Motivering
Människovärdets okränkbarhet
Enligt förarbetena till grundreformen (RP 309/1993
rd, s. 26) har fysiska personer grundläggande
fri- och rättigheter under sin livstid. Rättssystemet
ger dock människan skydd också före födelsen.
Detta går delvis genom skyddet för moderns grundläggande
fri- och rättigheter. Dessutom föreskriver 1 § i
grundlagen att konstitutionen skall trygga människovärdets okränkbarhet.
Detta innebär således att medicinska och vetenskapliga
försök som kränker fostrets eller embryots
människovärde strider mot grundlagen.
Propositionen har samband med denna bestämmelse om
konstitutionen och människovärdet. Över
lag har propositionen lyckats väl med att införa
hinder mot att assisterad befruktning tillämpas på ett
sätt som kränker människovärdet.
Med stöd av 4 § får könsceller
och embryon inte användas vid assisterad befruktning, om
det har gjorts ingrepp i deras arvsmassa, om de har använts
för forskning eller om de har erhållits genom
kloning. Enligt huvudregeln i 5 § är det förbjudet
att påverka barnets egenskaper genom val av könsceller
eller embryon. På grund av 18 § är
det förbjudet att utlova eller betala ut arvode för
donation av könsceller. Däremot kan den som tillhandahåller
tjänsten med stöd av 27 § ta
ut en avgift för lagringen av könsceller och embryon
och skäliga arvoden för arbetet.
I 5 § föreslås två undantag
från förbudet att välja könsceller
och embryon. För det första är det tillåtet
att påverka det kommande barnets hälsa genom val
av könsceller och embryon som är friska i förhållande
till den undersökta egenskapen (2 mom.). Regeln avser att
garantera att barnet föds utan allvarliga sjukdomar. Enligt
utskottet är målet en godtagbar grund för
val av könsceller eller embryon, om man ser till bestämmelserna
i grundlagen, trots att barnet också vid normal födsel
riskerar att få en allvarlig sjukdom eller ett handikapp.
Också möjligheten att påverka barnets
kön är ett godtagbart hälsorelaterat
skäl till att tillåta undantag från huvudregeln.
Men reglerna är inte helt entydiga.
Det andra undantaget innebär att donerade könsceller
får väljas ut med hänvisning till att donatorn
utseendemässigt påminner om respektive förälder
(3 mom.). Så kan till exempel etnisk härkomst
vara ett godtagbart urvalskriterium med avseende på grundlagen,
om man ser till assisterad befruktning i 7 §.
Jämlikhet
Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika
inför lagen. I 2 mom. föreskrivs att ingen utan
godtagbart skäl får särbehandlas enligt
de kriterier som räknas upp i lagrummet. Momentet avslutas
med en generalklausul om att ingen får särbehandlas av
någon annan orsak som gäller hans eller hennes
person.
I förarbetena till reformen av de grundläggande
fri- och rättigheterna framhålls (RP
309/1993 rd, s. 46, andra spalten) att grundlagsutskottet
i sin praxis före reformen hade betonat att inga skarpa
gränser för lagstiftarens prövning kunde härledas
ur jämlikhetsprincipen då en reglering i överensstämmelse
med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvades.
Enligt utskottet var avsikten inte att ändra på denna
tolkningspraxis i samband med reformen. Vid revideringen av de grundläggande
fri- och rättigheterna ansågs det vara väsentligt
med avseende på diskrimineringsförbudet om åtskillnaden
kunde motiveras på ett sätt som är godtagbart
med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna
(RP 309/1993 rd, s. 48, första
spalten).
I 7 § i lagförslaget ingår bestämmelser
om villkoren för assisterad befruktning. Assisterad befruktning
får utföras enligt samtycke om en man och en kvinna
som lever i äktenskap eller under äktenskapsliknande
förhållanden lider av ofrivillig barnlöshet
eller när barnet kan drabbas av en allvarlig sjukdom om
det får sitt ursprung i parets egna könsceller.
Bestämmelserna i 12 § tillåter assisterad
befruktning för ensamstående kvinnor eller kvinnor
som lever i registrerat partnerskap under förutsättning
att den man som donerar spermier för befruktningen har
gett sitt samtycke och är medveten om att faderskapet senare
kan fastställas. Med stöd av 22 § får
embryon inte doneras till ensamstående kvinnor
eller kvinnor som lever i registrerat partnerskap.
