JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2006 rd

JsUB 20/2006 rd - RP 218/2006 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om Landsbygdsverkets befogenheter

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 25 oktober 2006 en proposition med förslag till lagstiftning om Landsbygdsverkets befogenheter (RP 218/2006 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med ett beslut av riksdagen har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (GrUU 47/2006 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringssekreterare Outi Kostama, jord- och skogsbruksministeriet

regeringsråd Marjukka Aarnio, handels- och industriministeriet

regeringssekreterare Tuula Manelius, inrikesministeriet

överinspektör Tarja Haaranen, miljöministeriet

vice ordförande Esa Bomström, landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd

överdirektör Seppo Heinonen, Tike, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral

överdirektör Maria Teirikko, Livsmedelssäkerhetsverket Evira

enhetschef Kari Kivikko, Tavastlands arbetskrafts- och näringscentral

utvecklingschef Pekka Selkälä, Lapplands arbetskrafts- och näringscentral

avdelningschef Pekka Tahvanainen, Norra Karelens arbetskrafts- och näringscentral

avdelningschef Risto Skyttä, Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral

pensionsförsäkringsdirektör Pentti Saarimäki, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA

utredningschef Johan Åberg, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter

rådgivare i renhushållning Niilo Hoikkala, Renbeteslagsföreningen

juristsekreterare Heikki J. Hyvärinen, Sametinget

Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av

  • justitieministeriet
  • finansministeriet
  • Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC.

PROPOSITIONEN

Landsbygdsverket inleder sin verksamhet den 1 maj 2007. Verket svarar för verkställandet av stödsystemen inom jordbruksförvaltningen.

Regeringen föreslår ändringar i ett stort antal lagar där det föreskrivs om uppgifterna för jord- och skogsbruksministeriet eller för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral. Lagarna föreslås bli ändrade på det sätt som inrättandet av Landsbygdsverket förutsätter. Enligt propositionen ska lagarna innehålla bestämmelser som kompletterar lagen om Landsbygdsverket och som gäller de uppgifter som i fortsättningen ska skötas av Landsbygdsverket och de ärenden för vilkas del Landsbygdsverket kan tilldelas beslutanderätt och bemyndigas att meddela föreskrifter.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 maj 2007.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Bakgrunden till propositionen är att det genom lagen om Landsbygdsverket () har inrättats ett nytt centralt ämbetsverk som ska inleda sin verksamhet den 1 maj 2007. Landsbygdsverket är en centralförvaltningsmyndighet som lyder under jord- och skogsbruksministeriet. Verket svarar för verkställandet av stödsystemen inom jordbruksförvaltningen. Verket ska planera, styra och verkställa åtgärder som är förenliga med de nationella författningarna samt förordningar som utfärdats av rådet och kommissionen.

I likhet med motiven i propositionen framhåller utskottet att det är Europeiska gemenskapen (EG) som har uteslutande befogenhet i fråga om målen för jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna kan inte bedriva en nationell jordbrukspolitik eller utfärda nationella bestämmelser om sådant som regleras på gemenskapsnivå. EG:s gemensamma jordbrukspolitik regleras i huvudsak genom förordningar, men också genom direktiv och beslut. De förordningar som reglerar den gemensamma jordbrukspolitiken och de beslut som utfärdas med stöd av dem är som sådana bindande för Finland och direkt tillämpliga utan något separat genomförande. Vissa EG-förordningar innehåller bestämmelser där det förutsätts att också nationella bestämmelser och föreskrifter utfärdas. Genom den nationella lagstiftningen är det också möjligt att utfärda kompletterande bestämmelser om EG-bestämmelserna bara innehåller minimikraven i en viss fråga.

För närvarande svarar jord- och skogsbruksministeriet för verkställigheten av EU-stöd i vårt land och sådana inkomststöd som betalas av nationella medel, stödsystem som inverkar på utvecklingen av gårdsbrukets struktur och landsbygden samt stödsystem som inverkar på marknaden för jordbruksprodukter. Utskottet noterar att Landsbygdsverket då det inlett sin verksamhet kommer att svara för verkställigheten av alla stödsystem. Verket förvaltar årligen stöd och utbetalningar till ett uppskattat belopp av mer än två miljarder euro, av vilket ca 40 procent finansieras av EU. Landsbygdsverket ansvarar för att det ordnas tillräcklig utbildning och information för kunderna i jordbruksförvaltningsfrågor som berör dem. Landsbygdsverket kommer också att sköta tillsynen.

