Motivering

Människovärdets okränkbarhet

Enligt förarbetena till grundreformen (RP 309/1993 rd, s. 26) har fysiska personer grundläggande fri- och rättigheter under sin livstid. Rättssystemet ger dock människan skydd också före födelsen. Detta går delvis genom skyddet för moderns grundläggande fri- och rättigheter. Dessutom föreskriver 1 § i grundlagen att konstitutionen skall trygga människovärdets okränkbarhet. Detta innebär således att medicinska och vetenskapliga försök som kränker fostrets eller embryots människovärde strider mot grundlagen.

Propositionen har samband med denna bestämmelse om konstitutionen och människovärdet. Över lag har propositionen lyckats väl med att införa hinder mot att assisterad befruktning tillämpas på ett sätt som kränker människovärdet. Med stöd av 4 § får könsceller och embryon inte användas vid assisterad befruktning, om det har gjorts ingrepp i deras arvsmassa, om de har använts för forskning eller om de har erhållits genom kloning. Enligt huvudregeln i 5 § är det förbjudet att påverka barnets egenskaper genom val av könsceller eller embryon. På grund av 18 § är det förbjudet att utlova eller betala ut arvode för donation av könsceller. Däremot kan den som tillhandahåller tjänsten med stöd av 27 § ta ut en avgift för lagringen av könsceller och embryon och skäliga arvoden för arbetet.

I 5 § föreslås två undantag från förbudet att välja könsceller och embryon. För det första är det tillåtet att påverka det kommande barnets hälsa genom val av könsceller och embryon som är friska i förhållande till den undersökta egenskapen (2 mom.). Regeln avser att garantera att barnet föds utan allvarliga sjukdomar. Enligt utskottet är målet en godtagbar grund för val av könsceller eller embryon, om man ser till bestämmelserna i grundlagen, trots att barnet också vid normal födsel riskerar att få en allvarlig sjukdom eller ett handikapp. Också möjligheten att påverka barnets kön är ett godtagbart hälsorelaterat skäl till att tillåta undantag från huvudregeln. Men reglerna är inte helt entydiga.

Det andra undantaget innebär att donerade könsceller får väljas ut med hänvisning till att donatorn utseendemässigt påminner om respektive förälder (3 mom.). Så kan till exempel etnisk härkomst vara ett godtagbart urvalskriterium med avseende på grundlagen, om man ser till assisterad befruktning i 7 §.

Jämlikhet

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. I 2 mom. föreskrivs att ingen utan godtagbart skäl får särbehandlas enligt de kriterier som räknas upp i lagrummet. Momentet avslutas med en generalklausul om att ingen får särbehandlas av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

I förarbetena till reformen av de grundläggande fri- och rättigheterna framhålls (RP 309/1993 rd, s. 46, andra spalten) att grundlagsutskottet i sin praxis före reformen hade betonat att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning kunde härledas ur jämlikhetsprincipen då en reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvades. Enligt utskottet var avsikten inte att ändra på denna tolkningspraxis i samband med reformen. Vid revideringen av de grundläggande fri- och rättigheterna ansågs det vara väsentligt med avseende på diskrimineringsförbudet om åtskillnaden kunde motiveras på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna (RP 309/1993 rd, s. 48, första spalten).

I 7 § i lagförslaget ingår bestämmelser om villkoren för assisterad befruktning. Assisterad befruktning får utföras enligt samtycke om en man och en kvinna som lever i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden lider av ofrivillig barnlöshet eller när barnet kan drabbas av en allvarlig sjukdom om det får sitt ursprung i parets egna könsceller. Bestämmelserna i 12 § tillåter assisterad befruktning för ensamstående kvinnor eller kvinnor som lever i registrerat partnerskap under förutsättning att den man som donerar spermier för befruktningen har gett sitt samtycke och är medveten om att faderskapet senare kan fastställas. Med stöd av 22 § får embryon inte doneras till ensamstående kvinnor eller kvinnor som lever i registrerat partnerskap.

Lagförslaget särbehandlar människor på grundval av social status och delvis också på grundval av sexuell läggning. Lagförslaget kan inte anses strida mot grundlagen eftersom det medicinska syftet med assisterad befruktning är att ge människor som lider av ofrivillig barnlöshet hjälp. Den föreslagna differentieringen har ett direkt samband med samhällets värderingar, och utskottet anser att detta vägval håller sig inom ramen för lagstiftarens prövningsrätt, också med beaktande av utskottets långvariga tolkningspraxis.

