Motivering
Allmänt
Myndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde
upprätthåller för sin verksamhet olika
register över ärendehantering, diarier och avgöranden.
I dem registreras uppgifter om de ärenden som behandlas
plus involverade fysiska personer, företag och sammanslutningar.
I fråga om behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen
() och i fråga om utlämnande
av uppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (),
lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna
domstolar (370/2007) eller lagen om offentlighet vid rättegång
i förvaltningsdomstolar (). För
att säkerställa skyddet av personuppgifter föreslår
regeringen en lag om justitieförvaltningens riksomfattande
informationssystem, eftersom detta system inte hör till
de register som nu regleras genom särskilda bestämmelser.
Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen utfärdas närmare
bestämmelser om skydd för personuppgifter genom
lag. Grundlagsutskottet har i sin tolkningspraxis ansett det viktigt
med tanke på skyddet för personuppgifter att man
reglerar åtminstone registreringens syfte, innehållet
i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål,
inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och lagringstiden
för uppgifterna i personregistret samt den registrerades
rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska
dessutom vara omfattande och detaljerad (GrUU 14/2002 rd,
s. 2, GrUU 27/2006 rd, s. 2, GrUU
2/2008 rd, s. 2). Kravet på bestämmelser
i lag gäller också möjligheten att överlåta
uppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 12/2002
rd, s. 5).
Sekretess för uppgifter i informationssystemet
I propositionen föreslås det att uppgifterna
i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem
ska vara sekretessbelagda. Som motiv för förslaget
anförs dels integritetsskyddet, dels att de offentlighetsbestämmelser
som gäller inom förvaltningen och för
rättegångsförfarandet behöver
samordnas, dels att domstolarnas, åklagarmyndigheternas
och rättshjälpsbyråernas självständiga
beslutanderätt bör tryggas i frågor som gäller
offentligheten för deras egna handlingar. Sekretessen föreslås
bli reglerad genom en komplettering av 24 § i lagen om
offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Bestämmelsen är relevant med tanke på 12 § 2 mom.
i grundlagen. Där står det att handlingar och
upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga,
om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt
har begränsats genom lag. Var och en har rätt
att ta del av offentliga handlingar.
Justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem är
primärt avsett för verkställighet av
rättskipningsärenden och för planering och
statistikföring inom justitieförvaltningen. I informationssystemet
får också registreras känsliga uppgifter
som det enligt 11 § i personuppgiftslagen är förbjudet
att behandla. Men 12 § i den lagen tillåter att
de behandlas i det fall att behandlingen av dem regleras i lag eller
om behandlingen föranleds av en uppgift som direkt har ålagts
den registeransvarige i lag.
I justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem är
det tänkt att föra in känsliga uppgifter
som behövs för att verkställa en dom, för
att göra en registrering i myndighetsregister eller för
att fullgöra andra justitieförvaltningsmyndigheters
lagstadgade uppgifter. Informationssystemet kommer att innehålla
uppgifter om t.ex. brottsliga gärningar, utdömda
straff och personers behov av social omsorg. Dessutom kan uppgifter
om en persons ras eller etniska ursprung, hälsotillstånd,
sjukdom eller funktionsnedsättning, vårdåtgärder
eller med dem jämförliga omständigheter
framgå av förvaltningsdomstolars och försäkringsdomstolens
avgöranden eller diarieanteckningar.
Sekretessen för uppgifterna i justitieförvaltningens
riksomfattande informationssystem kan anses nödvändig
med tanke på det skydd för privatlivet som 10 § 1
mom. i grundlagen ger, eftersom informationssystemet kommer att
innehålla känsliga uppgifter. Utskottet har ansett
att behandlingen av känsliga uppgifter berör själva kärnan
i skyddet för personuppgifter som utgör en del
av privatlivet (GrUU 25/1998 rd, s. 3). Främjande
av en annan grundläggande rättighet är
ett tvingande skäl som ger möjlighet att separat
i lag begränsa myndighetshandlingars offentlighet enligt
12 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 2/2008
rd, s. 2, GrUU 40/2005 rd,
s. 2). En annan relevant faktor är att Rättsregistercentralen på grund
av sin uppgift inte kan jämställas med andra myndigheter
vars dokument i regel ska vara offentliga för att tillåta
offentlig kritik och tillsyn av den offentliga makt de utövar
(GrUU 3/2004 rd, s. 2). Om man därtill
beaktar att den föreslagna bestämmelsen inte leder
till någon ändring i offentligheten för
dokument som domstolarna, åklagarmyndigheten eller rättshjälpsbyråerna
har i sin besittning, utan att var och en har rätt att
få uppgifter ur ett offentligt dokument av den behöriga
myndigheten, utgör bestämmelsen inte något
problem med tanke på grundlagen.
Utlämnande av uppgifter
Bestämmelser om rätt för Rättsregistercentralen att
lämna ut uppgifter föreslås ingå i
15 § i lagförslag 1. Rättsregistercentralen
får trots sekretessbestämmelserna lämna
ut sådana uppgifter om betalningsförsummelser
som enligt lag får föras in i kreditupplysningsregistret
till personer som bedriver kreditupplysningsverksamhet, till kreditinstitut
och försäkringsanstalter och till andra som behöver
informationen för beviljande och övervakning av
krediter.
Rätten för den som bedriver kreditupplysningsverksamhet
att få upplysningar regleras i utsökningsbalken,
som stiftades med medverkan av utskottet (GrUU 42/2006
rd). Tidigare fanns bestämmelserna i utsökningslagen,
vars regler för utsökningsregistret också tillkom
med medverkan från utskottet (GrUU 12/2002
rd).
Enligt utskottets praxis kan utlämnande av sekretessbelagda
uppgifter till en annan myndighet tillåtas i lag, om uppgifterna är
nödvändiga för att mottagaren ska kunna
utföra sina uppgifter. När strävan har
varit att i lagen ta in en uttömmande förteckning över
det avsedda uppgiftsinnehållet, kan utlämnandet
av uppgifter även gälla uppgifter som är
nödvändiga för ett visst ändamål
(GrUU 14/2002 rd, s. 2). Förslaget
tillåter att uppgifter som behövs för
att bevilja och övervaka krediter lämnas även
till andra än myndigheter. Vilka uppgifter som får
lämnas ut preciseras i kreditupplysningslagen (),
som har regler för registrering av uppgifter i kreditupplysningsregister,
och följaktligen utgör utlämnandet av
uppgifter inget problem i grundlagshänseende.
Rättvis rättegång
I propositionen föreslås en domstol få rätt
att av en annan domstol få sekretessbelagda rättegångshandlingar
som den behöver för att säkerställa
att rättskipningen blir enhetlig då den prövar
avgörandet i ett aktuellt ärende.
Förslaget är relevant med avseende på grundlagens
6 § 1 mom. om jämlikhet och 21 § 2 mom. om
garantier för en rättvis rättegång.
Till rättsskyddsgarantierna för en rättvis
rättegång hör bl.a. att den åtalade
eller hans eller hennes försvarare får information
och ges tillfälle att uttala sig om allt det på målet
inverkande material som kan påverka domen (RP 309/1993
rd, s. 78—79). Det är domstolens sak att se till
att rätten till en rättvis rättegång
inte äventyras av att domstolen får en sekretessbelagd
rättegångshandling av en annan domstol. Förslaget
utgör alltså inget problem i förhållande
till grundlagen.