Allmän motivering
Allmänt
I propositionen föreslås en ny lag om behandlingen
av personuppgifter inom Tullen, som ska samla bestämmelserna
om behandling av personuppgifter inom Tullen. Utskottet konstaterar att
den föreslagna lagen har samband med ett pågående
projekt för en övergripande revidering av tullagsstiftningen,
där den gällande tullagen ()
ska indelas i tre separata lagar, dvs. tullagen, i en ny lag om
brottsbekämpning inom Tullen (RP 174/2014
rd) som utskottet behandlar och i den föreliggande
lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen. Enligt utskottets
uppfattning sker revideringen av tullagen på basis av en
separat beredning.
För närvarande föreskrivs om Tullens
personregister och om behandlingen av personuppgifter i tullagen,
som innehåller bestämmelser bl.a. om informationsinnehåll
i Tullens personregister, utlämnandet av personuppgifter
samt möjligheten att få uppgifter ur olika register.
Till den del inget annat föreskrivs i tullagen eller i
EU:s lagstiftning tillämpas på behandlingen av
personuppgifter inom Tullen bestämmelserna i personuppgiftslagen
() och lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet ().
Reformbehov
Den gällande tullagen trädde i kraft i början 1995,
dvs. samtidigt som Finland blev medlem i Europeiska unionen. Tullens
grundläggande uppgifter och behovet av behandling av personuppgifter
har inte ändrats i någon större utsträckning
under den tid som Finland varit medlem av EU. Efter att tullagen
trädde i kraft har ändringar eller revideringar
av specialbestämmelserna som gäller behandling
av personuppgifter gjorts närmast till följd av ändringar
i övrig lagstiftning. Sådana ändringar
har utifrån tillgängliga uppgifter gjorts ett
tjugotal gånger, vilket har resulterat onödig
splittrad lagstiftning.
Utskotter poängterar att den utveckling som efter tullagens
ikraftträdande skett inom regleringen av de grundläggande
fri- och rättigheterna, stiftandet av lagar för
polisens och gränsbevakningsväsendets personregister
och övriga ändringar i lagstiftningen, det utökade
samarbetet inom brottsbekämpning samt det internationella
informationsutbytet och utvecklingen av lagstiftningen i anslutning
till detta har likväl skapat ett behov av att få lagstiftningen
om Tullens personregister att motsvara de ändrade förhållandena
Dessutom understryker utskottet att för att upprätthålla
effektiviteten i brottsbekämpningen förutsätts
att lagstiftningen om Tullens personregister förenhetligas
med i synnerhet polisens motsvarande lagstiftning. Även
med tanke på tillämpningen av bestämmelserna
vore det klarare om de centrala bestämmelserna om behandlingen
av personuppgifter inom Tullen samlas i en egen, separat lag, på samma
sätt som för polisen och gränsbevakningsväsendet.
Reformens centrala mål
Enligt utskottet är propositionens utgångspunkt ändamålsenlig;
att avvikelser från personuppgiftslagen och lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet görs endast om detta är
nödvändigt för att säkerställa
tullverksamhetens effektivitet eller för att beakta bestämmelser
om Europeiska unionens tull- eller andra informationssystem. Avvikelser
från dessa allmänna lagar görs närmast
i fråga om bestämmelserna som gäller
insamling och registrering av känsliga uppgifter, en registrerad
persons rätt till insyn samt användning och utlämnande
av personuppgifter. Naturligtvis ska i en ny lag, som i allmänhet
i en sådan speciallagstiftning, ingå bestämmelser
om inrättande av Tullens personregister, registrens informationsinnehåll,
den registeransvarige, hur länge informationen i personregistren
ska bevaras samt om nationellt och internationellt utbyte av uppgifter.
Dessutom är det nödvändigt att korrigera
de lagstiftningsmässiga bristerna i behandlingen av personuppgifter
inom Tullen samt att revidera de personuppgiftsbestämmelser
som gäller Tullen med beaktande av de missförhållanden
som framkommit vid den nationella tillämpningen, de förändringar
som gjorts i lagstiftningen sedan lagen trädde i kraft
och den internationella utvecklingen. Dessutom är det motiverat
att förenhetliga Tullens personuppgiftsbestämmelser med
i synnerhet polisens och gränsbevakningsväsendets
bestämmelser i sådana fall där Tullens
verksamhet är identisk med de ovan nämnda myndigheternas.
