FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2005 rd

FvUU 20/2005 rd - RP 119/2005 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition om statsbudgeten för 2006

Till finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 22 september 2005 en proposition om statsbudgeten för 2006 (RP 119/2005 rd) till finansutskottet för beredning. Förvaltningsutskottet har med stöd av 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning beslutat lämna finansutskottet ett utlåtande om budgetpropositionen när det gäller dess eget behörighetsområde.

Sakkunniga

Utskottet har hört

kanslichef Ritva Viljanen, polisöverdirektör Markku Salminen, ekonomidirektör Jukka Aalto, överdirektör Silja Hiironniemi, överdirektör Cay Sevón, planeringsdirektör Arto Kujala, förvaltningsdirektör Arto Nieminen, regeringsråd Riitta Koponen ja regeringsråd Tarja Oksanen, inrikesministeriet

biträdande chef Jaakko Kaukanen, Gränsbevakningsväsendet

avdelningschef Jarmo Littunen ja specialmedarbetare Ari Ranta, justitieministeriet

budgetråd Raija Koskinen ja finansråd Asko Lindqvist, finansministeriet

specialplanerare Eeva Vattulainen, arbetsministeriet

kriminalöverinspektör Marko Viitanen, polisinrättningen i Helsingfors härad

biträdande chef Tero Kurenmaa, Centralkriminalpolisen

visstidsanställd chef Kari Rantala, rörliga polisen

vice rektor Marja Makarow, Helsingfors universitet

vice verkställande direktör Timo Kietäväinen, Finlands Kommunförbund

ordförande Matti Krats, Löntagarorganisationen Pardia rf

ordförande, häradsåklagare Harri Lindberg, Poliisi-, ulosotto-, syyttäjä- ja maistraattilakimiesten edunvalvontajärjestö PUSH ry

1:e vice ordförande, kriminalöverkommissarie Tuomo Koho, Finlands Polisorganisationers Förbund

ekonomi- och socialpolitisk sekreterare Ilkka Alava, Statens samorganisation

förhandlingschef Markku Nieminen, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Utlänningsverket
  • Poliisin lääninjohdon viranhaltijat ry
  • Suomen Nimismiesyhdistys ry.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

1. Den kommunala ekonomin

Förvaltningsutskottet anser det positivt att basservicebudgeten ingår i budgetpropositionen nu för andra gången och att man i statens "kommunpolitik" på ett övergripande sätt har börjat utvärdera kommunernas uppgifter och finansieringens tillräcklighet. Detta är nödvändigt för att kunna skapa en långsiktig och stabil kommunpolitik.

I finansiellt avseende kommer kommunerna fortfarande att vara mycket hårt trängda. Enligt basservicebudgeten uppskattas resultatet för räkenskapsperioden ligga 0,2 miljarder euro på plus, men årsbidraget ligger på en lägre nivå än nettoinvesteringarna. Dessutom finns det avsevärda skillnader i den finansiella balansen mellan kommuner, regioner och samkommuner.

Kommunernas nettoinvesteringar förväntas ligga på ungefär samma nivå som 2005, dvs. ca 2,4 miljarder euro. Det fortsatta underskottet minskar kommunernas likvida medel och ökar lånestocken med ca 0,6 miljarder euro 2006. Kommunernas nettoskuld förväntas öka med cirka 0,8 miljarder euro.

I basserviceprogrammet för åren 2007—2009 ser kommunekonomin bokföringsmässigt ut att utvecklas positivt, men årsbidraget förblir dock under hela ramperioden klart mindre än nettoinvesteringarna, vilket ökar kommunernas skuldsättning. Årsbidraget uppskattas räcka till att täcka avskrivningarna från och med 2007, men det förblir dock mindre är nettoinvesteringarna under hela ramperioden fram till år 2009.

På basis av bokslutsinformationen 2004 har de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna ökat. Det fanns sammanlagt 138 kommuner med stora ekonomiska problem på grund av ett negativt årsbidrag. Jämfört med 2003 har antalet fördubblats. Speciellt kommuner med lågt invånarantal har drabbats av de ekonomiska svårigheterna. Trenden förväntas hålla i sig också i framtiden.

