Motivering
Allmänt
Utskottet anser att de ändringar som föreslås
i propositionen behövs. Dessa ändringar är
dock endast ett första steg på vägen
mot ett smidigare miljötillståndsförfarande
och leder i sig inte till att förfarandena blir tillräckligt
mycket enklare. Vid miljöministeriet pågår åtskilliga
projekt för utveckling av tillståndsförfarandena.
Strävan måste vara att projekten så snabbt
som möjligt leder till väsentliga förändringar.
Utskottet har i tidigare ställningstaganden (bl.a. JsUU
18/2014 rd och JsUU 18/2013
rd) med emfas lyft fram behovet av att effektivisera miljötillståndsförfarandena.
Det är med tanke på utvecklingen av bioekonomin
nödvändigt att utveckla de miljörättsliga
förfarandena så att de blir betydligt snabbare
och kundvänligare. Målet är en stabil investeringsmiljö där
verksamhetsutövarna kan lita på att besluten fattas
snabbt och är förutsebara.
De miljörättsliga förfarandena har
i dag tydliga flaskhalsar som anknyter till långa behandlingstider,
alltför många förfaranden för
förhandskontroll, tillståndsgranskningen och informationsgången.
Den genomsnittliga behandlingstiden för tillstånd
enligt miljöskyddslagen har till exempel vid regionförvaltningsverken varit
cirka 16 månader. Om ett tillståndsbeslut överklagas
tar behandlingen ofta mer än ett år i såväl
förvaltningsdomstolen som högsta förvaltningsdomstolen.
När en tillståndsansökan lämnats
kan det alltså ta runt fyra år innan verksamheten
kommer igång, vilket är fullständigt
orimligt ur verksamhetsutövarens synvinkel.
Utskottet menar att det krävs målmedvetna
insatser för att ta fram en ny handlingsmodell där planläggningen,
miljökonsekvensbedömningen och tillståndsförfarandet
sköts integrerat i ett kostnads- och resurseffektivt förfarande
där alla sammanhängande frågor behandlas
på ett och samma ställe.
Sammanslagning av processerna enligt marktäktslagen
och miljöskyddslagen
I propositionen föreslås det att separata
tillståndsförfaranden enligt marktäktslagen
och miljöskyddslagen som gäller samma projekt
processuellt slås ihop så att man i fråga
om dem följer procedurbestämmelserna i miljöskyddslagen.
Tillstånd ska kunna sökas genom en enda ansökan
och verksamhetsutövaren föreslås få ett enda
tillståndsbeslut. Vid behov ska också ändring
i beslutet kunna sökas genom en enda besvärsskrift.
Samtidigt föreslås att bestämmelserna
om ändringssökande harmoniseras för de sammanslagna
tillstånden genom att kommunalbesvär ersätts
med förvaltningsbesvär.
Utskottet ställer sig bakom ändringsförslagen.
Den samlade behandlingen strömlinjeformar processerna,
eliminerar dubbelarbete och ger synergieffekter som gagnar såväl
den sökande som myndigheterna. Det är av yttersta
vikt att förkorta de mycket långa behandlingstiderna.
En maximalt klar och enkel tillståndsprocess är
till nytta också för tillståndsprocessens
tredje parter, eftersom de får bättre möjligheter
att följa processen och vid behov påverka den.
Genom att förenhetliga ändringssökandet
säkerställs att projektet kan behandlas som en
helhet också vid behandlingen av eventuella besvär.
Slopande av översynsförfarandet
Regeringen föreslår att förfarandet
för regelbunden översyn av miljötillståndsvillkoren
slopas (upphävande av 71 § i gällande
miljöskyddslag). Det ska ersättas med den bedömning
av behovet av en ändring som görs i samband med
det normala tillsynsarbetet (89 § i lagförslag
1). Samtidigt ändras bestämmelserna så att
de flesta tillstånden gäller tills vidare i stället
för under en bestämd tid.
Ändringen är av betydelse för såväl
verksamhetsutövaren som tillståndsmyndigheten.
Verksamhetsutövarna har upplevt att det nuvarande översynsförfarandet är
lika tungt som en ny tillståndsprocess. Handläggningen
av ändringsärenden har i vissa fall tagit flera år.
Förfarandet har också krävt ansenliga
resurser hos tillståndsmyndigheterna. I kombination med
den nämnda nya huvudregeln, enligt vilken ett tillstånd
normalt gäller tills vidare, ger reformen möjlighet till
en betydligt smidigare tillståndsprocess. Under sakkunnigutfrågningen
har tillståndsmyndigheter dock framfört att regleringen
särskilt gällande nya projekt kan leda till att
tillståndsprocessen förlängs, eftersom
den sökande redan då ansökan lämnas
måste kunna bedöma utsläppen och konsekvenserna
betydligt mycket noggrannare än i dag. Reformen kan också leda
till att antalet tillstånd för viss tid ökar.
