Motivering

Allmänt

Kulturutskottet tar i det här utlåtandet ställning till vissa centrala funktioner som hör till kulturministeriets förvaltningsområde och till finansieringen av dem enligt statsbudgeten. Utskottet konstaterar att huvuddelen av förvaltningsområdets utgifter bestäms utifrån lagstiftningen om respektive verksamhet. Utskottet har för beredning fått ett flertal regeringspropositioner som är viktiga för undervisnings- och kulturväsendet och som anknyter till budgeten. Dessa behandlas mer ingående i respektive betänkande och utlåtande. Av central vikt är bland annat propositionen om förbättring av välmåendet och arbetsron i skolorna (RP 66/2013 rd) och propositionen om elev- och studerandevård (RP 67/2013 rd).

Enligt propositionen är anslaget för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 6,6 miljarder euro 2014. Anslagsnivån för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde sjunker till följd av de sparåtgärder som avtalats i regeringsprogrammet och rambeslutet. Åtgärderna gäller bl.a. grundläggande yrkesutbildning, läroavtalsutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning, finansieringen av yrkeshögskolorna, gymnasierna, den statliga finansieringen av anläggningskostnaderna för skolor, finansieringen av det fria bildningsarbetet samt finanseeringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2014 ökar dessa inbesparingar med 62 miljoner jämfört med föregående år.

Utskottet hänvisar till sitt utlåtande KuUU 5/2010 rd — MINU 1/2010 rd (Konsekvenserna av lärarpermitteringarna för den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet), där det understryker att permittering av rektorer och lärare samt förbud mot att anställa vikarier alltid har en negativ effekt på undervisningen. Permitteringarna leder dessutom till störningar i skolarbetet som sträcker sig mycket längre än de egentliga permitteringarna, även om man kan hävda att utbildningsanordnarna inte bryter mot miniminormerna i lagstiftningen. Särskilt utsatta är de elever och studerande som är i behov av mer handledning och uppmärksamhet än eleverna i genomsnitt.

Utskottet påpekar att många positiva saker har tagits in i budgeten, trots det trängda läget för statsfinanserna. Det är till exempel utmärkt att universitetsindexet införs fullt ut och studiepenningen indexbinds, vilket länge varit en målsättning. Utvecklingen av nätverket av utbildningsanordnare och läroanstalter fortsätter nästa år i fråga om såväl yrkesutbildning och gymnasieutbildning som högskoleutbildning. Ett viktigt och omfattande projekt är det fortsatta genomförandet av ungdomsgarantin. Utbudet inom den grundläggande yrkesutbildningen dimensioneras så att hela den åldersklass som avslutar den grundläggande utbildningen kan ges tillfälle till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Inom den grundläggande yrkesutbildningen reserveras tillräckligt med platser också för dem som byter utbildning och för dem som saknar yrkesexamen.

Utskottet håller med regeringen om att det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande dagvårdstjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Utgångspunkten för utvecklingen av småbarnsfostran och den allmänbildande utbildningen är enligt propositionen att jämlikheten och likabehandlingen i utbildningen garanteras och stärks för alla i hela landet och att en högklassig dagvård tryggas. Med tanke på den grundläggande utbildningens kvalitet ser utskottet det som viktigt att det trots det rådande trängda ekonomiska läget avsätts 60 miljoner euro för minskning av gruppstorlekarna i den grundläggande utbildningen. Det är positivt att det reserverats totalt cirka 8,3 miljoner euro för utveckling av studiemiljön och utnyttjandet av kommunikationsteknik i förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasier och på IKT-teknik för studentexamen.

Enligt propositionen kommer översynen av finansieringsgrunderna för gymnasieutbildningen att trygga gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet då åldersklasserna minskar. Utskottet upprepar sitt uttalande i samband med rambeslutet i våras (KuUU 9/2013 rd — SRR 3/2013 rd, SRR 4/2013 rd) om att de närmaste årens utsikter för gymnasieutbildningen inger farhågor, särskilt då statsandelens pris per enhet för gymnasier redan är så lågt att tillgången till och kvaliteten på gymnasieutbildning kan äventyras. Enligt propositionen beräknas det genomsnittliga priset per enhet sjunka med 4,18 procent. Utskottet har också i ett flertal ställningstaganden påpekat att man ska kunna bo hemma när man går på gymnasiet.

