Motivering
Med hänvisning till propositionen, social- och hälsovårdsutskottets
betänkande och övrig utredning anser utskottet
propositionen behövlig och ändamålsenlig.
Utskottet har enbart dryftat lagstiftningsordningen och tillstyrker
lagförslaget men med följande tekniska ändringar.
Enligt 12 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner är
arbetsgivare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring
() är skyldiga att
försäkra sina arbetstagare också förpliktade
att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie.
Staten har enligt 9 § i lagen om olycksfallsförsäkring
inte försäkringsplikt. Därför
har universiteten i egenskap av statliga räkenskapsverk
inte varit skyldiga att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Från
den 1 januari 2010 är universiteten självständiga
offentligrättsliga inrättningar eller stiftelser
enligt stiftelselagen och därmed också skyldiga
att betala denna premie.
Den lag som nu föreslås bli ändrad
stiftades med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 18/1998
rd). Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är
graderad i två kategorier enligt den lönesumma
arbetsgivaren betalar. Regeringen föreslår att
universiteten ska få betala en lägre arbetslöshetsförsäkringspremie
för arbetsgivare 2010 och 2011 än arbetsgivare
i motsvarande position.
Arbetslöshetsförsäkringspremien brukar
till sin konstitutionella karaktär anses som en skatt (GrUU
18/1998 rd, s. 2, GrUU 17/2007
rd, s. 2). Enligt 81 § 1 mom. i grundlagen ska
det bestämmas om statsskatt genom lag, som ska innehålla bestämmelser
om grunderna för skattskyldigheten och skattens storlek
samt om de skattskyldigas rättsskydd. På denna
punkt utgör förslaget inget konstitutionellt problem.
Dessutom måste lagförslaget bedömas
utifrån jämlikhetsprincipen i grundlagens 6 §.
Enligt förarbetena till revideringen av de grundläggande
fri- och rättigheterna riktas jämlikhetsbestämmelsen
också till lagstiftaren. Grundlagsutskottet har brukat
understryka att inga skarpa gränser för lagstiftarens
prövning kan härledas ur jämlikhetsprincipen
då en reglering i överensstämmelse med
den rådande samhällsutvecklingen eftersträvas
(GrUU 59/2002 rd, s. 2, RP 309/1993
rd, s. 46). Utskottet har i olika sammanhang ur grundlagens jämlikhetsbestämmelse
härlett kravet att särbehandlingen av personer inte
får vara godtycklig och att skillnaderna inte får
bli oskäliga (se t.ex. GrUU 60/2002 rd,
s. 4, GrUU 46/2002 rd, s. 6, GrUU
18/2006 rd, s. 2).
Nedsättningen av arbetslöshetsförsäkringspremien
kan jämställas med skattelättnader som trots
grundlagen ansetts tillåtliga i skattelagstiftningen. Men
grundlagens jämlikhetsbestämmelse sätter
trots allt gränser för sådana riktade
skattelättnader. Grunderna för en skattemässig
särbehandling måste vara godtagbara med hänsyn till
de grundläggande fri- och rättigheterna, särbehandlingen
får inte vara godtycklig och får inte strida mot
proportionalitetsprincipen. Det samhällsintresse som motiverar
avsteg från jämlikhetsprincipen och undantagets
signifikans måste stå i rätt proportion
till varandra.
Lagförslaget motiveras med att betalningsskyldigheten
till följd av universitetsreformen inte ska försämra
universitetens ekonomi. Regeringen vill med propositionen trygga
universitetens ekonomi under övergångsperioden.
Om universitetens arbetslöshetsförsäkringspremie inte
sänks, tvingas universiteten att betala ungefär
40 miljoner euro om året i stället för
cirka 10,5 miljoner euro.
Universiteten är i universitetslagen noggrant definierade
arbetsgivare med särdrag som skiljer dem från
andra arbetsgivare. Grundlagens 123 § 1 mom. garanterar
dem självstyrelse, vars innehåll och dimension
också är beroende av grundlagens 16 § 3
mom. om vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens
frihet. Utskottet har i sin bedömning av beskattningen
av universiteten ansett det viktigt att staten inte exempelvis genom
lagstiftningsåtgärder försämrar universitetens
möjligheter att genomföra de uppgifter som hör
till dem enligt universitetslagen (GrUU 37/2009
rd, s. 4).
Tanken bakom särbehandlingen av arbetsgivarna är
att trygga universitetens självstyrelse och deras ekonomiska
möjligheter att fullfölja de uppgifter universitetslagen ålägger
dem. Grunderna för den skattemässiga särbehandlingen
av arbetsgivare är godtagbara med tanke på de grundläggande
fri- och rättigheterna. De universitet som får
betala den lägre premien är tydligt och exakt
angivna i lag. I det rådande läget skulle universiteten
drabbas av stora ekonomiska problem om de tvingades betala den fulla
arbetslöshetsförsäkringspremie som följer
av deras nya rättsliga status. Den nuvarande lagen medger
befrielse från premiebetalning och graderar premierna.
I ett övergripande perspektiv blir den tvååriga
premienedsättningen inte oskälig för
de övriga betalningsskyldiga. Den föreslagna lagen kan
behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Regeringen föreslår att lagen träder
i kraft den 1 januari 2010. Utskottet föreslår
att den träder i kraft den 1 mars 2010 och tillämpas
från den 1 januari 2010.