Motivering
Näringsfrihet
Tillståndsplikt.
Enligt föreslagna 5 a och 5 b § behöver
ett fondbolag tillstånd för sin verksamhet. I
9 och 9 a § finns likadana bestämmelser om tillståndsplikt
för förvaringsinstitut.
Grundlagsutskottet har betraktat näringsfrihet som
huvudregel enligt grundlagens 18 § 1 mom. men ansett att
näringsverksamhet kan göras beroende av tillstånd
av skäl som är acceptabla med tanke på de
grundläggande fri- och rätttigheterna. Bestämmelserna
bör uppfylla också andra allmänna villkor
för en lag som begränsar en grundläggande
rättighet. Begränsningarna i näringsfriheten
bör vara exakta och noggrant av-gränsade och deras
omfattning och villkor ska framgå av lagen. Vad gäller
innehållet har utskottet ansett det viktigt att bestämmelserna
om villkoren för tillstånd och tillståndets
beständighet gör myndighetsverksamheten tillräckligt
förutsebar. Ur denna synvinkel spelar det en viss roll
i vilken utsträckning myndigheternas befogenheter bestäms
utifrån bunden prövning eller behovsprövning
(GrUU 67/2002 rd, s. 2/I). Utskottet har konstaterat
om koncessionsbestämmelserna beträffande kreditinstitutsverksamhet att
det karakteristiska för verksamheten är att medel
i stor skala tas emot från allmänheten och att
det därför är nödvändigt
med en viss grad av myndighetskontroll. För en allmän
koncessionsplikt talar vissa faktorer som är acceptabla
med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och
som framför allt avser att garantera stabiliteten på den
finansiella marknaden och som därmed också skyddar
kunderna (GrUU 24/2002 rd, s. 2/I, GrUU 67/2002
rd, s. 2/II).
I detta sammanhang talar likadana acceptabla grunder för
den föreslagna tillståndsregleringen. Lagförslaget
innehåller tillräckligt exakta bestämmelser
om tillståndsvillkor. Tillstånd beviljas enligt
bunden prövning. Bestämmelserna är inget
problem med tanke på grundlagen.
Inte heller bestämmelserna i det andra lagförslaget
om verksamhetstillstånd för en filial som fått
auktorisation i en stat utanför Europeiska samarbetsområdet
(7 §) eller om information om en utländsk fondbolagsfilials
affärsverksamhet (4 §) är något
problem med tanke på näringsfriheten. Ett fondbolag
med auktorisation utanför EES-området får
bara med tillstånd etablera sig i Finland utan att grunda
ett dotterbolag eller en filial. Tillstånd beviljas med
stöd av 11 § efter behovsprövning. Med
hänsyn till det särskilda behovet av tillsyn över
ett sådant bolag och att bolaget med stöd av 7 § har
rätt att få auktorisation för att etablera
en filial, är regleringen inte heller till denna del något
problem med tanke på grundlagen.
Tillståndsvillkor.
Med stöd av föreslagna 5 d § 2 mom.
har tillståndsmyndigheten rätt att förena verksamhetstillståndet
med sådana för tillsynen nödvändiga
begränsningar och villkor som gäller fondbolagens
affärsverksamhet. Bestämmelsen följer
utskottets tidigare linje (GrUU 67/2002 rd, s. 2/II).
Den inverkar inte på behandlingsordningen för
den föreslagna lagen. Det samma gäller 9 c § 2
mom. och 43 § 2 mom. samt 7 § 3 mom. i det andra
lagförslaget.
Återkallande av verksamhetstillstånd.
Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett att återkallande
av tillstånd som myndighetsåtgärd är
ett ingrepp med strängare verkningar för individens rättsliga
ställning än avslag på en tillståndsansökan.
Med hänsyn till bestämmelsens proportionalitet
har utskottet därför ansett det nödvändigt att
möjligheten att återkalla ett tillstånd
bör förenas med allvarliga och väsentliga överträdelser eller
försummelser och med att eventuella anmärkningar
och varningar till tillståndsinnehavaren inte har lett
till att uppdagade brister i verksamheten har korrigerats (GrUU
67/2002 rd, s. 2/I).
Föreslagna 117 § om återkallande
av ett fondbolags verksamhetstillstånd och 125 § om återkallande
av ett förvaringsinstituts verksamhetstillstånd
svarar mot de krav som grundlagsutskottet brukar ställa
upp. De är inte problematiska i konstitutionellt hänseende.
Det samma gäller 6 och 8 § i det andra lagförslaget.
Men utskottet påpekar att återkallande av verksamhetstillståndet
utifrån t.ex. 117 § 1 mom. 6 punkten i det första
lagförslaget inte kan komma i fråga på grund
av den förvaltningsrättsliga proportionalitetsprincipen,
om inte sökanden i sin ansökan har lämnat
väsentligt vilseledande uppgifter om viktiga faktorer med
tanke på bestämmelsen. Bestämmelsen bör
lämpligen kompletteras med en skrivning om detta. Det samma
gäller 125 § 1 mom. 6 punkten och 8 § 1 mom.
5 punkten i det andra lagförslaget.
Verksamhetsförbud.
Finansinspektionen kan på de villkor som nämns
i 5 e § 3 mom. för högst fem år
förbjuda en person att vara ett fondbolags styrelsemedlem
eller suppleant eller verkställande direktör eller
dennes ställföreträdare. En likadan bestämmelse
om förvaringsinstitut finns i 9 d § 3 mom.
Förbudet kan omfatta bara ett fåtal uppgifter. I
bestämmelserna anges acceptabla grunder för förbud
och bestämmelserna är också tillräckligt exakta.
De är inget problem med tanke på grundlagen (GrUU
67/2002 rd, s. 3/I).
Finansinspektionens normgivningsbemyndigande
Finansinspektionens normgivningsbemyndigande måste
bedömas med hänsyn till grundlagens 80 § 2
mom. Där sägs att även andra myndigheter än
de som nämns i 1 mom. genom lag kan bemyndigas att utfärda
rättsnormer i bestämda frågor, om det
med hänsyn till föremålet för
regleringen finns särskilda skäl och regleringens
betydelse i sak inte kräver att den sker genom lag eller
förordning. Tillämpningsområdet för
ett sådant bemyndigande ska vara exakt avgränsat.
Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett det fullt möjligt
att Finansinspektionen bemyndigas att utfärda rättsnormer
på föreslaget vis (GrUU 24/2002
rd, s. 3—4, GrUU 67/2002 rd,
s. 6). Verksamheten har många sådana yrkesmässiga särdrag
som måste ses som det slag av särskilda skäl
med hänsyn till föremålet för
regleringen som avses i 80 § 2 mom. i grundlagen. Bemyndigandet är
tillräckligt noggrant bundet genom bestämmelser
i lag med hänsyn till den reglerade verksamhetens karaktär
och särdrag.
Finansinspektionen kan med stöd av 30 a § 3 mom.
meddela föreskrifter om de krav som ställs på riskkontrollsystemen
och den övriga interna kontrollen enligt momentet. I linje
med sin tidigare praxis (GrUU 24/2002 rd,
s. 4/I, GrUU 52/2001 rd, s.
4) anser utskottet att bemyndigandet i första hand avser
utfärdande av bestämmelser om tekniska detaljer
för att ordna dessa omständigheter. Om bemyndigandet
förstås på detta sätt är
det inget problem.