Enligt 7 § 2 mom. 2 punkten kan kvinnor över 46 år inte genomgå assisterad befruktning. Utskottet påpekar att det inte finns några åldersgränser för medicinska behandlingar. Med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna är det lämpligast att läkaren får avgöra hur kvinnans ålder påverkar möjligheterna att utföra assisterad befruktning. Åldersgränsen bör strykas i lagförslaget.

Barnets rätt att få information om könscellsdonatorns identitet

Den som har sitt ursprung i en donerad könscell eller ett donerat embryo har enligt 24 § efter att ha fyllt 18 år rätt att få en kopia av den handling där paret ger sitt samtycke till assisterad befruktning och donatorskoden enligt 19 § samt det avidentifierade personporträttet. När barnet har fyllt 18 år har det rätt att få information om donatorns identitet, om donatorn enligt registret har gett sitt samtycke till det eller om donatorn i övrigt går med på det. Oavsett donatorns samtycke har barnet rätt att få reda på donatorns identitet när ett år har förflutit från donatorns död.

Rätten till personlig identitet omfattas av skyddet för privatlivet i 10 § i grundlagen. Det är ett problem med avseende på skyddet för privatlivet, om myndigheterna har information om en persons ursprung men personen själv inte har rätt att få samma information. I lagförslaget måste därför 24 § 3 punkten ändras så att den som har fötts genom assisterad befruktning har rätt att få information om donatorns identitet när han eller hon har fyllt 18 år. Informationen skall då lämnas ut oavsett om donatorn ger sitt samtycke eller inte. När donatorn går med på att ge könsceller för assisterad befruktning är han eller hon å andra sidan medveten om att identiteten kan komma att röjas längre fram. Lagförslaget måste ändras på denna punkt för att kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Utskottet har också fäst sig vid 25 § där det finns bestämmelser om förfarandet när en person som har sitt ursprung i en donerad könscell vill ha kontakt med donatorn. Med avseende på skyddet för personuppgifter är det viktigt att förfarandet garanterar att en och samma tjänsteman under någon som helst fas av behandlingen inte känner till både donatorns och sökandens identitet.

Självbestämmanderätt

Den enskildes självbestämmanderätt har samband med flera grundläggande fri- och rättigheter, särskilt med bestämmelserna om personlig frihet i 7 § i grundlagen och bestämmelserna om skydd för privatlivet i 10 § i grundlagen (RP 309/1993 rd, s. 50, första spalten, och s. 57, första spalten). Över lag tar propositionen hänsyn till självbestämmanderätten. Assisterad befruktning får inte utföras utan samtycke från paret (7 §). Det krävs samtycke från donatorn för att könsceller skall få användas (15 §). Dessutom har donatorn rätt att ställa vissa krav på användningen (16 § 1 mom. 4 punkten). Vidare krävs det samtycke från donatorn för att könsceller och embryon skall få lagras (6 §).

Med stöd av 3 a § i det andra lagförslaget kan donatorn fastställas som far till barnet om han enligt 12 § i det första lagförslaget har gett sitt samtycke till att assisterad befruktning utförs på en ensamstående kvinna. Att faderskapet fastställs rör i hög grad donatorns privatliv. Det är inte helt problemfritt att donatorn redan flera år i förväg på sätt och vis går med på att faderskapet fastställs. Om man ser till värderingarna i vårt samhälle är det också ett problem att den föreslagna lagstiftningen leder till att vissa barn i princip föds utan att ha en far.

Övriga synpunkter

Ensamstående kvinnor som genomgått assisterad befruktning och deras identitet.

I 12 § finns bestämmelser om assisterad befruktning av kvinnor som inte lever i en parrelation eller kvinnor som lever i registrerat partnerskap. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i 8 och 9 § om information till paret och handlingar för samtycke till assisterad befruktning. I motiveringen till propositionen framställs saken så att den man som har donerat könscellerna träder i den manliga partens ställe när bestämmelserna tillämpas. Därför utgår regeringen från att den kvinna som genomgår assisterad befruktning och den man som donerar sperma kommer att känna till varandras identitet. Denna uppfattning är inte förankrad i lagtexten. Även om det fanns en entydig bestämmelse om detta skulle den enligt grundlagsutskottets uppfattning inte stämma överens med 10 § 1 mom. i grundlagen.