Det finns stora skillnader mellan regioner och samkommuner vad gäller finansieringens tillräcklighet. De finansiella problemen koncentrerar sig främst på kommuner med mindre än 6 000 invånare samt regionalt på norra och östra Finland. Å andra sidan finns det områden med svag utveckling också på andra håll i landet; främst på sådana områden som är belägna långt ifrån regionala centra och som kännetecknas av kraftig befolkningsminskning och en förändring i befolkningens åldersstruktur. På de områden där befolkningen växer beror den svaga kommunekonomin speciellt på att kommunernas omkostnader ökar snabbare än den interna finansieringen.

Man har i budgetpropositionen utgått ifrån att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna periodiseras över fyra år under perioden 2005—2008. Statsandelsposterna som hör samman med justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna görs mer degressiva genom lagarna 1289—1292/2004 (FvUB 23/2004 rd). Med hänsyn till kommunernas svåra ekonomiska situation anser förvaltningsutskottet att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna bör ske enligt en påskyndad tidsplan och i sin helhet under pågående valperiod.

I budgetpropositionen för 2006 finns anslaget sammanlagt 24 600 000 euro för sammanslagningsunderstöd till kommunerna och kommunindelningen samt understöd till kommunsamarbetet (26.97.32). Propositionen utgår från att en sammanslagning träder i kraft 2006. Utskottet konstaterar förnöjt att det som bäst planeras flera kommunsammanslagningar. Detta betyder också många utredningar, vilket bör beaktas i dimensioneringen av anslaget. Också framöver behövs det ekonomiska motiveringar för att kommunerna ska gå in för kommunsammanslagningar. Målet bör vara att göra verksamheten förnuftigare och producera kvalitativ och jämlik kommunal basservice mer ekonomiskt. Vad gäller ansökningsförfarandena, anser utskottet att med tanke på genomförandet av utredningsprojekt är en kontinuerlig ansökan ett bättre alternativ än en fast ansökningstid. Vid sidan av frivilliga kommunsammanslagningar poängterar utskottet att också kommunala samarbetsprojekt som syftar på en förnyelse av produktionen och organiseringen av servicen är viktiga. Av anslaget under momentet får högst 1 000 000 euro användas för att stödja ett djupgående och omfattande samarbete mellan kommunerna under omläggningsskedet. Det är möjligt att främja regionalt samarbete också bland annat genom landskapets utvecklingspengar.

Genom kommunernas behovsprövade finansieringsbidrag (26.97.34) försöker man se till att även de kommuner där den ekonomiska situationen är allra svårast kan producera basservice och att den ekonomiska balansen i dessa kommuner kan förbättras. Utskottet konstaterar att en betydande minskning i de behovsprövade finansieringsbidragen har föreslagits jämfört med 2004 och 2005. Totalt 25 miljoner euro har föreslagits för 2006, vilket är 5 000 0000 euro mindre än 2005. År 2005 uppskattas anslaget ännu öka något genom tilläggsbudgeten. År 2004 uppgick det behovsprövade finansieringsbidraget till 48 miljoner euro. Utskottet anser att anslaget som är reserverat för 2006 inte kan anses tillräckligt med hänsyn till kommunernas finansieringssvårigheter.

Förvaltningsutskottet konstaterar att i budgetpropositionen för 2006 ingår en justering av kostnadsnivån på 2,4 procent, vilket är 75 procent av den uppskattade ändringen till fullt belopp. Utskottet har i samband med tidigare budgetpropositioner upprepade gånger fäst uppmärksamhet vid att en höjning av kostnadsnivån bör kompenseras till fullt belopp (bl.a. FvUU 24/2004 rd och FvUU 4/2003 rd). Enligt regeringens proposition om statsandelssystemet (RP 88/2005 rd) slopas möjligheten att kompensera en ändring i kostnadsnivån på en nivå som är lägre än nivån för det fulla indexet från ingången av 2008. Med tanke på kommunernas ekonomiska svårigheter anser utskottet det motiverat att indexjusteringarna görs till fullt belopp redan före ingången av 2008.

Utskottet tar mera detaljerat ställning till frågorna kring kommunekonomin när det behandlar regeringens propositioner som har samband med statsbudgeten.

