbete
Med hänsyn till sakens natur och tillgänglig
information anser utskottet att det genom frivilligt samarbete är
möjligt att uppnå kompatibilitet mellan it-systemen
bland annat i fråga om de aktörer som i detta
betänkande undantas från förpliktande
samarbete.
Folkpensionsanstaltens informationssystem måste redan
av praktiska skäl vara interoperabla med informationssystemen
inom statsförvaltningen och vid de kommunala myndigheter
som har hand om välfärdstjänster. Folkpensionsanstalten
uppger att den nödvändiga samordningen med den övriga
förvaltningen ska genomföras genom frivilligt
samarbete.
Finlands Bank uppges vara redo för frivilligt samarbete
i den mån sådant samarbete behövs och
inom de gränser som är möjliga inom det
Europeiska centralbankssystemet.
Universiteten är också medvetna om behovet av
en övergripande arkitektur. Högskolorna har redan
en längre tid sysslat med att definiera interoperabiliteten
i olika projekt. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
har man redan långa traditioner av att producera centraliserade
tjänster, också i samarbete med olika organisationer.
Utskottet noterar att det internationella samarbetet också kan
göra det nödvändigt att främja
gemensam användning av olika länders it-system
på högskolenivå.
Förvaltningsutskottet anser i likhet med grundlagsutskottet
att riksdagen och statsrådet självfallet i gott
samarbete bör eftersträva största möjliga
och helgjutna interoperabilitet för sina it-system också utan
att förpliktas till det i lag. Det pågår
ett projekt för att göra statsrådets och
riksdagens dokumentsystem interoperabla och kompatibla på så sätt
att lagstiftningsdokument på ett tillförlitligt
sätt ska kunna skickas också i elektronisk form
mellan statsrådet och riksdagen.
Centrala definitioner
Förvaltningsutskottet noterar att alla de definitioner
som är centrala för tillämpning av lagen inte
alls har definierats i lag.
Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom
den offentliga förvaltningen reglerar som namnet säger
informationsförvaltningen i den offentliga förvaltningen.
Men där saknas en definition av vad som menas med informationsförvaltning.
Det är ett särskilt stort problem för
att de viktigaste befogenhetsbestämmelserna om administrativ
styrning och meddelande av bestämmelser och makt att utfärda
förordningar primärt riktar sig till informationsförvaltningen.
I den allmänna motiveringen i propositionen har informationsförvaltningen
inom den offentliga förvaltningen fått en mycket
bred definition, också med tanke på lagförslagets
syften. Däremot är definitionen mer precis i detaljmotiven.
Vidare kan det nämnas att det saknas en definition
av begreppet it-system trots att syftet med lagen är att
främja och säkerställa it-systemens interoperabilitet.
I lagförslaget finns det också gott om tekniska
begrepp som är långt ifrån typiska för
lagstiftning, som den offentliga förvaltningens övergripande
arkitektur. De gör det svårt att greppa lagförslagets
innehåll.
Följaktligen föreslår utskottet att
de viktigaste begreppen definieras i lagtexten på det sätt som
framgår närmare av detaljmotiven.
Bemyndiganden att utfärda förordning
Enligt 6 § i lagförslag 1 får finansministeriet
besluta att "en rekommendation som delegationen för informationsförvaltningen
inom den offentliga förvaltningen utfärdar när
det gäller den gemensamma övergripande arkitekturen
för informationsförvaltningen inom den offentliga
förvaltningen och de beskrivningar och definitioner av
interoperabiliteten som den övergripande arkitekturen förutsätter
ska vara standard för informationsförvaltningen
inom den offentliga förvaltningen".
Utskottet påpekar att en standard i sig ännu inte är
juridiskt bindande. Utifrån 4 § 2 mom. får bestämmelser
emellertid utfärdas genom förordning av statsrådet
om den gemensamma övergripande arkitekturen för
informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen
enligt standarden i 6 §, till den del det är fråga
om informations-, system- och teknikarkitektur och om innehållet
i de beskrivningar och definitioner av interoperabiliteten som den övergripande
arkitekturen förutsätter.
Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att man
i lagförslaget åtminstone uttrycksmässigt binder
statsrådets befogenhet att utfärda förordningar
vid finansministeriets beslut, vilket inte är lämpligt
med hänsyn till statsrådets konstitutionella ställning.
Följaktligen föreslår förvaltningsutskottet
i detaljmotiven att bestämmelserna preciseras.
I 9 § 2 mom. i lagförslaget heter det att
bestämmelser får utfärdas "genom förordning
av statsrådet eller ministeriet" om "den tid efter ikraftträdandet
av de förordningar som avses i 4 och 8 § inom
vilken informationssystemen inom den offentliga förvaltningens
myndigheter ska överensstämma med de krav på interoperabilitet enligt
4 och 8 § om vilka föreskrivs genom förordning
av statsrådet eller ministeriet".
Grundlagsutskottet anser att det står i strid med utgångspunkterna
i 80 § 1 mom. i grundlagen att statsrådets och
ministeriets befogenhet att utfärda förordningar
jämställs på detta sätt, eftersom
författningsmakt kan delegeras till ett ministerium närmast
när det är fråga om klart tekniska bestämmelser
som lämpar sig för den verkställande
makten. Förvaltningsutskottet föreslår
att bestämmelsen preciseras på denna punkt.
Egendomsskyddet
Grundlagsutskottet framhåller att föreslagna
9 § 2 mom. åtminstone i teorin innebär
en sådan möjlighet att en myndighet blir tvungen
att säga upp ett tjänsteupphandlingsavtal när
den i förordningen föreskrivna tiden löper
ut.
Det framgår av propositionens motivering att det kännetecknande
för kommunernas informationsförvaltning är
att lösningarna köps från enskilda aktörer
på marknaden. Avsikten enligt motiven till 9 § 2
mom. är vidare att de ändringar som måste
göras i informationssystemen på grund av förpliktelserna
i lagen ska kunna genomföras som ett led i informationssystemens normala
livscykel och utvecklings- och finansieringsplan. Samma utgångspunkt återfinns
i början av kapitlet om propositionens konsekvenser.
I ljuset av propositionens motivering är tanken bakom
9 § ändå inte att ingripa i befintliga avtalsförhållanden
under pågående avtalsperiod. Därför är
det enligt förvaltningsutskottet motiverat att det tas
in en övergångsbestämmelse i den föreslagna
lagen och att den formuleras så att den också gäller
tidsgränserna i 9 § 2 mom.
Uppföljning och skriftlig utredning
Utskottet förutsätter att regeringen ger akt
på hur lagstiftningens mål, som informationssystemens
interoperabilitet och kostnadseffektivitet, genomförs och
vidtar nödvändiga åtgärder om det
visar sig att målen inte nås. Vidare förutsätter
utskottet att det får en skriftlig utredning enligt 47 § 2
mom. i grundlagen om resultaten, inbegripet hur det frivilliga samarbetet
ska gå vidare under nästa valperiod (Utskottets
förslag till uttalande).
Detaljmotivering
1. Lag om styrning av informationsförvaltningen inom
den offentliga förvaltningen
2 §. Lagens tillämpningsområde och
förhållande till annan lagstiftning.
Förvaltningsutskottet föreslår att
lagens tillämpningsområde ändras av de
orsaker som nämns i betänkandets allmänna motivering
och grundlagsutskottets utlåtande. Följaktligen
ska för det första 2 § 1 mom. ändras så att
lagen inte gäller alla myndigheter inom den offentliga
förvaltningen, utan bara de myndigheter som nämns
särskilt i 2 § 2 mom. när de sköter
informationsförvaltningsuppgifter. Begreppet myndighet är
i den form som utskottet föreslår bredare än
normalt och omfattar bl.a. rättskipningsorgan.
I 3 § finns definitioner på vad som menas
med en myndighet inom den offentliga förvaltningen och
med en statlig myndighet. Förvaltningsutskottets förslag är
att bara begreppet myndighet inom den offentliga förvaltningen
ska användas och att det ska framgå av 2 § 1
och 2 mom.
