Motivering
Allmänt i relation till justitieministeriets förvaltningsområde
I de statsfinansiella ramarna för 2013—2016
ingår en del positiva tillägg för justitieministeriets förvaltningsområde.
För till exempel handläggningen av asylärenden
vid högsta förvaltningsdomstolen och Helsingfors
förvaltningsdomstol anvisas ett årligt tillägg
på 1 miljon euro 2013—2015. För att garantera
en snabb handläggning är det viktigt att båda
de rättsinstanser som tar upp asylärenden får
mer resurser. Vidare blir det ett årligt tillägg
på 0,9 miljoner euro för att öka tilllämpningen
av det barnvänliga rättegångsförfarande
som går under namnet Follo-modellen och 1,1 miljon euro
(0,8 miljoner från och med 2016) för att koncentrera
behandlingen av ärenden som gäller industriella
rättigheter och upphovsrätt. Utsökningsväsendet
får ett årligt tillägg på 2 miljoner
euro 2013—2014 på grund av att antalet ärenden
har ökat.
Redan i det tidigare rambeslutet 2011 anvisades åklagare,
domstolar och specialindrivningen inom utsökningen sammanlagt
i snitt 5 miljoner euro om året 2012—2015 för
att bekämpa ekobrottslighet och svart ekonomi. Det var
en viktig satsning, ansåg lagutskottet i sitt föregående ramutlåtande
(LaUU 17/2011 rd).
Det mest överhängande i rambeslutet är
anslagsnedskärningarna inom justitieministeriets förvaltningsområde.
Anslagen minskar med 8 miljoner euro räknat från
2015. Lägg till de anslagsminskningar på 14 miljoner
euro som regeringen redan fattat beslut om. Sammantaget betyder
det att förvaltningsområdet ska spara omkring
22 miljoner euro.
Även om inbesparingarna inom justitieministeriets förvaltningsområde
proportionellt inte svarar mot huvudtitelns andel av omkostnadsutgifterna, är
de mycket krävande för förvaltningsområdet.
Det beror på att personalkostnaderna utgör i genomsnitt
80 % och lokalutgifterna omkring 15 % av utgifterna
inom förvaltningsområdet. Sparkraven kommer därmed
i praktiken att kräva personalnedskärningar. Det är
en stor utmaning, för personalen inom justitieministeriets förvaltningsområde
har redan minskat med omkring 700 årsverken, eller drygt
7 %, till följd av de tidigare regeringarnas produktivitetsprogram.
Inbesparingarna kommer att kräva betydande operativa och
strukturella reformer. Reformerna förutsätter ändringar
i lagstiftning och kommer att ta tid. Därför brådskar
det med att få i gång reformerna. Tidpunkten för
reformer är emellertid så till vida gynnsam att
de stora åldersklasserna går i pension inom de
närmaste åren.
Domstolsväsendet
Utskottet har erfarit att det fortfarande står öppet
i vilken omfattning anslagsminskningarna drabbar domstolsväsendet.
Det handlar i vilket fall om betydande minskningar. Det bedöms
att den enda möjligheten att minska utgifterna är
att vidta åtgärder som minskar behovet av personal och
arbetsmängden.
Lagutskottet har på senare år upprepade gånger
fäst allvarlig uppmärksamhet vid domstolarnas
synnerligen trängda anslagssituation. Det nu aktuella rambeslutet
betyder att domstolarnas basfinansiering stramas åt ytterligare
under ramperioden. Utskottet ser med oro på utvecklingen,
för den minskande finansieringen kan komma att inverka
på behandlingstiderna och mängden anhängiga ärenden
och den vägen på rättssäkerheten.
Det är viktigt att utdragna rättegångar inte
fördröjs i oskälig grad. Läget
kräver bevakning, anser utskottet.
Situationen är besvärlig för domstolarna,
för de kan inte själva nämnvärt
påverka vilka och hur många ärenden som
kommer upp. Alla ärenden som kommer in måste behandlas
på det sätt och i den omfattning som lagen kräver.
Det är också en utmaning att den juridiska regleringen har ökat
och blivit mer komplicerad och att ärendena fått
internationella dimensioner. På senare år har
till exempel behovet av tolkning och antalet språk som
det ska tolkas till och från ökat avsevärt.
Det belastar handläggningen av ärenden och höjer
kostnaderna.
Enligt utredning har det på senare år skett
en allt tydligare differentiering i domstolarnas arbetsbörda
och domstolarna inte minst i södra Finland och huvudstadsregionen
har allt fler och allt mer krävande ärenden att
behandla. Följaktligen anser utskottet att resurserna bör
riktas i enlighet med arbetsbördan och hur den fördelas regionalt.
