Motivering
Med hänvisning till propositionens motivering och annan
utredning finner utskottet propositionen nödvändig
och angelägen. För att höja kvaliteten
på vår högskoleutbildning och forskning och
med tanke på internationaliseringen är det viktigt
att vi äntligen skapar förutsättningar
för aktiv medverkan på den internationella utbildningsmarknaden.
Det internationella samarbetet är en viktig del av högskoleutbildningen,
för genom internationalisering kan man höja kvaliteten
på utbildningen och forskningen och förstärka
den nationella innovationsbasen och öka den ömsesidiga
kulturella förståelsen. Utskottet anser att också finländska
studerande vid finländska läroanstalter kommer
att ha stor nytta av uppdragsutbildningen. Att vi för ut
vår undervisning på den internationella marknaden
bidrar till att internationalisera vår utbildning och undervisning.
Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar,
men med följande kommentarer.
Universiteten besitter högkvalitativ kompetens som
kan sammanställas och i förekommande fall skräddarsys
till internationellt intressanta och attraktiva paket. Även
om universiteten ordnar utbildning genom sina egna organisationer är det
nödvändigt att de samarbetar för att
lägga till rätta och förbättra
verksamhetsprinciper och praxis. Genom uppdragsutbildningen får
de större möjligheter att gå med i nätverk
med utländska högskolor och att sprida kunskap
om vårt högskolesystem. Vi har färdiga
nätverk, typ Finpro, som kan utnyttjas för att
sälja och marknadsföra uppdragsutbildningen. Den
blir mer konkurrenskraftig om den kombineras med innovation. Den
betyder också nya öppningar för vår
högkvalitativa påbyggnadsutbildning, som redan
har den nödvändiga kompetensen för att omsätta
utbildning i produkter. Denna kompetens bör tas till vara.
Uppdragsutbildningen och den avgiftsfria undervisningen vid
högskolorna.
De affärsekonomiska aspekterna av uppdragsutbildningen
får inte bli högskolornas viktigaste område
och får inte heller urholka grundutbildningen och fortbildningen
vid högskolorna. Propositionen begränsar och äventyrar
inte högskolornas normala avgiftsfria examensinriktade
utbildning, som alla, oberoende av nationalitet, har möjlighet
att söka in till på lika urvalsgrunder. Utskottet
hänvisar bl.a. till sitt utlåtande om regeringens
budgetproposition för 2008 (KuUU 8/2007
rd — RP 62/2007 rd).
Det viktigaste är att genomföra målen
i regeringsprogrammet för utbildningen och undervisningen
vid universiteten och för bättre förmåga
till innovation. Basfinansieringen av undervisningen och forskningen
vid universiteten bör ställas i nivå med
kraven på att universiteten ska utveckla sin undervisning
och forskning. Högskolorna kan få extra finansiering
tack vare uppdragsutbildning för studerande från tredje
länder, men det avhjälper inte behovet av mer
basfinansiering.
Grundlagsutskottet tar i sitt utlåtande fasta på vad
som sägs i grundlagen om kulturella rättigheter
och ställer det i relation till det som sägs i lagförslagen
om att grund- och påbyggnadsutbildningen inte får
urholkas. Det har också samband med att uppdragsutbildning
inte heller vid universiteten bör betyda färre
nybörjarplatser för andra studerande. När
lagen tillämpas gäller det av jämlikhetshänsyn
dessutom att se till att utbildning inte ordnas för en
beställare som i motsats till förslagets syfte
i verkligheten bara beställer utbildning för att
deltagarna ska kunna kringgå inträdesprov till
universitet eller högskolor.
Kvalitetssäkring.
Utskottet understryker att kvalitetssäkring är
en central faktor för de studerande, beställaren
och utbildningsproducenten. Uttagningen av studerande och examensinnehållet bör
uppfylla höga kvalitetskrav. Inte minst kvalitetsutvärderingen
av examina för reglerade yrken och ackrediteringen av examina
kräver samarbete också med organ för
kvalitetsutvärdering i de uppdragsutbildades hemländer.
Hur utbildningen ska ordnas och marknadsföras.
Regeringen bedömer att den internationella utbildningsmarknaden är
en omfattande och växande sektor av tjänstehandeln.
Uppdragsutbildning möjliggörs nu i en situation
där den internationella marknaden är starkt konkurrensutsatt.
I ett globalt perspektiv finns det ingen särskild marknad
för uppdragsutbildning, utan alla länder konkurrerar
på en och samma utbildningsmarknad utifrån sina
egna villkor. Därför är det utomordentligt
viktigt att marknadsföringen lyckas och ger framgång
på marknaden.
Det krävs gott om resurser för att marknadsföra
uppdragsutbildning och bygga upp ett finländskt varumärke
för utbildning. Det hjälper säkert att
vår utbildning har ett gott rykte internationellt. Bra
exempel på branscher där det kan finnas efterfrågan
på den internationella marknaden är lärarutbildning,
musik och andra konstgrenar.
Utskottet framhåller att det tar flera år
i anspråk och betyder t.o.m. stora kostnader att ta fram
och marknadsföra en ny internationell tjänsteprodukt.
Magisterprogrammen är ett exempel på produkter
som universiteten redan tagit fram. Regeringens krav att uppdragsutbildningen
ska täcka kostnaderna är motiverat, anser utskottet.
Men det kan inte krävas omedelbart på årsbasis,
utan utvecklingen måste ses i ett längre perspektiv.
Hur anslagen för utvecklingssamarbete används.
Enligt propositionen kan examensinriktad uppdragsutbildning
också ordnas inom ramen för utvecklingssamarbete.
Enligt sakkunniga som utskottet har hört kommer universiteten att
klarlägga den här möjligheten tillsammans med
andra aktörer. Universitetens primära intresse
för att producera uppdragsutbildning och för internationell
utbildningsexport är inte att stödja utbildningen
i u-länder. Utskottet anser att utbildningsexport är
en lämplig form av utvecklingsbistånd. Men den
bör inte ordnas till stöd för det finländska
högskoleväsendet, utan biståndet ska
alltid främja den lokala utvecklingen i ett u-land. Därför är
det nödvändigt att användningen av utvecklingsbiståndsanslag
för uppdragsutbildning alltid uppfyller de kriterier för
utvecklingsbistånd som OECD:s kommitté för
utvecklingssamarbete har ställt upp, dvs. ODA-kriterierna.
De betonar bl.a. att de studier som godkänns ska främja
den ekonomiska och sociala utvecklingen i mottagarlandet och att studieprogrammen
bör vara inriktade på att påverka utvecklingen
i mottagarlandet och att innehållet i programmen bör
ha ett samband med ambitionen att främja utvecklingen i
u-länder. Kriterierna förpliktar också att
se till att studierna inte leder till hjärnflykt.
Uppföljning.
Enligt propositionens motivering åtar sig undervisningsministeriet
att följa upp uppdragsutbildningen och att därigenom
säkerställa nivån på högskolornas
grundutbildning och fortbildning. Det är mycket viktigt
med uppföljning och effektivitetsutvärdering,
anser utskottet. Därför bör undervisningsministeriet lämna
en redogörelse i saken till kulturutskottet under innevarande
valperiod.