I synnerhet förutsätter Tullens brottsbekämpande
verksamhet enhetliga bestämmelser med de övriga
myndigheterna som utför brottsbekämpning. Enligt
utskottet förutsätter detta också PTG-samarbete,
som fortlöpande utvecklas.
Utöver det ovan sagda ska det med den nya lagstiftningen
genomföras Europeiska unionens råds rambeslut
om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för
polissamarbete och straffrättsligt samarbete (2008/977/RIF), dvs.
ett s.k. EU:s dataskyddsrambeslut.
I detta sammanhang är det skäl att nämna
att den föreliggande propositionen har beröringspunkter
med regeringens proposition med förslag till lag om brottsbekämpning
inom Tullen (RP 174/2014 rd). Bestämmelserna
om behandling av personuppgifter inom Tullen har utformats med beaktande
av det nämnda lagförslaget om brottsbekämpning
inom Tullen.
Allmän bedömning
Den föreslagna lagen överensstämmer
enligt de avsedda målen till sina väsentliga delar
såväl med lagen om behandling av personuppgifter
i polisens verksamhet () som
med lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet
(). De båda ovan nämnda
lagarna har stiftats utifrån förvaltningsutskottets
betänkande genom grundlagsutskottets medverkan.
Dessutom har ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter
i polisens verksamhet stiftats huvudsakligen genom grundlagsutskottets
medverkan. Av grundlagsutskottets utlåtande framgår
den positiva omständigheten att man vid utformningen av
de nu föreslagna bestämmelserna har strävat
efter att beakta grundlagsutskottets tidigare utlåtandepraxis
och samtidigt ta hänsyn till särdragen i Tullens
verksamhet.
I grundlagsutskottets och också i förvaltningsutskottets
praxis har vid bedömningen av den typ av registerbestämmelser
som nu föreslås uppmärksamhet särskilt
fästs vid syftena för registreringen, innehållet
i de registrerade personuppgifterna, de tillåtna användningsområdena för
uppgifterna, möjligheterna till överlåtelse
av uppgifter, uppgifternas förvaringstid och den registrerades
rättsskydd. Lagbestämmelser om dessa frågor
ska vara heltäckande och detaljerade. Kravet på bestämmelser
i lag gäller också möjligheten att överlåta
uppgifter via en teknisk anslutning.
I sitt utlåtande har grundlagsutskottet har vid bedömningen
av rätten att få uppgifter också fäst avseende
bl.a. vid vad och vem rätten att få uppgifter
gäller och hur rätten är kopplad till
nödvändighetskriteriet. Myndigheternas rätt
att få och möjlighet att lämna ut uppgifter
kan enligt grundlagsutskottet gälla "behövliga
uppgifter" för ett visst syfte, om lagen ger en
uttömmande förteckning över innehållet
i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges
i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett
krav på att "uppgifterna är nödvändiga" för
ett visst syfte. Å andra sidan har grundlagsutskottet ansett att
grundlagen inte tillåter en mycket vag och ospecificerad
rätt att få uppgifter, låt vara att den är
knuten till nödvändighetskriteriet.
Lagförslag 1 innehåller också på basis
av grundlagsutskottets granskning detaljerade bestämmelser
såväl om Tullens rätt att få uppgifter från
vissa register och informationssystem (13 och 14 §) som
om rätten att lämna ut uppgifter till andra myndigheter
(17 §). Bestämmelser kring detta tema finns också i
de lagar som det hänvisas till i de nämnd paragraferna.
Det här innebär enligt grundlagsutskottet dubbelreglering,
vilket ändå inte direkt utgör något
konstitutionellt problem. Det leder dock till en tung struktur och är ägnad
att medföra tolkningsproblem.
Propositionen har förståeligt nog utgått
från polisens personuppgiftslag som modell när
lagförslaget om behandling av personuppgifter inom Tullen
har beretts ( nedan lagförslaget, om inte annat anges).
