Detaljmotivering

1. Lag om ändring av statstjänstemannalagen

8 d §.

Regeringen föreslår i sin proposition att uppgifterna om statens högsta tjänstemäns bindningar och bisysslor ska kunna offentliggöras i ett allmänt datanät till den del de är offentliga. Förslaget hänför sig till 8 a § i lagen, som innehåller bestämmelser om att statens högsta tjänstemän ska anmäla sina bindningar och tillstånd för och anmälningar om bisysslor till den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten är i de flesta fall förvaltningsområdets ministerium, som är tjänstemannens arbetsgivare. Uppgifterna framgår därmed i regel redan i nuläget av ministeriets personregister i elektronisk eller icke elektronisk form och omfattas av de bestämmelser som gäller skydd av personuppgifter. Bestämmelsens formulering "får offentliggöras" sammanhänger enligt inkommen utredning framför allt med att offentliggörandet i ett allmänt datanät i praktiken kräver en datateknisk lösning som ännu inte finns och som det är svårt att avgöra när den kommer att realiseras. Utskottet anser det vara viktigt att uppgifterna om den högsta statstjänstemannaledningens bindningar och tillstånd för och anmälningar om bisysslor offentliggörs i ett allmänt datanät och vill att de behövliga datatekniska lösningarna blir verklighet så snart som möjligt.

Det är trots det nödvändigt att precisera 1 mom. och tydliggöra det i relation till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet () och formulera om bestämmelsen så att uppgifterna får offentliggöras i ett allmänt datanät, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna.

Enligt 2 mom. svarar den behöriga myndigheten för att de uppgifter som avses i 1 mom. är uppdaterade. Också enligt gällande lag ska tjänstemännen utan dröjsmål anmäla ändringar och bristfälligheter i de uppgifter som avses i 8 a § 1 mom. i lagen samt även annars lämna motsvarande redogörelse när den behöriga myndigheten begär en sådan. På så sätt försöker man säkerställa att uppgifterna i registren är aktuella. Enligt den föreslagna 8 d § 2 mom. ska den behöriga myndigheten svara för att de uppgifter som offentliggörs på allmänna webbplatser är uppdaterade. Detaljmotiven anger att det här bland annat innebär att ändrade uppgifter genast uppdateras. Den behöriga myndigheten ska också svara för att informationen raderas från datanätet när bisysslan har upphört. Utskottet konstaterar att också det bör framgå av paragraftexten och föreslår att en bestämmelse om detta fogas till 2 mom.

Det är enligt utskottet också nödvändigt att bemyndigandet att utfärda förordning i 3 mom. preciseras med ett omnämnande av vilka slags uppgifter det är fråga om. Enligt inkommen utredning ingår bemyndigandet för att man senare ska kunna svara på eventuella behov av reglering i samband med konstruktionen av ett datatekniskt system. Eftersom behoven av en reglering på lägre nivå tills vidare inte har preciserats, föreslår utskottet att ordalydelsen ändras så att närmare bestämmelser får utfärdas genom förordning av statsrådet.

44 a §.

Det föreslås i bestämmelsen att en myndighet ska ha möjlighet att avtala om en tidsfrist under vilken en tjänstemans rätt att övergå till ett annat anställningsförhållande eller en annan uppgift utanför statsförvaltningen eller att inleda närings- eller yrkesutövning eller annan verksamhet som jämställs med förvärvsarbete är begränsad. Detta så kallade karensavtal ingås i regel före utnämningen, men också under tjänsteförhållandet om det behövs, innan tjänstemannen inleder ett arbete som förutsätter ett avtal om en karenstid. Enligt detaljmotiven ska frågan om att ingå ett karensavtal och ställa det som förutsättning för utnämning eller övergång till nya uppgifter övervägas särskilt noggrant om tjänstemannens kommande uppgifter omfattar arbete med information som är särskilt känslig med tanke på staten eller företagsverksamheten.

Genom karensförfarandet försöker man trygga exempelvis särskilt viktiga tjänste- eller affärshemligheter. Förfarandet bidrar också till att skydda allmänintresset och förtroendet för ämbetsåtgärdernas opartiskhet. På så sätt begränsas också möjligheterna till korruption i övergångsskedet. Det finns därmed relativt vägande skäl för ett karensförfarande. Utskottet anser trots det att de föreslagna bestämmelserna, i synnerhet de som gäller vad karensen ska omfatta, dess yttre betingelser och omfattning är så pass vaga och mångtydiga att de inte kan anses uppfylla de krav på exakthet och noggrann avgränsning som måste ställas på lagstiftningen. Utifrån en utredning konstaterar utskottet att saken kräver så pass omfattande fortsatt beredning att utskottet inte kunnat genomföra den i samband med sin behandling. Utskottet föreslår därför att paragrafen stryks. Vid den fortsatta beredningen bör det beaktas att bestämmelserna ska kunna tillämpas också inom den offentliga förvaltningen i övrigt och oberoende av anställningsförhållandets juridiska form. Bestämmelserna bör också bedömas i konstitutionellt hänseende.