Utskottet är oroat över att de sparmål som riktats mot yrkeshögskolorna är betungande. De sänkta anslagen täcks delvis upp genom minskning av antalet studieplatser. En delorsak till minskningen är att åldersklasserna har blivit mindre. Yrkeshögskolorna har minskat utbildningsutbudet med 2 030 nybörjarplatser sedan början av 2013, vilket är en minskning på cirka 8 procent. De föreslagna nedskärningarna slår särskilt hårt mot yrkeshögskolorna, eftersom den minskning av nybörjarplatserna som beslutades våren 2012 inte hinner verkställas fullt ut under 2014 och den reformering av yrkeshögskolorna som görs i två steg inte hinner leda till sådana strukturella förändringar som ger tillräckligt stora inbesparingar.

Kulturpolitiken.

Statsandelsindex för teatrar, museer och orkestrar fryses nästa år. De inbesparingar som gäller statsandelarna för kulturinstitutioner 2012—2015 blir permanenta. Den allmänna sparprocenten för tippningsvinstmedlen för konsten är 3,3 procent. Anslagen för kultur för barn, de fria yrkesgrupperna, stipendier och kulturtidningar föreslås dock bli kvar på 2013 års nivå.

Det står enligt utskottet klart att konsten, den övriga kulturen, idrotten och ungdomsarbetet står inför ekonomiskt svåra år och att tippningsvinstmedlens roll för finansieringen av konsten och kulturen kommer att öka. Reformen av myndighetsstrukturen påverkar också finansieringen av konsten och den övriga kultursektorn. Antalet mottagare av tippningsvinstmedel för konst och kultur ökar nästa år, i och med att statens konstmuseum ombildas till stiftelsen Nationalgalleriet och dess verksamhet kommer att finansieras med tippningsvinstmedel, med undantag för hyrorna. Det är angeläget att effekterna av reformen på de andra förmånstagarna inom konst- och kulturfältet lindras genom en temporär upplösning av fonden för tippningsvinstmedel.

Utskottet ser med oro på den minskande offentliga finansieringen av bibliotek, konst och annan kultur. Det försvagar medborgarnas möjligheter att i olika delar av landet utnyttja tjänster som är viktiga för den personliga välfärden. Läget försvåras ytterligare av kommunernas svaga ekonomi.

Genomförandet av ungdomsgarantin inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

I undersökningar om marginalisering bland ungdomar har man på senare år märkt att de marginaliserade ungdomarna ofta har en mängd riskindikatorer i bagaget. Också Skolhälsoenkäten pekar på att de som hoppar av skolan ofta har många riskfaktorer i bakgrunden. Det kan t.ex. handla om familjeproblem och barnskydd, behov av utkomststöd, alkohol eller andra droger eller problem med studier eller arbete.

Marginaliseringen av finländska unga är i hög grad förknippad med drogproblem och mentala problem. För att klara sig behöver dessa ungdomar rehabiliterande element som integreras med utbildningen och arbetslivsträningen. De marginaliserade ungdomarna utgör ingen enhetlig grupp, utan befinner sig i mycket varierande stadier och situationer. Vi behöver därför många olika och skräddarsydda stödåtgärder för att de åter ska få fotfäste i samhället. Också på den här punkten vill utskottet hänvisa till sitt utlåtande om insatserna för att hindra marginalisering av unga (KuUU 10/2008 rd — MINU 5/2008 rd).

För att kunna hjälpa de unga som riskerar marginalisering måste utbildning, sysselsättning och rehabilitering vara fast länkade till varandra. Det avgörande är att de unga får hjälp på alla behövliga plan. Utskottet ser det som nödvändigt med ett nära och sektorsövergripande samarbete mellan skolan, social- och hälsovården och andra som jobbar med och bland de unga. Därigenom får också föräldrarna stöd i uppfostran av barnen och de unga. Vi måste undanröja skrankorna mellan sektorerna och även de tolkningsmöjligheter som i praktiken sätter hinder för hjälpen till barnen och de unga. Varken skolan eller andra inom den offentliga sektorn kan sköta detta på egen hand; den tredje sektorn har också en mycket viktig roll när det gäller att hjälpa de unga. Därför är det angeläget att de som arbetar med detta också får tillräckliga understöd av staten. Många organisationer som ur de ungas perspektiv har en låg tröskel, däribland Blåbandsförbundet och Vamos, utför ett viktigt arbete.