Förvaltningsutskottet har i olika sammanhang fäst
uppmärksamhet vid en totalrevidering av polisens personuppgiftslag,
eftersom den nuvarande lagen är mycket komplicerad till
sin struktur och innehåll. Frågan har bl.a. tagits
upp i förvaltningsutskottets betänkande FvUB
26/2013 rd om regeringens proposition till ändring
av polisens personuppgiftslag (RP 66/2013 rd).
Riksdagen har i sitt svar utifrån förvaltningsutskottets
betänkande förutsatt att regeringen snarast påbörjar
totalrevideringen av polisens personuppgiftslag och att man vid
sidan av andra beredningen också beaktar det slutliga innehållet
i den nya dataskyddslagstiftning som är under beredning
i EU och vilka krav den ställer på den nationella
lagstiftningen. Avseende ska dessutom fästas vid de anmärkningar
beträffande lagens struktur och innehåll som framgår
av förvaltningsutskottets betänkande FvUB 26/2013
rd inklusive behovet att utveckla tillsynen över
de register som avses i polisens personuppgiftslag. På samma
gång bör även bestämmelserna
om gränsbevakningsväsendets personuppgifter justeras.
Förvaltningsutskottet understryker att man på samma
gång vid sidan av justering av bestämmelserna
om gränsbevakningsväsendets personuppgifter också ska
justera bestämmelserna i den aktuella lagen om behandling
av personuppgifter inom Tullen. Också grundlagsutskottet
har uppmärksammat detta.
Både i grundlagsutskottets utlåtande och i
utfrågningen av sakkunniga understryks vikten av en effektivare
laglighetsövervakning i fråga Tullens underrättelseregister
med beaktande av bl.a. oklarheterna i samband med polisens register över
misstänkta och användningen av den och ökningen
av uppgiftskategorierna med känsliga uppgifter som lagras
i registren.
För förvaltningsutskottet har framställts
att Tullen under flera års tid planmässigt har
utvecklats laglighetsövervakningen i brottsbekämpningen.
Olika nivåer av organisationen har engagerats allt från
staben för Tullens generaldirektör till undersökningsledare.
När oklarheterna i polisens register över misstänkta
uppdagades har Tullen enligt uppgifter till utskottet inlett en
grundlig granskning av lagligheten i anteckningarna och praxisen
i anslutning till dem i sitt motsvarande register (det nuvarande
bevakningsregistret). Problem och brister i Tullens verksamhet har
inte uppdagats under granskningen. Övervakningen av innehållet
i registren är kontinuerlig verksamhet i Tullen och följande omfattande
granskning av underrättelseregistret kommer enligt uppgifter
till utskottet att göras under våren 2015.
Sammanfattning
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Detaljmotivering
1. Lag om behandling av personuppgifter inom Tulle
1 kap. Allmänna bestämmelser
2 §. Definitioner.
Begreppet tullbrott motsvarar det gällande begreppet
i tullagen. Trots detta har förvaltningsutskottet i sitt
betänkande FvUB 54/2014 rd om regeringens proposition
RP 174/2014 rd (brottbekämpning inom Tullen) föreslagit
att det diffusa begreppet tullbrott preciseras väsentligt
så att de gärningar och försummelser
som kan anses ingå i begreppet ska vara reglerade på lagnivå.
På motsvarande sätt föreslår
utskottet att begreppet tullbrott i 2 § 1 a-punkten ändras
på följande sätt:
"a) brott som innebär överträdelse
av en sådan bestämmelse i tullagen ()
eller någon annan lag vars iakttagande Tullen ska övervaka
eller som Tullen ska verkställa (utesl.);"Förvaltningsutskottet understryker att med tanke på skyddet
av personuppgifter är ändringen viktig, eftersom
begreppet tullbrott har omfattande konsekvenser för tillämpningen
av lagen.
2 kap. Tullens informationssystem och övriga personregister
4 §. Underrättelseregistret.