Lagförslaget särbehandlar människor
på grundval av social status och delvis också på grundval
av sexuell läggning. Lagförslaget kan inte anses
strida mot grundlagen eftersom det medicinska syftet med assisterad
befruktning är att ge människor som lider av ofrivillig
barnlöshet hjälp. Den föreslagna differentieringen
har ett direkt samband med samhällets värderingar, och
utskottet anser att detta vägval håller sig inom
ramen för lagstiftarens prövningsrätt,
också med beaktande av utskottets långvariga tolkningspraxis.
Enligt 7 § 2 mom. 2 punkten kan kvinnor över 46 år
inte genomgå assisterad befruktning. Utskottet påpekar
att det inte finns några åldersgränser
för medicinska behandlingar. Med avseende på de
grundläggande fri- och rättigheterna är
det lämpligast att läkaren får avgöra
hur kvinnans ålder påverkar möjligheterna
att utföra assisterad befruktning. Åldersgränsen
bör strykas i lagförslaget.
Barnets rätt att få information om könscellsdonatorns
identitet
Den som har sitt ursprung i en donerad könscell eller
ett donerat embryo har enligt 24 § efter att ha
fyllt 18 år rätt att få en kopia av den
handling där paret ger sitt samtycke till assisterad befruktning
och donatorskoden enligt 19 § samt det avidentifierade
personporträttet. När barnet har fyllt 18 år
har det rätt att få information om donatorns identitet,
om donatorn enligt registret har gett sitt samtycke till det eller
om donatorn i övrigt går med på det.
Oavsett donatorns samtycke har barnet rätt att få reda
på donatorns identitet när ett år har
förflutit från donatorns död.
Rätten till personlig identitet omfattas av skyddet
för privatlivet i 10 § i grundlagen. Det är ett
problem med avseende på skyddet för privatlivet,
om myndigheterna har information om en persons ursprung men personen
själv inte har rätt att få samma information.
I lagförslaget måste därför
24 § 3 punkten ändras så att den som
har fötts genom assisterad befruktning har rätt
att få information om donatorns identitet när han
eller hon har fyllt 18 år. Informationen skall då lämnas
ut oavsett om donatorn ger sitt samtycke eller inte. När
donatorn går med på att ge könsceller
för assisterad befruktning är han eller hon å andra
sidan medveten om att identiteten kan komma att röjas längre
fram. Lagförslaget måste ändras på denna
punkt för att kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Utskottet har också fäst sig vid 25 § där
det finns bestämmelser om förfarandet när
en person som har sitt ursprung i en donerad könscell vill
ha kontakt med donatorn. Med avseende på skyddet för
personuppgifter är det viktigt att förfarandet
garanterar att en och samma tjänsteman under någon
som helst fas av behandlingen inte känner till både
donatorns och sökandens identitet.
Självbestämmanderätt
Den enskildes självbestämmanderätt
har samband med flera grundläggande fri- och rättigheter,
särskilt med bestämmelserna om personlig frihet
i 7 § i grundlagen och bestämmelserna om skydd
för privatlivet i 10 § i grundlagen (RP 309/1993
rd, s. 50, första spalten, och s. 57, första
spalten). Över lag tar propositionen hänsyn till
självbestämmanderätten. Assisterad befruktning
får inte utföras utan samtycke från paret (7 §).
Det krävs samtycke från donatorn för
att könsceller skall få användas (15 §).
Dessutom har donatorn rätt att ställa vissa krav
på användningen (16 § 1 mom.
4 punkten). Vidare krävs det samtycke från donatorn
för att könsceller och embryon skall få lagras
(6 §).
Med stöd av 3 a § i det andra lagförslaget
kan donatorn fastställas som far till barnet om han enligt
12 § i det första lagförslaget har gett
sitt samtycke till att assisterad befruktning utförs på en
ensamstående kvinna. Att faderskapet fastställs
rör i hög grad donatorns privatliv. Det är inte
helt problemfritt att donatorn redan flera år i förväg
på sätt och vis går med på att
faderskapet fastställs. Om man ser till värderingarna
i vårt samhälle är det också ett
problem att den föreslagna lagstiftningen leder till att
vissa barn i princip föds utan att ha en far.
Övriga synpunkter
Ensamstående kvinnor som genomgått assisterad
befruktning och deras identitet.
I 12 § finns bestämmelser om assisterad befruktning
av kvinnor som inte lever i en parrelation eller kvinnor som lever
i registrerat partnerskap. I sådana fall tillämpas
bestämmelserna i 8 och 9 § om information till
paret och handlingar för samtycke till assisterad befruktning.
I motiveringen till propositionen framställs saken så att den
man som har donerat könscellerna träder i den
manliga partens ställe när bestämmelserna tillämpas.
