Motivering
1. Den kommunala ekonomin
Kommunernas ekonomi försämrades 2003. Ännu
2004 kommer kommunernas och samkommunernas årsbidrag att
försämras och vara mindre än avskrivningarna.
Staten och Finlands Kommunförbund har gjort den gemensamma
bedömningen att den finansiella balansen i kommunernas
ekonomi förbättras 2005 och även åren
därpå under granskningsperioden 2004—2008.
Man räknar med att årsbidraget stiger 2005 till
1,6 miljarder euro från 1,4 miljarder euro 2004. Orsaken
till att den finansiella balansen förbättras är
att driftsekonomins utgifter ökar något långsammare
under granskningsperioden än skatteinkomsterna
och statsandelarna sammantagna. Balansen i kommunernas ekonomi är
trots allt ytterst känslig under de närmaste åren
och tillåter varken nya uppgifter eller breddning av gamla.
Också framöver kommer skillnaderna att vara stora
i den finansiella balansen mellan kommuner, regioner och samkommuner.
Jämfört med ett år tidigare stärks
kommunernas ekonomi enligt budgetpropositionen med ca 250 miljoner
euro 2005 genom statens sammantagna åtgärder som
inkluderar ändringar i verksamheten och budgetbeslut, indexhöjningar
av statsandelar, en översyn av kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna samt vissa ändringar i beskattningen
och socialskyddsavgifterna. Beloppet stiger till 256 miljoner euro, om
man utgår från preciserade kalkyler för
undervisningsministeriets förvaltningsområde, som
påverkar kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna.
Utskottet vill trots allt påpeka att indexjusteringen
av statsandelarna inte gjorts till fullt belopp. Men det är
i varje händelse ett steg i rätt riktning att
indexjusteringarna höjts från 50 till 75 procent
av kostnaderna. Utskottet utgår från att kommunerna
får full kompensation för stegringarna i kostnadsnivån.
Utskottet vill dessutom framhålla att indexhöjningarna
till följd av statsandelssystemet beräknas utifrån
hur mycket de lagstadgade utgifterna stigit (3,1 procent 2005).
Kostnadsnivån beräknas de fakto stiga 4 procent.
Det finns alltså all anledning att se över statsandelssystemet
med det snaraste, menar utskottet.
Dessutom bygger budgetpropositionen på att den justering
av kostnadsfördelningen som gäller från
början av 2005 periodiseras så att statsandelspåslaget är
uppe i fullt belopp efter fyra år. Med tanke på vad
som är att vänta i kommunerna på den
ekonomiska fronten vore det enligt utskottets mening bättre
för kommunerna om justeringarna kunde göras mer
degressivt.
Enligt inrikesministeriets kommunspecifika prognosmodell kommer
kommunernas årsbidrag att vara runt 270 euro per invånare
2005. Bidraget ökar alltså med ca 32 euro från
bokslutet för 2003. Kommungruppsvis betraktat ökar årsbidraget
främst i kommungrupper med över 20 000
invånare och sjunker i kommungrupper med färre än
20 000 invånare. Prognosmodellen ger vid handen att bidraget
som helhet betraktat skulle vara negativt i kommungrupper med färre än
2 000 invånare. Utvecklingen antas delvis bero
på att utjämningstilläggen till statsandelarna
minskat i och med att kommunernas totala skatteintäkter ökat
långsamt 2002 och 2003. Utjämningssystemet reagerar
på detta först två år senare.
Dessutom har i prognosen utelämnats finansieringsunderstödet
enligt prövning till kommunerna, som tidigare har kunnat
användas för att balansera upp särskilt
små kommuners ekonomi.
Kommunernas lånestock per invånare beräknas öka
från 999 euro 2003 till 1 205 euro. Stegringen
beror främst på ökade investeringar. Prognoser
pekar på att utslaget per invånare kommer lånestockskillnaderna
mellan olika kommungrupper att vara något större än årsbidragsskillnaderna.
Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att
utreda frågan om skyldighet att täcka underskott.
Arbetsgruppen ska vara klar med sitt arbete inom februari 2005.
Staten måste enligt utskottets mening absolut förbinda
sig att driva en långsiktig och stabil kommunpolitik för
att kommunerna i hela landet ska kunna tillhandahålla kvalitativ
basservice med en skälig skatte- och avgiftsbörda.
Utskottet krävde i sitt utlåtande om budgetpropositionen
för 2004 att stat och kommuner tillsammans lägger
upp samordnade, övergripande riktlinjer för den
ekonomiska ansvarsfördelningen som tar hänsyn
till de divergerande uppgifterna och förhållandena
i kommunerna. I detta hänseende är avsnittet om
basservicebudgeten i budgetpropositionen ett välkommet
första steg, menar utskottet.