Underrättelseregistret är ett permanent personregister
som är avsett för Tullens riksomfattande bruk
och som förs med hjälp av automatisk databehandling. För
registret får samlas in och i registret införas uppgifter
som behövs för att förhindra, avslöja och
utreda tullbrott samt föra dessa brott till åtalsprövning
och som gäller personer som skäligen kan misstänkas
- göra sig skyldiga eller
ha gjort sig skyldiga till ett brott på vilket kan följa
fängelse, eller
- medverka eller ha medverkat till ett brott på vilket
kan följa fängelse i minst ett år.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande påpekat att
enligt 4 § 2 mom. 1 kan i underrättelseregistret
bland annat registreras uppgifter som är nödvändiga
för att trygga säkerheten för en person eller
en myndighets säkerhet i arbete. Grundlagsutskottet påpekar
att bestämmelsen åtminstone bitvis reglerar så kallade
känsliga uppgifter. Därför är
det särskilt viktigt att bestämmelsen på ett
uttömmande sätt anger det tillåtna innehållet
i uppgifter som får registreras.
Förvaltningsutskottet konstaterar att lagförslagets
4 § 2 mom. motsvarar den gällande tullagens 23 § 2
mom. och att 4 § 2 mom. innehåller förutsättningen "nödvändiga".
I övrigt anger ärendets karaktär innehållet
i de registrerade uppgifterna. Trots detta finner förvaltningsutskottet
det befogat att precisera det tillåtna innehållet
enligt ordalydelsen i 2 § 3 mom. 6 punkten i polisens personuppgiftslag
på följande sätt:
"Av de uppgifter som gäller en persons identitet
får följande uppgifter som behövs med
tanke på informationssystemets ändamål
registreras: namn, födelsedatum, personbeteckning, kön,
modersmål, medborgarskap, avsaknad av medborgarskap, nationalitet,
hemstat, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun, hemkommun,
yrke, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, ljud-
och bildupptagningar av personen samt identifieringsuppgifter som
grundar sig på personens fysiska egenskaper, uppgift om
att personen avlidit eller om dödförklaring av
personen, det klientnummer som en myndighet gett, i fråga
om en utländsk person föräldrarnas namn
och adress, uppgifterna i ett resedokument samt övrig behövlig
information som gäller inresa och passerande av gräns,
uppgifter som är nödvändiga för
att trygga säkerheten för en person eller en myndighets
säkerhet i arbetet om en persons hälsotillstånd
och hur hälsotillståndet följs eller
om vårdåtgärder, uppgifter om hur farlig
eller oberäknelig ett objekt eller en person är samt
uppgifter om ett misstänkt brott, uppgifter om fordon som
används i samband med ett misstänkt brott samt
uppgifter om ett affärsföretag som har anknytning
till ett misstänkt brott." Vid utfrågningen av sakkunniga har det framhållits
att man i propositionen är i färd med att föreskriva
för Tullen rätt att spara biometriska kännetecken
i det underrättelseregister som avses i 4 § utan
en tydlig befogenhetsgrund. Förvaltningsutskottet konstaterar
att befogenhetsgrunden för att anvisa fysiska kännetecknen
föreskrivs i 43 § i den gällande tullagen
och att motsvarande reglering också ingår i 1
kap. 4 § i lagförslaget om brottsbekämpning
inom Tullen (RP 174/2014 rd) där
en tullman inom tullbrottsbekämpningen ges samma rätt
att vidta utredningsåtgärder enligt förundersökningslagen
och använda tvångsmedel enligt tvångsmedelslagen som
en polisman vid en polismyndighets förundersökning,
om inte något annat föreskrivs i lagen. Dessa
uppgifter kan Tullen enligt 4 § i den blivande personuppgiftslagen
spara i underrättelseregistret. En bestämmelse
om särskilt dataskydd för uppgifterna ingår
i lagförslagets 10 §. De ovan nämnda
paragraferna i detta lagförslag motsvarar 4 och 10 a § i
polisens personuppgiftslag.
7 §. Tullens övriga personregister.
Enligt 7 § 2 1 punkten i lagförslag 1 kan
det inrättas andra informationssystem och personregister än
sådana som avses i 3—6 § för
att användas av en eller flera av Tullens verksamhetsenheter.