Genomförande och finansiering av utbildningsgarantin och kompetensprogrammet för unga vuxna.

Utskottet betonar att utbildningsgarantin är ett centralt element i den övergripande ungdomsgarantin. Om gymnasiet och yrkesskolorna på andra stadiet kan erbjuda ett tillräckligt och riksomfattande utbildningsutbud kan marginaliseringen av unga förebyggas i samband med övergången till andra stadiet.

Budgetförslaget utgår från målsättningen att ungdomsgarantin och kompetensprogrammet för unga vuxna ska genomföras. Det är angeläget att kompetensprogrammet för unga vuxnas fortsätter och anvisas extra anslag. Det föreslås att programmet får 52 miljoner euro för 2014. Målet är att 4 000 unga vuxna varje år ska kunna påbörja studier med stöd av programmet. Studieformer är antingen läroavtalsutbildning eller utbildning som leder till yrkes- eller specialyrkesexamen. En del i målgruppen har jobb medan andra varken arbetar eller studerar.

Systemet med yrkesexamen utgår från att yrkesexamen i regel bygger på den kompetens som inhämtats genom en tidigare yrkesinriktad grundexamen. Endast inom vissa branscher kan yrkesexamen utgöra den första examen inom branschen. Det är av största vikt att yrkesinriktade grundexamina utgör ett element i kompetensprogrammet för unga vuxna. Avläggande av grundexamen är det primära alternativet för många i åldern 20—29 år som saknar examen efter den grundläggande utbildningen. Möjligheten till grundexamen bör i synnerhet riktas till de unga som inte har någon fast förankring i arbetslivet och därför inte är aktuella för yrkesexamen.

Under budgetåret kommer det att göras satsningar på läroavtalsutbildningen och på att kombinera läroanstaltsutbildningen och läroavtalsutbildningen för unga. Utskottet stöder regeringens mål att på ett mer varierat sätt utnyttja arbetsintensiva studieformer, studier på arbetsplatsen och olika utbildningsarrangemang.

Läroavtalsutbildningen måste absolut utvecklas för att passa de unga, och många studerande kan till exempel behöva stöd under den tid läroavtalet gäller. Systemet måste utvecklas så att tröskeln för att ingå ett läroavtal sjunker och antalet läroavtal ökar. Vidare måste rapporteringen och andra uppgifter i anslutning till systemet förenklas så att viljan att ingå läroavtal ökar bland arbetsgivarna.

Utskottet menar att det i anslutning till ungdomsgarantin finns åtskilliga möjligheter att utnyttja det fria bildningsarbetet bättre än hittills. Det är också positivt att regeringen avsätter 2 miljoner euro för understöd till huvudmännen för läroanstalterna i form av studiesedlar; studiesedlarna ska kunna utnyttjas av unga invandrare som behöver förbättra sina studiefärdigheter och språkkunskaper vid folkhögskolor och medborgarinstitut. Understöden i form av studiesedlar bör kunna utnyttjas också av andra specialgrupper, särskilt på orter där det inte finns unga invandrare.

Ungdomsarbetet.

Verkstadsverksamheten för unga, det uppsökande ungdomsarbetet och Nuotta-träningen är exempel på insatser som i enlighet med ungdomslagen (72/2006) stöder stärkandet av de ungas sociala identitet. Dessa funktioner får specialstatsandel och utgör element inom ungdomsgarantin. För ungdomsarbetet föreslås ett anslag på 74 miljoner euro, varav tippningsvinstmedlens andel är 53 miljoner euro. För ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete föreslå regeringen 27 miljoner euro inklusive tippningsvinstmedel.