Utskottet går närmare in på frågor
med anknytning till den kommunala ekonomin i samband med behandlingen
av propositioner som har samband med budgetpropositionen.
2. Gränsbevakningsväsendet
Regeringen föreslår ett nettoanslag om ca
189 miljoner euro på gränsbevakningsväsendets
omkostnadsmoment (26.90.21) för 2005. I beloppet ingår
inte den nivåhöjning på 3,4 miljoner
euro som riksdagen beviljade gränsbevakningsväsendet
i samband med behandlingen av 2004 års budget. Riksdagen
förutsatte (FiUB 39/2003 rd; FvUU
4/2003 rd) att gränsbevakningsväsendet använder
anslaget till att ordna beväringsutbildning vid samtliga
gränsjägarkompanier, upprätthålla
gränssäkerheten vid östgränsen
och återuppta vissa investeringar som varit avbrutna länge.
Gränsbevakningsväsendet kan med anslaget i propositionen
inte klara av en fulltalig personalstyrka eller göra de
investeringar som behövs. Det finansiella underskottet
har lett till att reparationen av byggnader som förvaltas
av gränsbevakningsväsendet av nödtvång
skjutits upp redan några år. Gränsbevakningsväsendet
har inte heller haft pengar att förnya de sjögående
fartygen, trots att exempelvis de äldsta kustbevakningsfartygen
från 1960-talet nått slutet på sin livscykel.
De investeringar som inletts 2004 kan inte avbrytas utan måste
fortgå flera år framåt.
En annan konsekvens av att den allmänna kostnadsnivån
stiger är att köpkraften sjunker årligen
i takt med inflationen i fråga om andra anskaffningar som
ska betalas med omkostnadsanslagen. Den stegrade kostnadsnivån
reducerar gränsbevakningsväsendets köpkraft
i fråga om övriga omkostnader med ca 1 miljoner
euro årligen. Detta motsvarar de årliga lönekostnaderna för
i runt tal 25 personer.
Den extra personal som anställdes till östgränsen
med riksdagens anslagspåslag i 2004 års budget
behövs där också i framtiden. Personalstyrkan
vid östgränsen behöver ytterligare stärkas
med gränsbevakningsväsendets egna insatser. Behovet
kommer sig av att gränstrafiken blivit livligare och särskilt
av att antalet visumpliktiga resenärer blivit fler samt
av att Ryssland skurit ned gränsövervakningen
vid den finska gränsen. Personalbehovet dikteras främst
av de pågående projekten att utveckla Nuijamaa
och Vaalimaa gränsstationer och av att Niirala och Imatra
internationella gränsövergångsställen
numera är dygnetruntöppna. Också på Helsingfors-Vanda
flygplats har det skett en rejäl tillväxt i passagerarströmmarna
i år.
Med hänvisning till riksdagens tidigare ståndpunkt
(FiUB 39/2003 rd) förutsätter
förvaltningsutskottet att anslaget för gränsbevakningsväsendets
omkostnader i budgetpropositionen för 2005 permanent ökas
med 3,4 miljoner euro för att beväringsutbildningen
ska kunna fortsätta på nuvarande fyra ställen åtminstone
fram till 2008, att säkerheten vid östgränsen
ska kunna upprätthållas och att nödvändiga
investeringar ska kunna göras.
3. Polisväsendet
Regeringen föreslår i budgetpropositionen
för 2005 ett nettoanslag på 556,2 miljoner euro
för polisens omkostnader (26.75.21). I den egentliga budgeten
och en tilläggsbudget för 2004 uppgår
anslaget på momentet till sammantaget 553,4 miljoner euro
medan utgifterna 2003 enligt bokslutet var 532,2 miljoner euro.
Dessutom föreslår regeringen i kapitlet Polisväsendet
ett nytt förslagsanslag om 3,5 miljoner euro som får
användas till utgifter för tolkningstjänster
för utlänningar på polisens ansvar, transporter
i samband med avlägsnande ur landet och transporter i samband
med hämtning av gärningsmän som utlämnats
till Finland (26.75.22).
Utskottet har i flera olika sammanhang påpekat att
polisen måste ha möjligheter att arbeta långsiktigt
på det sätt som uppgifterna och omvärlden
kräver. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att nio ministerier under inrikesministeriets ledning i samverkan
tagit fram ett brett upplagt program för den inre säkerheten,
som regeringen antagit. Programmet har delvis tillkommit för
att säkerställa de polisiära resurserna
och det markerar målnivån för den inre
säkerheten är och hur målen ska uppnås.