Eftersom utskottet föreslår att 44 a § inte ska ingå i lagen, behöver inte heller rubriken för 11 kap. ändras.

65 §.

Enligt 2 mom. anses en tjänsteman ha avgått från sin tidigare tjänst vid den tidpunkt då denne för andra gången har utnämnts till en tjänst för viss tid inom den högsta ledningen. Avsikten är framför allt att undvika långa kedjor av tjänstledigheter. Den föreslagna bestämmelsen ger dock myndigheten möjlighet att av särskilda skäl besluta något annat. Det ämbetsverk där bakgrundstjänsten är placerad får besluta att tjänstemannen beviljas fortsatt tjänstledighet efter den i lag föreskrivna visstidsperioden. Det ska alltså uttryckligen röra sig om orsaker som utgår från myndigheten. Avsikten är att trygga behoven inom myndighetsverksamheten, till exempel att värdefull kompetens bevaras inom organisationen.

Förslaget innebär en ändring jämfört med det rådande läget, nämligen att personen i regel beviljas tjänstledighet för den tid den nya tjänsteutnämningen varar. Bakgrundstanken, alltså att undvika långa kedjor av tjänstledigheter, är enligt utskottet lovvärd. Det som ur tjänstemannens synvinkel måste beaktas är att om denne genast efter femårsperioden utnämns till någon tjänst inom den högsta ledningen för en ny period, upphör det tidigare tjänsteförhållandet som gällt tills vidare direkt med stöd av lagen. Att beviljas tjänstledighet blir i fortsättningen alltså ett undantag från huvudregeln. Också förfarandet blir ett annat. Tjänstemannen ansöker i sådana fall inte om tjänstledighet, utan ger bara sitt samtycke till beviljande av ledighet. Tjänstledigheten beviljas inte heller på tjänstemannens initiativ. Men det bör också noteras att tjänsteförhållandet till staten inte upphör när en tjänsteman blir utnämnd för en ny period. Tjänstemannen har inte heller någon lagfäst skyldighet att ta emot en ny femårsperiod, utan kan i stället återvända till sin tidigare tjänst. Dessutom kommer var och en som söker en tjänst inom den högsta ledningen redan när tjänsten söks att vara medveten om reglerna för kontinuiteten i tjänsteförhållanden och när ett förhållande upphör enligt lag.

Utskottet anser att den föreslagna regleringen som helhet betraktad är möjlig och därmed kan godkännas. Enligt inkommen utredning till utskottet avser 2 mom. i den aktuella paragrafen enbart tjänster som avses i 9 a § 1 mom. Bestämmelsen behöver därför förtydligas i detta avseende.

I detta sammanhang noterar utskottet också 9 b § i lagförslaget, som föreskriver om möjligheten att utnämna en tjänsteman inom den högsta ledningen till en annan uppgift inom statförvaltningen för viss tid, högst två år, utan ett ansökningsförfarande. Målet med bestämmelsen är att se till att en tjänsteman som blivit utnämnd till en tjänst får möjlighet att arbeta inom statsförvaltningen när denne inte genast när visstidsanställningen utgår kan utnämnas antingen till en uppgift inom den högsta ledningen eller till en annan uppgift som motsvarar tjänstemannens yrkeskompetens genom tillsättandeförfarandet. Det beror på situationen om det finns lämpliga uppgifter som tjänstemannen kan söka, och man kan inte heller på förhand veta vilka tjänster som är lediga att sökas och när. Bestämmelsens syfte är att ge flexibilitet när det gäller sådana oförutsägbara mellanskeden. Bestämmelsen tillämpas inte på en tjänsteman som är tjänstledig från en annan statlig tjänst till vilken denne har utnämnts tills vidare.

Ingressen.

Av utskottets ändringsförslag följer att också ingressen måste ändras.

5. Lag om ändring av 14 § i lagen om regionförvaltningsverken

14 §. Tillsättande av tjänster.

Efter det att propositionen lämnades har riksdagen godkänt lagen om ändring av lagen om regionförvaltningsverken, där det som i 14 § 1 mom. tidigare var styrningen av verksamheten har ändrats till sektorstyrningen (). Lagen stadfästes den 23 januari 2015 och träder i kraft den 1 mars 2015. Det nu aktuella 1 mom. bör samordnas med lagändringen.

Propositionen föreslår i samband med bestämmelserna om den högsta ledningen att det gällande 14 § 3 mom. om bemyndigande att utfärda förordning om behörighetsvillkoren för tjänsterna vid regionförvaltningsverken ska slopas. Eftersom bemyndigandet i 3 mom. omfattar också andra behörighetsvillkor än de som gäller ämbetsverkschefer, behöver bestämmelsen kvarstå.