Dessutom skulle NTM-centralernas arbetsbörda öka,
eftersom den övriga kontrollverksamheten får ökad betydelse
när det regelbundna översynsförfarandet
slopas. Jord- och skogsbruksutskottet föreslår
att miljöutskottet fäster särskild uppmärksamhet
vid dessa problem, så att tillståndsprocesserna
inte blir längre när översynsförfarandet slopas
utan i enlighet med målen blir smidigare och snabbare.
Tillståndsförfarandet vid förändringar
i verksamheten
Enligt den gällande miljöskyddslagen måste verksamhetsutövaren
ha tillstånd för väsentliga ändringar
i verksamheten. I situationer där gränsen för
vad som är en väsentlig ändring överskrids
ska enligt lagförslaget ett lättare förfarande
enligt 96 § i miljöskyddslagen tillämpas.
Utredningarna ska dock endast gälla de omständigheter
som har förändrats i förhållande
till det gällande tillståndet, och tillståndsmyndigheten har
i dessa fall möjlighet att bedöma omfattningen
av utredningsförfarandet i enskilda fall.
Utskottet understöder propositionen också på denna
punkt. Den ger ett något enklare och snabbare tillståndsförfarande
genom att myndigheten ges rätt att anpassa de behövliga åtgärderna
(remissförfarandets omfattning, information och offentliggörande
av beslutet) efter omfattande ändringen av verksamheten är.
Myndigheternas resurser kan därigenom inriktas på bedömning
av mer riskfyllda verksamheter. Då utredningarna endast
inriktas på de väsentliga ändringarna
blir utövarens verksamhet samtidigt mer förutsebar.
Utskottet konstaterar att lagförslaget inte äventyrar
en parts rätt att bli hörd och få ett
motiverat beslut eller allmänhetens rätt att delta
i beslut som gäller livsmiljön.
Utskottet ser det som viktigt att det också av tillämpningspraxisen
klart framgår att den nya regleringen syftar till att tillståndsprövningen
i samband med ändringar i verksamheten endast ska täcka
de delar av verksamhet som kan påverkas av den väsentliga ändringen,
och endast de konsekvenser och risker för miljön
som ändringen kan medföra. På denna punkt
krävs tillräckliga instruktioner så att
tillståndsmyndigheterna garanterat tillämpar samma
praxis.
Ändringar i tillståndsplikten för
djurstallar
Regeringen föreslår att tillståndsförfarandet
för djurstallar förenklas genom att tröskelvärdena för
tillståndsplikten höjs. Genom den föreslagna höjningen
av tröskeln skulle cirka 3 300 djurstallar ställas
utanför tillämpningsområdet för
tillståndsplikten. Utskottet konstaterar att höjningen
syftar till att minska verksamhetsutövarnas och kommunernas
administrativa börda. Bestämmelser om den tabell
för djurenhetskoefficienter som tidigare varit bilaga till
miljöskyddsanvisningen för husdjurshushållning
föreskrivs i en bilaga till lagen och är därmed
bindande för alla tillståndsmyndigheter.
Höjningen av tröskelvärdena för
tillståndsplikten är mycket motiverad. Ändringen
förbättrar de minsta gårdarnas ställning
och deras möjligheter att fortsätta med produktionen,
eftersom de i någon mån kan utöka antalet
djur och göra smärre utbyggnader utan att behöva
starta en tillståndsprocess. Utskottet påpekar
dock att den föreslagna ändringen av gränserna
för tillståndsplikten inte väsentligen
minskar antalet tillstånd som måste behandlas.
Det beror på att strukturförändringen
inom djurhållningen sannolikt leder till att en stor del
av de små husdjursgårdar som efter ändringen
faller utanför tillståndsplikten i vilket fall
kommer att upphöra med produktionen under de närmaste åren.
Trots den föreslagna ändringen gäller
miljöåtagandena fortsättningsvis samtliga
gårdar. Alla verksamhetsutövare berörs
av bland annat statsrådets förordning om begränsning
av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket
(), där det föreskrivs
om lagringen och spridningen av gödsel från djurhållningen.
För utbyggnad av djurstallar krävs också bygglov.
I samband med beviljande av lovet utreds bland annat miljökonsekvenserna
av byggandet och hörs grannarna.
Elektroniskt tillståndssystem
Enligt utredning har det under utveckling varande elektroniska
tillståndssystemet ännu inte kunnat tas i drift.
Utskottet vill se att systemet snabbt tas i drift och vidareutvecklas.
Enligt uppgift kommer det nya systemet att inledningsvis vara till
nytta framför allt i samarbetet mellan regionalförvaltningsverken
och närings-, trafik- och miljöcentralerna. Nyttan
för kunderna är däremot begränsad.
Det är nödvändigt att systemet vidareutvecklas
så att också kunderna får god nytta av
det. Kommunernas tillståndsförfaranden och myndigheternas
olika data- och rapporteringssystem måste också anslutas
till tillståndssystemet. Endast därigenom uppnås
ett elektroniskt system som ur verksamhetsutövarnas synvinkel
bildar en fungerande enhet och leder till förbättring
av processerna.
Fortsatt förbättring av tillståndsförfarandena
I propositionen sägs att miljötillståndsförfarandet
för djurstallar ska utvecklas stegvis. De föreslagna
fortsatta åtgärderna behövs och bör
vidtas snabbt. Det är också absolut nödvändigt
att noggrant följa vilka konsekvenser regleringen får
för såväl verksamhetsutövarna
som myndigheterna. För att reformen ska motsvara målsättningarna
måste tillståndsprocesserna bli snabbare och lättare
samtidigt som de arbetsresurser myndigheterna lägger på tillståndshanteringen kan
minskas. Även om reformerna också i fortsättningen
sannolikt genomförs stegvis bör utvecklingen av
miljötillståndsförfarandena utgå från
en övergripande vision och måluppställning.
Utskottet påpekar också att det tväradministrativa
samarbetet måste effektiviseras så att tillståndsprocesserna
förkortas bland annat genom färre besvärsprocesser.
Vidare måste dialogen mellan myndigheter och tillståndssökande förbättras
avsevärt. I synnerhet måste myndigheternas kundrådgivning
i samband med ansökan om tillstånd bli klart bättre.
Förfarandena bör utvecklas särskilt
med sikte på att snabba upp de investeringsrelaterade tillståndsförfarandena
och göra besluten mer förutsägbara. Utskottet
menar vidare att det måste ställas upp klara och
strikta maxtider för myndigheternas handläggning
av miljötillstånd. Syftet med det är
att betydligt underlätta verksamhetsutövarnas
planering och genomförande av investeringar.
I enlighet med slutbetänkandet från arbetsgruppen
för utveckling av miljötillståndsförfarandet
för djurstallar måste insatserna för
att göra miljötillståndsprocesserna lättare
gå vidare omedelbart. Efter den nu föreslagna
lagändringen bör miljöskyddsförordningens
bestämmelser om befogenhetsgränserna för
miljötillstånd för djurstallar ändras.
Utöver ovannämnda bör regeringen skyndsamt
gå vidare med utvecklingen av ett förfarande där
det räcker med registrering och med sammanslagningen av
tillståndsprocesser som anknyter till ett och samma gårdsprojekt.
Miljötillståndsprocesserna måste också granskas
i detalj så att de kan göras betydligt enklare
ur verksamhetsutövarens synvinkel. Vidare bör
det snabbt utredas om tillståndsprövningen för
djurstallar kan inskränkas till enbart en prövning
av stallarnas placering, eftersom jordbruket också förutan
denna prövning är en hårt reglerad bransch.
Utskottet menar att det är ändamålsenligt
att i framtiden överföra all tillståndshantering
gällande husdjursgårdar till kommunerna, eftersom jordbruk är
en näring av permanent natur. Samtliga bygglov för
djurstallar sköts redan i dag av kommuner eller samkommuner.
I jordbruksdominerade områden har dessutom kommunen aktuell
kunskap och kännedom om näringsgrenen.
Just nu tas fler områden ur torvproduktion än nya
tas i bruk. Tillståndsprocessen för torvproduktion
måste över lag bli smidigare så att inhemsk
energi kan utnyttjas i högre grad än i dag. Det är
också viktigt att klarare fastställa vilka områden
som lämpar sig för och vilka som inte får
godkännas för torvproduktion. I samband med utvecklingen
av marktäktslagen måste regeringen bland annat
utreda kommunernas och statens inlösenskyldighet när
det gäller åsskyddet.
Vidare konstaterar utskottet att regeringen i det fortsatta
arbetet bör utgå från att höjningen av
tröskelvärdena för miljötillståndsplikten
för djurstallar och pälsdjursfarmer ska utsträckas
till att gälla också fiskodlingar.