Grundlagsutskottet har helt riktigt i sitt utlåtande noterat att
propositionen och lagförslaget helt saknar uppgifter om
för vilket ändamål personregistret i 1
punkten inrättas och vad det ska innehålla. Grundlagsutskottet
föreslår i sitt utlåtande att punkten
ska strykas helt som varande alltför vag, eller att bestämmelsen
ska preciseras.
På grundval av erhållen utredning konstaterar förvaltningsutskottet
att avsikten inte är att föreslå ändring
i den gällande lagstiftningen. Bestämmelsen ingår
i lagförslaget för att möjliggöra
inrättandet av ett sådant register för övervaknings-
och brottsbekämpningsuppdrag, som har gått att
inrätta med stöd av 22 § 1 mom. 2 punkten
i tullagen. I en utredning till utskottet har det framhållits
att exempelvis ett åtgärdsregister är ett
sådant register, och behovet av ett sådant har enligt
meddelande till utskottet noterats av riksdagens justitieombudsman,
och i registret antecknas bland annat inspektionsåtgärder
som gäller inre trafik. Som motivering har också anförts
att bestämmelsen motsvarar 6 § 2 mom. 1 punkten
i polisens personuppgiftslag.
Förvaltningsutskottet konstaterar att det inte kan
tas in bestämmelser i speciallagstiftningen för
Tullen om ett personregister där angivelser om registrets
användningssyfte och datainnehåll saknas. Förvaltningsutskottet
hänvisar i fråga om kraven på skydd för
personuppgifter till det som sägs i den allmänna
motiveringen ovan. En sådan reglering är inte
heller adekvat i polisens personuppgiftsbestämmelser, utan
regleringen måste i detta avseende snarast möjligt
preciseras eller också strykas ur lagstiftningen. I detta
sammanhang föreslår förvaltningsutskottet
att 1 punkten i 7 § 2 mom. stryks ur lagförslaget.
8 §. Inrättande av personregister och registeransvarig.
Enligt 8 § 3 mom. i lagförslaget ska Tullens
bevakningsavdelning förvalta personregister för
Tullens riksomfattande bruk. Vid utfrågningen av sakkunniga
har det bedömts att det medför problem i anslutning
till fördelningen av behörigheten och till laglighetsövervakningen.
Förvaltningsutskottet konstaterar att bestämmelser
om Tullens generaldirektör, stab och Tullens enheter samt
enhetschefernas uppgifter och fördelningen av deras befogenheter
ingår i lagen om Tullens organisation (960/2012)
samt förordningen om Tullens organisation (SRF 1061/2012)
som utfärdats med stöd av lagen. Dessutom föreskrivs
om dessa ärenden i Tullens arbetsordning. Av denna normsamling
framgår att uppgifterna i anslutning till tullens brottsbekämpning
och brottsövervakning - inklusive Tullens personregister
- hör till Tullens bevakningsavdelnings uppgifter. Därför
har regeringen gått in för att föreslå att
Tullens bevakningsavdelning ska vara registeransvarig.
På grundval av det som anförts vid utfrågningen
av sakkunniga föreslår förvaltningsutskottet ändå att
innehållet i 8 § 3 mom. i lagförslaget
ska ändras till följande:
"Personregister som avses i 3—6 § och
7 § 1 mom. förvaltas av Tullen och personregister
som avses i 7 § 2 mom. av den verksamhetsenhet vid Tullen
som svarar för registret."3 kap. Specialbestämmelser om behandling av personuppgifter
11 §. Behandling av överskottsinformation
som erhållits med hemliga informationsinhämtningsmetoder
Med anledning av utskottets förslag till ändring
ovan i 7 § 2 mom. behövs en teknisk ändring
i 11 §.
12 §. Behandling av uppgifter som inte hänför sig
till ett visst uppdrag
Lagförslagets 12 § 1 mom. måste också ändras
till följd av förvaltningsutskottets förslag
till ändring av 7 § 2 mom.
13 §. Tullens rätt att få uppgifter
ur vissa register och informationssystem.
