Motivering
Skyddet för hemfriden och privatlivet
I 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar
(det första lagförslaget) föreslås bli
föreskrivet om rätt att utföra inspektion
i en bostad. I motsats till vad som föreskrivs i den gällande
lagen skall inspektion få utföras också i en
bostad, om det finns motiverad anledning att misstänka
att någon brutit eller bryter mot bestämmelserna
om Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik eller mot
lag. Motsvarande bestämmelser, som innebär en
utvidgning av inspektionsrätten, ingår i 40 § 3
mom. lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar
(det andra lagförslaget) och i 20 § skoltlagen
(det tredje lagförslaget).
Förslagen måste bedömas med hänsyn
till skyddet för hemfriden som är tryggad i 10 § grundlagen.
I 10 § 3 mom. grundlagen sägs att det genom lag
kan bestämmas om åtgärder som ingriper
i hemfriden och som är nödvändiga för att
de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna
tryggas eller för att brott skall kunna utredas. Grundlagsutskottet
har i sin utlåtandepraxis ansett att ett ingrepp i hemfriden är
acceptabelt "för att brott skall kunna utredas", om åtgärden
i bestämmelsen binds vid förekomsten av en konkret
och specificerad orsak att misstänka att brott mot lagen
har skett eller kommer att ske (se t.ex. GrUU 20/2001
rd, s. 3/II).
Enligt lydelsen i bestämmelserna förefaller det
möjligt att utföra en inspektion i en bostad på grund
av misstanke om brott mot vilken som helst lag. Utskottet menar
att bestämmelserna absolut måste förtydligas
för att bättre svara mot syftet och för
att det skall framgå mot vilken lagstiftning någon
skall misstänkas ha brutit för att en inspektion
skall få utföras. På grund av 10 § 3 mom.
grundlagen måste det också skrivas in att inspektion
får utföras i en bostad bara om det är nödvändigt
för att utreda de omständigheter som är
föremål för inspektionen. Detta understryker samtidigt
det exceptionella i en inspektion som sträcker sig till
en bostad. Dessa justeringar är ett villkor för
att lagförslagen skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Hemfriden i 10 § 3 mom. grundlagen omfattar i princip
alla slag av rum som används för varaktigt boende
(se t.ex. GrUU 2/1996 rd och (GrUU
12/1998 rd). Ordet "bostad" måste därför
tolkas och tillämpas i vid bemärkelse. Tilllämpad
på detta sätt är lydelsen i de föreslagna bestämmelserna
inte problematisk med tanke på 10 § grundlagen.
Bestämmelserna om inspektionsrätt avser generellt
inspektioner "i anslutning till" beviljande, utbetalning och användning
av stöd (44 § 1 och 2 mom. i det första
lagförslaget, 40 § 1 och 2 mom. i det andra lagförslaget
och 20 § i det tredje lagförslaget). Denna vidlyftighet
i regleringen är problematisk med tanke på skyddet
för privatlivet som tryggas i 10 § 1 mom. grundlagen. Till
dessa delar bör bestämmelserna lämpligen justeras
genom att syftet med inspektioner nämns mer exakt, till
exempel att inspektioner får utföras för
att utreda om förutsättningar för att
bevilja och betala stöd har funnits och om villkoren för
att bevilja och betala ut stöd har iakttagits (jfr 41 § 1
mom. i det första lagförslaget).
Överföring av offentliga förvaltningsuppgifter
på andra än myndigheter
Enligt 44 § 2 mom. i det första lagförslaget
och 40 § 2 mom. i det andra lagförslaget kan också en
utomstående revisor bemyndigas att utföra inspektion.
Till dessa delar bör förslagen bedömas med
hänsyn till 124 § grundlagen. Där sägs
att offentliga förvaltningsuppgifter kan anförtros andra än
myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om
det behövs för en ändamålsenlig
skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar
de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten
eller andra krav på god förvaltning.
