Motivering
Regeringen föreslår att det stiftas en familjevårdslag.
I 3 § definieras familjevård som vård av
eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet
runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes
hem. Familjevård ordnas inom barnskyddet och servicen till
funktionshindrade och äldre.
Grundlagsutskottet har bedömt propositionen med avseende
på följande bestämmelser i grundlagen:
10 § om skydd för hemfriden, 19 § 1 mom.
om rätt till oundgänglig omsorg, 19 § 3 mom.
om rätt till social trygghet och 22 § om skyldighet
att tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna
och de mänskliga rättigheterna.
Det offentliga ska enligt 19 § 3 mom. i grundlagen
tillförsäkra var och en tillräckliga
social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster
samt främja befolkningens hälsa. Grundlagen anger
inte närmare hur social- och hälsovården
ska ordnas utan den förpliktar bara det allmänna
att garantera tillgången. Den föreslagna lagen
uppfyller den skyldighet det allmänna åläggs
i 19 § 3 mom.I 19 § 1 mom. tillförsäkras
var och en rätt till oundgänglig försörjning
och omsorg, som ingår i ett människovärdigt
liv. För att ordna med oundgänglig omsorg behövs
det lagstiftning på lägre nivå om former
för och organisation av omsorgen. Familjevården
ska specifikt gälla barn, äldre, personer med
funktionsnedsättning och personer med utvecklingsstörda
(se RP, s. 18). Följaktligen har lagen en viktig koppling
till skyldigheten att säkerställa omsorg.
Lagstiftarens skyldighet att se till att bidragssystemet är
sådant att det ger individen tillräckliga faktiska
möjligheter att utöva sina rättigheter
kan härledas ur den grundläggande karaktären
hos den subjektiva rättigheten i 19 § 1 mom. i
grundlagen och ur det allmännas skyldighet att enligt 22 § i
grundlagen se till att de grundläggande fri- och rättigheterna
tillgodoses (GrUU 31/1997 rd). Enligt
utskottets uppfattning innebär dessa aspekter att det allmänna
bland annat ska se till familjevård ges i lokaler som är
lämpliga och säkra för målgruppen.
Vidare bör det noteras att 4 § i lagen om klientens
ställning och rättigheter inom socialvården
föreskriver att klienten har rätt att få socialvård
av god kvalitet och gott bemötande från den som
lämnar socialvård.
För att det ska gå att försäkra
sig om att lokalerna är lämpliga och att klienterna
får gott bemötande måste det allmänna
på grund av skyldigheten att tillförsäkra
omsorg ha möjlighet att inspektera familjevårdslokalerna.
Därför föreskriver 22 § 1 mom.
att den kommun som har placerat den vårdbehövande
i familjevård ska se till att placeringen genomförs
enligt lagen och att den vårdbehövande under placeringen
får nödvändiga tjänster och
stödåtgärder av den kommun där
personen är placerad. Det organ i placerarkommunen och
placeringskommunen som svarar för socialvården
får inspektera verksamheten på plats enligt denna
lag, likaså verksamhetsenheterna och lokalerna, när
det finns grundad anledning för en inspektion.
När vården eller omsorgen ordnas i familjevårdarens
privathem eller i den vårdbehövandes hem innebär
inspektionsrätten att inspektioner får utföras
i lokaler som enligt 10 § i grundlagen är hemfridsskyddade.
Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens
hemfrid tryggad. Genom lag kan det enligt 3 mom. bestämmas
om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är
nödvändiga för att de grundläggande
fri- och rättigheterna ska kunna tryggas eller för
att brott ska kunna utredas. Bestämmelserna i 10 § 3
mom. i grundlagen representerar så kallat kvalificerat lagförbehåll
som avser att så exakt och strikt som möjligt
ange möjligheten att genom en vanlig lag föreskriva
om inskränkningar så att grundlagstexten inte
tillåter större befogenheter att inskränka
de grundläggande fri- och rättigheterna än
vad som är absolut nödvändigt.
