Motivering
Allmänt
Lagförslaget motsvarar huvudsakligen förslaget i
2002 års proposition med förslag till lag om användning
av könsceller och embryon vid assisterad befruktning samt
till lag om ändring av lagen om faderskap (RP
76/2002 rd), som grundlagsutskottet yttrat sig
om (GrUU 59/2002 rd). Utskottets synpunkter
har i det stora hela beaktats i den nya propositionen med förslag
till lag om assisterad befruktning och ändrad faderskapslag.
Enligt det nya lagförslaget kan inte bara par få behandling,
utan också kvinnor som inte lever i äktenskap
eller under äktenskapsliknande förhållanden.
I och för sig behövs en lag om assisterad befruktning,
eftersom man då kan ge behandling mot barnlöshet
på ett juridiskt och medicinskt acceptabelt sätt.
Det finns således godtagbara skäl för
lagen.
Jämlikhetsaspekten
Assisterad befruktning får utföras på kvinnor
om det inte föreligger hinder för detta enligt
8 § i lagförslag 1. Enligt 2 § avses
med den som får behandling ett par, eller en kvinna som
inte lever i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden.
Enligt 16 § 2 mom. i lagförslaget får
ensamstående kvinnor och kvinnopar använda könsceller
för assisterad befruktning bara med donatorns samtycke.
Enligt grundlagens 6 § är alla lika inför
lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas
t.ex. av en orsak som gäller hans eller hennes person. Enligt
förarbetena till grundlagen har jämlikhetssynpunkter
betydelse då man beviljar medborgarna förmåner
och rättigheter enligt lag. Å andra sidan är
det typiskt för lagstiftningen att den för ett
visst godtagbart samhälleligt intresses skull bemöter
människor olika (RP 309/1993 rd,
s. 46/II) exempelvis för att främja barnets
intresse. Inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning
kan dock härledas ur jämlikhetsprincipen då en
reglering i överensstämmelse med den rådande
samhällsutvecklingen eftersträvas. Det viktigaste är
om särbehandlingen kan motiveras på ett sätt
som är godtagbart med hänsyn till de grundläggande
fri- och rättigheterna (GrUU 1/2006 rd,
s. 2/I, GrUU 8/2003 rd, s.
3/I, GrUU 65/2002 rd, s. 4/I, GrUU
58/2001 rd, s. 2).
Lagförslaget innebär särbehandling
utifrån civilstånd och delvis också utifrån
sexuell läggning. När man beaktar att det medicinska
syftet med assisterad befruktning är att hjälpa
dem som lider av ofrivillig barnlöshet kan lagförslaget inte
i detta avseende anses strida mot grundlagen. Utskottet anser att
den föreslagna differentieringen har ett direkt samband
med samhällets värderingar och att detta vägval
håller sig inom ramen för lagstiftarens prövningsrätt,
också med beaktande av utskottets långvariga tolkningspraxis
(GrUU 59/2002 rd, s. 3/I).
Grundlagen, särskilt jämlikhetsbestämmelsen
i 6 §, utgör inget hinder för den föreslagna
regleringen.
Att påverka barnets egenskaper
Egenskaperna hos ett barn som skall födas får enligt
5 § i lagförslag 1 påverkas endast i
undantagsfall. För det första får man
påverka barnets hälsa genom val av könsceller
eller embryon som konstaterats vara friska i fråga om en
bestämd, allvarlig sjukdom. Man får också påverka
barnets könstillhörighet, om den assisterade befruktningen
sker med parets egna könsceller och ett barn av motsatt
kön med dessa könsceller skulle löpa
avsevärd risk att få en allvarlig sjukdom. För
det andra skall den behandlande läkaren enligt 3 mom.,
om donerade könsceller används vid assisterad
befruktning, välja könsceller från en
donator som till sitt utseende påminner om barnets ifrågavarande
förälder, om inte något annat följer
av en önskan hos den som behandlas.
Fysiska personer har grundläggande fri- och rättigheter
under sin livstid. Rättssystemet ger dock människan
skydd också före födelsen. Detta sker
delvis genom skyddet för moderns grundläggande
fri- och rättigheter. Dessutom föreskriver 1 § i
grundlagen att konstitutionen skall trygga människovärdets
okränkbarhet. Detta innebär exempelvis att medicinska
och vetenskapliga försök som kränker
fostrets eller embryots människovärde strider
mot grundlagen. Utskottet har ändå ansett att
hälsorelaterade skäl av föreslagen typ är
en godtagbar motivering för att påverka barnets
kön, men att reglerna inte är helt okomplicerade
(GrUU 59/2002 rd, s. 2). Också artikel
14 i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter
och biomedicin förbjuder inverkan på det ofödda
barnets könstillhörighet, utom när man
på detta sätt kan undvika att ett barn får en
allvarlig ärftlig sjukdom som endast drabbar det ena könet,
om parets könsceller används. Finland har undertecknat
men inte ratificerat konventionen. Enligt grundlagsutskottet ligger regleringen
i detta avseende i linje med utskottets principer och även
med konventionen.
På grundval av 15 § i lagförslag
1 får man för de ändamål som
nämns i 5 § 3 mom. inhämta och lagra
uppgifter som beskriver donatorns hud-, ögon- och hårfärg,
längd och etniska ursprung. Enligt det föreslagna
5 § 3 mom. skall den behandlande läkaren välja
könsceller från en donator som till sitt utseende
påminner om barnets ifrågavarande förälder,
om inte något annat följer av en önskan
hos den som behandlas. De nämnda urvalskriterierna kan
anses godtagbara med avseende på grundlagen i detta sammanhang
(GrUU 59/2002 rd, s. 2/II).
Övriga synpunkter
Donatorns identitet.
Enligt 23 § skall den som har sitt ursprung i en donerad
könscell eller ett donerat embryo ha rätt att
efter att ha fyllt 18 år få uppgift om donatorns
identitet. Förslaget ligger i linje med grundlagsutskottets
tidigare ståndpunkt (GrUU 59/2002 rd,
s. 3).
Faderskap.
Utskottets anser i enlighet med sin tidigare ståndpunkt
att det, om man ser till värderingarna i vårt
samhälle, också är ett problem att den
föreslagna lagstiftningen leder till att vissa barn i princip
föds utan att ha en far (GrUU 59/2002 rd,
s. 4/I).