Det kan vara lämpligt att anlita en utomstående
revisor för ett inspektionsuppdrag med hänsyn
till exempel till uppdragets natur. Därmed finns det ingenting
som hindrar att det bestäms i lag om bemyndigande att överföra
uppgifter. Det har varit grundlagsutskottets vedertagna tolkning
att kravet på rättssäkerhet och god förvaltning
skall skrivas in i lag när förvaltningsuppgifter
förs över på någon annan än
en myndighet (se t.ex. GrUU 26/2001 rd,
s. 5/II). I lagförslagen finns bestämmelser
om behörighetskraven för en revisor och om den
allmänna förvaltningsrättsliga lagstiftning
som skall tillämpas på en revisor. Förslagen
bör kompletteras med bestämmelser om att revisorn
handlar under tjänstemannaansvar när
han utför ett inspektionsuppdrag (jfr RP 140/2001
rd, 7 a § i det andra lagförslaget).
I 55 § 2 mom. i det tredje lagförslaget sägs
att i myndighetsuppgifter enligt skoltlagen får, enligt
vad som närmare föreskrivs genom förordning
av statsrådet, som hjälp anlitas bland annat Finnvera
Abp och privata rådgivningsorganisationer. Bestämmelsen är
otillbörligt öppen i och med att den ser ut att
medge att privat hjälp anlitas i princip i alla myndighetsuppgifter
enligt skoltlagen.
Men 124 § grundlagen inskränker direkt denna
typ av bemyndigande från statsrådet. På grund
av grundlagen kan en enskild med stöd av den föreslagna
bestämmelsen inte anförtros uppgifter som innebär
betydande utövning av offentlig makt. Genom förordning
kan enskilda egentligen bara ges osjälvständiga
uppgifter med att bistå myndigheter, eftersom det inte
får äventyra de grundläggande fri- och
rättigheterna, rättssäkerheten eller
andra krav på god förvaltning att uppgifter anförtros
andra. Utskottet anser att det för tydlighetens skull i
alla fall är bäst att lagen mera specifikt anger
vilka uppgifter som i linje med kraven i 124 § grundlagen kan
lämnas utanför myndighetsmaskineriet.
Grundlagens 124 § förbjuder att uppgifter som
innebär betydande utövning av offentlig makt ges
andra än myndigheter. Enligt förarbetena till
grundlagsreformen anses som betydande utövning av offentlig
makt t.ex. på självständig prövning
baserad rätt att använda maktmedel eller att på något
annat konkret sätt ingripa i en enskild persons grundläggande
fri- och rättigheter (RP 1/1998 rd,
s. 180/I, se också GrUU 28/2001
rd, s. 5—6). Utifrån bestämmelserna om
inspektionsrätt i 44 § i det första lagförslaget,
40 § i det andra lagförslaget och 20 § i
det tredje lagförslaget är det möjligt
att någon annan än en myndighet utför
inspektion också i en bostad. Förslag av denna
typ innebär enligt utskottets mening rätt att
på ett betydande sätt ingripa i skyddet för
hemfriden som grundlagen garanterar var och en. För att
lagförslagen skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning måste
det dessutom nämnas i bestämmelserna om inspektionsrätten
att inspektion i en bostad bara får utföras av
en myndighet.
Bemyndigande att utfärda förordning
I det första och andra lagförslaget ingår
flera löst formulerade bemyndigandebestämmelser
om statsrådets och ministeriernas rätt att utfärda
förordningar. Utskottet menar dock att bemyndigandebestämmelserna är
tillräckligt exakta i sammanhang med budgetbestämmelser
och delvis också EU-relaterade bestämmelser om
finansiering av näringar (se GrUU 46/2001
rd, s. 2 och GrUU 47/2001 rd,
s. 2—3).
Tolkningen av bemyndigandena och innehållet i bestämmelser
som utfärdas med stöd av dem inskränks
dessutom direkt av 80 § 1 mom. grundlagen, där
det sägs att bestämmelserna om grunderna för
individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor
som enligt grundlagen i övrigt hör till området
för lag skall utfärdas genom lag (se t.ex. GrUU
39/2001 rd, s. 3/I). Därmed kan
till exempel den som söker kompensation, stöd
eller arvode enligt 11 § i det första lagförslaget
inte genom förordning av statsrådet påföras
andra förpliktelser än sådana som beror
av lag när det lagstiftas om "de allmänna villkoren" för
en kompensation eller liknande som avses i bemyndigandebestämmelserna
i paragrafen.
