Motivering
Justitieministeriets förvaltningsområde — allmänna
synpunkter
Justitieministeriets förvaltningsområde föreslås få totalt
901 miljoner euro i anslag för 2015. Anslagen för
de berörda organisationerna minskar sammanlagt med 14 miljoner
euro nästa år, vilket närmast är
en följd av sparbeslut som fattats tidigare under valperioden.
Med tanke på att personalutgifterna utgör 75—85
procent av förvaltningsområdets kostnader, leder
sparkravet oundvikligen till nedskärningar i personalnumerären. Enligt
inkommen utredning drabbas domstolarna av besparingar på 6
miljoner euro, medan utsökningsväsendet får
3 miljoner mindre och Brottspåföljdsmyndigheten
1,3 miljoner mindre. Åklagarväsendets anslag är
i stort sett oförändrat, och då finns
dess och även andra aktörers finansiering för
bekämpning av svart ekonomi fortfarande att tillgå.
Enligt lagutskottets uppfattning är det ekonomiska
läget nästa år mycket stramt såväl
för åklagare, domstolar och utsökningsväsende
som för Brottspåföljdsmyndigheten. Och
någon positiv utveckling är inte i sikte efter
det heller, om man t.ex. ser på rambeslutet. Utskottet
understryker att alla delområden inom rättskipningen hör
till statens kärnuppgifter med höga kvalitetskrav.
Därför kräver de en stabil och tillräcklig
finansieringsbas. När ärenden fördröjs
inom rättskipningen kan det få omfattande och
långtgående negativa konsekvenser, som dels undergräver de
grundläggande fri- och rättigheterna, dels också kan
avspegla sig på Finlands ekonomiska konkurrenskraft. När
rättskipningen anpassas till det allt stramare ekonomiska
läget är det väsentligt att reformer
genomförs planmässigt och efter noggrant övervägande,
utan att äventyra rättssäkerheten.
Enligt regeringen utvecklas och anpassas rättssäkerheten
till den allt stramare ekonomin utifrån reformprogrammet
för rättsvården för åren
2013—2025 och dess riktlinjer (Justitieministeriets betänkanden
och utlåtanden 16/2013). Enligt inkommen utredning
kommer åtgärderna för en effektivare
rättskipning inte att börja påverka märkbart
förrän mot slutet av ramperioden (2015—2018),
och de kommer inte att underlätta myndigheternas situation
2015. Utskottet bedömer utifrån erhållen
utredning att de reformåtgärder som finns inom
synhåll inte är till fyllest i förhållande
till nedskärningarna och rättskipningens kvalitativa
utvecklingsbehov. Målet för rättssäkerheten
bör enligt utskottet vara att var och en kan tillgripa
rättsmedel för att tillvarata sina rättigheter,
men att de olika förfarandena inte ska vara onödigt
tungrodda.
Det framgår av budgetpropositionen att den tilläggsfinansiering
på 5,2 miljoner euro som 2011 beslutades för hela
regeringsperioden för kampen mot den svarta sektorn fortsätter
nästa år. Rättsvårdande myndigheter
som får en del av anslaget är åklagarna,
domstolarna och utsökningsväsendet. Enligt uppgift
har de rättsvårdande myndigheterna använt
tilläggsfinansieringen på lite olika sätt
beroende på särdragen i respektive verksamhet.
Det är i och för sig positivt att tilläggsfinansieringen
fortsätter nästa år, menar utskottet.
På längre sikt bör myndigheternas anslag
emellertid inte inbegripa sådan programfinansiering, utan
motsvarande belopp bör ingå i deras basbudget
utan allokering till ett särskilt ändamål.
Nuläget är inte problemfritt med avseende på myndigheternas
oberoende ställning, särskilt inte när
det gäller åklagarna och i synnerhet domstolarna.
Lagutskottet har redan tidigare uppmärksammat detta (LaUU
6/2013 rd, s. 3, och LaUU 12/2013
rd, s. 3).