I egenskap av utbetalande myndighet, myndighet som sköter uppgifter som hör till förvaltningsmyndigheten och myndighet som ansvarar för verkställigheten av de nationella stödsystemen kommer Landsbygdsverket att ha hand om verkställighetsuppgifter som är förenliga med Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik och den kompletterande nationella lagstiftningen samt uppgifter i samband med genomförandet av landsbygdsutvecklingsinsatser som är förenliga med gemenskapens lagstiftning och den nationella lagstiftningen. Verket ska planera genomförandet av stöd- och kvotsystemen och se till att anknytande anvisningar, beslutsformulär och blanketter utarbetas och upprätthålls. I fråga om verkställigheten ska verket också ha hand om utbildning, rådgivning, rapportering, styrning, tillsyn, intern revision, resursfördelning och ledning. I motiven sägs att en överföring av verkställighetsuppgifter på Landsbygdsverket också förutsätter att verket bemyndigas att meddela föreskrifter i anknytning till sina uppgifter och åtaganden i frågor som närmast är tekniska och inbegriper obetydlig prövningsrätt och för vilkas del det är viktigt att säkerställa att verkställigheten lyckas som helhet och centraliserat och som inte tangerar förmåner som är viktiga för förmånstagarna.

Regeringen föreslår ändringar i flera lagar så att Landsbygdsverket tar över de planerings-, styrnings- och övervakningsuppgifter samt vissa förvaltningsbeslut i anslutning till verkställigheten som i dessa lagar eller i författningar som utfärdats med stöd av dem tilldelats jord- och skogsbruksministeriet. På grund av revideringstidtabellen och omfattningen föreslås lagändringarna i detta sammanhang bli genomförda endast i den utsträckning som inrättandet av Landsbygdsverket förutsätter.

I sitt betänkande om propositionen med förslag till lagar om Landsbygdsverket och om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (JsUB 6/2006 rdRP 36/2006 rd) ansåg utskottet att det är angeläget att det skapas direkt samverkan och gott samarbete mellan de berörda myndigheterna å ena sidan och aktörerna som företräder brukarna men också andra myndigheter å andra sidan, när Landsbygdsverket inleder sin verksamhet och funktionerna omlokaliseras. Utskottet påpekade också att det nya verket medför en ny nivå inom jordbruksförvaltningen och att det därför är av största vikt att ministeriet och verket har ett fungerande samarbete. Extra viktigt är det med samarbete när det gäller beslut som fattas av EU-institutioner och i planeringen av nationell lagstiftning. Vidare är det A och O att arbets- och ansvarsfördelningen mellan jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral och Landsbygdsverket är så tydlig som möjligt.

I betänkandet underströk utskottet också att det nya verket och omlokaliseringen av verksamheterna är stora frågor som ställer samverkanskapaciteten mellan de politiska beslutsfattarna och det verkställande ledet på prov. I det politiska beslutsfattandet krävs det kunskaper om verkställigheten. När det gäller verkställighet är det återigen ytterst viktigt att garantera ett förutseende, snabbt och felfritt informationsutbyte kring förberedelserna av de politiska besluten. Följaktligen spelar det en stor roll att arbetsfördelningen mellan jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket och ansvarsfördelningen mellan de olika delarna inom organisationen slås fast exakt och att det därmed också sägs ut vem som svarar för informationen och ska ägna sig åt extra intensivt samarbete.

Befogenheterna bör också vara klart uppdelade mellan Landsbygdsverket respektive jord- och skogsbruksministeriet i ärenden som är viktiga för stödtagarens rättssäkerhet, så som övervakning och återkrav av stöd. Det får inte uppstå minsta lilla osäkerhet om vem som har befogenhet att utfärda t.ex. stödvillkor eller -anvisningar. I fråga om stöd och övervakning kan också bestämmelser av teknisk natur ha betydelse för stödtagarens rättssäkerhet.

Enligt utredning kommer den föreliggande lagstiftningen också att inverka mycket på arbetskrafts- och näringscentralernas arbete. Trots att antalet gårdar minskar visar centralernas arbetsmängd en ständigt stigande trend. Exempelvis till följd av den senaste jordbrukspolitiska EG-reformen 2005—2006 behövdes mer än 40 fler årsverken för övervakning vid centralerna, fastän ett av målen med reformen var att göra stödsystemet enklare. De ökade uppgifterna måste samordnas med statens produktivitetsprogram som ska genomföras samtidigt. Ett exempel på lagstiftningens konsekvenser är också hanteringen av referenskvantiteterna för mjölk. Enligt utredning har ändringarna i lagstiftningen lett till att förvaltningsbesluten om referenskvantiteter vid Norra Karelens arbetskrafts- och näringscentral har ökat från 270 år 2005 till 768 år 2006. Samtidigt har antalet mjölkproducerande gårdar minskat med ungefär tio procent årligen.