I 13 § 1 mom. 12 punkten i lagförslaget föreskrivs
om Tullens rätt att få uppgifter ur utrikesministeriets
informationssystem uppgifter om dem som hör till personalen
vid diplomatiska beskickningar och konsulat som representerar den
utsändande staten i Finland och om dem som hör
till personalen vid en internationell organisations organ i Finland
eller något annat internationellt organ i samma ställning
samt om dessa personers familjemedlemmar och om dem som är
i privat tjänst hos dessa personer, för utförande
av de uppdrag som föreskrivs för Tullen i utlänningslagen (301/2004)
och för tullövervakning samt för tullbrottsbekämpning.
Lagförslagets 14 § gäller uppgifter
som andra myndigheter lämnar ut till Tullen genom registrering
vid direkt anslutning eller för registrering som en datamängd.
Utskottet noterar att användningssyftet för uppgifterna
definieras annorlunda i motiven till 14 § än i
13 § 1 mom. 12 punkten. Enligt detaljmotiven till 14 § behövs
uppgifterna närmast för att trygga de diplomatiska
privilegierna. Men 13 § 1 mom. 12 punkten verkar inte ge
rätt att få uppgifter för att trygga
de diplomatiska privilegierna.
I punkt 15—19 i lagförslagets 13 § 1
mom. har ordet "varten" i något skede
under beredningen fallit bort i den finska texten. Förvaltningsutskottet
föreslår att punkterna preciseras. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
4 kap. Användning och utlämnande av uppgifter
16 §. Användning av uppgifter för
andra ändamål än de som uppgifterna har
samlats in och registrerats för.
Utskottet föreslår att Lagförslagets
16 § 2 mom. ändras till följd av förvaltningsutskottets
förslag till ändring av 7 § 2 mom.
17 §. Utlämnande av uppgifter till andra
myndigheter.
Trots sekretessbestämmelserna får Tullen med
stöd av 17 § 1 mom. 7 punkten lämna ut
behövliga uppgifter även genom teknisk anslutning
eller som en datamängd bland annat till den registeransvarige
i fråga om värnpliktsregistret för sådana
uppdrag som avses i 96 § 1 mom. 15 punkten i värnpliktslagen
(1438/2007). Utskottet föreslår att det
i den nämnda bestämmelsen görs en justering
av teknisk natur så att uttrycket "asevelvollisuusrekisteri" ändras
till "asevelvollisrekisteri". Denna ändring
påverkar inte den svenska texten.
Enligt 17 § 2 mom. i lagförslaget får
uppgifterna i underrättelseregistret och uppgifterna i det
temporära analysregister enligt 7 § 2 mom. 2 punkten
får lämnas ut endast till sådana tjänstemän
vid polisen, försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet
och Brottspåföljdsmyndigheten som förordnats
till kriminalunderrättelse-, brottsanalys- eller observationsuppdrag
samt till sådana kontaktpersoner för polisen som
tjänstgör vid utrikesministeriet, då dessa
har sådana särskilda polisbefogenheter som föreskrivs
i 8 § i polislagen. Avsikten har dock varit att kravet på särskilda
polisbefogenheter endast ska gälla tjänstemän
vid Brottspåföljdsmyndigheten. Således
föreslår förvaltningsutskottet att 17 § 2 mom.
i lagförslaget godkänns med följande
lydelse:
"Uppgifterna i underrättelseregistret och uppgifterna
i det temporära analysregister enligt 7 § 2 mom.
får dock lämnas ut endast till sådana
tjänstemän vid polisen, försvarsmakten
och gränsbevakningsväsendet som förordnats
till kriminalunderrättelse-, brottsanalys- eller observationsuppdrag
och till sådana tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten
som förordnats till kriminalunderrättelse-, brottsanalys-
eller observationsuppdrag då dessa har sådana
särskilda polisbefogenheter som föreskrivs i 8 § i
polislagen (493/1995) samt till sådana kontaktpersoner
för polisen som tjänstgör vid utrikesministeriet
(utesl.). Den registeransvarige kan trots sekretessbestämmelserna
av särskilda skäl tillåta teknisk anslutning till
dessa register."På grund av ändringen av 7 § 2 mom.
måste också 3 mom. ändras.