Utskottet noterar utifrån inkommen utredning att en
synpunkt som förenar aktörerna är att det
inte bara är momentets storlek som avgör huruvida
anslaget räcker till, utan också att resurserna
fördelas på ett ändamålsenligt
sätt mellan de olika aktörerna, exempelvis olika
domstolar. Men utskottet har inga möjligheter att bedöma
huruvida resurserna fördelats på ett rationellt
sätt när det gäller arbetsmängd
och arbetets krav. Utvecklingen går ändå tydligt åt
det hållet att ärendena och arbetsmängden
koncentreras till myndigheterna i de större stadsområdena med
den största inflyttningen: Detta gäller särskilt
huvudstadsregionen där folkmängden ökar med
cirka 1 procent om året.
Arbetet med att bygga upp åklagarväsendets och
de allmänna domstolarnas nya it-system (Aipa) fortsätter
enligt uppgift för att stödja effektiva rutiner
och höja produktiviteten. Målet är att
det nya systemet ska vara helt infört 2018. Det är
viktigt att projekttidsplanen håller och man noga ger akt
på tidsplanen.
Lagutskottet upprepar här sin tidigare ståndpunkt
om de höga hyrorna och lokalkostnaderna inom justitieministeriets
förvaltningsområde (se LaUU 9/2014
rd, LaUU 10/2012 rd, LaUU 6/2010
rd, LaUU 19/2009 rd, LaUU
5/2009 rd, LaUU 15/2008 rd och LaUU
5/2008 rd). Det nuvarande systemet är
otillfredsställande, eftersom man betalar höga
hyror till statliga affärsverk för bland annat
domstolarnas och fängelsernas lokaler (LaUU 15/2008
rd och LaUU 12/2007 rd). Hyresavtalen är
ofta långfristiga och villkoren osmidiga. Detta gör
det svårt att genomföra nödvändiga
lokalreformer och nå besparingar. I det rådande
ekonomiska läget är det extra angeläget
att statskoncernen tillåter större intern flexibilitet
i lokalfrågor och hyresnivåer. Lagutskottet pekar
också på revisionsutskottets omfattande redogörelse
i ämnet (ReUB 5/2014 rd).
Åklagarväsendet
Åklagarväsendets anslag är i stort
sett oförändrat 2015, och då finns extrafinansieringen
för bekämpning av svart ekonomi fortfarande att
tillgå. Problemen med åklagarväsendets
finansiering har främst att göra med 2016 års
anslagsnedskärning, som bl.a. slopar den finansieringen.
Enligt inhämtad utredning måste åklagarväsendet
emellertid inleda samarbetsförhandlingar redan nästa år
eftersom verksamheten för kommande år måste
planeras så att den ligger i linje med rambeslutet. Det
rör sig om mycket kännbara personalnedskärningar.
Jämfört med dagens läge motsvarar de
2016 redan ca 12 procent och 2018 ca 15 procent av den heltidssysselsatta
personalstyrkan inom åklagarväsendet. Eftersom
ingen motsvarande minskning i arbetsmängden är
i sikte kommer brottmålen att anhopas under de närmaste åren
och därmed råder krisläge.
Utskottet vill påpeka att den lagstiftning om åtalsuppgörelse
(se LaUB 5/2014 rd) som träder i
kraft i början av 2014 kommer att lätta något
på åklagarnas arbetsbörda, åtminstone
enligt propositionen om den reformen. Vidare vill utskottet påskynda
projektberedningen inom reformprogrammet för rättsvården.
Projekten kan bidra till att förbättra det trängda
ekonomiska läget inom åklagarväsendet.
Domstolarna
Domstolarna kommer att få 6 miljoner mindre i anslag
och också it-systemen berörs av utgifts-trycket,
och enligt vad utskottet erfar har domstolarna garderat sig mot
detta genom att i år använda 3 miljoner euro mindre än
budgeterat, dvs genom att överföra mer anslag
till 2015. Omkostnaderna för 2015 bör ligga cirka
2 miljoner lägre än i år. För
att jämna ut behovet av personalnedskärningar
kommer verksamheten delvis också att finansieras med överförda
anslag, varför nedskärningsbehovet sannolikt stannar
vid 20—30 årsverken. Enligt uppgift kommer nedskärningarna
inte att kräva uppsägningar.