Registrering och utlämnande av uppgifter.

Bestämmelserna i 23 § om registret över könscellsdonationer och till exempel 20 §, 24 § 2 och 3 punkten om registret samt 31 § med sekretessbestämmelser uppfyller kraven i 10 § 1 mom. i grundlagen på skydd för personuppgifter och stämmer överens med utskottets vedertagna tolkningspraxis (se t.ex. GrUU 51/2002 rd). Utskottet påpekar att bestämmelserna i 31 § åsidosätts av bestämmelserna om rätt till information i grundlagen (t.ex. 111 §). Förbudet i 32 § att förstöra handlingar om och registret över könscellsdonationer är exceptionellt i personuppgiftssammanhang, men bestämmelsen är godtagbar med avseende på den rätt till information som en person med ursprung i assisterad befruktning har och på grundval av 10 § i grundlagen.

Rättsskyddscentralen för hälsovården.

De tillståndsärenden som nämns i 26 och 29 § handläggs och avgörs enligt 33 § av en nämnd vid Rättsskyddscentralen för hälsovården enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Propositionen säger inte exakt ut vilken nämnd som avses.

Tillståndsregleringen har vissa kopplingar till näringsfriheten. Behovet av övervakning är i detta fall så uppenbart och vägande att näringsfriheten inte ställer några hinder i vägen för tillståndsplikten. Kopplingen till de grundläggande fri- och rättigheterna kräver dock att lagen har närmare bestämmelser om nämnden, och framför allt om dess sammansättning och beslutförhet. Det är viktigt att nämnden har karaktären av myndighet. Annars kan de allmänna lagarna om förvaltningsrätten eller förvaltningsprocesslagen, som är av stor betydelse för rättssäkerheten, inte tillämpas på nämnden.

Bestämmelserna i 29 § om återkallande av tillstånd bör kompletteras med ett lagrum om proportionalitetsprincipen eftersom förslaget föreskriver att obetydliga brister eller missförhållanden kan leda till att tillståndet återkallas.

Överklagande.

Med stöd av 10 § är det den behandlande läkaren som beslutar om assisterad befruktning skall utföras eller inte. Lagen föreskriver i första hand när assisterad befruktning är en legal tjänst som tillhandahålls av samhället. Läkarens beslut gäller därför inte individens rättigheter på det sätt som 21 § 1 mom. i grundlagen avser. Lagen behöver följaktligen inte ha några bestämmelser om rätt att överklaga.

124 § i grundlagen.

Assisterad befruktning får utföras av en verksamhetsenhet inom social- och hälsovården eller en specialist som har fått tillstånd från Rättsskyddscentralen för hälsovården. Assisterad befruktning är enligt utskottets uppfattning inte en offentlig förvaltningsuppgift i den mening som 124 § i grundlagen avser.

Behörighet att utfärda förordning.

De föreslagna bestämmelserna om behörighet att utfärda förordning är i stort sett godtagbara. Enligt motiveringen avser behörigheten för hälsokontroller i 34 § 2 punkten bland annat att säkerställa att personen inte har någon smittsam eller ärftlig sjukdom. Det handlar uppenbart om ett fall då de grundläggande bestämmelserna i sista hand måste utfärdas genom lag på grundval av 80 § i grundlagen. Detta är en förutsättning för att närmare bestämmelser skall kunna meddelas genom förordning.

Övergångsbestämmelser.

Enligt 42 § 3 mom. kan vissa ansökningar om tillstånd handläggas och avgöras redan innan lagen träder i kraft. Lagen får självfallet inte tillämpas innan den träder i kraft. Att avgöra ansökningar kan inte jämställas med tekniska åtgärder som får vidtas innan lagen träder i kraft. Momentet kan flyttas över till ikraftträdelsebestämmelsen och en bestämmelse om att 26 § träder i kraft tidigare än resten av lagen tas med. Också denna möjlighet förefaller att kräva att 33 § är gällande lag.