När Landsbygdsverkets verkställighetsuppgifter avgörs bör målet enligt utskottets åsikt vara att verket så centraliserat som möjligt ska ha hand om verkställighet och utbetalning av finansiering och stöd för renhushållningen och naturnäringarna. Det är bäst om en enda enhet vid verket betjänar arbetskrafts- och näringscentralerna. I dagsläget är de här uppgifterna uppdelade på flera enheter vid ministeriet.

Ytterligare anser utskottet att det är angeläget att utreda möjligheterna för Lapplands arbetskrafts- och näringscentral att centraliserat handlägga ärenden som gäller finansiering och stöd för renhushållningen på hela renskötselområdet. Det här arrangemanget skulle ersätta dagens decentraliserade modell där tre olika arbetskrafts- och näringscentraler (Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland) handlägger sådana ärenden. Enligt utredning sköter Lapplands arbetskrafts- och näringscentral nu renbeteslagens investeringar på hela renskötselområdet, vilket har ansetts vara ändamålsenligt.

Regeringen föreslår att Landsbygdsverkets beslut ska kunna överklagas hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd. Det betyder att nämnden får något ökade befogenheter och en stärkt ställning som rättskipningsorgan av specialdomstolstyp. Utskottet understryker nämndens betydelse och ställning som rättskipningsorgan med specialkompetens i avseende på rättssäkerheten för lantbruksföretagare och andra som idkar landsbygdsnäringar. I och med den föreslagna ändringen kommer nämndens besvärsärenden uppenbarligen att öka. Därför kommer kanske också arbetsmängden att öka i någon mån. Utskottet framhåller att ändringen inte får leda till att behandlingstiderna för besvären blir längre.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Detaljmotivering

1. Lag om ändring av lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

11 §.

I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att de föreslagna 1 och 4 mom. är alltför vaga. Jord- och skogsbruksutskottet föreslår att momenten preciseras enligt grundlagsutskottets utlåtande.

3. Lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar

30 §.

I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att det föreslagna 2 mom. är alltför vagt. Jord- och skogsbruksutskottet föreslår att momentet preciseras enligt grundlagsutskottets utlåtande.

44 §.

I sitt utlåtande menar grundlagsutskottet att 2 mom. medger att både ministeriet och Landsbygdsverket bemyndigar en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra inspektioner som anges i lagen. Det medför vissa problem.

På grundval av en utredning anser utskottet att Landsbygdsverket bör få behålla sin rätt att bemyndiga till inspektioner, eftersom tillsynen hör till verkets viktigaste uppgifter. I vissa fall kan också jord- och skogsbruksministeriet ha behov av en sådan rätt, eftersom ministeriet i sista hand ansvarar för att tillsynen fungerar och är adekvat ordnad gentemot kommissionen.

På de ovannämnda grunderna anser utskottet att momentet inte behöver ändras.

64 §.

I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att de föreslagna 2 och 3 mom. är alltför vaga. Jord- och skogsbruksutskottet föreslår att momenten preciseras enligt grundlagsutskottets utlåtande.

I sitt utlåtande påpekar grundlagsutskottet att lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar samt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar innehåller sinsemellan avvikande bestämmelser om vilken myndighet som ska meddela föreskrifter om ansöknings-, beviljande- och utbetalningsförfaranden. Men enligt en utredning till jord- och skogsbruksutskottet finns det klara grunder för avvikelserna. De ärenden på vilka verkställighetslagen tillämpas är mycket noga reglerade i gemenskapslagstiftningen och det som man nationellt kan lagstadga om är huvudsakligen teknikaliteter som gemenskapslagstiftningen förutsätter. De föreskrifter som Landsbygdsverket meddelar i fråga om verkställighetslagen är alltså mycket tekniska och noggrant avgränsade. En stor del av lagarna om finansiering av landsbygdsnäringar samt renhushållning och naturnäringar är däremot nationell reglering. Därför behöver fler frågor som gäller dessa lagar bestämmas just genom förordning av ministeriet. Dessutom innehåller finansieringslagarna bestämmelser om statslån och krediter. Bestämmelser om frågor av teknisk natur som gäller kreditinstitut bör lämpligen utfärdas av ministeriet. Utifrån en utredning anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen är motiverad på dessa punkter.