Programmets långsiktiga målsättning
sträcker sig ända fram till 2015. Det oaktat bör
programmet genomföras med det snaraste för att första
fasens mål ska uppnås och målnivån
i ett längre perspektiv säkras. Programmet för
den inre säkerheten bygger på premissen att de
flesta av de föreslagna åtgärderna genomförs
med existerande resurser. Programmet innehåller
79 åtgärder av vilka 24 antas kräva extra
resurser. I budgetpropositionen för 2005 finns pengar för åtgärder
för att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brottslighet
samt terrorism. Regeringen kom under budgetmanglingen i augusti
2004 överens om att finansieringen av programmet i övrigt
tas upp i samband med ramarna för statsfinanserna 2006—2009.
Ambitionen att ekonomin ska vara stabil ligger bakom förfarandet
med budgetramar. Ramarna bör fylla sin uppgift flexibelt
i så motto att samhälleligt viktiga åtgärder
kan finansieras på behörigt sätt. Förvaltningsutskottet
har i sina utlåtanden om budgetpropositionerna upprepade
gånger återkommit till obalansen mellan polisens
uppgifter och de pengar som behövs för dem. Det
brett upplagda och utförliga programmet för den
inre säkerheten utgör en stark förankring
för kravet att de olika förvaltningarna måste
få adekvata resurser för att kunna genomföra
programmet effektivt. På årsnivå är
behovet av extra finansiering för programmet ca 50 miljoner
euro, dvs. sammantaget omkring 150 miljoner euro fram till utgången
av den nuvarande valperioden. Rambeslutet måste enligt
utskottets mening absolut ses över för att programmet för
den inre säkerheten ska kunna genomföras på korrekt
sätt. Utskottet går närmare in på programmet
för den inre säkerheten i sitt utlåtande FvUU
18/2004 rd. Programmet är en övergripande
tvärsektoriell utvecklingsplan, som bl.a. tar sikte på att
intensifiera samarbetet mellan myndigheterna i syfte att förbättra
dels den inre säkerhetens effektivitet, dels servicekvaliteten.
Det är utmärkt att polisen gått in
för att prioritera bekämpningen av ekonomisk brottslighet, menar
utskottet. Det extra anslag på 2,8 miljoner euro som regeringen
avsatt i budgetpropositionen tillåter polisen att effektivisera
sina insatser mot ekobrottsligheten och öka resurserna bl.a.
för övervakningen av utländsk arbetskraft.
I 2005 års anslag för polisen ingår
ett engångstillägg på 2 miljoner euro
för utgifter till följd av världsmästerskapen
i friidrott. Detta räcker till för att inleda
den planerade upphandlingen av säkerhetsmateriel och utrustning.
Men, som det har påpekats för utskottet, räcker
anslaget till för att täcka bara en bråkdel
av de övriga tilläggsutgifterna för bl.a. övertid,
dagpenningar och logiersättningar som inte kan undvikas
i långvariga operationer med ett starkt polisiärt inslag.
Omkostnadsmomentet har 2005 minskats med 7,3 miljoner euro som överförs
till nödcentralsverket. Av denna summa går
3,6 miljoner euro till de tre nya nödcentralerna i huvudstadsregionen.
Avdraget för nödcentralerna gäller hela 2005
trots att den första nödcentralen inom huvudstadsregionen
inleder sin verksamhet tidigast i slutet av 2005.
Förslagsanslaget för polisundersökningar
i fråga om utlänningar och transporter är
enligt utskottet utmärkt för att oförutsedda
tillägg till följd av verksamheten inte ska tära
på polisens övriga verksamhet. Med tanke på den
polisiära verksamhetens karaktär kunde en allmännare
användning av förslagsanslag inom förvaltningsgrenen
gärna övervägas, anser utskottet.
Kostnaderna för de internationella medlemsavgifter
och ekonomiska bidrag (exempelvis informationssystem) som går
från anslaget för polisens omkostnader har ökat
stadigt. Det vore motiverat med ett förslagsanslag också för
detta ändamål, eftersom anslaget för
polisens omkostnader då bättre kunde inriktas
på polisens egentliga arbete. Det bör också observeras
att internationella förpliktelser åtföljs
av avsevärda ekonomiska förpliktelser på det
nationella planet (t.ex. insatser för att utveckla informationssystemet Schengen,
SIS).
Inrikesministeriet har gått in för linjen
att polisnumerären ska hållas på 2002 års
nivå men bantad med de polismän som övergår
till nödcentralsverket. I och med att polislönerna
ses över måste polisen skjuta till mer pengar
under de närmaste åren, vilket innebär
att en relativt sett större andel kommer att belasta personalutgifterna.
Detta ger ett snävare spelrum vad gäller investeringar
och andra utvecklingsprojekt och kräver en noggrannare
ekonomisk planering.