Inrikesministeriet har satt igång ett kommun- och servicestrukturprojekt som har som mål att de tjänster som kommunen ansvarar för får en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk bas. Förslag om vem som har ansvaret för ordnandet av tjänster och sättet att producera dem ska presenteras i maj 2006. I maj-juni 2006 beslutar statsrådet om tjänsternas blivande strukturer vad gäller finansieringen, ordnandet och produceringen av tjänsterna samt drar upp linjerna för eventuella ändringsbehov i fråga om kommunindelningslagen. Lagstiftningsbeslut förväntas tas upp till behandling i riksdagen i enlighet med planerna före utgången av 2006.

2. Polisväsendet

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2006 ett nettoanslag på 568 375 000 euro för polisens omkostnader (26.75.21 reservationsanslag 2 år). Dessutom föreslås ett förslagsanslag om 3 500 000 euro (26.75.22) som får användas till utgifter för tolkningstjänster för utlänningar på polisens ansvar, transporter i samband med avlägsnande ur landet och i samband med hämtning av gärningsmän som utlämnats till Finland.

I budgetpropositionen för 2006 föreslås ett tilläggsanslag om 1 500 000 euro för polisen för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Genom tilläggsfinansieringen är det möjligt att grunda 25 polistjänster och därmed effektivisera bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Ekonomisk brottslighet är till största delen dold brottslighet och därför är det viktigt att effektivisera de åtgärder som minskar möjligheterna att begå sådana brott. Enligt uppskattning finns det i slutet av 2006 i Finland cirka 600 personer som har fått näringsförbud. En trovärdig övervakning av näringsförbudet är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna i bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Också spårande av brottsvinning som härrör från ekonomisk brottslighet och en effektiv återställning av vinningen är ett effektivt medel i brottsbekämpningen. Genom att bekämpa ekonomisk brottslighet är det möjligt att åstadkomma betydande ekonomisk nytta.

I det stora hela har polisens nettoanslag utvecklats positivt. Utskottet vill ändå fästa uppmärksamhet vid vissa frågor.

I budgetpropositionen minskar storleken på den överförda posten av polisens omkostnadsanslag i jämförelse med 2005 års nivå. Knappt 40 miljoner euro överfördes från 2004 till 2005. Den finansiella posten som överförs från 2005 till 2006 uppskattas uppgå till cirka 30 miljoner euro. Utskottet uttrycker sin oro över den allt mindre posten, eftersom den utgör en s.k. buffert mot oväntade situationer. Utskottet anser att den överförda posten borde utgöra cirka 5 procent av polisväsendets budget.

Under år 2006 innebär Finlands EU-ordförandeskap och andra internationella evenemang en ökning av utgifterna av engångsnatur. Händelserna ute i världen och säkerhetssituationen påverkar säkerhetsarrangemangen i Finland. Ett engångstillägg på 2 000 000 euro har föreslagits för 2006. Anslaget ska användas till säkerhetsarrangemangen kring möten som ordnas under ordförandeskapet och ASEM-toppmötet. Enligt uppgift täcker det föreslagna anslaget endast cirka hälften av det som behövs. Genom den finansiering som föreslås i budgetpropositionen är det i praktiken möjligt att vidta de planerade åtgärderna, men en stor del av tilläggskostnaderna kan inte täckas med anslaget. I tilläggskostnaderna ingår bland annat övertidsarbete, dagtraktament och logiersättningar som förekommer i långvariga operationer som kräver stora polisstyrkor. Dessutom konstaterar utskottet att ibruktagandet av det biometriska passet medför enligt uppgift engångsutgifter för anläggningsinvesteringar som uppgår till cirka 2 miljoner euro år 2006. Utskottet utgår från att sådana tilllägg av engångsutgifter som klart kan anvisas också bör beaktas i budgeten.

Kostnaderna för internationella medlemsavgifter och betalningsandelar (t.ex. informationssystem) som betalas ur polisens omkostnader har ökat hela tiden. Utskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande (FvUU 24/2004 rd) och anser att det vore motiverat med ett förslagsanslag också för dessa ändamål, eftersom anslaget för polisens omkostnader då bättre kunde inriktas på polisens egentliga arbete.