I sitt utlåtande noterar grundlagsutskottet att bestämmelsen i 3 mom. om att Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om utarbetningen av avtal om skuldsanering verkar relativt vaga. Enligt utredning till jord- och skogsbruksutskottet är bestämmelserna mycket tekniska och gäller inte avtalens innehåll eller avtalsfriheten. Utifrån utredningen anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen inte behöver ändras på dessa punkter.

4. Lag om ändring av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar

28 §.

I sitt utlåtande fäster grundlagsutskottet uppmärksamhet vid att Landsbygdsverket enligt paragrafen kan meddela föreskrifter om i vilka fall som kreditinstituten kan utföra uppgifter utan ett centralt finansiellt institut. Behörighetens gränser är här ganska öppna. I en utredning till jord- och skogsbruksutskottet uppges dock att det är fråga om föreskrifter av mycket teknisk natur som lämpar sig för Landsbygdsverket. Detsamma föreslås när det gäller 31 § i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar. Utifrån utredningen anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen inte behöver ändras på dessa punkter.

5. Lag om ändring av skoltlagen

65 §.

Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande föreslår jord- och skogsbruksutskottet att 2 mom. omformuleras så att det motsvarar den gällande bestämmelsen som helt klart avser utfärdande av enbart närmare bestämmelser.

6. Lag om ändring av lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar

10 §.

Enligt det föreslagna 1 mom. kan den kommunala landsbygdsnäringsmyndighetens beslut överklagas hos arbetskrafts- och näringscentralen. Utifrån en utredning föreslår utskottet att ändring i kommunens beslut i stället ska kunna sökas genom rättelseyrkande hos arbetskrafts- och näringscentralen. Förfarandet när det gäller ändringssökande har ändrats på samma sätt i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd ().

12. Lag om ändring av lagen om ersättande av skördeskador

8 §.

Behörigheten att utfärda föreskrifter enligt 5 mom. gäller förfarandet vid ansökan om ersättning. I jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättande av skördeskador () som utfärdats med stöd av lagen föreskrivs att ersättning i vissa fall inte beviljas om ansökan har lämnats in för sent. Utifrån en utredning anser utskottet att bestämmelserna i förordningen (6 § 2 mom.) gäller frågor som med stöd av 21 § i grundlagen omfattas av lagens räckvidd. Utskottet föreslår därför att paragrafen kompletteras med bestämmelser som nu finns i förordningen.

15. Lag om ändring av 14 § i lagen om avträdelsepension

Ingress.

Med beaktande av att 14 § i lagen om avträdelsepension har ändrats genom en lag () som trädde i kraft den 1 januari 2007 föreslår utskottet att ingressen i lagförslaget ändras.

14 §.

Med hänvisning till ändringen i ingressen föreslår utskottet att 1 mom. i förslaget ändras.

17. Lag om ändring av 35 och 38 § i lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare

Ingress.

Med beaktande av att 35 § i lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare har ändrats genom lag 1284/2006 föreslår utskottet att ingressen i lagförslaget ändras.

35 §.

Med hänvisning till ändringen i ingressen föreslår utskottet att 1 mom. i förslaget ändras.

21. Lag om ändring av 17 f § i lagen om pension för lantbruksföretagare

131 (17 f) §.

Den nya lagen om pension för lantbruksföretagare () trädde i kraft den 1 januari 2007. Därför föreslår utskottet att lagens finska titel, ingressen och paragrafnumreringen ändras.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår jord- och skogsbruksutskottet

att lagförslag 2, 4, 7—11, 13, 14, 16 och 18—20 godkänns utan ändringar och

att lagförslag 1, 3, 5, 6, 12, 15, 17 och 21 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

1.