Det gäller också att fortsätta med de strukturella
reformerna, bedöma domstolarnas inbördes arbetsfördelning
och klarlägga om inte domstolarna skulle kunna handlägga
färre ärendekategorier och förenkla rättegångsförfarandet.
Samtidigt måste rättssäkerheten bevakas.
I det här sammanhanget fäster sig utskottet också vid
svenska språkets ställning och kräver
fortsatta garantier för rätten att använda
svenska i domstolen.
Enligt statsrådets redogörelse dras riktlinjerna
för hur rättsväsendet ska utvecklas upp
i ett rättsskyddsprogram som ska tas fram för
att förkorta den totala rättegångstiden
och höja kvaliteten på rättsskyddet.
Under de nuvarande försämrade ekonomiska förhållandena är
det viktigt att utarbeta ett sådant program, menar utskottet.
Behovet av såväl akuta som långsiktiga
insatser måste tas upp i programmet.
Ett av de mest angelägna utvecklingsprojekten för
att effektivisera och rationalisera arbetet är att uppdatera
informationssystemen. Enligt rambeslutet ska en databas kombinerad
med informationssystem byggas upp för de allmänna domstolarna
och åklagarväsendet och det är i högsta
grad välkommet. För att reformen ska bli en framgång är
det viktigt att det avsätts adekvata resurser, både
ekonomiska och personella, för planering av projektet.
Det bör också ses till att det nya informationssystemet är
kompatibelt med polisens Vitja-projekt (se också LaUB 44/2010
rd). Sammanhanget är lämpligt för att se
på hurdana behov det finns av att förnya förvaltningsdomstolarnas
informationssystem.
Verkställighet av straff
I rambeslutet avsätts 2,5 miljoner euro räknat från
2016 för ett renoveringsprojekt i fängelserna
i Tavastehus och Helsingfors för att avskaffa de allra
sista s.k. baljcellerna. Brottspåföljdsverkets
centrala informationssystem ska också ses över.
Utskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande
(LaUU 17/2011 rd) och ser mycket positivt på de
här skrivningarna.
Men utgiftsnedskärningarna i rambeslutet kommer att
urholka Brottspåföljdsverkets ekonomiska situation
i mycket snabb takt under ramperioden. Utan några betydande
extra resurser eller ekonomiska anpassningsåtgärder
beräknas omkostnaderna mot slutet av ramperioden överskrida
de tillgängliga anslagen med mer än 14 miljoner
euro. För att anpassa sin ekonomi har Brottspåföljdsverket
tagit fram en anpassningsplan där det också ingår
betydande personalnedskärningar. Inbesparingar kommer att
sökas också i lokaler, för de krympande
resurserna räcker enligt utredning inte till för
att underhålla det nuvarande nätverket. Brottspåföljdsverket och
Senatfastigheter har gjort en gemensam lokalutredning som ska bli
färdig i maj. Målet är att kartlägga
alla lokaler i Senatfastigheters ägo som disponeras av
Brottspåföljdsverket och bedöma deras
livscykel och hurdana investeringar som behövs i dem. Utifrån
den utredningen utarbetas en investeringsplan som sträcker
sig ända bort till 2025 och som ska få Brottspåföljdsverkets
lokalutgifter och andra utgifter under kontroll oberoende av investeringsbehoven.
Det framgår av statsrådets redogörelse
att Brottspåföljdsverket har som mål
att inrätta något fler platser i öppen
anstalt, att de ska vara 35 % av alla fångplatser
när planperioden löper ut. På tal om
antalet fängelser och fångplatser eller fördelningen
av fångplatser går det inte att dra några
säkra slutsatser om hur fångtalet kommer att utvecklas,
framhåller utskottet. Fångmaterialet innebär
också utmaningar som måste vägas in.
Det väsentliga är i alla fall att en fånge
i praktiken placeras i öppen anstalt bara om de lagfästa
villkoren för det är uppfyllda.
Brottspåföljdsverket kommer inom kort med en
utredning om hur fånglokaler klassificeras efter övervakningens
intensitet. Tanken är att utrustningen i fängelserna
och antalet anställda bättre ska svara mot de
praktiska behoven. Utskottet uppfattar klassificeringen av fånglokaler som
ett nyttigt nytt verktyg och bedömer att det ger bättre
möjligheter att placera fångar på de rätta
platserna med tanke på hur intensiv övervakning
de behöver.