Då den nuvarande ungdomslagen stiftades var tanken att det tvärsektoriella samarbetet i kommunerna skulle förbättras och att det förväntade samarbetet mellan kommunernas ungdomsarbete, socialarbete, hemmet och skolan skulle bidra till att de unga växer upp till fullvärdiga och aktiva samhällsmedlemmar. Avsikten var att ungdomsarbetet ute i kommunerna skulle involvera ungdomarna på olika sätt och att de därför inte skulle riskera att marginaliseras. Nu har vi, i synnerhet i samband med ungdomsgarantin, tvingats medge att det inte har gått som tänkt i alla kommuner och situationer. De olika sektorerna arbetar fortfarande inom sina egna fack och de unga som behöver hjälp och stöd tvingas fortfarande klara sig utan de tjänster de behöver.

Finansieringen av högskolor och forskning

Den statliga finansieringen till universiteten är enligt budgetförslaget 1,9 miljarder euro. Utskottet anser det viktigt att grundfinansieringen med stöd av universitetsindexet höjs med 1,9 procent så att den motsvarar den stigande kostnadsnivån (ökning 32,7 miljoner euro). Universitetens finansieringsmodell betonar kvaliteten, effekten, resultaten och internationaliseringen. Viktiga grunder för den statliga finansieringen är antalet examina, studiepoäng och vetenskapliga publikationer och den konkurrensutsatta forskningsfinansieringen.

Villkoren för statsfinanserna och de inbesparingar som avtalats i rambesluten märks i fråga om forskningen och undervisningen på högskolenivå genom sparmålen för Finlands Akademi (17 miljoner euro) och universiteten (20 miljoner euro). Det är mycket välkommet att Finlands Akademis bevillningsfullmakt ökar med närmare 10 miljoner euro per år från och med 2014. Ökningen hänför sig till ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram (IKT 2015).

Utskottet understryker att länder som gjort kraftiga satsningar på utbildning och forskning, utveckling och innovation och på att utveckla en innovativ miljö har nått en högre produktivitetsnivå och tillväxt än andra länder. Dagens lågkonjunktur och strukturförändring accentuerar ytterligare behovet av att det allmänna satsar på forskning, utveckling och innovationer. Utskottet betonar särskilt det starka inbördes beroendet mellan grundforskning, tillämpad forskning och utbildning på högsta nivå, vilket måste beaktas när verksamheten planeras och resurserna fördelas.

Budgeteringen av Finlands Akademis forskningsanslag ska från och med 2014 bygga på förslagsanslag. Anslag som överförs från tidigare budgetår kommer att sänka behovet av nya anslag åren 2014 och 2015. Åtgärden är av engångsnatur. Det är bra att de årliga anslagen därigenom kommer att motsvara den faktiska användningen av anslagen bättre än tidigare.

När vägkartan för den nationella forskningsinfrastrukturen uppdateras år 2014 måste infrastrukturpolitiken dras upp utifrån riktlinjerna för och de särskilda insatsområdena inom landets allmänna vetenskapspolitik. Enligt utredning kan närmare 40 miljoner euro ur olika moment i budgeten riktas till stärkandet av forskningsinfrastrukturen på nationell och internationell nivå, inklusive internationella medlemsavgifter. Det kan särskilt nämnas att 8,5 miljoner euro för finansiering av projekt med bäring på forskningsinfrastruktur anslagits under moment 29.40.22. Utskottet ser det som mycket viktigt att de investeringar i infrastruktur som avses här genomförs så att de är till största möjliga nytta för den inhemska forskningen på högsta nivå.

För att de högskole- och vetenskapspolitiska uppgifterna ska kunna skötas väl trots de inbesparingar som görs inom de olika sektorerna, måste det göras stora funktionella och strukturella reformer. Efterfrågan på forskningsfinansiering från Finlands Akademi och Tekes har ökat, samtidigt som anslagen har reducerats. Utskottet betonar att EU-programmet Horisont 2020 ger möjlighet till extra finansiering för konkurrenskraftiga projekt på en vetenskapligt hög kvalitetsnivå, förutsatt att nationell medfinansiering kan ordnas. För att klara sig i konkurrensen om extern finansiering menar utskottet att universiteten och forskningsinstituten än mer målmedvetet måste prioritera sin forskning utifrån sin egen strategi och säkerställa att forskningsenheterna är konkurrenskraftiga på nationell och internationell nivå.