Vid en bedömning av propositionen måste två bestämmelser
om de grundläggande fri- och rättigheterna samordnas
och avvägas. Å ena sidan kan man anser att 19 § ställer
kvalitetskrav på familjevårdslokalerna och det
i sin tur betyder att lokalerna måste kunna inspekteras. Å andra
sidan bedrivs familjevård i lokaler som är hemfridsskyddade
enligt 10 § i grundlagen.
I sin praxis har grundlagsutskottet behandlat många
olika förslag till åtgärder som ska tillgodose
de grundläggande fri- och rättigheterna och som
berör hemfriden. Tidigare har utskottet bland annat ansett
att själva kärnan i hemfriden inte kommer i riskzonen
när man inspekterar lokaler där det utövas
yrkesverksamhet av typ familjedagvård (GrUU 21/2010
rd).
I 10 § ingår det bestämmelser om
uppdragsavtal om servicen inom familjevården när
avtal ingås direkt mellan kommunen och familjevårdaren.
Enligt 11 § ska avtal om ordnande av familjevård
ingås när kommunen eller samkommunen köper
familjevård av en privat leverantör. Utskottet
menar att bestämmelserna bör kompletteras med
ett tillägg om att familjevårdslokalerna får
inspekteras. Överlag har grundlagsutskottet ställt
sig kritiskt till bland annat förslag som grundar sig på antagandet
att en myndighet har befogenhet att utföra inspektioner
i hemfridsskyddade lokaler uteslutande med samtycke från
den som inspekteras och att det då inte egentligen inte
ska vara nödvändigt att lagstifta om myndighetens
befogenheter (se GrUU 37/2005 rd). Det
faktum att utskottet anser att det i avtalen bör nämnas
att lokalerna får inspekteras hänger inte samman
med detta, utan med att avtalsparterna bör informeras på behörigt
sätt om befogenheten och om vikten av övervakning.
Trots det som sägs ovan framhåller utskottet att
formuleringen i 10 § 3 mom. i grundlagen är absolut
i den meningen att inspektioner i hemfridsskyddade lokaler måste
vara kopplade till ett nödvändighetskrav. I den
meningen är grundlagsutskottets utlåtandepraxis
etablerad. Utskottet har upprepade gånger förutsatt
att det i befogenhetsbestämmelserna skrivs in att inspektioner
i till exempel bostäder bara får förrättas
om det är nödvändigt för att
utreda de frågor som inspektionen avser (GrUU
43/2010 rd, GrUU 40/2006 rd, GrUU
39/2005 rd, GrUU 16/2004 rd, GrUU
69/2002 rd, GrUU 44/2002 rd, GrUU 40/2002
rd, GrUU 48/2001 rd, GrUU
46/2001 rd).
Med hänvisning till 10 § 3 mom. i grundlagen måste
alltså den andra meningen i 22 § 1 mom. ändras
till att bostaden bara får inspekteras om det är
nödvändigt för att utreda de omständigheter
som inspektionen avser. Lagen måste också tillräckligt
exakt säga ut vilka de omständigheter med relevans
för de grundläggande fri- och rättigheterna är
som ska övervakas och motiverar en inspektion. Enligt utskottets
uppfattning ska inspektion förrättas för
att kontrollera att en person får vård och omsorg
som uppfyller kraven i 19 § 1 mom. 3 punkten i grundlagen.
I de fall som propositionen avser, det vill säga vård
i hemmet av barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, är
inspektioner mestadels nödvändiga för
att familjevårdsklienter ska få sina grundläggande
fri- och rättigheter tillgodosedda. Slutet av 22 §,
som anger villkoren för inspektioner, kan formuleras på samma
sätt som den tredje meningen i 18 § 1 mom. i lagen
om privat socialservice ().
Den föreskriver att lokaler som används för
permanent boende får inspekteras bara om det är
nödvändigt för att trygga klientens ställning
och garantera behörig service. En sådan ändring är
ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas
i vanlig lagstiftningsordning.