Lag

om ändring av lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994) 2 § 3 mom., 3 § 1 mom., rubriken för 5 a § och 5 a § 1 mom., 7 a § samt rubriken för 11 § och 11 § 1 mom., sådana de lyder i lag 273/2003, och

fogas till 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 273/2003, ett nytt 3 mom., varvid det ändrade 3 mom. blir 4 mom., och till 11 §, sådan den lyder i nämnda lag 273/2003, ett nytt 4 mom. som följer:

2, 3, 5 a och 7 a §

(Som i RP)

11 §

Närmare bestämmelser och föreskrifter

Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om övervakningen av stödvillkor, det förfarande som skall iakttas vid övervakningen, fastställandet av bas- och jordbruksskiftenas yttre och inre gränser, mätmetoderna, mätningssätten, mätnoggrannheten och toleransen samt om grunderna för minskning och avbrytande av stöd, minskningens storlek och det förfarande genom vilket stödet minskas och avbryts, i den utsträckning som förutsätts i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om förutsättningarna för utbetalning av kvoter, stöd, bidrag och ersättningar i den utsträckning som verkställigheten av Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter. Landsbygdsverket kan meddela föreskrifter om ansöknings-, beviljande- och utbetalningsförfaranden i anslutning till kvoter, stöd, bidrag och ersättningar samt om tekniska detaljer i anslutning till dels lagrings-, planerings- och övervakningssystem som hänför sig till skötseln av dem, dels förvaltningen av marknadsorganisationer som är förenliga med EG:s gemensamma jordbrukspolitik, till den del verkställigheten av Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter det och föreskrifterna utgör verkställighet av de uppgifter om vilka det föreskrivs i 2 § i lagen om Landsbygdsverket. Dessutom meddelar Landsbygdsverket de ansöknings-, avtals-, övervaknings- och beslutsblanketter och andra motsvarande blanketter som behövs för utförande av dess uppgifter.

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

3.

Lag

om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 12 mars 1999 om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) 25 § 1 mom., 26 § 2 mom., 27 § 1, 2 och 4 mom., 28 § 2 mom., 29 § 1 mom., 30 § 2 mom., 31 § 3 mom., 32 § 1 mom., 34 §, 35 § 2 mom., 37 § 1 mom., 41 § 1 mom., 43 § 2 mom., 44 § 1 och 2 mom., 45 § 3 mom., 46 § 4 mom., 52 § 2 mom., 55 § 1 mom., 58 § 1 mom., 60 och 63 §, rubriken för 64 § och 64 § 2 och 3 mom. samt 65 § 1 mom. 6 punkten,

av dem 26 § 2 mom., 30 § 2 mom., 31 § 3 mom., 37 § 1 mom., 41 § 1 mom., 44 § 1 mom., 46 § 4 mom. och 55 § 1 mom., sådana de lyder i lag 274/2003, 33 § 1 mom., 52 § 2 mom. och 60 §, sådana de lyder i lag 225/2002, 44 § 2 mom., sådant det lyder i lag 693/2004 och 64 § 2 och 3 mom., sådana de lyder i lag 44/2000, samt

fogas till lagen en ny 74 b § som följer:

25—29 §

(Som i RP)

30 §

Allmänna bestämmelser om långivningen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om utlåtanden som krävs för ansökan om lån, lyftandet av lånemedlen, tiden för genomförande av projektet, betalningslättnader, uppbörden av amorteringar och ränta, tidpunkten för betalningarna, låneöverföringar, extra amorteringar och deras inverkan på amorteringar som förfaller, betalning av en fordran vars kapitalbelopp är litet, konstaterande av statens ansvar för statliga lån samt om övriga villkor i anslutning till beviljande av lånen och skötseln av dem. Landsbygdsverket kan meddela närmare föreskrifter än vad som bestäms i lag och förordning om förfaranden i anslutning till beviljande av lånen och skötseln av dem samt om förfarandet för ändring av lånevillkoren.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

31—35, 37, 41, 43—46, 52, 55, 58, 60 och 63 §

(Som i RP)

64 §

Närmare bestämmelser och föreskrifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet bestäms närmare om de godtagbara kostnaderna för åtgärder som stöds, om de maximala totalinvesteringar som stöds, om tiden för genomförande av projekt och åtgärder och om överföring av stöd. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan bestämmas också om förfarandet vid ansökan om samt beviljande och betalning av stöd.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter än vad som bestäms i lag och förordning om sökandens självkostnadsandel i skuldsaneringsplanen och förfarandet vid ersättning av kostnader i samband med skuldsanering. Landsbygdsverket meddelar föreskrifter om hur behövliga likviditets- och lönsamhetskalkyler samt andra kalkyler, utvecklingsplaner för landsbygdsföretag och avtal om skuldsanering skall göras upp. Dessutom meddelar Landsbygdsverket föreskrifter om köpe- och skuldebrevsformulären, om ansöknings-, avtals- och beslutsformulären och om detaljer i lagrings-, uppföljnings- och övervakningssystem som ansluter sig till skötseln av lån och stöd. Även handels- och industriministeriet kan genom förordning utfärda närmare bestämmelser om dessa omständigheter till den del det är fråga om stöd för marknadsföring och förädling inom dess förvaltningsområde.