Vidare måste universiteten och forskningsinstituten samordna resurserna för enskilda forskningsprojekt bättre för att nå bästa möjliga genomslagskraft. I enlighet med statsrådets principbeslut från den 5 september 2013 pågår nu en bred beredning i detta syfte.

Utskottet ser det som viktigt att det vid sidan av de finansiella instrumenten för vetenskaplig forskning och innovation inrättas en tredje pelare för konkurrensutsatt finansiering, ett finansiellt instrument för strategiskt inriktad forskning. Vi behöver forskning som söker lösningar på stora utmaningar och problem i samhället. Inom ramen för detta finansiella instrument samordnas under åren 2015—2017 den konkurrensutsatta forskningsfinansiering som stöder samhällspolitiken och samhällets funktioner och tjänster så att 70 miljoner euro står till förfogande för strategisk forskningsfinansiering 2017.

Utskottet understryker att statsrådet och ministerierna inte är involverade i fördelningen av denna finansiering till enskilda forskningsprojekt eller forskningsprogram. Det kommer att tillsättas ett råd för strategisk forskning, och rådet ansvarar självständigt för den strategiska forskningen och hur den ordnas och administreras samt för hur finansieringen allokeras. Vilka projekt som finansieras avgörs genom öppen konkurrens. I valet poängteras samhällelig relevans, genomslagskraft och forskningens kvalitet. Enligt utskottets bedömning kan detta finansiella instrument leda till stärkt målinriktning i den strategiskt viktiga forskningen, färre överlappningar och ökad klarhet i finansieringsprocessen.

Finansiering av anläggningskostnaderna för läroinrättningar

Det finns på grund av bl.a. fukt- och mögelproblemen ett stort behov av att anlägga nya byggnader och sanera gamla vid läroinrättningarna.

Enligt propositionen ska ett anslag på 46 miljoner euro anvisas för läroinrättningarnas anläggningsprojekt, och 15 miljoner euro får beviljas som stöd till allmänbildande och yrkesinriktade läroinrättningars bygg- och saneringsprojekt. Projekten berör cirka 3 000 elever och studerande.

Kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna har för åren 2014—2017 föreslagit finansierbara projekt med en total kostnadskalkyl på 1 100 miljoner euro. Enligt förslagen är behovet av statligt stöd cirka 130 miljoner euro per år. Kostnadskalkylen för de projekt som NTM-centralerna föreslagit i finansieringsplanen uppgår till totalt 253 miljoner euro och de stöd som beviljas för dessa till cirka 28 miljoner euro per år. Inom ramen för det anslag som fastställts av statsrådet i rambeslutet kan årligen cirka 15—17 miljoner euro beviljas som stöd, beroende på ränteutvecklingen och tidpunkten för när projekten genomförs. Det har föreslagits att 11 projekt finansieras under 2014. Den sammanlagda kostnadskalkylen för dem är 54 miljoner euro och de föreslås få totalt 26 miljoner euro i stöd. Bevillningsfullmakten för moment 29.10.34 är enligt budgeten totalt 15 miljoner euro, varav högst 10 miljoner euro får beviljas under genomförandetiden. Om man utgår från förslagen är anslagsbehovet avsevärt större än vad som föreslagits under momentet och enligt anslaget i rambeslutet.

Utskottet vill också hänvisa till sitt utlåtande till revisionsutskottet om mögelskolorna (KuUU 14/2012 rd — TRO 1/2011 rd). Utskottet gillar också den s.k. konsortieskolans tanke att de olika kompetensområdena för byggande sammanslås i syfte att skapa en sund men samtidigt energisnål bygg- och saneringspraxis. Utskottet anser absolut att kommunerna ska uppmuntras att tillsätta arbetsgrupper för inomhusluft. Samtidigt bör man ge tillräckliga anvisningar och vid behov förpliktande bestämmelser så att kommunerna också i praktiken gör sina lokaler till hälsosamma arbetslokaler för både elever och anställda.

Motions- och idrottsanslagens verkningsfullhet

Motions- och idrottsverksamheten är den sektor som är mest beroende av — och i praktiken helt (99,9 %) finansierad med — tippningsvinstmedel. Tippningsvinstmedlen till idrottssektorn ökade kraftigt, dvs. med nästan 41,7 procent, under regeringsperioden 2007—2011. Ökningen berodde dels på att tippningsvinstmedlen blev större, dels på att finansieringen av statsandelarna till biblioteket överfördes från tippningsvinstmedlen till de allmänna budgetmedlen.