Polisens personella resurser är knappa i hela landet
om man ställer dem i relation till uppgifterna. Polisens
ekonomiska situation syns bl.a. i att fordonsparken inte kan förnyas
efter behovet, att datasystemet inte kan utvecklas och att trafiksäkerhetsarbetet
inte kan göras effektivare. Det är också ett
problem att larmberedskapen i en stor del av häradena är
beroende av en enda patrull under en del av dygnet eller dygnet
runt. Många härad har varit tvungna att skära
ner resurserna för brottsutredning för att klara
av sina ökade alarmuppgifter. Samtidigt har resursknappheten ökat
utmattningen i arbetet. Problemen har noterats och tas upp till
närmare diskussion senast i samband med behandlingen av
förvaltningsredogörelsen 2005. Enligt erhållen
utredning kommer den lokala polisens anslagstilldelning redan nu
att bättre anpassas efter förändringarna
i resursbehov, arbetsvolym och arbetsmiljö.
Enligt regeringsprogrammet ska tillgången på polisservice
förbättras i alla delar av Finland utgående
från ett betänkande av en arbetsgrupp ledd av
landshövding Koski (9.1.2001). Arbetsgruppen föreslår
bl.a. att polisnumerären före utgången
av 2010 ska vara uppe på nordisk nivå, 8 500
polismän. Nybörjarplatserna inom den grundläggande
polisutbildningen har ökat från 360 år
2003 till 408 i år. Detta platsantal räcker i stort
sett till att kompensera den årliga personalavgången
inom polisen. För att det mål arbetsgruppen Koski
uppställt ska kunna nås måste utbildningsplatserna
bli fler och för det behövs en omstrukturering
av utbildningen vid Tammerfors polisskola. Det är viktigt,
menar utskottet, att programmet för den inre säkerheten
genomförs men det gäller också att med
största möjliga noggrannhet utreda hur många
poliser och annan personal det behövs för att
polisen ska kunna fullfölja sina uppdrag.
Utskottet lyfte i sitt utlåtande om budgetpropositionen
för 2004 fram polisinrättningen i Helsingfors
härad och dess särskilda riksuppgifter och ställning
direkt under inrikesministeriet. Utskottet föreslog i sitt
utlåtande att polisinrättningens särskilda
behov ska tillgodoses i budgeten. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att resursarbetsgruppen för den lokala polisen i sin färska
rapport föreslår att polisinrättningen
i Helsingfors härad frikopplas från fördelningen av
finansieringen till länen. Hur som helst måste polisinrättningen
i Helsingfors ha tillgång till adekvata resurser med tanke
på att dess auktionsområde omfattar landets enda
metropolområde och att den ålagts särskilda
uppgifter.
4. Utlänningsverket
Inrikesministeriet tillsatte den 9 februari 2004 ett projekt
för ett effektivare Utlänningsverk. Syftet var
att behandlingstiderna för ansökningar skulle
fås ned rejält vid verket. Den genomsnittliga
behandlingstiden för asylansökningar var i juni
2004 faktiskt nere i mindre än fyra månader. Under
sommaren har verket koncentrerat sig på s.k. Dublinfall
som medger ett snabbt förfarande. Till följd härav
blev behandlingstiderna ännu kortare i juli-augusti. Enligt
information till utskottet hopar sig asylansökningarna inte
längre utan behandlas i så snabb takt utredningar
och lagstiftning medger. Utlänningsverket har överskridit
målribban med god marginal.
Det är absolut på sin plats, menar utskottet,
att resurser som den uppsnabbade behandlingen av asylärenden
frigjort (3,8 miljoner euro) flyttas över som regeringen
föreslår i budgetpropositionen från asylutgifter
under arbetsministeriets huvudtitel till Utlänningsverket
för att användas till att täcka det behov
av extra resurser som utlänningslagen medför.
Trots att behandlingen av asylansökningar blivit avsevärt
snabbare måste verksamheten göras ännu
effektivare vid Utlänningsverket, menar utskottet. Följande
i tur står enligt uppgift anläggningen av medborgarskapsansökningar, som
enligt ett i september 2004 startat projekt ska effektiviseras genom
att personella resurser flyttas över till medborgarskapsenheten.
Behandlingstiden för dessa ärenden har i snitt
varit tre år. Projektet siktar till att den genomsnittliga behandlingstiden
ska vara 1,5 år i slutet av 2004.
Utskottet ser med tillfredsställelse på utvecklingen
vid Utlänningsverket. Men arbetet får inte stanna
upp utan måste fortsätta för att ge de
sökande bättre status och rättssäkerhet.
I detta sammanhang vill utskottet ännu påpeka
att det gäller för Utlänningsverket att
på allvar förbättra sin kundservice.