65 och 74 b §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

5.

Lag

om ändring av skoltlagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i skoltlagen av den 24 februari 1995 (253/1995) 20 § 1 mom., 55 § 1 mom., rubriken för 65 § och 65 § 2 mom., sådana de lyder, 20 § 1 mom., rubriken för 65 § och 65 § 2 mom. i lag 276/2004 och 55 § 1 mom. i lag 1379/2004, som följer:

20 och 55 §

(Som i RP)

65 §

Närmare bestämmelser och föreskrifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Närmare bestämmelser än vad som bestäms i lag och förordning om styrning av stöd och om stödnivåer kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Landsbygdsverket meddelar föreskrifter om formulären för köpe- och skuldebrev, ansökningar och beslut samt om andra formulär som behövs för verkställigheten av denna lag.

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

6.

Lag

om ändring av lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) 13 a §, sådan den lyder i lag 39/1997,

ändras 2 § 1 mom., 3 § 2 mom., 10 §, 11 § 1 mom., 12 § och rubriken för 13 §, av dem 12 § sådan den lyder i lag 1514/1994, samt

fogas till 13 § ett nytt 2 mom. som följer:

2 och 3§

(Som i RP)

10 §

Ändringssökande

Ändring i beslut som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har fattat med stöd av denna lag får inte sökas genom besvär. Ändring i den kommunala landsbygdsnäringsmyndighetens beslut söks genom skriftligt rättelseyrkande hos arbetskrafts- och näringscentralen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Behörig att pröva rättelseyrkandet är den arbetskrafts- och näringscentral inom vars verksamhetsområde kommunen i fråga är belägen. Hos besvärsnämnden anförs besvär också över beslut som länsstyrelsen i landskapet Åland fattat i ärenden som avses i denna lag. På sökande av ändring tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

(2 och 3 mom. som i RP)

11—13 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

12.

Lag

om ändring av lagen om ersättande av skördeskador

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 21 december 2000 om ersättande av skördeskador (1214/2000) 6 §, 7 §, 8 § 5 mom., 10 § 2 mom. samt 11 § som följer:

6 och 7 §

(Som i RP)

8 §

Lägenhetsbestämd skördeskadeersättning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ersättning enligt denna paragraf skall sökas innan skörden inleds på skadeområdet. Om skadan kan konstateras först vid skörden kan ansökan göras i samband med skörden. Ansökan skall dock göras i god tid innan skörden har avslutats på det jordbruksskifte som råkat ut för skördeskadan. På grundval av en ansökan som gjorts efter avslutad skörd beviljas inte ersättning. Ersättning för övervintringsskada skall sökas innan det skadade växtbeståndet bryts upp, dock senast den 30 juni efter det att skadan uppdagats. Ersättningsfrågan handläggs av landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vilken brukningsenhetens driftscentrum finns. Landsbygdsverket kan meddela föreskrifter om ansökningsförfarandet.

10 och 11 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

15.

Lag

om ändring av 14 § i lagen om avträdelsepension

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 4 januari 1974 om avträdelsepension (16/1974) 14 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1285/2006, som följer:

14 §

(Som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

17.

Lag

om ändring av 35 och 38 § i lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 28 december 1990 om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) 35 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1284/2006, och 38 §, sådant det lyder i lag 1471/1993, som följer:

35 §

För verkställigheten av denna lag svarar jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, arbetskrafts- och näringscentralerna, kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter samt Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, nedan pensionsanstalten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

38 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

21.

Lag

om ändring av 131 § i lagen om pension för lantbruksföretagare

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 22 december 2006 om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) 131 § 2 mom. (utesl.) som följer:

131 (17 f) §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdande

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 25 januari 2007

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Eero Lämsä /cent
  • vordf. Harry Wallin /sd
  • medl. Nils-Anders Granvik /sv
  • Pertti Hemmilä /saml
  • Matti Kauppila /vänst
  • Esko Kiviranta /cent
  • Katri Komi /cent
  • Esa Lahtela /sd
  • Jari Leppä /cent
  • Minna Lintonen /sd
  • Reijo Paajanen /saml
  • Erkki Pulliainen /gröna
  • Pekka Vilkuna /cent
  • Lasse Virén /saml

Sekreterare var

utskottsråd Carl Selenius

​​​​