3. Gränsbevakningsväsendet

I regeringens förslag om ett nettoanslag om 195 514 000 euro på gränsbevakningsväsendets omkostnadsmoment (26.90.21) för 2006 ingår inte en nivåförhöjning i dess fulla belopp, dvs. 3,4 miljoner euro, som riksdagen i samband med behandlingen av statsbudgeten för 2004 och 2005 beviljade för gränsbevakningsväsendet. Riksdagen förutsatte (FiUB 39/2003 rd, FvUU 4/2003 rd) att gränsbevakningsväsendet använder anslaget till att ordna beväringsutbildning vid samtliga gränsjägarkompanier, upprätthålla gränssäkerheten vid östgränsen och återuppta vissa investeringar som varit avbrutna länge. Vidare förutsatte riksdagen (FiUB 41/2004 rd, FvUU 24/2004 rd) att det inte var fråga om ett extra engångsanslag utan en bestående höjning fram till 2008. I regeringens proposition om statsbudgeten för 2006 saknas 1,3 miljoner euro av den tidigare nämnda nivåhöjningen.

Med hänvisning till de ovan anförda synpunkterna som riksdagen framfört förutsätter förvaltningsutskottet för att kunna ordna beväringsutbildningen vid samtliga gränsjägarkompanier, upprätthålla gränssäkerheten vid östgränsen och återuppta vissa investeringar, att ett tillägg på 1,3 miljoner euro betalas för gränsbevakningsväsendets omkostnadsanslag, så att nivåhöjningen på 3,4 miljoner euro kan genomföras till sitt fulla belopp.

I budgetpropositionen föreslås ett anslag om 341 000 euro för byggandet av gränsbevakningsväsendet (26.90.74), att momentets anslag ändras till ett fast anslag samt att momentet och dess anslag stryks ur statsbudgeten för 2007, eftersom så gott som alla stora byggprojekt förvaltas av Senatfastigheter från ingången av 2007.

Finansministeriet tillsatte 16.12.2004 en arbetsgrupp med uppgift att utreda fastighetsbeståndet inom gränsbevakningsväsendet. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport till finansministeriet 8.9.2005 för publikation. I arbetsgruppens slutrapport anser gränsbevakningsväsendet att den gällande modellen är fördelaktigare för staten i fråga om förvaltandet av gränsbevakningsväsendets/statens egendom. Därmed borde sjöbevakningsstationen på Pörtö och ombyggnaden av hamnen finansieras med de byggnadsanslag som har reserverats för gränsbevakningsväsendet.

Byggnaderna vid sjöbevakningsstationen på Pörtö börjar närma sig slutet på sin livscykel och är i behov av en grundlig renovering. Efter det är det meningen att funktionerna i Glosholmens sjöbevakningsstation flyttas över till Pörtö. Projektet genomförs under 2006—2007 och i enlighet med rambeslutet med ett anslag om 2 183 000 euro. Grundrenoveringen av Pörtö sjöbevakningsstation förutsätter ett anslag om 921 000 euro för 2006, men anslaget ingår inte i regeringens budgetproposition för 2006. Projektet innebär en kostnad på 1 262 000 euro för 2007.

Med anledning av det ovan anförda förutsätter förvaltningsutskottet att ett tilläggsanslag om 921 000 euro intas i budgeten för 2006 för gränsbevakningsväsendet i syfte att kunna genomföra grundrenoveringen på Pörtö och att momentet ändras till ett treårigt reservationsanslag samt att momentet och dess anslag blir kvar också i statsbudgeten för 2007.

4. Utlänningsförvaltning, asylsökande och invandrare

Förvaltningsutskottet anser det positivt att behandlingstiderna vid utlänningsverket tack vare storskaliga effektiviseringsåtgärder har förkortats och nu ligger på en rimlig nivå. Utskottet anser att utlänningsverkets verksamhet trots allt ytterligare bör effektiviseras och utvecklas. Den framtida utmaningen är att behålla behandlingstiderna på den nivå som har uppnåtts eller förkorta dem ytterligare trots den ökade inflyttningen. Utskottet poängterar att också kvaliteten på kundservicen är av stor betydelse.

