Allmän motivering

Den nuvarande lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000), nedan lagen om skördeskador, trädde i kraft 2003. Ersättning kan betalas ut för skador som drabbar växande eller skördemogna grödor till följd av frost, hagel, störtregn, oväder, exceptionella översvämningar eller någon annan liknande onormalt stor växling i naturförhållandena, när den inte beror på odlaren själv. Ersättningar kan också betalas för skador som till följd av exceptionella övervintringsförhållanden har orsakats övervintrande växter eller skador som orsakats av att sådden omöjliggjorts av väta till följd av exceptionell översvämning eller osedvanligt rikliga regn. Enligt propositionen ska den lägenhetsbestämda ersättningen räknas till den typ av ersättning för förlust på grund av ogynnsamma väderförhållanden som inte längre kräver anmälan om statligt stöd till kommissionen innan den betalas ut. Dessutom samordnar regeringen vissa bestämmelser med de övriga bestämmelserna om stödformer inom jordbruket.

Framöver ska ersättning för skördeskador kunna betalas ut enligt artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006, nedan gruppundantagsförordningen, utan särskild anmälan om statligt stöd till kommissionen. Tack vare ändringen kan odlarna snabbare få ut ersättningar vid skördeskador. På senare år har handläggningen dragit ut på tiden och många gånger har de kunnat få ut ersättningarna först i mars-april året efter skadorna. Det är av största vikt att utbetalningen blir snabbare. Nu har ersättningarna dragit alltför långt ut på tiden, understryker utskottet. I fortsättningen måste ersättningarna ges ut så snabbt som möjligt efter en skördeskada.

Ersättningar kan betalas ut i form av allmänna ersättningar om skadorna drabbar ett vidsträckt, geografiskt tydligt avgränsbart område. Men det förekommer sällan, senast allmän ersättning betalades ut var 1998 på grundval av odlingsareal för vall och råg. Också framöver kommer de allmänna ersättningarna att kräva anmälan om statligt stöd och handläggas på samma sätt som statliga stöd eftersom de inte uppfyller kraven i gruppundantagsförordningen.

Enligt den föreslagna 2 § ska skördeskadeersättning kunna betalas ut om skörden inte kan användas för något kommersiellt ändamål. Skörd som bärgas på ersättningsgilla jordbruksskiften och inte kan användas som livsmedel eller foder kan då förstöras genom förbränning på gården, föreslår regeringen i motiven. Detta har inte varit möjligt enligt den gällande lagen. Dessutom begränsas användningen av gemenskapsrätten, framgår det av information till utskottet. Utskottet påpekar att ordet "kommersiell" kan vara svårt att definiera och avgränsa och kan därför medföra tolkningsproblem. Ordet bör definieras närmare i förordning för att inga tolkningsproblem ska uppstå när skador bedöms.

Regeringen föreslår inga ändringar i 4 § 3 mom. Enligt momentet kan ersättning inte betalas ut, om inte något annat bestäms genom förordning av statsrådet, för skada på jordbruksskiften där odlaren har ett gällande avtal med staten om omläggning till ekologisk produktion och producenten under avtalstiden helt eller delvis får stöd för omläggningsperioden på grund av omläggning från konventionell till ekologisk produktion, när stödet är helt eller delvis finansierat av Europeiska gemenskapen. Bestämmelsen går tillbaka till den tiden då avtal om övergång till ekologisk odling gav högre stöd de första tre åren, men regeln gäller inte längre. Momentet säger också att det genom förordning av statsrådet får föreskrivas om utbetalning av ersättning. Utskottet menar att det bör utredas om stöden för övergångsperioden måste ändras och att förordningen i så fall revideras.

Regeringen anpassar bestämmelserna om priser per enhet för växtarter och om normskörd till gruppundantagsförordningen. Nuvarande praxis kommer inte att påverkas särskilt mycket av ändringarna. Ändå är det viktigt att jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike och Landsbygdsverket i ett första steg är noga med att det finns statistik och att prisuppgifter finns tillgängliga så snabbt som möjligt för att utbetalningen av ersättning för skördeskador inte drar ut på tiden på grund av bristande statistik. Dessutom är det viktigt att det i fortsättningen också finns heltäckande och tillförlitlig statistik om marknadspriser inom den ekologiska produktionen.

I 13 § ändras 1 mom. så att ersättning ska kunna sänkas eller vägras dels om den som ansöker om ersättning uppsåtligen eller av vårdslöshet bidragit till skadan, dels om odlingen är anlagd på en växtplats där varken beskaffenheten eller läget lämpar sig för grödan. I detaljmotiven sägs det att ersättningen kan sänkas till exempel om åkern är bristfälligt dränerad eller mycket frostkänsliga växter odlas på skiften där frost ofta förekommer. Det varierar med grödan vilken växtplats som är lämplig med hänsyn till beskaffenhet och läge. Därför måste bedömningen göras utifrån varje enskilt jordbruksskiftes egenskaper och varje grödas behov, framhåller regeringen. När lagen tillämpas är det viktigt att göra skillnad mellan faktisk förlust av skada å ena sidan och uppsåtlighet eller vårdslöshet å andra sidan, påpekar utskottet. De varma vintrarna under de senaste åren har lett till mer skador på exempelvis trädgårdsgrödor. Det faktum att skadorna blir mer utbredda får inte vara något kriterium för att sänka eller vägra ersättning. Lagen måste tillämpas enligt principen att ersättningar sänks eller vägras framför allt i de fall då någon anhåller om ersättning för samma jordbruksskifte flera år i följd utan att försöka byta ut gröda eller ändra odlingsteknik och på så sätt säkerställa bättre skörd.

När vi inom en överskådlig framtid kan räkna med större regnmängder är det viktigt att lägga fast vad som avses med tillräcklig dikning på varje enskilt jordbruksskifte och vad som avses med normal regnmängd. Därför är det viktigt att dikningsåtgärderna utvärderas objektivt i samband med ersättningsansökan. Om någon anhåller om ersättning flera år i rad måste man göra en allmän bedömning av dräneringen och behovet av dränering. Dessutom understryker utskottet att ersättning inte får sänkas eller vägras om skadan beror på exceptionella väderförhållanden flera år i följd. Odlarna ska inte behöva ha exceptionellt bra växtplatser eller göra orimligt dyra och komplicerade investeringar för att förbättra odlingsförhållandena.

Propositionen är nödvändig och rationell. Utskottet tillstyrker därför lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.