Utskottet vill också uppmärksamma domstolarnas
finansieringsbas när det granskar påpekandet att
projekten inom reformprogrammet för rättsvården
ska påskyndas. En granskning av huruvida otvistiga fordringsärenden
kan överföras från domstolarna till utsökning
eller koncentreras till vissa tingsrätter håller
på att färdigställas inom ramen för
programmet. Ett annat viktigt projekt är utvidgning av
fullföljdstillståndens räckvidd, och
enligt regeringen ska en proposition om detta lämnas till
riksdagen redan i höst. Målet är att
resurserna ska allokeras till ärenden där behovet
av rättssäkerhet är uppenbart. Ett utvidgat
system för fullföljdstillstånd kommer
att spara in på domstolarnas omkostnader, eftersom hovrätterna
då kommer att ha färre fullskaliga rättegångar.
En sådan reform kommer allt mer att skjuta fokus inom rättskipningen
till tingsrätterna. Dessa projekt är viktiga,
menar utskottet, liksom även planerna på att eventuellt
börja videofilma rättegångar.
Riksdagen ökade i årets budget momentet för omkostnader
för övriga domstolar med en miljon euro till de
mest överbelastade domstolarna (se FiUB 34/2013
rd, s. 23). Nu föreslår regeringen att
tillskottet tas bort. Denna riktade anslagsökning har emellertid
enligt uppgift underlättat de berörda domstolarnas
situation. Utskottet föreslås därför
att anslaget återinförs, men påpekar
samtidigt lägets allvar, dvs. att ovissheten om fortsatta
anslag och de korta tjänsteförhållandena
på viss tid är ett problem med avseende på både
personalens och hela domstolsväsendets funktionsförmåga
(LaUU 6/2013 rd). Samtidigt påpekar
utskottet det finns konstitutionella problem förknippade
med att många domare är visstidsanställda,
om man beaktar att domstolarna och domarna ska vara oavhängiga.
Utskottet vidhåller sin tidigare åsikt att man över
lag, oavsett det svåra ekonomiska läget, måste
dimensionera domstolsresurserna så att domstolarna som
sig bör kan uppfylla kraven på rättssäkerhet
enligt grundlagen och internationella förpliktelser och
så att medborgarnas rättssäkerhet inte äventyras.
Brottspåföljdsmyndigheten
Brottspåföljdsmyndighetens ekonomiska situation är
fortsatt svår nästa år. Besparingarna
2015 uppgår till 1,3 miljoner euro. Myndigheten kommer
att minska på antalet anställda med cirka 35 årsverken
2015. Enligt uppgift kommer myndigheten dock att kunna undvika uppsägningar.
Den avser att effektivisera verksamheten genom att fortsätta
genomföra den tidigare beslutade anpassningsplanen. Vidare
har myndigheten blivit tvungen att skära ned på verksamheten
för att minska fångarnas återfall i brott,
och ytterligare nedskärningar måste göras.
Lagutskottet beklagar detta eftersom minskat recidiv bör
vara ett centralt inslag i fångvården.
Brottspåföljdsmyndigheten ska före
november 2014 ta fram en plan för justitieministeriet om
hur fängelserna i fortsättningen bör
utvecklas. Utskottet anser att de tidigare besluten om ombyggnad
av fängelserna inte ska ändras, åtminstone
inte i någon nämnvärd utsträckning. Enligt
regeringsprogrammet ska cellerna utan toalett försvinna,
men detta mål kommer enligt uppgift inre att nås
eftersom det inte finns några pengar för att bygga
om fängelset i Tavastehus. Utskottet anser att det är
en ovälkommen utveckling (se LaUU 12/2013
rd och LaUU 6/2013 rd). Enligt
inkommen utredning till utskottet är målet att
förbättra fängelserna inom ramen för
de befintliga resurserna, och därvid se till att fängelsefunktionerna
och de anställda utgör en rationell helhet där
också säkerheten kan garanteras. Det inga beslut
på att lägga ned fängelser under denna
regeringsperiod. Lagutskottet anser det vara viktigt att analysen
av hur fängelserna ska utvecklas är så mångsidig
som möjligt och att också utskottet informeras
på behörigt sätt när Brottspåföljdsmyndighetens är
klar med sin planering.
Fängelsestraff och samhällspåföljder
ska verkställas på ett sätt som garanterar
säkerhet, tillförlitlighet och trygghet. Förutsättningar
till ett liv fritt från brott för dem som avtjänar
straff förbättras och risken för återfall
minskar. Lagutskottet understryker att en för kraftig nedskärning
av Brottspåföljdsmyndighetens resurser kan avspegla
sig på säkerheten i samhället.