5 kap. Utplåning och arkivering av uppgifter
23 §. Utplåning av uppgifter i Tullens övriga personregister.
Ordalydelsen i 23 § 2 mom. i lagförslaget
måste justeras till följd av den föreslagna ändringen
av 7 § 2 mom.
24 §. Uppgifter som konstaterats vara felaktiga.
En uppgift som har konstaterats vara felaktig ska enligt 24 § 1
mom. i lagförslaget antecknas som felaktig och bevaras,
om det behövs för att trygga de rättigheter
som den registrerade, någon annan part eller en person
som hör till Tullens personal har. En sådan uppgift
får användas endast i det syfte som avses ovan.
En uppgift som konstaterats vara felaktig ska enligt 2 mom.
utplånas genast när den inte längre behövs,
dock senast då fem år har förflutit sedan
den föreskrivna tiden för utplåning av
uppgiften gått ut.
Under sakkunnigutfrågningen aktualiserades behovet
av ytterligare motivering i fråga 24 § 2 mom.
om utplåning av felaktiga uppgifter. Förvaltningsutskottet
konstaterar med anledning av inkommen utredning att också "någon
annan part eller en person som hör till Tullens personal" kan
anses vara sådana registrerade som avses i artikel 4.3
i EU:s dataskyddsrambeslut, om de kan identifieras på basis
av de personuppgifter som antecknats i Tullens personregister. Utifrån de
uppgifter utskottet fått kan alltså 24 § 2
mom. i lagförslaget anses förenligt med EU:s dataskyddsrambeslut.
Förvaltningsutskottet konstaterar att en motsvarande bestämmelse
finns i 27 § i polisens personuppgiftslag.
7 kap. Rätt till insyn
28 §. Rätt till insyn.
Med stöd av 1 mom. tillämpas 26 och 28 § i
personuppgiftslagen på utövande av rätten
till insyn. Den registeransvarige lämnar ut uppgifterna
för utövande av insyn. Den registeransvarige ska
anvisa ett tillräckligt antal personer för utövandet
av rätten till insyn och utlämnande av uppgifter
i samband därmed.
I 2 mom. bestäms om den registrerades rätt
till insyn. En registrerad ska framställa en personlig begäran
om detta till den registeransvarige eller tullanstalten och samtidigt
styrka sin identitet.
Under sakkunnigutfrågningen aktualiserades en begränsning
av utövandet av rätten till insyn. Till denna
del konstaterar utskottet att en begäran om utövande
av rätten till insyn ska framställas till den
registeransvarige, i enlighet med den princip som omfattas i den
allmänna lagstiftningen om personuppgifter. Om det gäller
de personregister som är avsedda för Tullens riksomfattande
bruk kan med stöd av 2 mom. en begäran dock i
enlighet med serviceprincipen även framställas
till en annan verksamhetsenhet inom Tullen som bestäms
av den registeransvarige. Tullens verksamhetsenhet ska utse ett
tillräckligt antal personer som beslutar om utövandet
av rätten till insyn och utlämnandet av uppgifter
i samband därmed. Utifrån inkommen utredning menar
utskottet att bestämmelsen tillåter ett tillräckligt
smidigt och omfattande utövande av rätten till
insyn. Avsikten är att bestämmelsen ska motsvara
44 § i polisens personuppgiftslag, anpassad till Tullens
verksamhet.
29 §. Inskränkningar i rätten till
insyn
Utskottet föreslår att 1 mom. 3 punkten ändras
till följd av ändringen av 7 § 2 mom.
4. Lagen om ändring av 6 § i lagen om samarbete
mellan polisen, Tullen och gränsbevakningsväsendet
6 §. Behandlingen av uppgifter vid PTG- kriminalunderrättelseenheterna.
Utskottet har på de grunder som anförs i detaljmotiven
till lagförslag 1 föreslagit att 7 § 2
mom. i det lagförslaget ändras. Eftersom utskottet
föreslagit att 1 punkten i 7 § 2 mom. i lagförslag
1 ändras, måste hänvisningen i 6 § i
lagförslag 4 riktas till 7 § 2 mom. i lagförslag
1.