Motivering

Allmänt

Myndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde upprätthåller för sin verksamhet olika register över ärendehantering, diarier och avgöranden. I dem registreras uppgifter om de ärenden som behandlas plus involverade fysiska personer, företag och sammanslutningar. I fråga om behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen () och i fråga om utlämnande av uppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (), lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) eller lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (). För att säkerställa skyddet av personuppgifter föreslår regeringen en lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem, eftersom detta system inte hör till de register som nu regleras genom särskilda bestämmelser.

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom lag. Grundlagsutskottet har i sin tolkningspraxis ansett det viktigt med tanke på skyddet för personuppgifter att man reglerar åtminstone registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändamål, inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och lagringstiden för uppgifterna i personregistret samt den registrerades rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska dessutom vara omfattande och detaljerad (GrUU 14/2002 rd, s. 2, GrUU 27/2006 rd, s. 2, GrUU 2/2008 rd, s. 2). Kravet på bestämmelser i lag gäller också möjligheten att överlåta uppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 12/2002 rd, s. 5).

Sekretess för uppgifter i informationssystemet

I propositionen föreslås det att uppgifterna i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem ska vara sekretessbelagda. Som motiv för förslaget anförs dels integritetsskyddet, dels att de offentlighetsbestämmelser som gäller inom förvaltningen och för rättegångsförfarandet behöver samordnas, dels att domstolarnas, åklagarmyndigheternas och rättshjälpsbyråernas självständiga beslutanderätt bör tryggas i frågor som gäller offentligheten för deras egna handlingar. Sekretessen föreslås bli reglerad genom en komplettering av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Bestämmelsen är relevant med tanke på 12 § 2 mom. i grundlagen. Där står det att handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar.

Justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem är primärt avsett för verkställighet av rättskipningsärenden och för planering och statistikföring inom justitieförvaltningen. I informationssystemet får också registreras känsliga uppgifter som det enligt 11 § i personuppgiftslagen är förbjudet att behandla. Men 12 § i den lagen tillåter att de behandlas i det fall att behandlingen av dem regleras i lag eller om behandlingen föranleds av en uppgift som direkt har ålagts den registeransvarige i lag.

I justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem är det tänkt att föra in känsliga uppgifter som behövs för att verkställa en dom, för att göra en registrering i myndighetsregister eller för att fullgöra andra justitieförvaltningsmyndigheters lagstadgade uppgifter. Informationssystemet kommer att innehålla uppgifter om t.ex. brottsliga gärningar, utdömda straff och personers behov av social omsorg. Dessutom kan uppgifter om en persons ras eller etniska ursprung, hälsotillstånd, sjukdom eller funktionsnedsättning, vårdåtgärder eller med dem jämförliga omständigheter framgå av förvaltningsdomstolars och försäkringsdomstolens avgöranden eller diarieanteckningar.

Sekretessen för uppgifterna i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem kan anses nödvändig med tanke på det skydd för privatlivet som 10 § 1 mom. i grundlagen ger, eftersom informationssystemet kommer att innehålla känsliga uppgifter. Utskottet har ansett att behandlingen av känsliga uppgifter berör själva kärnan i skyddet för personuppgifter som utgör en del av privatlivet (GrUU 25/1998 rd, s. 3). Främjande av en annan grundläggande rättighet är ett tvingande skäl som ger möjlighet att separat i lag begränsa myndighetshandlingars offentlighet enligt 12 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 2/2008 rd, s. 2, GrUU 40/2005 rd, s. 2). En annan relevant faktor är att Rättsregistercentralen på grund av sin uppgift inte kan jämställas med andra myndigheter vars dokument i regel ska vara offentliga för att tillåta offentlig kritik och tillsyn av den offentliga makt de utövar (GrUU 3/2004 rd, s. 2). Om man därtill beaktar att den föreslagna bestämmelsen inte leder till någon ändring i offentligheten för dokument som domstolarna, åklagarmyndigheten eller rättshjälpsbyråerna har i sin besittning, utan att var och en har rätt att få uppgifter ur ett offentligt dokument av den behöriga myndigheten, utgör bestämmelsen inte något problem med tanke på grundlagen.

Utlämnande av uppgifter

Bestämmelser om rätt för Rättsregistercentralen att lämna ut uppgifter föreslås ingå i 15 § i lagförslag 1. Rättsregistercentralen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana uppgifter om betalningsförsummelser som enligt lag får föras in i kreditupplysningsregistret till personer som bedriver kreditupplysningsverksamhet, till kreditinstitut och försäkringsanstalter och till andra som behöver informationen för beviljande och övervakning av krediter.

Rätten för den som bedriver kreditupplysningsverksamhet att få upplysningar regleras i utsökningsbalken, som stiftades med medverkan av utskottet (GrUU 42/2006 rd). Tidigare fanns bestämmelserna i utsökningslagen, vars regler för utsökningsregistret också tillkom med medverkan från utskottet (GrUU 12/2002 rd).

Enligt utskottets praxis kan utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet tillåtas i lag, om uppgifterna är nödvändiga för att mottagaren ska kunna utföra sina uppgifter. När strävan har varit att i lagen ta in en uttömmande förteckning över det avsedda uppgiftsinnehållet, kan utlämnandet av uppgifter även gälla uppgifter som är nödvändiga för ett visst ändamål (GrUU 14/2002 rd, s. 2). Förslaget tillåter att uppgifter som behövs för att bevilja och övervaka krediter lämnas även till andra än myndigheter. Vilka uppgifter som får lämnas ut preciseras i kreditupplysningslagen (), som har regler för registrering av uppgifter i kreditupplysningsregister, och följaktligen utgör utlämnandet av uppgifter inget problem i grundlagshänseende.

Rättvis rättegång

I propositionen föreslås en domstol få rätt att av en annan domstol få sekretessbelagda rättegångshandlingar som den behöver för att säkerställa att rättskipningen blir enhetlig då den prövar avgörandet i ett aktuellt ärende.

Förslaget är relevant med avseende på grundlagens 6 § 1 mom. om jämlikhet och 21 § 2 mom. om garantier för en rättvis rättegång. Till rättsskyddsgarantierna för en rättvis rättegång hör bl.a. att den åtalade eller hans eller hennes försvarare får information och ges tillfälle att uttala sig om allt det på målet inverkande material som kan påverka domen (RP 309/1993 rd, s. 78—79). Det är domstolens sak att se till att rätten till en rättvis rättegång inte äventyras av att domstolen får en sekretessbelagd rättegångshandling av en annan domstol. Förslaget utgör alltså inget problem i förhållande till grundlagen.