Enligt 37 § 1 mom. i det första lagförslaget bestäms
genom förordning av statsrådet närmare
om beviljande av befrielse från betalning av synnerligen
vägande skäl. Utskottet menar att det i lagen
lämpligen bör anges vilket slag av skäl
som gör att befrielse från betalning kan beviljas
och som det kan bestämmas närmare om genom förordning
av statsrådet. Samma anmärkning gäller
31 § 2 mom. i det andra lagförslaget.
Det är nödvändigt att formuleringen
i 46 § 4 mom. i det första lagförslaget
inskränker statsrådets befogenhet att bestämma
om den tid inom vilken stödet skall återkrävas,
till exempel genom att lagen kompletteras med en grundläggande
bestämmelse om att stöd skall återkrävas inom
en skälig tid med hänsyn till orsaken till åtgärden
och den berörda personens betalningsförmåga.
Statsrådet kan bemyndigas att genom förordning
utfärda utförligare bestämmelser än
en sådan grundläggande bestämmelse. Samma
anmärkning gäller 45 § 1 mom. i det andra
lagförslaget.
Utskottet har ingenting att anmärka på i fråga om
att storleken av den borgensavgift som avses i 32 § 1 mom.
i det första lagförslaget bestäms genom
förordning av statsrådet, eftersom den allmänna
grunden för avgifterna är att de skall täcka
kostnaderna för verksamheten (GrUU 2/2001
rd, s. 3/I). Men om meningen är att
till någon del avvika från denna utgångspunkt
bör det bestämmas om de allmänna grunderna
för avgiftens storlek genom lag på grund av 81 § 2 mom.
grundlagen.
Landsbygdsverkets befogenhet att utfärda bestämmelser
I lagförslagen ingår flera bestämmelser
om rätt för Landsbygdsverket att utfärda
bestämmelser. Befogenheterna inskränker sig till
enskilda omständigheter av teknisk natur och vissa detaljer
i fråga om vilka det finns särskilda skäl,
som har med föremålet för regleringen
att göra, till att befogenheter att utfärda bestämmelser
anförtros ett sakkunnigverk i den bransch som skall regleras.
Befogenheterna är tillräckligt noggrant avgränsade
till sin räckvidd.
Utskottet understryker att 80 § 1 och 2 mom. grundlagen
direkt inskränker innehållet i myndigheternas
bestämmelser och tolkningen av bemyndigandebestämmelserna.
Lagbestämmelser som innehåller ett bemyndigande
att meddela föreskrifter måste över lag
tolkas mycket restriktivt (GrUU 26/2001 rd,
s. 6/I). Därmed kan verket till exempel med stöd
av 41 § 1 mom. eller 44 § 4 mom. i det
första lagförslaget meddela föreskrifter
bara om vissa tekniska omständigheter som har med tillsyn,
uppföljning eller granskning att göra (GrUU
23/2000 rd, s. 7/II). Genom myndighetsbestämmelser
kan de som är föremål för åtgärderna
inte påföras andra förpliktelser än
sådana som följer av lag.
Andra omständigheter
Lagarna i propositionen föreslås bli ändrade främst
i tekniskt hänseende och huvudsakligen till följd
av propositionen om inrättande av Landsbygdsverket. Ändringsförslagen
täcker bara en liten del av en relativt omfattande lagstiftning
som har kommit till före grundlagsreformen. Utskottet anser
att statsrådet bör vidta åtgärder
för att lagstiftningen om det område som avses
i den föreliggande propositionen också i övriga
delar skall uppfylla grundlagens krav. Lagstiftningen om finansiering
av de näringar som skall regleras bör beredas
med hänsyn till att lagstiftningen är mycket betydelsefull
för mottagaren av finansiellt bidrag, varför det är motiverat
att grunderna för det finansiella systemet regleras genom
lag (se GrUU 47/2001 rd, s. 2/II).