Motivering

Inledning

En församling eller kyrklig samfällighet inom evangelisk-lutherska kyrkan kan med stöd av 6 § i begravningslagen () ta ut avgifter för upplåtelsen av en gravplats, tjänster i anknytning till gravsättningen och skötseln av graven. Avgifterna får vara högst så stora som produktionskostnaderna för tjänsten i fråga. Dessutom skall grunderna för avgifterna vara desamma för alla dem som har rätt att bli gravsatta på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens begravningsplats.

Begravningslagen antogs i riksdagen i slutet av riksmötet 2002 (RP 204/2002 rd) och lagen träder i kraft i början av 2004. I sitt betänkande om begravningslagen ansåg förvaltningsutskottet att det var skäl att skyndsamt sätta igång en särskild beredning för att närmare klarlägga på vilka villkor det var möjligt att avvika från principen om lika stora avgifter. Utskottet har ansett det viktigt att det också i framtiden skall vara möjligt att följa nuvarande praxis i flera församlingar att överlåta en avgiftsfri gravplats till krigsveteraner (FvUB 21/2002 rd).

Befrielse från avgifter

Regeringen föreslår att begravningslagen kompletteras med en bestämmelse om att de församlingar och kyrkliga samfälligheter i evangelisk-lutherska kyrkan som håller allmänna begravningsplatser också i framtiden i enlighet med tidigare praxis helt eller delvis skall kunna bevilja befrielse från avgifter inom begravningsverksamhet på den grund att den avlidne var frontveteran eller av något annat jämförligt skäl.

Lagmotionerna för fram olika alternativ - dels tekniska, dels innehållsliga - för regleringen. En del av dem utgår i likhet med propositionen från att församlingarna skall ha rätt att avgöra om avgiftsfrihet beviljas eller inte. I andra föreslås befrielse från avgifter direkt med stöd av lag.

Utskottet har redan av hänsyn till den evangelisk-lutherska kyrkans ställning stannat för att det som tidigare skall vara församlingens eller den kyrkliga samfällighetens sak att bestämma om befrielse från avgifter. Dessutom skall församlingen eller den kyrkliga samfälligheten kunna bestämma om befrielse beviljas helt eller delvis.

Utskottet ser det som helt klart att församlingar och kyrkliga samfälligheter kommer att bevilja våra krigsveteraner befrielse från avgifter. Samtidigt är det enligt utskottets mening lämpligt att församlingarna fattar ett principbeslut om befrielse från avgifter och vilka som skall beviljas befrielse utifrån principen om likabehandling.

Vem kan befrias från avgift

Begreppet krigsveteran används mycket ofta i allmänt språkbruk och även i officiella sammanhang. Men enligt erhållen utredning används begreppet frontveteran i stället för krigsveteran i vår lagstiftning. Som frontveteran anses den som beviljats frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken, veterantecken eller frontmannatecken för utlänningar.

För tillfället finns det omkring 118 000 frontveteraner i livet, ca 19 000 av dem krigsinvalider. Veteranernas medelålder är omkring 83 år. Av de nu levande frontveteranerna är drygt 80 000 män och omkring 37 000 kvinnor.

Utskottet godkänner regeringens flexibla förslag till reglering som möjliggör att också personer som är jämförliga med frontveteraner kan beviljas befrielse från avgifter. I början av 1998 trädde en lag om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig () i kraft. Enligt uppskattning omfattas lagen av totalt 10 000—15 000 personer, av vilka knappa hälften är sådana 1926 födda personer som tjänstgjort vid försvarsmaktens utbildningscentraler. Enligt den formulering som utskottet godkänt kan dessa personer som under krigen 1939—1945 eller senare har tjänstgjort i krigsrelaterade uppgifter och som enligt lagen kan få rehabilitering beviljas befrielse från begravningskostnader på samma sätt som frontveteraner.

Regeringen anser i propositionens motivering att också dessa personers makor kan beviljas befrielse från avgifter. Utskottet föreslår att bestämmelsen preciseras på denna punkt genom att makarna nämns i lagen. Med makar avses både krigsänkor och andra veteranmakor.

Sammanfattning

Förvaltningsutskottet noterar att det gemensamma målet för propositionen och lagmotionerna är att frontveteraner och med dem jämförliga personer skall kunna beviljas befrielse från begravningskostnader. Lagmotionerna innehåller också andra mera utförliga förslag som utskottet ändå inte anser sig kunna tillstyrka i detta sammanhang. Utskottet har inte heller godkänt propositionen utan ändringar. Utskottet har därför beslutat godkänna lagförslaget utifrån propositionen och lagmotionerna med följande lydelse: "En församling eller en kyrklig samfällighet kan utan hinder av 2 mom. helt eller delvis bevilja befrielse från de avgifter som avses i 1 mom. på den grund att den avlidne var frontveteran eller av något (utesl.) därmed jämförbart skäl. Befrielsen från avgifter kan också gälla en sådan persons maka." Denna formulering har beaktats ovan i motiveringen till lagförslaget.

Graderingen av avgiften utifrån hur länge medlemskapet i kyrkan har varat, som utskottet har behandlat i sitt betänkande FvUB 21/2002 rd, är en principiellt viktig ändring som kräver grundlig beredning. Utskottet avser att bevaka beredningen och även i övrigt vidta nödvändiga åtgärder i saken. Men på detta stadium är det viktigaste att säkerställa att denna lagändring som gäller våra krigsveteraner genomförs så fort som möjligt.