I det nya 2 § 2 mom. ska de myndigheter inom den offentliga
förvaltningen nämnas som lagen tillämpas
på i stället för i 3 § 1 mom.,
alltså: 1) statliga ämbetsverk och inrättningar
samt statens affärsverk, 2) domstolar och andra rättskipningsorgan
när de sköter förvaltningsuppgifter, 3)
kommunala myndigheter när de sköter i lagen föreskrivna
uppgifter och 4) sammanslutningar och stiftelser med ett offentligt
förvaltningsuppdrag när de utövar offentlig
makt.
För att undvika oklarhet föreslår
utskottet att de aktörer som lagen inte ska tillämpas
på uttryckligen nämns i det nya 2 § 3
mom. Utskottet föreslår alltså att lagen
inte tillämpas på: 1) republikens presidents kansli,
2) riksdagen och dess ämbetsverk, 3) landskapsmyndigheter,
statliga och kommunala myndigheter i landskapet Åland,
4) Finlands Bank, 5) universitet enligt universitetslagen (),
6) den evangelisk- lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan i Finland,
7) bolag och sammanslutningar som verkställer arbetspensioner
och lagstadgade skadeförsäkringar och 8) Folkpensionsanstalten med
undantag av 5 § och 13 § 4 mom. De bestämmelser
som står kvar om Folkpensionsanstalten anknyter till delegationen
för informationsförvaltningen inom den offentliga
förvaltningen, som Folkpensionsanstalten också nu är medlem
av. Delegationen har till uppgift att arbeta för att förnya
och införa verksamhetsmetoder och metoder att producera
tjänster inom den offentliga förvaltningen med
hjälp av informations- och kommunikationsteknik och komma med
rekommendationer om informationsförvaltningen inom den
offentliga förvaltningen.
Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande konstaterar
förvaltningsutskottet för att undvika oklarhet
att det föreslår att alla andra utom domstolarnas
administrativa uppgifter ska undantas från lagens tillämpningsområde.
Dessutom har det gjort sådana ändringar som beror
på självstyrelselagen för Åland,
alltså undantagit landskapsmyndigheter och statliga och
kommunala myndigheter i landskapet Åland från
lagens tillämpningsområde. För kommunernas
del det gäller den föreslagna lagen bara kommunernas lagfästa
uppgifter. Vidare har Folkpensionsanstalten och Finlands Bank undantagits
från lagens tillämpningsområde. Detsamma
gäller universitet och enskilda personer. Men lagens 5 § och
13 § 4 mom. gäller Folkpensionsanstalten.
3 §. Definitioner.
De myndigheter som undantas från lagens tillämpningsområde
i 3 § flyttas till 2 § för att bilda
nya 2 och 3 mom. på det sätt som framgår
av detaljmotiven till 2 §. I 3 § föreslår
förvaltningsutskottet utifrån och med hänvisning
till detaljmotiven i propositionen definitioner av begreppen informationsförvaltning
inom
den offentliga förvaltningen, informationssystem inom den
offentliga förvaltningen, övergripande arkitektur
för informationsförvaltningen inom den offentliga
förvaltningen och interoperabilitet för informationssystemen
inom den offentliga förvaltningen
Med informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen
i 3 § 1 punkten avses en stödfunktion som gör
det möjligt att sköta offentliga förvaltningsuppgifter
med hjälp av informations- och kommunikationstekniska metoder
och redskap.
Med informationssystemen inom den offentliga förvaltningen
avses i 3 § 2 mom. i sin tur adb-baserade databaser eller
datalager för information som samlats in för
ett specifikt syfte och som användaren kan utnyttja för
att producera tjänster eller utföra andra uppgifter
enligt systemets ändamål och krav på databehandlingen.
För den övergripande arkitekturen för
informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen
föreslår utskottet beskrivningen i 3 § 3
mom. av den övergripande struktur för informationsförvaltning
som består av organisationer, tjänster, verksamhetsprocesser,
hanterad information, informationssystem och teknik inom den offentliga
förvaltningen och relationerna mellan dess enskilda delar.