Som mål för idrottsverksamheten 2014 anges i budgeten att motion och idrott ska öka deltagandet, att den motionsinriktade livsstilen ska bli allt vanligare och att kunskapsbasen och kompetensen inom idrotten ska stärkas. Utskottet understryker vikten av att det allmänna satsar på att främja motion och idrott och arbetar för att målen för det samhälleliga deltagandet nås.

En utredning gjord av statens idrottsråd visar tydligt att flertalet finländare motionerar alldeles för litet. Endast ungefär hälften av barnen, en tiondedel av de vuxna och några procent av de äldsta motionerar minst enligt rekommendationerna. Det är oroväckande i synnerhet med tanke på den enskildes egen livskvalitet men också därför att de samhällsekonomiska följderna av alltför litet motion ligger i miljardklassen.

Många beslut som främjar eller hindrar ökad fysisk aktivitet fattas utanför idrottspolitiken (skolgymnastik, social- och hälsovårdstjänster, gång- och cykelvägar, förskolepedagogik, högskolor, äldreservice). Det är enligt kulturutskottet beklagligt att arbetet för motion och fysisk aktivitet inte har integrerats med de samhälleliga besluten inom alla sektorer och i anslutning till alla livsåldrar. Utskottet framhäver att vi inom alla sektorer måste arbeta för att motverka fysisk passivitet; det är av högsta vikt att röra sig tillräckligt under alla faser i livet.

Undervisningen i de samiska språken och i svenskt teckenspråk

Utskottet ser med största oro på den nuvarande undervisningen i de samiska språken. Särskilt utsatt är skoltsamiskan. Situationen för det svenska teckenspråket är likaså prekär. Om inga särskilda åtgärder vidtas finns det risk för att språket dör ut — enligt vissa bedömningar så snart som inom tio år.

Enligt propositionen ska lagstiftningen om teckenspråk utvecklas och ratificeringen av ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk främjas och de åtgärder inom programmet för återupplivning av samiska som hör till justitieministeriet vidtas. Utskottet understryker att säkerställandet av undervisning i de samiska språken är av yttersta vikt i strävan att bevara hela den samiska kulturen.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde anvisas 400 000 euro för produktion av läromedel på samiska (mom. 29.01.02), vilket är 100 000 euro mindre än i den ursprungliga budgeten för 2013.

Under moment 29.91.52 anvisas 400 000 euro för att säkerställa att den samiska språkboverksamheten kan fortsätta på samma nivå som i dag. Utskottet menar att dessa anslag är otillräckliga.

Det måste understrykas att språkboverksamheten är ytterst viktig för språkinlärningen. I dagvården kan små barn ges språkfärdigheter som är till stor nytta i de fortsatta språkstudierna. Tack vare språkboverksamhet har fler börjat tala skoltsamiska.

Verksamheten spelar en avgörande roll i arbetet för att bevara och stimulera intresset för de samiska språken. Det är enligt utskottet nödvändigt att budgetera större anslag för ändamålet, så att regeringsprogrammets mål att stimulera samiskan verkligen uppnås och undervisningen i skoltsamiska kan fortsätta.

Utskottet påpekar också att brukstiden för studiematerialet i undervisningen i de samiska språken är påfallande lång, och lärarna har i praktiken inga möjligheter att välja studiematerial. Undervisningen i skoltsamiska är av mycket begränsad omfattning, men det vore till god hjälp om det fanns högklassigt studiematerial som anpassats till elevernas språkliga bakgrund. Den arbetsgrupp som beredde stimulansprogrammet för samiska språket föreslog att anslaget för studiematerial borde höjas till 800 000 euro fram till 2016 (UKM 2012:7).

Utlåningsersättningar

Utskottet hänvisar till det som sades om ersättning för utlåning av skyddade verk som betalas till upphovsmän i utskottets utlåtande över innevarande års budget. För att nå upp till en ersättningsnivå som kan jämföras med de andra nordiska länderna måste anslagen ytterligare höjas och bibliotek som betjänar undervisning och forskning tas in i ersättningssystemet.