Allmän motivering
Med hänvisning till propositionen och utredning till
utskottet konstaterar utskottet att propositionen är behövlig
och ändamålsenlig. Utskottet föreslår
att de avtal och lagförslag samt det protokoll som ingår
i propositionen godkänns, men med följande anmärkningar
och ändringsförslag.
Dödsstraff
När det gäller bestämmelser om utlämning
för brott från Finland till Amerikas förenta
stater finns det skäl att uppmärksamma att vissa
delstater i USA fortfarande kan döma ut dödsstraff.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande
att den finländska lagstiftningen om utlämning
omfattar, utöver bestämmelser om utlämning
för brott på lagnivå, dessutom bestämmelserna
i 9 § 3 och 4 mom. i grundlagen. I 9 § 3 mom.
i grundlagen sägs att genom lag kan föreskrivas
att finska medborgare får utlämnas eller föras
till ett land där deras mänskliga rättigheter
och rättssäkerhet kan garanteras. Enligt grundlagsutskottet är
det självklart att det inte är möjligt
att genom vanlig lag föreskriva om utlämning av
finska medborgare i situationer där han eller hon kan ådömas
dödsstraff. Enligt grundlagens 9 § 4 mom.
får en utlänning inte utvisas, utlämnas
eller återsändas, om han eller hon till följd
härav riskerar dödsstraff, tortyr eller någon
annan behandling som kränker människovärdet.
Av artikel 3.1 (j) i avtalet om utlämning mellan Europeiska
unionen och Amerikas förenta stater och av protokollet
till överenskommelsen mellan Finland och Amerikas förenta
stater följer att bilaterala avtalsbestämmelser
som reglerar dödsstraff får följas, vilket
innebär att artikel 9 i utlämningsavtalet mellan
Finland och USA från 1976 också i framtiden kommer
att tillämpas. Enligt artikel 9 kan man förvägra
utlämning om den stat som begär utlämningen
inte kan lämna en försäkran om att dödsstraff
inte döms ut eller, om dödsstraff döms
ut, att det inte verkställs. Också i sådana
fall skall samtycket till utlämningsbegäran enligt
avtalets artikel 12 ske i enlighet med lagstiftningen i det land
som mottagig begäran om utlämning.
Av detta följer att propositionen, om den godkänns,
inte på något sätt ändrar det
rådande rättsläget vid utlämning
när det gäller betydelsen av hot om dödsstraff.
Enligt lagutskottet är det emellertid nödvändigt
att i detta sammanhang understryka att det enligt 9 § 3
och 4 mom. i grundlagen är helt uteslutet att utlämna
någon från Finland till USA om hot om dödsstraff
föreligger. Finländska myndigheter ska, innan
de samtycker till utlämning, kräva tillräckliga
garantier för att dödsstraff inte döms
ut.
Vidareutlämning
Under behandlingen av ärendet tog lagutskottet upp
frågan om en person som utlämnats från
Finland till USA kan vidareutlämnas eller överföras
till ett tredje land.
I artikel 17 i 1976 års utlämningsavtal mellan Finland
och Amerikas förenta stater finns en bestämmelse
enligt vilken den anmodande staten inte får vidareutlämna
en utlämnad person förrän han avlägsnat
sig från den anmodande statens territorium eller förrän
45 dagar har gått från det att den utlämnade
hade tillfälle att fritt lämna den anmodande statens
territorium. Det nya avtalsarrangemang som avses i regeringens proposition
innebär inget avsteg från tillämpningen
av avtalsbestämmelsen.
Att bestämmelsens förbud följs garanteras
av det villkor för vidareutlämning som skall tas
in i utlämningsbeslutet Enligt 12 § 1 mom. 1 punkten
i lagen om utlämning för brott får den
utlämnade inte i den stat till vilken utlämningen
sker vidareutlämnas till en annan stat, utom i det fall att
den utlämnade inte har lämnat landet inom 45 dagar
efter det att inget hinder för detta förelåg, eller
om den utlämnade återvänt dit efter att
ha lämnat landet.
Lagutskottet konstaterar därför att det fortsättningsvis,
efter att det avtalsarrangemang godkänts som avses i propositionen, är
förbjudet att vidareutlämna en person som utlämnats
till USA, utom i de undantagsfall som nämns i artikel 17
i 1976 års avtal.
Detaljmotivering
2.1. Lagen om ikraftsättande av utlämningsavtalet
mellan EU och USA
1 §.
Enligt förslaget gäller de bestämmelser
som hör till området för lagstiftningen
som lag, sådana som Finland har förbundit sig
till dem. Denna formulering används allmänt som
ett blancostadgande när statsfördrag som är
bindande för Finland sätts i kraft. Det aktuella
avtalet är emellertid inte ett statsfördrag, utan
ett avtal som ingåtts mellan EU och USA med stöd
av artikel 24 och 38 i Fördraget om Europeiska unionen.
Finland är således inte formellt någon
avtalspart. Avtalsbestämmelserna blir bindande för
Finland i dess egenskap av medlemsstat i EU och med stöd
av rådets beslut, även om rådets slutliga
beslut om avtalets bindande verkan förutsätter
att de förfaranden iakttas som Finlands konstitution kräver.