Därför utgår regeringen från
att den kvinna som genomgår assisterad befruktning och
den man som donerar sperma kommer att känna till varandras
identitet. Denna uppfattning är inte förankrad
i lagtexten. Även om det fanns en entydig bestämmelse
om detta skulle den enligt grundlagsutskottets uppfattning inte stämma överens
med 10 § 1 mom. i grundlagen.
Registrering och utlämnande av uppgifter.
Bestämmelserna i 23 § om registret över
könscellsdonationer och till exempel 20 §, 24 § 2
och 3 punkten om registret samt 31 § med sekretessbestämmelser
uppfyller kraven i 10 § 1 mom. i grundlagen på skydd
för personuppgifter och stämmer överens
med utskottets vedertagna tolkningspraxis (se t.ex. GrUU
51/2002 rd). Utskottet påpekar att bestämmelserna
i 31 § åsidosätts av bestämmelserna
om rätt till information i grundlagen (t.ex. 111 §).
Förbudet i 32 § att förstöra
handlingar om och registret över könscellsdonationer är
exceptionellt i personuppgiftssammanhang, men bestämmelsen är
godtagbar med avseende på den rätt till information som
en person med ursprung i assisterad befruktning har och på grundval
av 10 § i grundlagen.
Rättsskyddscentralen för hälsovården.
De tillståndsärenden som nämns i
26 och 29 § handläggs och avgörs enligt
33 § av en nämnd vid Rättsskyddscentralen
för hälsovården enligt vad som närmare
föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Propositionen säger inte exakt ut vilken nämnd
som avses.
Tillståndsregleringen har vissa kopplingar till näringsfriheten.
Behovet av övervakning är i detta fall så uppenbart
och vägande att näringsfriheten inte ställer
några hinder i vägen för tillståndsplikten.
Kopplingen till de grundläggande fri- och rättigheterna
kräver dock att lagen har närmare bestämmelser
om nämnden, och framför allt om dess sammansättning
och beslutförhet. Det är viktigt att nämnden
har karaktären av myndighet. Annars kan de allmänna
lagarna om förvaltningsrätten eller förvaltningsprocesslagen,
som är av stor betydelse för rättssäkerheten,
inte tillämpas på nämnden.
Bestämmelserna i 29 § om återkallande
av tillstånd bör kompletteras med ett lagrum om proportionalitetsprincipen
eftersom förslaget föreskriver att obetydliga
brister eller missförhållanden kan leda till att
tillståndet återkallas.
Överklagande.
Med stöd av 10 § är det den behandlande
läkaren som beslutar om assisterad befruktning skall utföras
eller inte. Lagen föreskriver i första hand när
assisterad befruktning är en legal tjänst som
tillhandahålls av samhället. Läkarens
beslut gäller därför inte individens rättigheter
på det sätt som 21 § 1 mom. i grundlagen
avser. Lagen behöver följaktligen inte ha några
bestämmelser om rätt att överklaga.
124 § i grundlagen.
Assisterad befruktning får utföras av en verksamhetsenhet
inom social- och hälsovården eller en specialist
som har fått tillstånd från Rättsskyddscentralen
för hälsovården. Assisterad befruktning är
enligt utskottets uppfattning inte en offentlig förvaltningsuppgift i
den mening som 124 § i grundlagen avser.
Behörighet att utfärda förordning.
De föreslagna bestämmelserna om behörighet
att utfärda förordning är i stort sett
godtagbara. Enligt motiveringen avser behörigheten för
hälsokontroller i 34 § 2 punkten bland annat att
säkerställa att personen inte har någon
smittsam eller ärftlig sjukdom. Det handlar uppenbart om
ett fall då de grundläggande bestämmelserna
i sista hand måste utfärdas genom lag på grundval
av 80 § i grundlagen. Detta är en förutsättning
för att närmare bestämmelser skall kunna
meddelas genom förordning.
Övergångsbestämmelser.
Enligt 42 § 3 mom. kan vissa ansökningar om
tillstånd handläggas och avgöras redan
innan lagen träder i kraft. Lagen får självfallet
inte tillämpas innan den träder i kraft. Att avgöra
ansökningar kan inte jämställas med tekniska åtgärder
som får vidtas innan lagen träder i kraft. Momentet
kan flyttas över till ikraftträdelsebestämmelsen
och en bestämmelse om att 26 § träder
i kraft tidigare än resten av lagen tas med. Också denna
möjlighet förefaller att kräva att 33 § är
gällande lag.