Med interoperabiliteten för informationssystemen inom
den offentliga förvaltningen i 3 § 3 punkten
avses informationssystemens tekniska och innehållsliga
interoperabilitet med övriga myndigheters informationssystem
inom den offentliga förvaltningen när systemen
utnyttjar samma information.
Utskottet föreslår att 3 § 2 mom.
samtidigt stryks.
4 §. Styrning.
Utskottet hänvisar till den allmänna motiveringen
och föreslår att 4 § 2 mom. preciseras
med att enskilda personer utgår ur momentet. Det beror
på det nya 2 § 2 mom., där det föreslås
att enskilda personer helt ska vara undantagna från lagens
tillämpningsområde.
Vidare föreslås en precisering i 4 § 2
mom. om att det genom förordning av statsrådet
får utfärdas bestämmelser om den standard
enligt 6 § som den gemensamma övergripande arkitekturen
för informationsförvaltningen inom den offentliga
förvaltningen grundar sig på och om innehållet
i de beskrivningar och definitioner av interoperabiliteten som den övergripande
arkitekturen förutsätter. Det är motiverat
för att statsrådet inte ens formellt ska vara
bundet av finansministeriets beslut i sin styrning.
Utskottet vill dessutom precisera 4 § 4 mom. så att
momentets lydelse stämmer överens med det nya
2 § 2 mom. I 4 § 4 mom. föreslås
en hänvisning till de myndigheter som nämns i
2 § 2 mom. 1 och 2 punkten.
Utskottet föreslår att 4 § 5 mom.
i propositionen stryks som onödigt.
7 §. Interoperabiliteten för informationssystemen
inom den offentliga förvaltningen.
Utskottet föreslår att 7 § 2 mom.
i propositionen stryks, eftersom definitionen av interoperabiliteten
för informationssystemen inom den offentliga förvaltningen
har tagits in i utskottets förslag till 3 § 4
mom.
8 §. Informationssystemens interoperabilitet inom
respektive ansvarsområde.
Utskottet föreslår att 8 § 1 mom.
preciseras med att enskilda personer utgår ur momentet.
Förslaget motiveras med ändringen i 2 § 2
mom., där det föreslås att enskilda personer
helt ska strykas i definitionen av en myndighet inom den offentliga
förvaltningen. Dessutom vill utskottet stryka de onödiga
orden "också" och "endast" i 8 § 1 mom.
9 §. Ändring av informationssystemen inom
den offentliga förvaltningens myndigheter.
Utskottets förslag är att 9 § 1 mom.
kompletteras med att myndigheterna inom den offentliga förvaltningen
ska se till att deras informationssystem överensstämmer
med kraven på interoperabilitet i 4 § och 8 § som
det föreskrivs om genom förordning av statsrådet
eller ministeriet senast när serviceavtalen för
informationssystemen löper ut. Utskottet vill inte bara
precisera momentets lydelse utan också säkerställa
att man kan lita på att avtalsrelationer består
och att åtgärder som är nödvändiga
för att garantera interoperabiliteten kan genomföras
enligt en ekonomiskt rationell tidsplan och utan att det ingriper
retroaktivt i avtalsrelationer.
Utskottet föreslår dessutom att 9 § 2
mom. förtydligas på den punkten att där
föreskrivs om den tid inom vilken myndigheter inom den
offentliga förvaltningen ska se till att deras informationssystem
stämmer överens med föreskrivna krav
på interoperabilitet genom förordning av statsrådet
i fråga om 4 § och genom förordning av
ministeriet i fråga om 8 §.
11 §. Gemensamma tjänster.
Utskottet vill ändra 11 § 1 mom. så att
det stämmer överens med lydelsen i det föreslagna
nya 2 § 2 mom. I 11 § 1 mom. ska det
alltså hänvisas till de myndigheter som avses
i 2 § 2 mom. 1—3 punkten.
13 §. Ikraftträdande.
I 13 § 3 mom. föreslås en sådan
precisering i lydelsen att den förordning av statsrådet
som avses i 11 § "har trätt i kraft". Formuleringen är
mer exakt än den ursprungliga.
2. Lag om ändring av 18 och 36 § i lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet
Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.