Allmän motivering

Skyddspolisen är en rikstäckande polisenhet. Enligt 10 § 1 mom. i polisförvaltningslagen (110/1992) har skyddspolisen till uppgift att bekämpa förehavanden och brott som kan äventyra stats- och samhällsskicket eller rikets inre eller yttre säkerhet och att undersöka sådana brott.

Utskottet påpekar att skyddspolisens uppgifter och verksamhet skiljer sig från den övriga polisens. Skyddspolisens arbete och arbetssätt karakteriseras snarare av underrättelse. Arbetet kräver att skyddspolisen aktivt och på bred bas bevakar Finlands säkerhetspolitiska omvärld och inhämtar information proaktivt. Skyddspolisen tar fram och analyserar information som är nödvändig för att förhindra hot mot viktiga statliga säkerhetsintressen.

För att upptäcka och avvärja hot mot statens säkerhet bedriver skyddspolisen underrättelseverksamhet. Där ingår det att inhämta behövlig information, omvandla data till användbar information, analysera och avrapportera informationen och att vidta andra nödvändiga åtgärder. Information inhämtas i öppna källor, via operativ verksamhet och av nationella samarbetspartner och utländska säkerhets- och underrättelsemyndigheter. Bestämmelser om hemliga metoder för att inhämta information och om tvångsmedel finns i polislagen () och tvångsmedelslagen ().

Utskottet vill påminna om att främmande staters aktiviteter ingår som en väsentlig del i skyddspolisens operativa verksamhet. De åtnjuter i flera hänseenden immunitet på grundval av folkrätten och kan därför inte behandlas i en straffprocess. Bland annat internationella konflikter, där terrordåd spelar en framträdande roll, har satt fokus på skyddspolisen och dess roll för att samla in och analysera information om våldsbenägen radikalisering och terrordåd och ta fram lägesinformation för statsledningen och säkerhetsmyndigheterna.

Omvälvningarna i skyddspolisens omvärld de senaste åren hänger samman med hot mot den inre säkerheten och statens säkerhet och det faktum att dessa fenomen blir allt mer internationella och it-relaterade. Gränsen mellan inre och yttre säkerhet är diffus och den externa dimensionen i den inre säkerheten har fått en framträdande roll. Den nationella och den internationella omvärlden blir allt mer inflätade i varandra. De allvarligaste hoten inom skyddspolisens ansvarsområde kommer nästan utan undantag ursprungligen från utlandet eller alternativt har de fler kopplingar till utlandet än under tidigare år. En enskild stat kan inte i alla situationer avvärja hot mot sig själv uteslutande med sina egna åtgärder. Denna lägesförändring visar att underrättelse- och säkerhetsarbetet på det internationella planet och den operativa och strategiska information som det ger är av stor betydelse. Den internationella operativa och strategiska meddelandetrafiken på området har nästan fyrfaldigats på 2000-talet, enligt propositionen. Förvaltningsutskottet anser propositionen om en omstrukturering av skyddspolisen för mer rationell administrativ ställning vara motiverad. Skyddspolisen ska inte längre vara underställd Polisstyrelsen utan administrativt sett höra direkt under inrikesministeriet. Tack vare detta kan skyddspolisen utföra sina specialuppgifter effektivare samtidigt som den strategiska styrningen och styrningen på statsrådsnivå stärks och skyddspolisens administrativa avstånd till de som fattar de säkerhetspolitiska besluten förkortas. En viktig punkt är också att skyddspolisens roll i både det nationella och det internationella samarbetet förtydligas.

Vad beträffar nuläget bör det nämnas att skyddspolisens budget utgör 2—3 procent av den samlade polisbudgeten och att skyddspolisen relativt sett har en lika stor andel av polispersonalen, 220 personer. Trots att skyddspolisens omvärld och uppgifter skiljer sig från den övriga polisens bedöms resurstilldelningen inom ramen för polisens allmänna resursprövning. Den nuvarande modellen har inte kunnat tillgodose de särskilda behov som kommit till när omvärlden har förändrats.

Utskottet understryker att skyddspolisens administrativa ställning moderniseras i och med propositionen. Skyddspolisens uppgifter ändras dock inte. Därför är det befogat att skyddspolisen också i fortsättningen är en rikstäckande polisenhet. Däremot är det hädanefter inrikesministeriet som styr verksamheten, svarar för resultat- och resursstyrningen och har hand om laglighetsövervakningen. Utskottet understryker att det ska vara rättsenheten som har hand om laglighetsövervakningen eftersom det i övrigt ingår i dess ansvarsområde.

Inrikesministeriet har för avsikt att årligen lägga fast prioriteringar för inhämtande av information inom skyddspolisen, sägs det i propositionen. Innan prioriteringarna läggs fast måste de behandlas och samordnas i till exempel statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. En redogörelse om prioriteringarna ska lämnas till de behöriga utskotten i riksdagen. Mekanismen kan anses stå i samklang med målet att öka den strategiska och politiska styrningen av skyddspolisen. Enligt propositionen kräver mekanismen inte förankring i lagstiftning.

Den parlamentariska kontrollen av skyddspolisen via förvaltningsutskottets, utrikesutskottets och grundlagsutskottets rätt att få information skiljer sig redan nu tydligt från den parlamentariska kontrollen av polisverksamheten i övrigt. Utskottens rätt till information inom ramen för sitt ansvarsområde grundar sig på 47 § 2 mom. i grundlagen. Enligt förvaltningsutskottets uppfattning finns det inga innehållsliga restriktioner i rätten att få information. Skyddspolisens möjligheter att få information baserar sig i hög grad på absolut konfidentiellt internationellt informationsutbyte. Detta bör enligt utskottet beaktas på behörigt sätt inte minst när det gäller att bedöma hur ingående operativ information skyddspolisen ska begära för att få en relevant bild av frågan.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen med de kommentarer och ändringsförslag som framgår av betänkandet. Regeringen måste noga följa upp hur den administrativa omställningen fungerar och med en gång vidta åtgärder om brister uppdagas.