Utlänningsverket har startat ett projekt för att de tre funktionella huvudprocesserna (medborgarskap, invandring och asyl) ska finnas tillgängliga i elektronisk form. När målen uppnås, förbättrar dessa avsevärt hela utlänningsförvaltningens produktivitet. Utskottet konstaterar att det här innebär att man måste förbinda sig till att de uppställda målen uppnås i den förvaltningsgemensamma verksamheten.

I budgetpropositionen föreslås ett anslag om 66 852 000 euro för mottagning av flyktingar och asylsökande (34.07.63). I dimensioneringen av anslaget har ett tillägg på 4,5 miljoner euro beaktats med anledning av det allt större antalet asylsökande och minderåriga som anlänt ensamma till Finland. Enligt information har kommunernas vilja att ta emot flyktingar minskat. Speciellt svårt har det visat sig vara att placera s.k. nödfall, dvs. sådana personer som enligt UNHCR:s definition befinner sig i omedelbar fara och är i behov av hälso- och sjukvårdstjänster. Också placeringen av minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare har varit svårt. Förvaltningsutskottet vill lyfta fram den oro som kommunernas representanter har uttryckt i olika sammanhang vad gäller kommunersättningar och deras tillräcklighet.

Det finns flera projekt som är anhängiga angående ändringen av utlänningslagen. Utskottet poängterar att offren för människohandel bör ges en starkare ställning och att informationsgången mellan olika myndigheter bör förbättras. Också inom invandrarpolitiken finns det flera aktuella utvecklingsåtgärder. Den invandrarpolitiska arbetsgruppens förslag till regeringens invandrarpolitiska program har färdigställts och är som bäst ute på en remissrunda i förvaltningen. Att öka arbetsrelaterad invandring är ett sätt att se till att det finns befolkning i arbetsför ålder även i framtiden. Regeringen förväntas under höstsessionen lämna en proposition om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande. Syftet med propositionen är bland annat att integrera invandrarna snabbare i samhället och därigenom få ekonomisk nytta som gagnar både invandrarna och samhället. Utskottet anser det viktigt att integreringsåtgärderna utvecklas och betonar bland annat betydelsen av tillräcklig språkundervisning. Förvaltningsutskottet ges ännu under 2005 en utredning om de kostnader som invandrarna medför samt hur kostnaderna har fördelats mellan staten och kommunerna.

5. Övriga ställningstaganden

Med tanke på utvecklingen av regionerna är det viktigt att stärka regionernas konkurrensförmåga och ekonomiska tillväxt, vilket tryggar deras framgång i en öppen ekonomi och i den internationella verksamhetsomgivningen. Att stärka konkurrensförmågan är också ett av Europeiska unionens viktigaste mål. Utskottet poängterar betydelsen av hög kompetens och innovativa idéer samt ett samarbete mellan företag, läroverk, vetenskap och forskning. I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamhet vid avdragsrätten för donationer som gjorts för undervisning och vetenskaplig forskning samt universitetens externa forskningsfinansiering, speciellt vad gäller bikostnaderna.

Statens personalpolitik är föremål för många olika effektiviserings- och produktivitetskrav, de med tanke på skötseln av uppgifterna något överdimensionerade personalminskningarna medräknade. Samtidigt förs det en diskussion om en reform av kommun- och servicestrukturen. Regionaliseringsprojektet inom statsförvaltningen och olika utvecklingsåtgärder inom förvaltningen pågår som bäst. Förvaltningsutskottet anser det viktigt att projektsamordningen fungerar bra och att det tväradministrativa arbetet stärks.

Utlåtande

Förvaltningsutskottet anför

att finansutskottet bör beakta det som anförts ovan.

Helsingfors den 11 oktober 2005

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Veijo Puhjo /vänst
  • medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Lasse Hautala /cent
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Jyrki Kasvi /gröna
  • Esko Kurvinen /saml
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Lauri Oinonen /cent
  • Satu Taiveaho /sd
  • Tapani Tölli /cent
  • Ahti Vielma /saml
  • Tuula Väätäinen /sd

Sekreterare var

utskottsråd Minna-Liisa Rinne

AVVIKANDE MENING 1

Motivering

Kommunernas ekonomiska situation har mätt med ett flertal indikatorer blivit svårare under den gångna valperioden. År 2004 fanns det sammanlagt 138 kommuner med stora ekonomiskasvårigheter och ett negativt årsbidrag. Antalet har fördubblats jämfört med året innan. Enligt inrikesministeriets kalkyler kommer antalet stiga till över 200 ännu under innevarande år. I praktiken skulle detta betyda att nästan hälften av kommunerna i Finland har allvarliga svårigheter att få sin ekonomi i balans. Detta i sin tur betyder stora svårigheter för kommunerna att kunna erbjuda sina invånare tillräcklig service som samtidigt är tillräckligt högklassig.

Enligt förvaltningsutskottets utlåtande uppskattas kommunernas nettoskuld öka med ca 0,8 miljarder euro 2006. Dessutom konstateras det i utlåtandet att under 2007—2009, som är granskningsperioden för basserviceprogrammet, förblir årsbidraget under hela ramperioden klart mindre än nettoinvesteringarna, vilket i sin tur ökar kommunernas skuldbörda ytterligare. Jämfört med kommunernas situation är statsekonomin i relativt gott skick och enligt de senaste uppgifterna kommer årsbidraget för staten för det innevarande året visa ett överskott på ca 3 miljarder euro. Finansministern har redan föreslagit att överskottet används för att betala av statsskulden snabbare än tänkt. I det rådande läget bör staten först betala sin skuld till kommunerna och först efter det överväga att tidigarelägga betalningen vad gäller övriga gäldenärer.

Med beaktande av det svåra ekonomiska läget som kommunerna nu befinner sig i är förvaltningsutskottets förslag om att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna görs till fullt belopp inte tillräckligt. Förslaget äventyrar kommunernas social- och hälsovårdstjänster, till exempel barndagvården, hemtjänster för äldre samt grundhälsovården. Också kvaliteten på grundundervisningen drabbas och kommunerna blir tvungna att till och med permittera lärare. På dessa grunder är det nödvändigt att de pengar som enligt justeringen av kostnadsfördelningen hör till kommunerna också betalas till dem till sitt fulla belopp under 2006.

Förslag

Med stöd av det ovan anförda anser vi

att det i utskottets utlåtande borde ha föreslagits att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna betalas till kommunerna till sitt fulla belopp under 2006.

Helsingfors den 11 oktober 2005

  • Esko Kurvinen /saml
  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Ahti Vielma /saml
  • Veijo Puhjo /vänst
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Jyrki Kasvi /gröna

AVVIKANDE MENING 2

Motivering

Stora internationella evenemang, till exempel de möten som ordnas under Finlands EU-ordförandeskap, kommer att öka polisens arbetsbörda. Dessutom har polisens uppgifter ökat i och med att narkotika- och vårldsbrottsligheten samt alkoholanvändningen har ökat. Detta har i sin tur ökat antalet egendomsbrott och övriga brott. Faktum är att polisbristen är nästan 200 årsverken jämfört med 2002. Ifall polisen inte anvisas tillräckliga resurser, kommer polisantalet att minska såväl ute på fältet som i det förebyggande arbetet.

Ett anslag på 2 miljoner euro har föreslagits som ett engångstillägg för 2006 för säkerhetsarrangemangen kring ordförandeskapsmöten och ASEM-toppmötet. Enligt information till förvaltningsutskottet täcker summan dock endast cirka hälften av det uppskattade behovet. Med det föreslagna anslaget är det i praktiken möjligt att vidta åtgärder, men det räcker inte till för att täcka en stor del av de tilläggsutgifter som förekommer i samband med bl.a. övertidsarbete, dagtraktamenten och logikostnader. Dessa kan inte undvikas i en långvarig operation som kräver stor polisstyrka. Dessutom konstaterar utskottet att ibruktagandet av det biometriska passet enligt uppgift medför engångsutgifter för anläggningsinvesteringar som uppgår till cirka 2 miljoner euro år 2006. Förutom allt det ovan anförda minskas den överförda posten av polisens omkostnadsanslag i budgetpropositionen med 10 miljoner euro jämfört med nivån år 2005.

Förslag

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att nettoanslaget för polisens omkostnader i budgetpropositionen ökas med 10 miljoner euro.

Helsingfors den 11 oktober 2005

  • Esko Kurvinen /saml
  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Ahti Vielma /saml
  • Veijo Puhjo /vänst
  • Kari Kärkkäinen /kd

​​​​