Utskottet föreslår därför att
paragrafen omformuleras så att avtalsbestämmelserna konstateras
gälla som lag "sådana som Finland som medlemsstat
i Europeiska unionen har förbundit sig till dem". Förslaget
motsvarar det som grundlagsutskottet föreslår
i sitt utlåtande.
2.2. Ikraftsättande av protokollet mellan Finland
och USA
2 §.
I den föreslagna paragrafen sägs att den tid den
utlämnade har varit berövad friheten på grund
av utlämning ska avräknas från det frihetsstraff
som den utlämnade ska avtjäna i Finland, med iakttagande
i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 6
kap. 13 § i strafflagen.
Bestämmelsen är motiverad. Men utskottet har
emellertid pekat på möjligheten att även
de amerikanska myndigheterna gör samma avräkning.
Då skulle den utlämnade grundlöst kunna räkna
sig en dubbel avräkning till godo. Utskottet anser därför
att de finländska myndigheterna i sådana fall
ska ta reda på hur de amerikanska myndigheterna har förfarit.
Vid behov ska myndigheterna i de båda länderna
genom konsultationer försäkra sig om att tiden
för frihetsberövande avräknas endast
en gång.
3 §.
Den föreslagna paragrafens 2 mom. gäller en
situation där Finland får en utlämningsbegäran
för samma person från såväl
Amerikas förenta stater som något nordiskt land.
I sådana fall skall justitieministeriet, trots 20 § 1
mom. i lagen om utlämning för brott de nordiska
länderna emellan (270/1960), besluta till vilken
stat personen ska utlämnas.
Riksdagen godkände den 27 november 2007 regeringens
proposition RP 51/2007 rd och lagutskottets betänkande
LaUB 8/2007 rd om en ny lag om utlämning för
brott mellan Finland och de övriga nordiska länderna.
Den nya lagen ersätter den nordiska utlämningslagen
från 1960. I den nya lagens 31 § 2 mom. finns
en bestämmelse, enligt vilken justitieministeriet i fall
där såväl ett nordiskt land som en stat
utanför EU har framställt en utlämningsbegäran.
Förslaget i 3 § 2 mom. i denna proposition har
därför blivit överflödig och
bör strykas.
2.3. Lagen om sättande i kraft av avtalet om ömsesidig
rättslig hjälp mellan EU och USA
1 §.
I paragrafen bör göras samma justering som i
1 § i lagförslag 1.
2.5. Lag om upphävande av 12 § 1 mom. 3 punkten
i lagen om utlämning för brott (Nytt lagförslag)
1 §.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande konstaterat
att samtycke till en utlämningsbegäran från
en främmande stat förutsätter tillräckliga garantier
för att dödsstraff inte utdöms. Att straffet
inte verkställs räcker inte till för
att undanröja hindren för utlämning enligt
grundlagen i det fall att en person begärs utlämnad
för rättegång, påpekar grundlagsutskottet
i sitt utlåtande.
Av 12 § 1 mom. 3 punkten i lagen om utlämning
för brott (456/1970) föreskrivs att vid
beviljande av utlämning från Finland till en främmande
stat skall i tillämpliga delar som villkor ställas
att ett dödsstraff som ådömts den utlämnade
inte får verkställas. Bestämmelsen ser
ut att möjliggöra ett förfarande där
en person utlämnas för rättegång
trots att det finns ett hot om dödsstraff, förutsatt
att man ställer som villkor att det utdömda dödsstraffet
inte verkställs. Med beaktande av grundlagsutskottets ställningsstagande
ovan uppfyller bestämmelsen inte grundlagens krav.
I grundlagsutskottets utlåtande tar man uttryckligen
ställning endast till sådana fall där
utlämning begärs i och för rättegång.
Det är emellertid möjligt att en person som redan
dömts till dödsstraff begärs utlämnad
för straffverkställighet och att den anmodande
staten uppger att dödsstraffet inte kommer att verkställas
utan förvandlas exempelvis till ett frihetsstraff. Med
beaktande av de principer som framgår av grundlagsutskottets
utlåtande anser lagutskottet att samtycke till utlämning
i sådana fall absolut kräver att dödsstraffet
på ett bindande sätt har förvandlats
till ett annat straff redan innan beslut om utlämning fattas.
Om så inte har skett är det enligt lagutskottets
uppfattning inte lämpligt att samtycka till utlämningen
ens genom att ställa sådana villkor som anges
i det ovan nämnda lagrummet. Däremot ska myndigheterna
förvägra utlämning med stöd
av grundlagens 9 § 3 eller 4 mom.
Eftersom denna fråga i sak har ett nära samband
med sådan typ av utlämning som avses i propositionen
och med ikraftsättandet av det avtal och protokoll som
nämns i propositionen, föreslår utskottet
att 12 § 1 mom. 3 punkten i lagen om utlämning
för brott upphävs i detta sammanhang.
2 §.
Paragrafen innehåller en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse.