Motivering
Studentexamensstrukturen
Enligt 18 § 2 mom. i lagförslaget ska alla
som deltar i studentexamen avlägga provet i modersmål
och litteratur. Dessutom ska de enligt eget val avlägga
tre prov av en grupp som består av provet i det andra inhemska
språket, provet i ett främmande språk,
provet i matematik och provet i realämnena. Ändringen ökar
valfriheten i studentexamen med hänsyn till att det bara är matematiken
och realämnena som är valbara i den gällande
lagen. Ändringen påverkar inte antalet obligatoriska
prov i examen.
Regeringen föreslår att de bestämmelser
som medgett försök med studentexamen stryks i
lagen. Med hänsyn till grundlagens jämlikhetsbestämmelser
tillstyrker utskottet förslaget att de långvariga
strukturförsöken gällande studentexamen
upphör (GrUU 58/2001 rd, s.
2/II).
I 17 § 1 mom. i grundlagen sägs det att Finlands
nationalspråk är finska och svenska. Enligt 2
mom. ska vars och ens rätt att hos domstol och andra myndigheter
i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska
eller svenska, samt att få expeditioner på detta
språk tryggas genom lag. Momentet ålägger
dessutom det allmänna att tillgodose landets finskspråkiga
och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga
behov enligt lika grunder.
Grundlagens bestämmelser om språkliga rätttigheter
har enligt förarbetena till översynen av de grundläggande
fri- och rättigheterna betydelse t.ex. för ordnande
av skol- och andra bildningsförhållanden (RP
309/1993 rd, s. 69). Om man ser till skolförhållanden
och undervisning handlar grundlagens 17 § 2 mom. i allt
väsentligt om vars och ens rätt att få undervisning
i och på sitt eget språk. För gymnasieundervisningens del
bekräftas detta av grundlagens 16 § om vars och
ens möjligheter att enligt särskilda behov få annan än
grundläggande utbildning. Om gymnasieutbildningen avslutas
med en studentexamen eller inte, hurdan denna examens finstruktur är eller
på vilket sätt eller i vilken form examen avläggs är
däremot faktorer som saknar relevans med avseende på elevens
grundläggande språkliga rättigheter,
menar utskottet.
De föreslagna bestämmelserna rubbar inte nationalspråkens
ställning som undervisningsspråk eller läroämne
i gymnasieutbildningen. Förslaget kan på denna
punkt behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Lagstiftningen kan, anser utskottet, på sikt få konsekvenser
för den rätt var och en enligt grundlagens 17 § 2
mom. har att använda sitt eget språk hos domstol
och andra myndigheter. Effekter av detta slag kan eventuellt uppstå om exempelvis
en allt större skara gymnasieelever låter bli
att avlägga provet i det andra inhemska språket
i studentskrivningarna. Detta åter kan påverka
de gymnasieutbildades kvalifikationer när det exempelvis
gäller att uppfylla det lagfästa kravet på språkkunskaper
för tjänstemän. Därför
understryker utskottet vikten av att regeringen följer
hur undervisningen på och studierna i de nationella språken
utvecklas i såväl kvantitativt som kvalitativt
hänseende och i förekommande fall griper in för
att tillgodose de grundlagsfästa språkliga rättigheterna.
Utskottet påpekar att statsrådet enligt språklagens
37 § varje valperiod som komplement till berättelsen
om regeringens åtgärder ska lämna en
berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen
och om hur de språkliga rättigheterna förverkligats
samt vid behov även om andra omständigheter som
gäller språk.
Andra observationer
Studentexamensnämnden.
I 18 § 3 mom. föreskrivs det att undervisningsministeriet
tillsätter en studentexamensnämnd. Närmare
bestämmelser om nämnden och dess uppgifter utfärdas
genom förordning av statsrådet.
Utskottet har tidigare påpekat att "det ingår
i studentexamensnämndens uppgifter att utöva offentlig
makt. På grund av 119 § 2 mom. grundlagen måste
det därför bestämmas genom lag om de
allmänna grunderna för nämnden". Enligt
förarbetena till grundlagen avses med "allmänna grunder"
främst enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter
samt dess behörighet (RP 1/1998 rd,
s. 174/II). Den föreslagna bestämmelsen är
bristfällig på denna punkt, eftersom studentexamensnämndens
huvudsakliga uppgifter inte framgår av lagen. Till de allmänna
grunderna hör också enligt utskottets mening en
eventuell tidsbegränsning för organets mandatperiod. Bestämmelsen
måste kompletteras till denna del.
[Bestämmelsen
kunde exempelvis ges följande formulering: "Undervisningsministeriet
tillsätter för tre år i sänder
en studentexamensnämnd med uppgift att leda och ordna studentexamen
samt svara för genomförandet av examen. Närmare
bestämmelser om nämnden och dess uppgifter utfärdas
genom förordning av statsrådet."]
Detta är
en förutsättning för att lagförslaget
ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Rätt att delta i studentexamen.
Bestämmelser om rätt för andra än
i gymnasielagen avsedda studerande att delta i studentexamen utfärdas
enligt 18 § 4 mom. genom förordning av statsrådet.
Det öppna normgivningsbemyndigandet är problematiskt
med hänsyn till grundlagens 80 § 1 mom., där
det sägs att det genom lag ska utfärdas bestämmelser
om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter.
På det individuella planet är rätten
att delta i studentexamen viktig, eftersom examen genererar en allmän
behörighet att fortsätta studierna vid en högskola.
Bestämmelsen måste ses över för
att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning
på denna punkt.
Författningsnivån i fråga om studentexamen.
Grundlagsutskottet har tidigare fäst uppmärksamheten
vid att nästan hela regelverket om studentexamen ingår
i författningar på lägre nivå än lag
(GrUU 58/2001 rd,
s. 3/II). I studentexamensförordningen ingår
också bestämmelser om sådana för
de studerandes rättsliga ställning och rättssäkerhet
viktiga frågor som enligt grundlagen bör regleras
i lag. Utskottet har påpekat att det i förordningen
föreskrivna förbudet att söka ändring
på grund av 21 § 1 mom. och 107 § i grundlagen
inte kan tillämpas när studentexamensnämndens
beslut gäller en elevs rättigheter eller skyldigheter.
Enligt information till utskottet har regeringen vidtagit åtgärder
för att anpassa lagstiftningen om studentexamen till kraven
i grundlagen. Utskottet uppmanar regeringen att slutföra åtgärderna
med det snaraste (GrUU 58/2001 rd, s. 3/II).